.
Allt fler rapporter kommer in från satellitspaningarna efter det försvunna malaysiska planet MH370.
Än så länge obestämbara bitar hittas, vilka kan vara delar av MH370. Men de kan lika gärna komma från exempelvis tsunamin vid Fukushima, eller någon annanstans ifrån. Haven är fulla av sopor efter människans och industrins stordåd. I Stilla Havet cirkulerar ett sopområde stort som Texas. Så illa börjar det vara med dystopin ”den västerländska civilisationen” att det ligger så mycket skit i haven att man inte längre kan hitta ett försvunnet trafikflygplan, all världens tekniska hjälpmedel till trots.
Det framgår inte av rapporteringen om man lokaliserar spillrorna och plockar upp dem eller om man bara åker runt och tittar på dem. Förmodligen det senare. Det är ett mänskligt beteende. Och det blir väl tillväxten som ledande maffiarepresentanter går runt och väntar på - likt småbarn väntande på jultomten - som ska lösa problemet med nedsvinandet av haven - också?
Den väntande tillväxten ska för övrigt också lösa problemen med framtidens resursbrist, med överbefolkning och livsmedelbrist, människans utrotande av andra livsformer, arbetslösheten med mera. Tillväxten kommer att få mycket att göra.
Fortfarande tyder det mesta på att planet blev kapat av mutkolvar - de ”köpta” piloterna. Ett slags den stora världens Alf Simu och Robert Enbuske. (De två, som det visade sig, kriminella linjemontörer som mutades av den svenska statsbrottsligheten att lämna ifrån sig Ekfors nycklar till maffians hantlangare.) Större sammanhang, större värden, större statsbrottslighet, men samma kriminalitet. Men eftersom man av allt att döma inte vågar utreda det som skulle kunna kallas CIA-spåret kring MH370 så får man väl sysselsätta sig med att utreda något annat. Huvudsaken att man gör något så att inte allmänheten inser att man inte vågar leta efter planet någon annanstans än bort mot Sydpolen.
Emellanåt presenteras diffusa uppgifter om satellitspår och signaler men utan begriplig redogörelse för vem som plockat upp dem och varför de pekar i någon viss riktning, om det alls pekar någonstans. Ingen utom de som var med på planet och eventuellt var inblandade i en kapning av planet kan naturligtvis ännu veta vad som verkligen hände. Men nog förefaller det åtminstone för en utomstående som om efterforskningarna just nu är inriktade på att utreda villospår för att inte behöva närma sig en allt för farlig verklighet.
Mutholm söndag den 23 mars 2014
Mikael Styrman
.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar