söndag 30 december 2012

Säkert och osäkert om skolskjutningar


Harvard University
.
Enligt dagens DN har vapenlobbyn i USA fått frispel för att värden för en TV-pratshow på CNN, Piers Morgan, skällde ut ett par vapenlobbyister. Så nu samlar de namn för att få honom utkastad från USA. Tacka för det - en sån där obeväpnad stackare...

Men, som även framkommer av diskussionen, det är mycket oklart vad skolskjutningarna beror på och vad man ska göra för att hindra att de upprepas.

Att det finns ett samband mellan vapenkulturen i USA och skolskjutningarna - det kan ju vem som helst räkna ut. Men hur ser sambandet ut? Och kommer skolskjutningarna att upphöra om man reglerar de legala vapnen? De som blir illegala kommer ju inte att låta sig regleras. Hurdant blir ett land att leva i, i vilket alla brottslingar är beväpnade, men alla övriga inte är det?

Kan man över huvud taget vänta sig något annat resultat, i ett land där kulturen är sådan, att nomenklaturan anser sig ha rätt, att helt godtyckligt bomba vilket land som helst till stenåldern? Ett land där nomenklaturan anser sig själv, och sina underhuggare, stå över straffansvar för de krigsförbrytelser som de hela tiden begår.

Jag vill nog tro att det finns ett ganska direkt samband mellan den gränslöshet som den amerikanska nomenklaturan och statsapparaten visar upp och den gränslöshet som en skolskjutning innebär.

Somlikt kan man dock vara säker på:

Amerikanska politiker kommer inte att utmana rätten att bära vapen, och den inflytelserika vapenlobbyn, utan att antingen själva vara övertygade om, att begränsningar i rätten att bära vapen får skolskjutningarna att upphöra, eller möta en stark och tydlig folkopinion som är övertygad om det. En utbredd sådan uppfattning eller opinion är sannolikt långt borta.

Om, eller när, skolskjutningarna når de aktade lärosäten där nomenklaturans egna barn utbildas, kommer det att utlösa åtgärder. När skolor som Harvard, Princeton, Yale och Cornell, för att nu ta några exempel, blir berörda - då, och knappast förr, kan det hända saker. Oklart vilka. Dock knappast några som kommer att få slut på skolskjutningarna.

Skolskjutningarna är sannolikt en del av det USA har att skörda med anledning av nomenklaturans draksådd. De är knappast en enskild företeelse. Snarare är de bland de första synbara effekterna av ett degenererat statsskick. Vad kan en statsförvaltning som utstrålar gränslöshet, rättsröta och likgiltighet inför drabbade förvänta sig att få tillbaka av sitt folk, annat än just gränslöshet, rättsröta och likgiltighet inför drabbade?

Vad det resonemanget, tillämpat på svenska förhållanden, kan resultera i kan det finnas anledning att återkomma till.

Övertorneå lördagen den 29 december 2012
Mikael Styrman
.

1 kommentar:

Anonym sa...

Vapenfrågan kommer givetvis alltid att vara på dagordningen i USA.

Tittar man på de skjutningar med kopplingar till skolsystemet i USA fått mest uppmärksamhet i internationell media så hittar man direkt ett mönster med kopplingar till bedrägeri och kategoriseringssystemet.

Skjutning 1:
Galen professor mördar ett flertal anställda på sin utbildningsinstitution med anledningen att han anser att de satt käppar i professorns hjul.

Skjutning 2:
Batmanstollen, Batmanstollen, en forskarstudent ville uppenbarligen hämnas på sin blufforskningsarbetsgivare samt blufforskningsfarsa och pangade en biograf under förespeglingen att det handlade om batman. Batmanstollen verkar helt uppenbarligen ha drivits till vansinne eller psykopati av sin utbildningsinstituion precis som professorsstollen.

Tokstollen som sköt dagiset: Fortfarande ett frågetecken men någon form av hämndperspektiv verkar nog väldigt sannolikt. Dvs. tokstollen hämnas för begångna synder istället för att bruka sitt stämningsvapen.

Flintstollarna förevigade av M.Moore: Återigen ett hämndtilltag där det är svårt att förstå varför stämningsvapnet inte tillämpades istället.


Man kan alltid undra varför folk i sådana situationer väljer att bruka vapen istället för stämningsvapnet, som i USA är mycket skarpslipat i förhållande till svensk rätt.