.
Regeringen har många gånger, på olika sätt och i olika sammanhang, framhållit att man ska göra rätt för sig. Inte minst gäller det i fråga om sjukförsäkrings- och pensionsfrågor.
Men hur är det i frågor där de egna politiska organisationerna är berörda?
I Haparanda har sosseriet så länge vi kan minnas gett ledande borgerliga kommunpolitiker som t ex Lars Spolander (M), Svante Spolander (C) och Per Arne Kerttu (C) guldkant i tillvaron.
Som motprestation har man kunnat räkna med de borgerligas stöd i olika för sosseriet viktiga frågor. Så har till exempel skett i frågan om den groteska inlåsningen av familjen Grönros som, efter förmåga, sökte värja sig mot rashets som emanerade från familjen Tornberg (C).
Så har även skett i fråga om försöken att socialisera Ekfors Kraft AB. Under den föregående (S)-regimen under Göran Persson nyttjades alla upptänkliga myndigheter för att förfölja ett litet privat kraftbolag. Med Sven-Erich Bucht som torped gjordes ett försök till fientligt övertagande vilket bland annat innefattade att Handelsbanken påverkades att säga upp bolagets lån – som INTE var misskött. Företaget var lönsamt, samhällsnyttigt och skyddat av monopol. Företagarens alla tillgångar konfiskerades under flera år i syfte att framkalla obestånd.
En paradox, av många, var att ett av landets bäst skötta elnät sattes under tvångsförvaltning för att mångåriga skattebrottslingar – som inte jagades av skattemyndigheten - inte medgavs elanslutning utan att ha betalat sina skulder.
Bolagets rotpost i Falun konfiskerades och ägarens skog stals, gården skövlades genom att tomten dels kom att omfattas av ett naturreservat i ett område där inga naturvärden fanns att skydda och dels genom att polisen underlät att rycka ut i samband med stölder och inbrott på fastigheten. Även i Falun spelade moderata och centerkrafter en framskjuten roll i socialiseringssträvandena.
Regeringen har under mandatperioden, möjligen på grund av tvingande omständigheter, satt kronan och statsfinanserna på spel för att skydda banker som på grund av omfattande korruption inom bankerna slarvat bort spararnas medel till den internationella organiserade brottsligheten.
Trots regeringens långtgående åtgärder och bankernas totala beroende av regeringen har inte situationen utnyttjats till någon som helst räfst och rättarting inom bankerna. Däremot har Finansinspektionen under ledning av Riddaren av Det Svarta Korset, Bengt Westerberg, fått nyttjas av ljusskygga intressen för att plundra HQ Bank. Denna organiserade och statsstödda stöld försöker man sedan kamouflera till någon sorts banksaneringsåtgärd.
Syftet med regeringens skydd av bankerna sades vara att säkra betalningssystemet och finansieringsmarknaden. Fortfarande kan inte ett litet privatägt, lönsamt, monopolskyddat företag som bedriver samhällsnyttig verksamhet få finansiera sin verksamhet. Företaget undanhålls istället finansiering, för att företagaren ska kunna låsas in i fängelse återkommande, tidigare ett år, nu tre år, för påstådda skattebrott som på det beskrivna sättet är skapade av staten själv, indirekt av regeringen. Detta sker i Sverige år 2010 under en borgerlig regering.
Under försöken att konfiskera det lilla bolaget har vägbelysningen kommit att användas som vapen. Följden har blivit att politiserade domstolar kommit fram till att det är otillåten konkurrensbegränsning att inte leverera till den kommunala vägbelysningen. Det är naturligtvis inte annat än höggradigt löjligt att göra gällande att det i fråga om den kommunala vägbelysningen över huvud taget finns någon konkurrenssituation att kränka.
Nu har vägbelysningsfrågan utvecklats så att Övertorneå kommun som har betalat sina skulder har vägbelysning sedan lång tid.
Haparanda kommun däremot, som inte har betalat sina vägbelysningsräkningar och inte heller fullbetalar sina elräkningar, får hjälp av regeringen att undandra sig betalningsansvar. Individuella och skräddarsydda undantag från ellagen görs, för att hjälpa en samling korrumperade kommunpolitiker från (S), (M) och (C) som är ute på stöldturné.
Ekfors situation är därmed inte olik den som gällde för judiska företagare i 1930-talets nazityskland.
Härmed infinner sig ett antal väl motiverade frågor:
Vilken analys har regeringen gjort av de långsiktiga konsekvenserna av nu fattat regeringsbeslut som ju faktiskt går emot den egna specialmyndigheten?
Hur är det möjligt att regeringen tillgriper en individuell Ad Hoc lagstiftning trots att enkla, fungerande och beprövade lösningar står till buds och möjligheterna att med hjälp av sådana lösa frågan är goda?
Är inte konsekvensen av regeringens beslut att regeringen inte längre hedrar vår viktigaste rättsprincip – den om allas likhet inför lagen?
Vilket incitament att betala sina räkningar har Övertorneå kommun, eller någon annan kommun över huvud taget, om regeringen med hjälp av undantag i lagen och politiska domar hjälper korrumperade politiker att undandra sig betalningsansvar?
Omfattar regeringens i den offentliga debatten framställda förment höga moral bara små företag och fattiga människor?
Är politiker, särskilt medlemmar i regeringspartier, undantagna från skyldighet att sköta sina åligganden och betala sina räkningar?
Är det bara rasistiska grodor i pressen som kan föranleda uteslutning ur något av regeringspartierna?
Avser regeringen hålla på och kleta med det här tills man slutligen ödelagt förtroendet för regeringspartierna?
Är korruptionen så utbredd inom regeringspartierna att de korrupta krafterna bestämmer regeringspolitikens utformning?
Har förmågan till självsanering och intern rening gått förlorad ur regeringspartierna?
Har regeringen helt förlorat sin etiska och moraliska kompass?
Regeringen har haft fyra år på sig att ställa till rätta det som borgerliga politiker medverkade till under (S)-regimen utan att lyckas åstadkomma något. Är det ett tecken på regeringsduglighet?
Den avsuttna (S)-ministären var utomordentligt korrumperad. Få torde ifrågasätta det. Men vart är vi på väg om den nuvarande situationen speglar moralen inom alliansregeringen efter bara fyra års maktinnehav?
Övertorneå den 6 september 2010
Mikael Styrman
.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar