.
Jag ser att Pello-mytomanen är igång i den Norrbottniska lögnpressen, med nya fabler.
Fjärran är det förflutna som bidragshaj och slavhandlare som exploaterade värnlösa Thailändare. Nu är budskapet att det är godhetens apostel som talar.
Vadan denna white-wash? Har det blivit oroligt bland kumpanerna efter att mytomanen spelade bort sin del av bytet på Northland-rouletten? Särskilt som en del gamla kumpaner var med och blåste… Denna gång tydligen på andra sidan av bordet.
Nåja, något nytt byte tycks det inte ha blivit, men en renommétvätt på gamla dagar är inte att förakta. Alltid finns det någon lättlurad stackare som sväljer fablerna.
Södertälje söndagen den 28 december 2014
Mikael Styrman
.
måndag 29 december 2014
söndag 28 december 2014
Politik utan förstånd skapar kaos - oavsett samhällssystem
.
Ingen ideologi är ett fullgott substitut för förstånd och klokhet. Enbart ideologisk övertygelse, i kombination med idioti, räcker inte för att bygga ett fungerande samhälle.
I många decennier, 60-70 år, levde många av oss i Sverige i övertygelsen om att socialismen skulle lösa alla problem. Om bara alla tillgångar hamnade under kollektiv förvaltning skulle alla resurser användas optimalt, till allas fromma. Så kanske det fungerar i den bästa av världar? Men i den värld vi lever i, där tjuvar söker sig till politiken för att de där är garanterade straffrihet och gränslöst tjuvande utan risk för lagföring, och i vilken psykopater alltid synes hamna högst på dynghögen, blir följden istället att resurserna används ineffektivt.
Ta järnvägen till exempel, som aldrig på 150 år lyckats bli effektiv. Den blev istället en institution i vilken tiden stod stilla, medan den tekniska utvecklingen rusade framåt i samhället runt omkring. När det övriga samhället sysselsatte sig med 2000-talets problem, ägnade sig den svenska järnvägen åt att implementera modern teknik för att lösa 1860-talets transportproblem. Järnvägen blev under nationalsocialdemokratiskt styre en uppsamlingsplats för levande begravda nationalsocialdemokratiska väljare och deras släktingar.
Men egentligen tror inte jag att det är den nationalsocialdemokratiska ideologin som är grundproblemet. Det är att man försöker införa en klok förvaltning av gemensamma tillgångar utan hederliga och kompetenta medarbetare, framför allt på högre nivåer. När det blir viktigare med partibok och lyhördhet visavi partibröder, än med kompetens och effektivitet, blir resultatet nollproduktivitet. Och när inga prestationskrav finns i någon del av verksamheten uppnår man aldrig grundidén med en nationell järnväg: att lönsamma linjer bär upp viktiga linjer med svagare lönsamhet. Istället var följden länge att potentiellt mycket lönsamma linjer fick bära upp allt möjligt som det inte fanns något behov av och som inte utförde något transportarbete. Allt för att tillfredsställa byapolitiker i de egna partiapparaterna och därmed säkra sitt eget omval.
Borgerliga politiker och vissa ideologiskt skolade debattörer, som framlever sina dagar utan att konfronteras med verkligheten, har till synes alltid menat att allt det där sköter sig självt, om man bara inför kapitalism, eller åtminstone marknadsekonomiskt tänkande. Riktigt så enkelt är det inte. Till att börja med går det inte att få människor som i generationer verkat i en miljö utan prestationskrav att plötsligt bli drivna och för marknadens önskemål lyhörda, konkurrensutsatta, serviceinriktade aktörer. Inte heller marknadsekonomi låter sig införas och fungera utan att det sker med förstånd. Marknadsekonomi utan uppbyggnad och övervakning av kloka människor är nämligen stollig och självförstörande. Vad värre är - den förstör samhället också - i likhet med socialism utan förstånd, men på lite annat sätt.
Den yttersta konsekvensen av ett implementerat marknadsekonomiskt tänkande som inte kombineras med förstånd - och inte heller med ett fungerande rättsväsende - är nämligen ett system i vilket kostnads- och effektivitetsjakten drivs så långt att systemet kollapsar. När alla möjliga kloka besparingar vidtagits kommer ett marknadsekonomiskt system utan klokskap att övergå till att vidta okloka besparingar, sådana effektiviseringar som gör systemet sårbart eller som på sikt leder till att systemet helt sågar av den gren som det självt bärs upp av, antingen genom att skrämma iväg sina betalande uppdragsgivare eller genom att helt sonika sluta fungera. Sådant kan vi se överallt i vårt samhälle, jag ska ge exempel nedan. Idiotin och/eller kriminalitet som får motsvarande effekter, tycks på nästan alla områden ha tryckt undan sunt förnuft och klokhet.
En marknadsekonomiskt driven järnväg, utan kloka personer som driver den och utan ett fungerande rättsväsende kommer att följa ungefär följande handlingsmönster. Först studerar man den nuvarande av politiker och tjänstemän misskötta järnvägen. Sedan gör man saker och ting LITE mindre dåligt än den nuvarande järnvägen. Men inte mycket - för då tjänar man mindre än nödvändigt. Man köper tåg som är aningen bättre än de som den misskötta järnvägen köpte för 40 år sedan, med de förväntningar på komfort som fanns då.
Nu har inte jag hunnit åka med MTR-Express, men att döma av reportagen i media är även den organisationen drabbad av så kallat kapitalistiskt dumsparande. Man har visserligen köpt schweiziska tåg. Det är lovande. I Schweiz går tågen enligt tidtabell, sommar som vinter, istället för att, som de svenska, vara ett överlevnadsäventyr. Men därmed tycks man ha slagit sig till ro uppfyllda av en känsla av förträfflighet. Man har valt en stol som heter ”komfort” och det låter ju bra i bonnaöron. Hur mycket bekvämare den är än SJ:s 40 år gamla stol låter sig naturligtvis inte bedömas. Inte heller har jag sett något i reportagen som mina ögon fallit på, som säger något om stolens eventuella reglerbarhet. Mellan stolarna finns ett (1) uttag för laddning av telefoner och datorer. Det kan synas som en ointressant upplysning, men det säger förmodligen en hel del om vilket tänkande som styrt uppbyggnaden av hela systemet.
Som en eftergift och ett insmickrande drag gentemot Stureplansresenärerna gjordes stort nummer av att klockan på väggen är från Breitling och lampan på bordet är en specialmodell av Ateljé Lyktans ”Bumling”. Därmed har man också mellan raderna sagt att man betraktar sin intressantaste resenärskategori som ytliga och lättlurade muppar. Restaurangvagnen, som är det område där, näst efter driftsäkerheten, SJ:s inkompetens synts tydligast har fuskats bort. Ett tåg som trafikerar Stockholm-Göteborg hinner med fyra sittningar i restaurangvagnen och ett som kör Stockholm-Malmö klarar åtminstone fem sittningar. På ett tåg har man hundratals resenärer som inte har något alternativ att välja på. Man behöver inte som restauratör göra reklam för att få kunderna till restaurangen. Med en liten överdrift räcker det med att inte vara oduglig. Om man lika måste sitta fyra eller fem timmar på tåget är det ett utmärkt tillfälle att använda tiden effektivt och till att äta gott. Kan man inte äta gott på tåget måste man avsätta tid till att äta före och, med hänsyn till människans korta aktionstid, även efter tågresan. En resa med tåg Stockholm-Göteborg blir då inte en fyratimmarsresa. Det blir 1,5 + 4 + 1,5 = 7 h, inkl mat före och efter. Denna fantastiska möjlighet att lyfta tågens attraktivitet har fuskats bort genom att restaurangen, med vita dukar och riktiga glas, har ersatts av en kaffeautomat värdig ett uppehållsrum på ett högstadium i en förort. Med ovanstående reservation är den lösning man valt alldeles utmärkt om man ska köra pendeltåg mellan Stockholm och Uppsala. Däremot är det ingenting att köra Stockholm-Göteborg och längre sträckor med. Om inte orsaken till vägvalet är en mix av inkompetens och girighet, är det allra minst fräckt mot resenärerna, att nyttja den i och för sig på många sätt redan misslyckade ”avregleringen” av järnvägen, till att lansera en modernare boskapstransport.
Sådär kan vi fortsätta att drabbas av marknadsekonomins omsorger, tillhandahållna av giriga psykopater, tills vi sitter på öppna flak mellan Stockholm och Göteborg, äter vår medhavda smörgås, skyddar oss mot vind och nederbörd med de plastinpackade paraplyer som järnvägsbolaget hyr ut åt oss, allt medan vi gottar oss åt, att vi inte reste med konkurrenten, eftersom ”vårt” bolags representanter mutat banverkspersonalen att växla in deras tåg på fel spår.
Nu är ju inte järnvägen det enda område i vårt samhälle inom vilket stollar och psykopater leker antingen socialism eller marknadsekonomi. Samma fenomen finns på område efter område.
Vi har
- kärnkraftsbolag som inte vet vem som finns inne på deras anläggningar, eller var de finns,
- elnätsbolag som inte håller sig med vare sig personal eller reservdelar,
- försäkrings- och bankdirektörer som plockar spararna på miljarder med bluffgruv- eller bluffinvestmentbolag,
- vägväsende som bygger staket mitt på vägarna för att försvåra framkomligheten,
- telebolag som plockar ned fungerade nybyggda anläggningar för att de vill styra över resurser till diktatorers övervakning av sina medborgare,
- flygplatser som kostat miljarder att bygga men som stängs under dagen, några timmar åt gången, för att spara enstaka personers lön några timmar,
- flygplatser från vilka näringslivet kastas ut för att pampar och psykopater ska få flygplatsen som sin egen lilla lekstuga, för andras pengar, osv.
Nu orkar jag inte längre. Så här kan man tyvärr sitta hela dagen och räkna upp hur brottslingar, psykopater och stollar förstör vårt samhälle.
Södertälje söndagen den 28 december 2014
Mikael Styrman
.
Ingen ideologi är ett fullgott substitut för förstånd och klokhet. Enbart ideologisk övertygelse, i kombination med idioti, räcker inte för att bygga ett fungerande samhälle.
I många decennier, 60-70 år, levde många av oss i Sverige i övertygelsen om att socialismen skulle lösa alla problem. Om bara alla tillgångar hamnade under kollektiv förvaltning skulle alla resurser användas optimalt, till allas fromma. Så kanske det fungerar i den bästa av världar? Men i den värld vi lever i, där tjuvar söker sig till politiken för att de där är garanterade straffrihet och gränslöst tjuvande utan risk för lagföring, och i vilken psykopater alltid synes hamna högst på dynghögen, blir följden istället att resurserna används ineffektivt.
Ta järnvägen till exempel, som aldrig på 150 år lyckats bli effektiv. Den blev istället en institution i vilken tiden stod stilla, medan den tekniska utvecklingen rusade framåt i samhället runt omkring. När det övriga samhället sysselsatte sig med 2000-talets problem, ägnade sig den svenska järnvägen åt att implementera modern teknik för att lösa 1860-talets transportproblem. Järnvägen blev under nationalsocialdemokratiskt styre en uppsamlingsplats för levande begravda nationalsocialdemokratiska väljare och deras släktingar.
Men egentligen tror inte jag att det är den nationalsocialdemokratiska ideologin som är grundproblemet. Det är att man försöker införa en klok förvaltning av gemensamma tillgångar utan hederliga och kompetenta medarbetare, framför allt på högre nivåer. När det blir viktigare med partibok och lyhördhet visavi partibröder, än med kompetens och effektivitet, blir resultatet nollproduktivitet. Och när inga prestationskrav finns i någon del av verksamheten uppnår man aldrig grundidén med en nationell järnväg: att lönsamma linjer bär upp viktiga linjer med svagare lönsamhet. Istället var följden länge att potentiellt mycket lönsamma linjer fick bära upp allt möjligt som det inte fanns något behov av och som inte utförde något transportarbete. Allt för att tillfredsställa byapolitiker i de egna partiapparaterna och därmed säkra sitt eget omval.
Borgerliga politiker och vissa ideologiskt skolade debattörer, som framlever sina dagar utan att konfronteras med verkligheten, har till synes alltid menat att allt det där sköter sig självt, om man bara inför kapitalism, eller åtminstone marknadsekonomiskt tänkande. Riktigt så enkelt är det inte. Till att börja med går det inte att få människor som i generationer verkat i en miljö utan prestationskrav att plötsligt bli drivna och för marknadens önskemål lyhörda, konkurrensutsatta, serviceinriktade aktörer. Inte heller marknadsekonomi låter sig införas och fungera utan att det sker med förstånd. Marknadsekonomi utan uppbyggnad och övervakning av kloka människor är nämligen stollig och självförstörande. Vad värre är - den förstör samhället också - i likhet med socialism utan förstånd, men på lite annat sätt.
Den yttersta konsekvensen av ett implementerat marknadsekonomiskt tänkande som inte kombineras med förstånd - och inte heller med ett fungerande rättsväsende - är nämligen ett system i vilket kostnads- och effektivitetsjakten drivs så långt att systemet kollapsar. När alla möjliga kloka besparingar vidtagits kommer ett marknadsekonomiskt system utan klokskap att övergå till att vidta okloka besparingar, sådana effektiviseringar som gör systemet sårbart eller som på sikt leder till att systemet helt sågar av den gren som det självt bärs upp av, antingen genom att skrämma iväg sina betalande uppdragsgivare eller genom att helt sonika sluta fungera. Sådant kan vi se överallt i vårt samhälle, jag ska ge exempel nedan. Idiotin och/eller kriminalitet som får motsvarande effekter, tycks på nästan alla områden ha tryckt undan sunt förnuft och klokhet.
En marknadsekonomiskt driven järnväg, utan kloka personer som driver den och utan ett fungerande rättsväsende kommer att följa ungefär följande handlingsmönster. Först studerar man den nuvarande av politiker och tjänstemän misskötta järnvägen. Sedan gör man saker och ting LITE mindre dåligt än den nuvarande järnvägen. Men inte mycket - för då tjänar man mindre än nödvändigt. Man köper tåg som är aningen bättre än de som den misskötta järnvägen köpte för 40 år sedan, med de förväntningar på komfort som fanns då.
Nu har inte jag hunnit åka med MTR-Express, men att döma av reportagen i media är även den organisationen drabbad av så kallat kapitalistiskt dumsparande. Man har visserligen köpt schweiziska tåg. Det är lovande. I Schweiz går tågen enligt tidtabell, sommar som vinter, istället för att, som de svenska, vara ett överlevnadsäventyr. Men därmed tycks man ha slagit sig till ro uppfyllda av en känsla av förträfflighet. Man har valt en stol som heter ”komfort” och det låter ju bra i bonnaöron. Hur mycket bekvämare den är än SJ:s 40 år gamla stol låter sig naturligtvis inte bedömas. Inte heller har jag sett något i reportagen som mina ögon fallit på, som säger något om stolens eventuella reglerbarhet. Mellan stolarna finns ett (1) uttag för laddning av telefoner och datorer. Det kan synas som en ointressant upplysning, men det säger förmodligen en hel del om vilket tänkande som styrt uppbyggnaden av hela systemet.
Som en eftergift och ett insmickrande drag gentemot Stureplansresenärerna gjordes stort nummer av att klockan på väggen är från Breitling och lampan på bordet är en specialmodell av Ateljé Lyktans ”Bumling”. Därmed har man också mellan raderna sagt att man betraktar sin intressantaste resenärskategori som ytliga och lättlurade muppar. Restaurangvagnen, som är det område där, näst efter driftsäkerheten, SJ:s inkompetens synts tydligast har fuskats bort. Ett tåg som trafikerar Stockholm-Göteborg hinner med fyra sittningar i restaurangvagnen och ett som kör Stockholm-Malmö klarar åtminstone fem sittningar. På ett tåg har man hundratals resenärer som inte har något alternativ att välja på. Man behöver inte som restauratör göra reklam för att få kunderna till restaurangen. Med en liten överdrift räcker det med att inte vara oduglig. Om man lika måste sitta fyra eller fem timmar på tåget är det ett utmärkt tillfälle att använda tiden effektivt och till att äta gott. Kan man inte äta gott på tåget måste man avsätta tid till att äta före och, med hänsyn till människans korta aktionstid, även efter tågresan. En resa med tåg Stockholm-Göteborg blir då inte en fyratimmarsresa. Det blir 1,5 + 4 + 1,5 = 7 h, inkl mat före och efter. Denna fantastiska möjlighet att lyfta tågens attraktivitet har fuskats bort genom att restaurangen, med vita dukar och riktiga glas, har ersatts av en kaffeautomat värdig ett uppehållsrum på ett högstadium i en förort. Med ovanstående reservation är den lösning man valt alldeles utmärkt om man ska köra pendeltåg mellan Stockholm och Uppsala. Däremot är det ingenting att köra Stockholm-Göteborg och längre sträckor med. Om inte orsaken till vägvalet är en mix av inkompetens och girighet, är det allra minst fräckt mot resenärerna, att nyttja den i och för sig på många sätt redan misslyckade ”avregleringen” av järnvägen, till att lansera en modernare boskapstransport.
Sådär kan vi fortsätta att drabbas av marknadsekonomins omsorger, tillhandahållna av giriga psykopater, tills vi sitter på öppna flak mellan Stockholm och Göteborg, äter vår medhavda smörgås, skyddar oss mot vind och nederbörd med de plastinpackade paraplyer som järnvägsbolaget hyr ut åt oss, allt medan vi gottar oss åt, att vi inte reste med konkurrenten, eftersom ”vårt” bolags representanter mutat banverkspersonalen att växla in deras tåg på fel spår.
Nu är ju inte järnvägen det enda område i vårt samhälle inom vilket stollar och psykopater leker antingen socialism eller marknadsekonomi. Samma fenomen finns på område efter område.
Vi har
- kärnkraftsbolag som inte vet vem som finns inne på deras anläggningar, eller var de finns,
- elnätsbolag som inte håller sig med vare sig personal eller reservdelar,
- försäkrings- och bankdirektörer som plockar spararna på miljarder med bluffgruv- eller bluffinvestmentbolag,
- vägväsende som bygger staket mitt på vägarna för att försvåra framkomligheten,
- telebolag som plockar ned fungerade nybyggda anläggningar för att de vill styra över resurser till diktatorers övervakning av sina medborgare,
- flygplatser som kostat miljarder att bygga men som stängs under dagen, några timmar åt gången, för att spara enstaka personers lön några timmar,
- flygplatser från vilka näringslivet kastas ut för att pampar och psykopater ska få flygplatsen som sin egen lilla lekstuga, för andras pengar, osv.
Nu orkar jag inte längre. Så här kan man tyvärr sitta hela dagen och räkna upp hur brottslingar, psykopater och stollar förstör vårt samhälle.
Södertälje söndagen den 28 december 2014
Mikael Styrman
.
torsdag 25 december 2014
Är även Fortum konkursmässigt nu?
.
I Finland har det faktiskt funnits korruptionsbekämpning ända in i modern tid. Det kan man ju inte påstå om Sverige. Men under senare tid har den gått allt knackigare även i Finland. Svepskälen som använts för att bortförklara grova ekonomiska brott bland samhällseliten har allt mer närmat sig dem som används i Sverige. Allt för att kunna lägga ned alla misstankar om organiserade brott.
När tiotals och hundratals miljoner, eller mer, försvinner och oftast från skattebetalarna, handlar det, officiellt, inte om brottslighet utan skylls numera alltid på inkompetens, eller ren dumhet. Och visst lämnar samhällselitens kompetens ibland en del i övrigt att önska. Men därifrån till att man, trots mycket välbetalda konsulter och advokaters hjälp, inte kan fullgöra den enklaste affär utan att det slutar i katastrof, är det naturligtvis långt. Och visst finns det exempel på människor som tigit sig långt upp i hierarkin. I en miljö bestående av skitpratande sloganpickers, vilka generöst gödslar samtalet med floskler, vars innebörd ofta är okända för de flesta närvarande, kan tystnad lätt misstolkas för kompetens. Men inte heller det förklarar de stora svindlerierna under senare år.
Exemplen kan säkert göras fler men Finland förlorade sitt statsägda telebolag i samband med en sådan härva. Det togs över av den svenska maffian och blev det ena benet i Telia-Sonera inför dess förestående odyssé på maffiahaven till olika diktaturer och maffiastater.
Stora Ensos aktieägare plundrades på motsvarande ca tio miljarder kronor i samband med förvärvet av Consolidated Paper. Att det var ett nära nog konkursmässigt råttbo som förvärvades var känt. Analyser av objektet talade sitt tydliga språk. Men affären pressades igenom ändå. Allt talar för att Stora Ensos aktieägare plundrades genom ett inside-job vilket utfördes av åtminstone delar av styrelsen, som även hade svensk anknytning. För detta talar även mordet på koncernredovisaren Gerard Goodwyn liksom det finska rättsväsendets ovilja att utreda svindlerierna.
Något senare plundrades Fortum av sin ledning på ungefär snarlikt sätt, denna gång i en affär med ryska maffian. En även för Fortum enorm affär, som innebar att företaget betalade kraftiga överpriser, ungefär som Vattenfall i sina utländska maffiaaffärer. Men Fortumledningen med Michael Lillius & Co tvingade Fortum ännu längre ut på plankan, genom att sätta företagets överlevnad, och väl och ve, i händerna på vem som helst som för stunden utövar den politisk-ekonomiska makten, i Ryssland i allmänhet och bakom Ural i synnerhet. Under senare tid har Fortum frigjort tillgångar som tyder på att Fortums affärer med den ryska maffian kan vara på väg att nå vägs ände. Så sägs naturligtvis inte högt, men som ofta gäller även i det här fallet att det intressanta inte är det som sägs utan det som inte sägs.
Det finns därför anledning att fråga sig, mot bakgrund av den senaste utvecklingen i form av det ekonomiska kriget mellan Ryssland med Putin-regimen och den amerikanska maffian, och dess verkningar, vad som är Fortums status idag? Är Fortum i praktiken i konkurs idag? Har det blivit i Finland, som i Sverige, så att konkurslagstiftningen endast är ett redskap med vars hjälp den ofta bankrelaterade maffian kan stjäla och plundra attraktiva företag, allt medan kolossala konkursbon får tuffa vidare som om lagstiftningen inte finns, för att skydda kriminella politiker och höga tjänstemän?
Södertälje torsdagen den 25 december 2014
Mikael Styrman
.
I Finland har det faktiskt funnits korruptionsbekämpning ända in i modern tid. Det kan man ju inte påstå om Sverige. Men under senare tid har den gått allt knackigare även i Finland. Svepskälen som använts för att bortförklara grova ekonomiska brott bland samhällseliten har allt mer närmat sig dem som används i Sverige. Allt för att kunna lägga ned alla misstankar om organiserade brott.
När tiotals och hundratals miljoner, eller mer, försvinner och oftast från skattebetalarna, handlar det, officiellt, inte om brottslighet utan skylls numera alltid på inkompetens, eller ren dumhet. Och visst lämnar samhällselitens kompetens ibland en del i övrigt att önska. Men därifrån till att man, trots mycket välbetalda konsulter och advokaters hjälp, inte kan fullgöra den enklaste affär utan att det slutar i katastrof, är det naturligtvis långt. Och visst finns det exempel på människor som tigit sig långt upp i hierarkin. I en miljö bestående av skitpratande sloganpickers, vilka generöst gödslar samtalet med floskler, vars innebörd ofta är okända för de flesta närvarande, kan tystnad lätt misstolkas för kompetens. Men inte heller det förklarar de stora svindlerierna under senare år.
Exemplen kan säkert göras fler men Finland förlorade sitt statsägda telebolag i samband med en sådan härva. Det togs över av den svenska maffian och blev det ena benet i Telia-Sonera inför dess förestående odyssé på maffiahaven till olika diktaturer och maffiastater.
Stora Ensos aktieägare plundrades på motsvarande ca tio miljarder kronor i samband med förvärvet av Consolidated Paper. Att det var ett nära nog konkursmässigt råttbo som förvärvades var känt. Analyser av objektet talade sitt tydliga språk. Men affären pressades igenom ändå. Allt talar för att Stora Ensos aktieägare plundrades genom ett inside-job vilket utfördes av åtminstone delar av styrelsen, som även hade svensk anknytning. För detta talar även mordet på koncernredovisaren Gerard Goodwyn liksom det finska rättsväsendets ovilja att utreda svindlerierna.
Något senare plundrades Fortum av sin ledning på ungefär snarlikt sätt, denna gång i en affär med ryska maffian. En även för Fortum enorm affär, som innebar att företaget betalade kraftiga överpriser, ungefär som Vattenfall i sina utländska maffiaaffärer. Men Fortumledningen med Michael Lillius & Co tvingade Fortum ännu längre ut på plankan, genom att sätta företagets överlevnad, och väl och ve, i händerna på vem som helst som för stunden utövar den politisk-ekonomiska makten, i Ryssland i allmänhet och bakom Ural i synnerhet. Under senare tid har Fortum frigjort tillgångar som tyder på att Fortums affärer med den ryska maffian kan vara på väg att nå vägs ände. Så sägs naturligtvis inte högt, men som ofta gäller även i det här fallet att det intressanta inte är det som sägs utan det som inte sägs.
Det finns därför anledning att fråga sig, mot bakgrund av den senaste utvecklingen i form av det ekonomiska kriget mellan Ryssland med Putin-regimen och den amerikanska maffian, och dess verkningar, vad som är Fortums status idag? Är Fortum i praktiken i konkurs idag? Har det blivit i Finland, som i Sverige, så att konkurslagstiftningen endast är ett redskap med vars hjälp den ofta bankrelaterade maffian kan stjäla och plundra attraktiva företag, allt medan kolossala konkursbon får tuffa vidare som om lagstiftningen inte finns, för att skydda kriminella politiker och höga tjänstemän?
Södertälje torsdagen den 25 december 2014
Mikael Styrman
.
Dagens Nyheter 150 år i annonsörernas tjänst
.
Dagens Nyheter (DN) har festat i dagarna. Man har firat 150 år i annonsörernas tjänst. Eller 150 år i det fria ordets tjänst, som man själva föredrar att se på saken.
Det är signifikativt för DN:s journalistiska roll att när chefredaktören ombads sammanfatta 150 års gärning med något betydelsefullt journalistiskt arbete föll valet på 1920-talets avslöjande av André-expeditionens öde.
Visst har det förekommit avslöjanden i DN. Men sällan eller aldrig har det varit fråga om riktigt, grävande journalistiskt arbete. Istället har DN fungerat som det journalistiska vargdrevets anförare när några maffiosor i offentlig, eller privat, tjänst gett anfallsorder därför att någon kollega, genom fartblindhet och omåttliga excesser blivit en belastning för sina bröder. Då tipsar man DN som gör skitjobbet så att inte den övriga maffians position äventyras.
Sådana fall finns det många av. Flertalet kamouflerade till journalistiskt arbete. Det är intressant att inte Wolodarski valde något av dessa som exempel. Kanske betyder det att det någonstans djupt inte bland de krypterade budskapen ändå finns ett uns av heder som gör det obekvämt att inför etthundrafemtioårsdagen skruda sig i lånta fjädrar?
Chefredaktören påminner om att tidningen är beroende av tips från allmänheten. Han säger inte det rakt ut, men får förmodas mena, tips som inte är ”känsliga” och därför kan publiceras. Med känsliga avslöjanden däremot, går det som med Ekfors annons om höjning av nätavgifterna, för att täcka maffians första försök att stjäla bolaget med hjälp av tvångsförvaltningslagen. Åtta gånger växlades annonsmanus per fax mellan Ekfors och Dagens Nyheter. Vårt första manus var ganska tydligt. DN:s sista krävde nog att läsaren skulle vara folklivsforskare för att förstå att något omoraliskt ägde rum med lagstiftningsinstrumentets hjälp. Naturligtvis var det redaktionsledningens avsikt att vi skulle ledsna på den allt mer utspädda och krypterade annonstexten och ta vår Mats ur skolan. Men när vi ännu var kvar på vagnen efter åtta varv backade DN:s redaktionsledning helt och vågade inte alls publicera vår annons. Då handlade det ju om en betald annons. Inte om redaktionell text som tidningen skulle stå för.
Svenskan vågade i alla fall publicera vår annons, må vara efter viss lindring av innehållet och sedan nödtorftigt gömd i kulturbilagan.
Etthundrafemtio år av bedrägerier sätter sina spår i form av en allt mer uttunnad läsekrets. Samhällsutvecklingen - säger korrumperade massmediatyckare. Dåligt journalistiskt arbete - säger bedragna och manipulerade läsare som köper en samhällsgranskare men levereras en manipulatör. Hur många av de återstående läsarna som genomskådar bedrägerierna, men läser ändå, är förstås svårt att säga. Man kommer ändå allt närmare den dag då annonsörerna hotar vara fler än läsarna. Snart är det bara rapporteringen om sporten som åtnjuter något förtroende. Då är det ändå allt färre som tror på sporten som sådan. Dopade idrottsmän och upplagda matcher gör det allt svårare att ta prestationerna på allvar. Men idrott och sport är förströelse. Fifflet tycks inte nämnvärt bekomma de sportintresserade. Kanske är det länge sedan man trott på prestationerna? Det kanske är som med Catch-as-catch-can? Om man kan falla snyggt så gör det ingenting i sportens värld att matchen är uppgjord. Det blir underhållning ändå. En snygg läggmatch kan ge mer underhållning än en tråkig och mållös riktig match. Ungefär som DN:s samhällskritiska granskning. Mer förströelse än riktigt och hedervärt journalistiskt arbete. Och läsarna utvecklar sin förmåga att tyda de krypterade budskapen - som i det gamla Sovjetunionen.
Södertälje torsdagen den 25 december 2014
Mikael Styrman
.
Dagens Nyheter (DN) har festat i dagarna. Man har firat 150 år i annonsörernas tjänst. Eller 150 år i det fria ordets tjänst, som man själva föredrar att se på saken.
Det är signifikativt för DN:s journalistiska roll att när chefredaktören ombads sammanfatta 150 års gärning med något betydelsefullt journalistiskt arbete föll valet på 1920-talets avslöjande av André-expeditionens öde.
Visst har det förekommit avslöjanden i DN. Men sällan eller aldrig har det varit fråga om riktigt, grävande journalistiskt arbete. Istället har DN fungerat som det journalistiska vargdrevets anförare när några maffiosor i offentlig, eller privat, tjänst gett anfallsorder därför att någon kollega, genom fartblindhet och omåttliga excesser blivit en belastning för sina bröder. Då tipsar man DN som gör skitjobbet så att inte den övriga maffians position äventyras.
Sådana fall finns det många av. Flertalet kamouflerade till journalistiskt arbete. Det är intressant att inte Wolodarski valde något av dessa som exempel. Kanske betyder det att det någonstans djupt inte bland de krypterade budskapen ändå finns ett uns av heder som gör det obekvämt att inför etthundrafemtioårsdagen skruda sig i lånta fjädrar?
Chefredaktören påminner om att tidningen är beroende av tips från allmänheten. Han säger inte det rakt ut, men får förmodas mena, tips som inte är ”känsliga” och därför kan publiceras. Med känsliga avslöjanden däremot, går det som med Ekfors annons om höjning av nätavgifterna, för att täcka maffians första försök att stjäla bolaget med hjälp av tvångsförvaltningslagen. Åtta gånger växlades annonsmanus per fax mellan Ekfors och Dagens Nyheter. Vårt första manus var ganska tydligt. DN:s sista krävde nog att läsaren skulle vara folklivsforskare för att förstå att något omoraliskt ägde rum med lagstiftningsinstrumentets hjälp. Naturligtvis var det redaktionsledningens avsikt att vi skulle ledsna på den allt mer utspädda och krypterade annonstexten och ta vår Mats ur skolan. Men när vi ännu var kvar på vagnen efter åtta varv backade DN:s redaktionsledning helt och vågade inte alls publicera vår annons. Då handlade det ju om en betald annons. Inte om redaktionell text som tidningen skulle stå för.
Svenskan vågade i alla fall publicera vår annons, må vara efter viss lindring av innehållet och sedan nödtorftigt gömd i kulturbilagan.
Etthundrafemtio år av bedrägerier sätter sina spår i form av en allt mer uttunnad läsekrets. Samhällsutvecklingen - säger korrumperade massmediatyckare. Dåligt journalistiskt arbete - säger bedragna och manipulerade läsare som köper en samhällsgranskare men levereras en manipulatör. Hur många av de återstående läsarna som genomskådar bedrägerierna, men läser ändå, är förstås svårt att säga. Man kommer ändå allt närmare den dag då annonsörerna hotar vara fler än läsarna. Snart är det bara rapporteringen om sporten som åtnjuter något förtroende. Då är det ändå allt färre som tror på sporten som sådan. Dopade idrottsmän och upplagda matcher gör det allt svårare att ta prestationerna på allvar. Men idrott och sport är förströelse. Fifflet tycks inte nämnvärt bekomma de sportintresserade. Kanske är det länge sedan man trott på prestationerna? Det kanske är som med Catch-as-catch-can? Om man kan falla snyggt så gör det ingenting i sportens värld att matchen är uppgjord. Det blir underhållning ändå. En snygg läggmatch kan ge mer underhållning än en tråkig och mållös riktig match. Ungefär som DN:s samhällskritiska granskning. Mer förströelse än riktigt och hedervärt journalistiskt arbete. Och läsarna utvecklar sin förmåga att tyda de krypterade budskapen - som i det gamla Sovjetunionen.
Södertälje torsdagen den 25 december 2014
Mikael Styrman
.
måndag 22 december 2014
Reinfeldt på samma jobb men med nytt lönekontor
.
Flera media har under veckan rapporterat om att Filippa Reinfeldt har nytt jobb - att hon efter att nyss ha lämnat politiken, eller blivit bortröstad, nu tagit jobb hos Wall-Enberg-kontrollerade vårdföretaget Aleris.
Det är nog en sanning med modifikation. Filippa Reinfeldt har snarare hela tiden jobbat åt Wall-Enberg. Skillnaden är snarare att tidigare betalades hennes lön direkt av det politiska systemet. Numera kommer sannolikt lönen att ta omvägen via Aleris.
Som bland annat Aftonbladet påpekat lämnar hon ett Stockholms Landsting i nära nog fritt fall efter sig. Aftonbladet säger inte det, men i ärlighetens namn kom hon till makten i ett landsting statt i kraftig utförsbacke och hon lyckades med konststycket att förvandla utförsbacken till fritt fall, genom att medverka till att skurkar nära den moderata rörelsen fick ta över vårdinstitutioner till rena rövarpriser. Därmed ödelade de en angelägen och kanske unik möjlighet att effektivisera den offentliga vården, utan att skänka den till skurkar. Om det skedde med eller utan kick-back under bordet till politiska nyckelspelare och tjänstemän kan var och en själv filosofera över.
Dessutom lyckades hon upphandla ett ”icke-sjukhus” under former som närmast måste beskrivas som rena huggsexan för en byggindustri som tycks ha glömt hur man bygger. De kan numera bara stjäla. Utländska underentreprenörer bygger. Och i ett Stockholm i skriande behov av vårdplatser använder man resurserna till att bygga ett sjukhus utan vårdplatser. Ett sjukhus med inrutade psykopatrevir. Jodå, det finns psykopater inom vården också. Sådana som vill ha ett litet personligt revir för självsmekeri, där de kan sitta och leka sjukhus och specialister, med någon enstaka patient med någon exklusiv sjukdom som nästan inte existerar, istället för att använda skattebetalarnas pengar till att ta hand om skattebetalarnas skriande vårdbehov.
Vad tänkte Filippa Reinfeldt när hon tog emot uppdraget att som statsministerns hustru vara främsta bimbo och kuttersmycke för Stockholms Landsting? Tänkte hon alls? Alla som vet minsta lilla - inklusive journalister som dock inte skriver om saken - vet att landstingen, hela vårdsektorn, är korrupt. Och värst av alla - alla korrupta landstings moder - är Stockholms Landsting. Trodde hon att hon valdes till uppdraget på grund av sin närmast obegränsade kompetens? Insåg hon verkligen inte att det faktum att hon var statsministerns hustru skulle göra det möjligt för tjuvarna i Stockholms Landsting att fortsätta och forcera sina stölder? Eller förstod hon utan att det bekom henne?
I det extremt toppstyrda Sverige, med sitt korrumperade rättsväsende och den korrumperade förvaltningen i övrigt, måste det ju ha varit uppenbart att om man väljer statsministerns hustru får man härja i fred. Ungefär som det är omöjligt att komma till rätta med korruptionen i Solna eftersom det är moderaternas mönsterkommun. Stockholms Landsting är bara ett så mycket värre och så mycket tydligare exempel.
Nu har i alla fall Wall-Enberg även officiellt anställt Filippa Reinfeld. Man kan säga att det innebär ett litet uns av ärlighet. Nu seglar man inte längre under falsk flagg. Aleris har hissat ”Jolly Roger”:
- Full fart framåt grabbar - strunta i torpederna!
Södertälje måndagen den 22 december 2014
Mikael Styrman
.
Flera media har under veckan rapporterat om att Filippa Reinfeldt har nytt jobb - att hon efter att nyss ha lämnat politiken, eller blivit bortröstad, nu tagit jobb hos Wall-Enberg-kontrollerade vårdföretaget Aleris.
Det är nog en sanning med modifikation. Filippa Reinfeldt har snarare hela tiden jobbat åt Wall-Enberg. Skillnaden är snarare att tidigare betalades hennes lön direkt av det politiska systemet. Numera kommer sannolikt lönen att ta omvägen via Aleris.
Som bland annat Aftonbladet påpekat lämnar hon ett Stockholms Landsting i nära nog fritt fall efter sig. Aftonbladet säger inte det, men i ärlighetens namn kom hon till makten i ett landsting statt i kraftig utförsbacke och hon lyckades med konststycket att förvandla utförsbacken till fritt fall, genom att medverka till att skurkar nära den moderata rörelsen fick ta över vårdinstitutioner till rena rövarpriser. Därmed ödelade de en angelägen och kanske unik möjlighet att effektivisera den offentliga vården, utan att skänka den till skurkar. Om det skedde med eller utan kick-back under bordet till politiska nyckelspelare och tjänstemän kan var och en själv filosofera över.
Dessutom lyckades hon upphandla ett ”icke-sjukhus” under former som närmast måste beskrivas som rena huggsexan för en byggindustri som tycks ha glömt hur man bygger. De kan numera bara stjäla. Utländska underentreprenörer bygger. Och i ett Stockholm i skriande behov av vårdplatser använder man resurserna till att bygga ett sjukhus utan vårdplatser. Ett sjukhus med inrutade psykopatrevir. Jodå, det finns psykopater inom vården också. Sådana som vill ha ett litet personligt revir för självsmekeri, där de kan sitta och leka sjukhus och specialister, med någon enstaka patient med någon exklusiv sjukdom som nästan inte existerar, istället för att använda skattebetalarnas pengar till att ta hand om skattebetalarnas skriande vårdbehov.
Vad tänkte Filippa Reinfeldt när hon tog emot uppdraget att som statsministerns hustru vara främsta bimbo och kuttersmycke för Stockholms Landsting? Tänkte hon alls? Alla som vet minsta lilla - inklusive journalister som dock inte skriver om saken - vet att landstingen, hela vårdsektorn, är korrupt. Och värst av alla - alla korrupta landstings moder - är Stockholms Landsting. Trodde hon att hon valdes till uppdraget på grund av sin närmast obegränsade kompetens? Insåg hon verkligen inte att det faktum att hon var statsministerns hustru skulle göra det möjligt för tjuvarna i Stockholms Landsting att fortsätta och forcera sina stölder? Eller förstod hon utan att det bekom henne?
I det extremt toppstyrda Sverige, med sitt korrumperade rättsväsende och den korrumperade förvaltningen i övrigt, måste det ju ha varit uppenbart att om man väljer statsministerns hustru får man härja i fred. Ungefär som det är omöjligt att komma till rätta med korruptionen i Solna eftersom det är moderaternas mönsterkommun. Stockholms Landsting är bara ett så mycket värre och så mycket tydligare exempel.
Nu har i alla fall Wall-Enberg även officiellt anställt Filippa Reinfeld. Man kan säga att det innebär ett litet uns av ärlighet. Nu seglar man inte längre under falsk flagg. Aleris har hissat ”Jolly Roger”:
- Full fart framåt grabbar - strunta i torpederna!
Södertälje måndagen den 22 december 2014
Mikael Styrman
.
Anders Sundström och Folksam bryter ny mark!
.
Svenskan rapporterar idag att Folksam nu i efterhand går in och betalar ett tiotal mutresor på SCA:s grabbflyg, för Anders Sundströms räkning.
Det öppnar naturligtvis nya möjligheter för alla maffiatrogna mutkolvar om man kan vänta med att betala mutan tills man eventuellt åker fast, eller blir avslöjad. Jag har svårt att tro annat än att det måste vara helt nytt att bestickarens kostnad för mutan tas över av det företag vars funktionär mutats. Normalt är istället att den som låtit sig mutas får avsked på grått papper - med omedelbar verkan. Och det brukar följas av att mutkolven även inom kort får sparken från alla andra uppdrag som kräver förtroende.
Det skapar dessutom inte så lite känslan av att funktionärerna på Folksam är av uppfattningen att Folksam är ett familjeföretag, ägt av ledningen och vars riktiga kunder/ägare istället är förpliktigade att betala för mutkolvarnas alla förlustelser. Svårigheten att skilja på mitt och ditt är uppenbar. Snarare tycker Sundström och de andra banditerna att allt mitt är mitt och allt ditt är också mitt.
Det framgår inte om Folksam även betalar för besök på horhus och eskortflickor/-pojkar om det skulle bli aktuellt. Hur bokförs sådana i SCA? Är det som brukligt i den fackliga rörelsen att de skrivs på rummet? Hur ser faktureringsrutinen ut beträffande hororna? Betalas de också för mutkolvens räkning, i efterhand - om han åker fast?
Var är Finansinspektionen, Ekobrottsmyndigheten, polis och åklagare? Blev de kvar på horhuset? Tror de att festen pågår än?
Södertälje måndagen den 22 december 2014
Mikael Styrman
.
 |
| Numera klimatkompenserad representationsjakt a la Folksam, SCA, Swedbank, Industrivärden, Handelsbanken och Northland Recourses? |
Det öppnar naturligtvis nya möjligheter för alla maffiatrogna mutkolvar om man kan vänta med att betala mutan tills man eventuellt åker fast, eller blir avslöjad. Jag har svårt att tro annat än att det måste vara helt nytt att bestickarens kostnad för mutan tas över av det företag vars funktionär mutats. Normalt är istället att den som låtit sig mutas får avsked på grått papper - med omedelbar verkan. Och det brukar följas av att mutkolven även inom kort får sparken från alla andra uppdrag som kräver förtroende.
Det skapar dessutom inte så lite känslan av att funktionärerna på Folksam är av uppfattningen att Folksam är ett familjeföretag, ägt av ledningen och vars riktiga kunder/ägare istället är förpliktigade att betala för mutkolvarnas alla förlustelser. Svårigheten att skilja på mitt och ditt är uppenbar. Snarare tycker Sundström och de andra banditerna att allt mitt är mitt och allt ditt är också mitt.
Det framgår inte om Folksam även betalar för besök på horhus och eskortflickor/-pojkar om det skulle bli aktuellt. Hur bokförs sådana i SCA? Är det som brukligt i den fackliga rörelsen att de skrivs på rummet? Hur ser faktureringsrutinen ut beträffande hororna? Betalas de också för mutkolvens räkning, i efterhand - om han åker fast?
Var är Finansinspektionen, Ekobrottsmyndigheten, polis och åklagare? Blev de kvar på horhuset? Tror de att festen pågår än?
Södertälje måndagen den 22 december 2014
Mikael Styrman
.
söndag 14 december 2014
Uteslut mobbande riksdagsmän
.
Den enes röst är lika mycket värd som den andres. Det är en av demokratins viktigaste grundstenar. Därför finns det inte finare, eller mindre fina riksdagsmän, åtminstone inte för att man företräder det ena eller det andra partiet.
Det framskymtar emellanåt att SverigeDemokraternas riksdagsmän mobbas av andra ledamöter, att man inte tilltalar dem, inte svarar på tilltal, vänder ryggen åt dem mm. Det är följaktligen ett odemokratiskt beteende som riksdagsmän i en demokrati inte ska ägna sig åt. Och riksdagsmän som är uppenbart olämpliga för sitt ämbete kan avsättas av domstol. Därför bör riksdagsmän som blir mobbade av andra riksdagsmän vidta åtgärder för att få de mobbande avsatta.
Det är inte så troligt att det skulle lyckas. Men man bör ändå försöka. Den som mobbar i riksdagen gör det förmodligen även i andra sammanhang. Kanske är det ett tecken på att även annan brottslighet kan förekomma. En riksdagsman är fortfarande, med rätt eller orätt, en upphöjd person. Cosby-effekten gör att människor som blir mobbade eller utsatta för annan brottslighet från riksdagsmän drar sig för att göra anmälan.
Även om det inte skulle lyckas att få en mobbande riksdagsman avsatt så är det i alla fall ingen merit för en riksdagsman att ha blivit utsatt för ett försök till uteslutning av det skälet. Nyssnämnda Cosby-effekt gör att det skulle vara lättare för andra att våga ta steget att vidta åtgärder mot en kriminell eller odemokratisk riksdagsman om någon redan försökt eller försöker.
Därför bör mobbade riksdagsmän vidta åtgärder syftande till att få mobbarna avsatta. Det är ett viktigt renhållningsarbete.
Södertälje söndagen den 14 december 2014
Mikael Styrman
.
Den enes röst är lika mycket värd som den andres. Det är en av demokratins viktigaste grundstenar. Därför finns det inte finare, eller mindre fina riksdagsmän, åtminstone inte för att man företräder det ena eller det andra partiet.
Det framskymtar emellanåt att SverigeDemokraternas riksdagsmän mobbas av andra ledamöter, att man inte tilltalar dem, inte svarar på tilltal, vänder ryggen åt dem mm. Det är följaktligen ett odemokratiskt beteende som riksdagsmän i en demokrati inte ska ägna sig åt. Och riksdagsmän som är uppenbart olämpliga för sitt ämbete kan avsättas av domstol. Därför bör riksdagsmän som blir mobbade av andra riksdagsmän vidta åtgärder för att få de mobbande avsatta.
Det är inte så troligt att det skulle lyckas. Men man bör ändå försöka. Den som mobbar i riksdagen gör det förmodligen även i andra sammanhang. Kanske är det ett tecken på att även annan brottslighet kan förekomma. En riksdagsman är fortfarande, med rätt eller orätt, en upphöjd person. Cosby-effekten gör att människor som blir mobbade eller utsatta för annan brottslighet från riksdagsmän drar sig för att göra anmälan.
Även om det inte skulle lyckas att få en mobbande riksdagsman avsatt så är det i alla fall ingen merit för en riksdagsman att ha blivit utsatt för ett försök till uteslutning av det skälet. Nyssnämnda Cosby-effekt gör att det skulle vara lättare för andra att våga ta steget att vidta åtgärder mot en kriminell eller odemokratisk riksdagsman om någon redan försökt eller försöker.
Därför bör mobbade riksdagsmän vidta åtgärder syftande till att få mobbarna avsatta. Det är ett viktigt renhållningsarbete.
Södertälje söndagen den 14 december 2014
Mikael Styrman
.
Vem är skurken?
.
Igår och idag har media uppehållit sig vid vad som påstås vara en ”incident” med ett ryskt militärflygplan och ett civilt trafikflygplan. Det ryska planet påstås ha haft sin transponder avslagen. Det har framställts i media som om flygplanet därmed flyger i blindo och en kollision kunde undvikas endast genom att planet kunde ses av militärens radar. Militären varnade trafikflygplanet som kunde göra en undanmanöver och undvika kollision.
- Vilket makalöst svammel!
Man undrar i sitt stilla sinne om all sådan där propaganda skrivs av okunniga eller rent av idioter? Eller är det bara det att vi inte protesterar mot alla floskler som dessa nollor producerar, som förleder dem att tro att vi sväljer allt som de hasplar ur sig?
Vår ”försvarsminister” Peter Hultqvist tillskrivs uttalanden i ärendet, som om han verkligen är upphovsman till dessa betyder att han antingen är totalt inkompetent eller djupt ohederlig. Mot bakgrund av tidigare uttalanden som han gjort, eller som tillskrivits honom, tror jag på det senare. Han har helt enkelt begravt sin näsa allt för djupt i maffians börs. Ögonen lyser och han brinner av lust att aktivera lukrativa kontrakt på fler militära leksaker.
Ett militärt flygplan som flyger utan transpondern påslagen flyger inte i blindo. Piloten kan se annan trafik men skyltar inte med sin egen närvaro. Förfarandet är inte precis unikt bland grabbarna som har för mycket pengar att leka med. Men under rådande amerikanska propagandahets mot Ryssland skenar alla nyttiga idioter plötsligt iväg och målar, som även den här gången, upp ett hemskt scenario, eftersom planet påstås ha varit ryskt.
Vem är då skurken som gör att vår ”försvarsminister” tillskrivs sådana uttalanden? Är det en korrumperad journalist som löper amok eller är vår ”försvarsminister” den inkompetenta mutkolv som uttalandena antyder?
Peter Hultqvist bör upplysa oss om vilket som gäller.
Södertälje söndagen den 14 december 2014
Mikael Styrman
.
Igår och idag har media uppehållit sig vid vad som påstås vara en ”incident” med ett ryskt militärflygplan och ett civilt trafikflygplan. Det ryska planet påstås ha haft sin transponder avslagen. Det har framställts i media som om flygplanet därmed flyger i blindo och en kollision kunde undvikas endast genom att planet kunde ses av militärens radar. Militären varnade trafikflygplanet som kunde göra en undanmanöver och undvika kollision.
- Vilket makalöst svammel!
Man undrar i sitt stilla sinne om all sådan där propaganda skrivs av okunniga eller rent av idioter? Eller är det bara det att vi inte protesterar mot alla floskler som dessa nollor producerar, som förleder dem att tro att vi sväljer allt som de hasplar ur sig?
Vår ”försvarsminister” Peter Hultqvist tillskrivs uttalanden i ärendet, som om han verkligen är upphovsman till dessa betyder att han antingen är totalt inkompetent eller djupt ohederlig. Mot bakgrund av tidigare uttalanden som han gjort, eller som tillskrivits honom, tror jag på det senare. Han har helt enkelt begravt sin näsa allt för djupt i maffians börs. Ögonen lyser och han brinner av lust att aktivera lukrativa kontrakt på fler militära leksaker.
Ett militärt flygplan som flyger utan transpondern påslagen flyger inte i blindo. Piloten kan se annan trafik men skyltar inte med sin egen närvaro. Förfarandet är inte precis unikt bland grabbarna som har för mycket pengar att leka med. Men under rådande amerikanska propagandahets mot Ryssland skenar alla nyttiga idioter plötsligt iväg och målar, som även den här gången, upp ett hemskt scenario, eftersom planet påstås ha varit ryskt.
Vem är då skurken som gör att vår ”försvarsminister” tillskrivs sådana uttalanden? Är det en korrumperad journalist som löper amok eller är vår ”försvarsminister” den inkompetenta mutkolv som uttalandena antyder?
Peter Hultqvist bör upplysa oss om vilket som gäller.
Södertälje söndagen den 14 december 2014
Mikael Styrman
.
lördag 13 december 2014
Tyst om de svarta hålen när de göms i vit bomull
.
Nu när bomullen breds ut under Anders Sundström, för att han inte ska krascha utan istället mjuklanda, för att skydda Sundström - och framför allt för att skydda de andra - citerar många media den krystade förklaringen till att han fått sparken.
Fokus ligger naturligtvis inte på de svarta hål som producerats utan på intressekonflikterna som Sundströms många uppdrag skapat. Finansinspektionen har dock inte krävt att Anders Sundström ska avgå från något av uppdragen, påpekas noggrant i förskönande syfte. Så är det säkert. Tyvärr säger det mer om Finansinspektionen än det gör om intressekonflikterna som Sundströms uppdrag skapar. Allra minst säger det förstås om de svarta hål han skapat.
Det blir tyst om de svarta hålen när de bäddas in i den renaste vita bomull.
Åtminstone tills pengarnas ägare blir varse hur mycket som har slarvats bort eller förskingrats.
Södertälje lördagen den 13 december 2014
Mikael Styrman
.
Nu när bomullen breds ut under Anders Sundström, för att han inte ska krascha utan istället mjuklanda, för att skydda Sundström - och framför allt för att skydda de andra - citerar många media den krystade förklaringen till att han fått sparken.
Fokus ligger naturligtvis inte på de svarta hål som producerats utan på intressekonflikterna som Sundströms många uppdrag skapat. Finansinspektionen har dock inte krävt att Anders Sundström ska avgå från något av uppdragen, påpekas noggrant i förskönande syfte. Så är det säkert. Tyvärr säger det mer om Finansinspektionen än det gör om intressekonflikterna som Sundströms uppdrag skapar. Allra minst säger det förstås om de svarta hål han skapat.
Det blir tyst om de svarta hålen när de bäddas in i den renaste vita bomull.
Åtminstone tills pengarnas ägare blir varse hur mycket som har slarvats bort eller förskingrats.
Södertälje lördagen den 13 december 2014
Mikael Styrman
.
Det demokratiska arvet efter Fredrik Reinfeldt
.
Slår moderaterna vakt om det demokratiska arvet efter Fredrik Reinfeldt? I så fall blir det en enda kandidat till ordförandeposten ”eftersom det är viktigt att demonstrera enighet”. En kandidat som sedan väljs med 106% av rösterna...
Så gjorde Nationalsocialdemokraterna också förr. Men så är de ju inte så många numera.
Eller blir det möjligen, om Pretoriangardet har tänkt till, en motkandidat som alla inser att inte kan vinna, som efter mönster utomlands ifrån, avslutar sin kandidatur med att rösta på sin motståndare?
Det är inte demokratiskt. Det är någonting annat. Jag säger inte att det är fel. Om analysen är att människorna man vill attrahera inte kan tänka själva är det förmodligen rätt metod att peka med hela armen och att amputera eventuella armar, händer eller fingrar som pekar åt ”fel” håll. Åtminstone om man är mer intresserad av makten än av att det ska råda demokrati. Men det riskerar naturligtvis att ske till priset att de som kan tänka själva söker sig någon annanstans. Då är den stora frågan vilka som är fler - de som kan tänka själva eller de som inte kan det?
Södertälje lördagen den 13 december 2014
Mikael Styrman
.
Slår moderaterna vakt om det demokratiska arvet efter Fredrik Reinfeldt? I så fall blir det en enda kandidat till ordförandeposten ”eftersom det är viktigt att demonstrera enighet”. En kandidat som sedan väljs med 106% av rösterna...
Så gjorde Nationalsocialdemokraterna också förr. Men så är de ju inte så många numera.
Eller blir det möjligen, om Pretoriangardet har tänkt till, en motkandidat som alla inser att inte kan vinna, som efter mönster utomlands ifrån, avslutar sin kandidatur med att rösta på sin motståndare?
Det är inte demokratiskt. Det är någonting annat. Jag säger inte att det är fel. Om analysen är att människorna man vill attrahera inte kan tänka själva är det förmodligen rätt metod att peka med hela armen och att amputera eventuella armar, händer eller fingrar som pekar åt ”fel” håll. Åtminstone om man är mer intresserad av makten än av att det ska råda demokrati. Men det riskerar naturligtvis att ske till priset att de som kan tänka själva söker sig någon annanstans. Då är den stora frågan vilka som är fler - de som kan tänka själva eller de som inte kan det?
Södertälje lördagen den 13 december 2014
Mikael Styrman
.
Ödeläggelsen utvidgas till Ukraina
.
Det amerikanska militärindustriella komplexet, som länge roat sig med att ödelägga länder i Nordafrika och Mellanöstern, har under senare tid utvidgat ödeläggelsen till Ukraina. Den slutliga ödeläggelsen av Ukraina forceras nu i och med att USA inleder vapenleveranser till Ukraina.
Bra för det amerikanska militärindustriella komplexet men sannolikt en katastrof för alla andra.
Ukraina är och förblir en grannstat till Ryssland - liksom Finland. Om målsättningen är en god utveckling för Ukraina och dess befolkning bör inte dess politik bära en lydstats prägel. Men den bör inte heller indikera att landets ledning tror att landet ligger på någon helt annan plats.
Men det gäller förstås bara om målsättningen är det Ukrainska folkets väl.
Södertälje lördagen den 13 december 2014
Mikael Styrman
.
Det amerikanska militärindustriella komplexet, som länge roat sig med att ödelägga länder i Nordafrika och Mellanöstern, har under senare tid utvidgat ödeläggelsen till Ukraina. Den slutliga ödeläggelsen av Ukraina forceras nu i och med att USA inleder vapenleveranser till Ukraina.
Bra för det amerikanska militärindustriella komplexet men sannolikt en katastrof för alla andra.
Ukraina är och förblir en grannstat till Ryssland - liksom Finland. Om målsättningen är en god utveckling för Ukraina och dess befolkning bör inte dess politik bära en lydstats prägel. Men den bör inte heller indikera att landets ledning tror att landet ligger på någon helt annan plats.
Men det gäller förstås bara om målsättningen är det Ukrainska folkets väl.
Södertälje lördagen den 13 december 2014
Mikael Styrman
.
fredag 12 december 2014
Media citerar Mao
.
Härom dagen såg jag att någon i en av våra stora tidningar citerade Mao Zedong till försvarets hjälp, eller till försvarsindustrimafffans hjälp, beroende vad man själv tror om det pågående amerikanska propagandakriget som jänkarnas medlöpare här i Sverige anslutit sig till. Citatet var följande:
”Ett land har alltid ett försvar,
sitt eget, eller någon annans.”
Det stämmer säkert bra. Mot bakgrund av mycket som har utspelats sig i vårt land under senare tid, kan citatet utvidgas till fler områden. Angående Telia- och Vattenfallsvindlerierna:
”Ett land har alltid ett rättsväsende,
ett eget fungerande rättsväsende, eller något annat.”
Angående Greenpeace aktioner mot vanskötta kärnkraftverk:
”Ett land har alltid en kärnkrafttillsyn,
en egen fungerande tillsyn eller något annat.”
Mot bakgrund av svindlerierna ikring Folksam, Swedbank, KF, Friends Arena, Northland och SCA:
”Ett land har alltid avsättning för sitt pensionssparande,
till pensionärerna eller till förvaltaren och hans kompisar.”
eller inom samma område:
”Ett land har alltid en fungerande finansinspektion,
sin finansinspektion eller grabbarna på banken.”
Kul med Mao-citat i den svenska pressen. Det finns säkert fler bra sådana…
Södertälje fredagen den 12 december 2014
Mikael Styrman
.
 |
| Mao Zedong - Sveriges bankanknutna försvarsindustris beskyddare |
Härom dagen såg jag att någon i en av våra stora tidningar citerade Mao Zedong till försvarets hjälp, eller till försvarsindustrimafffans hjälp, beroende vad man själv tror om det pågående amerikanska propagandakriget som jänkarnas medlöpare här i Sverige anslutit sig till. Citatet var följande:
”Ett land har alltid ett försvar,
sitt eget, eller någon annans.”
Det stämmer säkert bra. Mot bakgrund av mycket som har utspelats sig i vårt land under senare tid, kan citatet utvidgas till fler områden. Angående Telia- och Vattenfallsvindlerierna:
”Ett land har alltid ett rättsväsende,
ett eget fungerande rättsväsende, eller något annat.”
Angående Greenpeace aktioner mot vanskötta kärnkraftverk:
”Ett land har alltid en kärnkrafttillsyn,
en egen fungerande tillsyn eller något annat.”
Mot bakgrund av svindlerierna ikring Folksam, Swedbank, KF, Friends Arena, Northland och SCA:
”Ett land har alltid avsättning för sitt pensionssparande,
till pensionärerna eller till förvaltaren och hans kompisar.”
eller inom samma område:
”Ett land har alltid en fungerande finansinspektion,
sin finansinspektion eller grabbarna på banken.”
Kul med Mao-citat i den svenska pressen. Det finns säkert fler bra sådana…
Södertälje fredagen den 12 december 2014
Mikael Styrman
.
Cyberattack eller cyberattack?
.
Några dagar nu, eller dygn, har Telias internettjänster varit ur funktion, eller otillförlitliga på gränsen till ur funktion.
Den förklaring, som vi så småningom har fått, är att det är en attack mot en spelsajt, som drar med sig Telias nät. (Den drar med sig Telias nät, men inte andra nät.)
Det är väl en plausibel förklaring, som ingen behöver bli störd av? Och så kan det ju kanske förhålla sig?
Å andra sidan kan det ju vara så också, att det är unga, idealistiska människor som har tappat tålamodet med skurkar i Telia, i politiken och i verk och departement, vilka tjänar grova pengar på att hjälpa diktatorer i andra länder att förtrycka och suga ut sina respektive folk. Idealister som har insett att ett korrumperat rättsväsende, en korrumperad polis, korrumperade åklagare och dito domare inte kommer att göra något av betydelse åt Telias maffiametoder.
Om det var så skulle det inte vara roligt för skurkarna att gå ut offentligt och förklara att ”nu har vi skurkat oss så jävligt igen att Ni måste ha ett helvete, men nu gör vi en pudel och sen förklarar lögnpressen att allt är bra igen”.
Om det nu skulle vara på det sättet, då skulle man naturligtvis inte säga det åt oss. Istället skulle vi få en förklaring som alla skulle kunna vara nöjda med. Hur skulle den kunna lyda månntro? Kanske skulle man gå ut med:
- En spelsajt är utsatt för en cyberattack och det stör Telias nät!
Södertälje fredagen den 12 december 2014
Mikael Styrman
.
Några dagar nu, eller dygn, har Telias internettjänster varit ur funktion, eller otillförlitliga på gränsen till ur funktion.
Den förklaring, som vi så småningom har fått, är att det är en attack mot en spelsajt, som drar med sig Telias nät. (Den drar med sig Telias nät, men inte andra nät.)
Det är väl en plausibel förklaring, som ingen behöver bli störd av? Och så kan det ju kanske förhålla sig?
Å andra sidan kan det ju vara så också, att det är unga, idealistiska människor som har tappat tålamodet med skurkar i Telia, i politiken och i verk och departement, vilka tjänar grova pengar på att hjälpa diktatorer i andra länder att förtrycka och suga ut sina respektive folk. Idealister som har insett att ett korrumperat rättsväsende, en korrumperad polis, korrumperade åklagare och dito domare inte kommer att göra något av betydelse åt Telias maffiametoder.
Om det var så skulle det inte vara roligt för skurkarna att gå ut offentligt och förklara att ”nu har vi skurkat oss så jävligt igen att Ni måste ha ett helvete, men nu gör vi en pudel och sen förklarar lögnpressen att allt är bra igen”.
Om det nu skulle vara på det sättet, då skulle man naturligtvis inte säga det åt oss. Istället skulle vi få en förklaring som alla skulle kunna vara nöjda med. Hur skulle den kunna lyda månntro? Kanske skulle man gå ut med:
- En spelsajt är utsatt för en cyberattack och det stör Telias nät!
Södertälje fredagen den 12 december 2014
Mikael Styrman
.
torsdag 11 december 2014
Ett parti i utveckling - men till vad?
.
När jag var barn stängde moderaterna, dåvarande högerpartisterna, persiennerna när de hade partimöte, av rädsla för repressalier, blockader med mera. Det kan synas främmande och avlägset idag, men då, och för dem, var det allvar.
När jag var en ung man kritiserade moderaterna ofta socialdemokraterna för att vara odemokratiska och för att partipiskan bestämde vad människor fick tycka. Nu har det gått några år och flutit en hel del vatten under broarna. Gösta Bohmans måg har hunnit vara partiledare för moderaterna och även Fredrik Reinfeldt.
Nu, när Sveriges Television ställer frågor till moderata kommunpolitiker om invandringspolitiken, vågar hälften av dem inte svara. Av den hälft som vågar svara tycker hälften att det är så lågt i tak att man inte kan diskutera invandringspolitiken i partiet. Möjligen ljuger en del av den andra hälften av rädsla för repressalier och/eller rädsla för att bli utrensade?
Fru Kinberg Batra tycks än så länge vara inne på att köra på som hittills. Lite översitteri och partipiska är aldrig fel om man vill ha kontroll på vad medlemmarna tycker - eller uttalar.
Nu är ju inte hon vald ännu så det är inte så lätt att veta vad som blir hennes anslag - om hon blir vald till ordförande. Än så länge är det bara Pretoriangardet som valt henne. Men hon går säkert hem, bland tanterna på Östermalm - om de inte föredrar en man istället. Men dels är de inte så många och dels skulle de nog rösta på moderaterna om så partiledaren vore en häst.
Den närmaste tiden blir nog väldigt händelserik i svensk politik. Kommunfolket har börjat förstå vad som händer två år efter att man tagit emot invandrare och/eller flyktingar i stort antal. Rikspolitiken har inga andra lösningar än strutsbeteende. Ängsligt partifolk har lyft ena foten upp i luften men vet inte var de vågar ställa ned den. Rätt ställe kan göra ett litet parti stort, fel ställe kan göra ett stort parti litet. Sällan har väl den känslan varit starkare än nu?
Hur går det i slutändan för ett parti som har journalistikens gillande men inte väljarnas? Josef Stalin är bland annat känd för att ha sagt att det inte är väljarna som bestämmer vem som vinner val utan de som räknar rösterna. Men kan man lita på det? Är verkligen korrupta rösträknare, partipiskan och stöd från ett nästan likformigt journalistkollektiv ett fullgott och uthålligt surrogat för väljarstöd?
Södertälje torsdagen den 11 december 2014
Mikael Styrman
.
 |
| Pretorian |
När jag var en ung man kritiserade moderaterna ofta socialdemokraterna för att vara odemokratiska och för att partipiskan bestämde vad människor fick tycka. Nu har det gått några år och flutit en hel del vatten under broarna. Gösta Bohmans måg har hunnit vara partiledare för moderaterna och även Fredrik Reinfeldt.
Nu, när Sveriges Television ställer frågor till moderata kommunpolitiker om invandringspolitiken, vågar hälften av dem inte svara. Av den hälft som vågar svara tycker hälften att det är så lågt i tak att man inte kan diskutera invandringspolitiken i partiet. Möjligen ljuger en del av den andra hälften av rädsla för repressalier och/eller rädsla för att bli utrensade?
Fru Kinberg Batra tycks än så länge vara inne på att köra på som hittills. Lite översitteri och partipiska är aldrig fel om man vill ha kontroll på vad medlemmarna tycker - eller uttalar.
Nu är ju inte hon vald ännu så det är inte så lätt att veta vad som blir hennes anslag - om hon blir vald till ordförande. Än så länge är det bara Pretoriangardet som valt henne. Men hon går säkert hem, bland tanterna på Östermalm - om de inte föredrar en man istället. Men dels är de inte så många och dels skulle de nog rösta på moderaterna om så partiledaren vore en häst.
Den närmaste tiden blir nog väldigt händelserik i svensk politik. Kommunfolket har börjat förstå vad som händer två år efter att man tagit emot invandrare och/eller flyktingar i stort antal. Rikspolitiken har inga andra lösningar än strutsbeteende. Ängsligt partifolk har lyft ena foten upp i luften men vet inte var de vågar ställa ned den. Rätt ställe kan göra ett litet parti stort, fel ställe kan göra ett stort parti litet. Sällan har väl den känslan varit starkare än nu?
Hur går det i slutändan för ett parti som har journalistikens gillande men inte väljarnas? Josef Stalin är bland annat känd för att ha sagt att det inte är väljarna som bestämmer vem som vinner val utan de som räknar rösterna. Men kan man lita på det? Är verkligen korrupta rösträknare, partipiskan och stöd från ett nästan likformigt journalistkollektiv ett fullgott och uthålligt surrogat för väljarstöd?
Södertälje torsdagen den 11 december 2014
Mikael Styrman
.
Snart Kiruna-grupp?
.
Normaliseringen av malmpriserna rensar ut ett och annat tokigt i vårt samhälle.
Snart kanske det visar sig att man inte alls behöver flytta Kiruna stad. Sprickorna och gruvbrytningen är inte alls så farliga som man tidigare trott. Bara för att gruvor som är urgröpta som Schweizerostar rasar ihop på annat håll finns det inget som tyder på att det ska ske även i Kiruna…
Den felaktiga information som lämnats ut i tider av höga malmpriser kan nu kräva betydande motpropaganda. Vem passar då bättre att leda det arbetet än landshövding Sven-Erik Österberg, som nu leder Pajala-gruppen, som för ut beskedet att det visst inte är kört för Pajala-gruvan. Det faktum att den är så olönsam att ingen vill driva den om man så får den gratis betyder ingenting. Han tycks ju ha en naturlig fallenhet för att lura bonnläppar.
Bilderna på Österberg verkar ha städats bort från Northlands hemsida nu. Ännu i förrgår fanns de kvar. Nå, det är ju inte så konstigt. I Sovjetunionen brukade ju också historien skrivas om efter hand som behov uppstod, resulterande i tomrum på historiska bilder, där numera icke-personer tidigare funnits.
Södertälje torsdagen den 11 december 2014
Mikael Styrman
.
 |
| Waplan och PEAB:s man trycker på startknappen |
Snart kanske det visar sig att man inte alls behöver flytta Kiruna stad. Sprickorna och gruvbrytningen är inte alls så farliga som man tidigare trott. Bara för att gruvor som är urgröpta som Schweizerostar rasar ihop på annat håll finns det inget som tyder på att det ska ske även i Kiruna…
Den felaktiga information som lämnats ut i tider av höga malmpriser kan nu kräva betydande motpropaganda. Vem passar då bättre att leda det arbetet än landshövding Sven-Erik Österberg, som nu leder Pajala-gruppen, som för ut beskedet att det visst inte är kört för Pajala-gruvan. Det faktum att den är så olönsam att ingen vill driva den om man så får den gratis betyder ingenting. Han tycks ju ha en naturlig fallenhet för att lura bonnläppar.
Bilderna på Österberg verkar ha städats bort från Northlands hemsida nu. Ännu i förrgår fanns de kvar. Nå, det är ju inte så konstigt. I Sovjetunionen brukade ju också historien skrivas om efter hand som behov uppstod, resulterande i tomrum på historiska bilder, där numera icke-personer tidigare funnits.
Södertälje torsdagen den 11 december 2014
Mikael Styrman
.
Dick Cheney kritisk
.
Som rubriken antyder är Dick Cheney, enligt uppgifter i media, kritisk mot rapporten om CIA:s slumpartade och inkompetent utövade tortyr, som kunde användas mot i stort sett vem som helst.
Att bli angiven och torterad i George W Bush och Dick Cheneys USA, i början av 2000-talet och fram till idag, eftersom det förmodligen ännu pågår, påminner starkt om Josef Stalins stora utrensningar i Sovjetunionen 1934-1939.
Dick Cheney är, föga förvånande, kritisk mot rapporten. Att han är en galen och hänsynslös psykopat behöver ju inte betyda att han är dum i huvudet. Han förstår naturligtvis, att när pendeln slår om vet man inte riktigt vart det tar vägen. Han har av naturliga skäl goda utsikter att få en långtidsackommodering på Hotel Guantanamo med helpension och fri water-boarding.
Jag hoppas att de inte drar frågan i långbänk i USA, så att han får sin voucher medan han ännu är tillräcklig ung för att njuta av hotellets faciliteter och det samhälle han skapat åt sina medmänniskor.
Södertälje torsdagen den 11 december 2014
Mikael Styrman
.
Som rubriken antyder är Dick Cheney, enligt uppgifter i media, kritisk mot rapporten om CIA:s slumpartade och inkompetent utövade tortyr, som kunde användas mot i stort sett vem som helst.
Att bli angiven och torterad i George W Bush och Dick Cheneys USA, i början av 2000-talet och fram till idag, eftersom det förmodligen ännu pågår, påminner starkt om Josef Stalins stora utrensningar i Sovjetunionen 1934-1939.
Dick Cheney är, föga förvånande, kritisk mot rapporten. Att han är en galen och hänsynslös psykopat behöver ju inte betyda att han är dum i huvudet. Han förstår naturligtvis, att när pendeln slår om vet man inte riktigt vart det tar vägen. Han har av naturliga skäl goda utsikter att få en långtidsackommodering på Hotel Guantanamo med helpension och fri water-boarding.
Jag hoppas att de inte drar frågan i långbänk i USA, så att han får sin voucher medan han ännu är tillräcklig ung för att njuta av hotellets faciliteter och det samhälle han skapat åt sina medmänniskor.
Södertälje torsdagen den 11 december 2014
Mikael Styrman
.
onsdag 10 december 2014
Cover up i Northland?
.
Har Du följt med medias bevakning av svindlerierna i Northland?
Luta Dig tillbaka och slut ögonen. Vad minns Du om de senaste turerna?
Jag är ganska säker på att Du minns att Peab förlorade 260 miljoner.
Varför minns Du det?
För att media, flera media, har haft det som en första-nyhet.
Varför har de det, måste man fråga sig?
För det första så säger det ingenting om hur mycket Peab förlorat, om de alls förlorat något. Peab har haft omfattande åtaganden åt Northland. För att kunna bedöma Peab-uppgiften måste man veta inte bara hur mycket som är obetalt från Northland till Peab. Man måste också veta hur mycket Northland tidigare har betalat till Peab och hur mycket ägande Peab tillförts i bolaget.
Northland-konkursen, eller -svindlerierna, beroende på vad man vill kalla fenomenet, handlar om 10 miljarder, tiotusen miljoner kronor. Jag såg en uppgift som sa att skulderna är 8 miljarder, åttatusen miljoner.
Om skulderna i konkursen är 8 miljarder måste det rimligen finnas många fordringsägare som har mer än 260 miljoner att fordra. Det är ju bara 3% av skulderna…
Varför skriver då lögnpressen om Peabs 260 miljoner?
Förmodligen har Peab betalat för en white-wash.
När många har blivit svindlade på stora summor
ser det mycket bättre ut att ståta med en fordran,
att vara en av de bedragna, istället för en av bedragarna.
Södertälje onsdagen den 10 december 2014
Mikael Styrman
.
Har Du följt med medias bevakning av svindlerierna i Northland?
Luta Dig tillbaka och slut ögonen. Vad minns Du om de senaste turerna?
Jag är ganska säker på att Du minns att Peab förlorade 260 miljoner.
Varför minns Du det?
För att media, flera media, har haft det som en första-nyhet.
Varför har de det, måste man fråga sig?
För det första så säger det ingenting om hur mycket Peab förlorat, om de alls förlorat något. Peab har haft omfattande åtaganden åt Northland. För att kunna bedöma Peab-uppgiften måste man veta inte bara hur mycket som är obetalt från Northland till Peab. Man måste också veta hur mycket Northland tidigare har betalat till Peab och hur mycket ägande Peab tillförts i bolaget.
Northland-konkursen, eller -svindlerierna, beroende på vad man vill kalla fenomenet, handlar om 10 miljarder, tiotusen miljoner kronor. Jag såg en uppgift som sa att skulderna är 8 miljarder, åttatusen miljoner.
Om skulderna i konkursen är 8 miljarder måste det rimligen finnas många fordringsägare som har mer än 260 miljoner att fordra. Det är ju bara 3% av skulderna…
Varför skriver då lögnpressen om Peabs 260 miljoner?
Förmodligen har Peab betalat för en white-wash.
När många har blivit svindlade på stora summor
ser det mycket bättre ut att ståta med en fordran,
att vara en av de bedragna, istället för en av bedragarna.
Södertälje onsdagen den 10 december 2014
Mikael Styrman
.
En jägares och placerares vedermödor
.
Svenskan har i veckan berättat om hur Sub-Prime-miljardären Jan Johansson och hans kompisar använder SCA:s affärsjet som sin privata leksak. Anders Sundström är stamgäst på planet och likaså på SCA:s jakter. Vi har även fått veta att jägaren och placeraren Anders Sundström ”råkade” sammanträffa med Jan Johansson i USA och fick ”lift” hem med SCA-planet.
Det lugnar säkert Folksams och Swedbanks sparare, eller…?
Sist nordiska pappersbruk gjorde mutaffärer i USA slutade det med en mörklagd katastrof på minus 15 miljarder som höll på att utradera företaget, och kanske gör det än. Det resulterade också i att koncernredovisaren Gerard Goodwyn drevs i en för tidig grav av maffian och såväl finska som svenska ekobrottsmyndigheterna blev väldigt upptagna av någon rödljuskörning, och är så än idag.
Så, vad gjorde jägaren och placeraren Anders Sundström i USA,
och vad gjorde Sub-Prime-miljardären Jan Johansson där,
när Anders Sundström ”råkade” få lift hem med SCA:s jet?
Södertälje onsdagen den 10 december 2014
Mikael Styrman
.
Svenskan har i veckan berättat om hur Sub-Prime-miljardären Jan Johansson och hans kompisar använder SCA:s affärsjet som sin privata leksak. Anders Sundström är stamgäst på planet och likaså på SCA:s jakter. Vi har även fått veta att jägaren och placeraren Anders Sundström ”råkade” sammanträffa med Jan Johansson i USA och fick ”lift” hem med SCA-planet.
Det lugnar säkert Folksams och Swedbanks sparare, eller…?
Sist nordiska pappersbruk gjorde mutaffärer i USA slutade det med en mörklagd katastrof på minus 15 miljarder som höll på att utradera företaget, och kanske gör det än. Det resulterade också i att koncernredovisaren Gerard Goodwyn drevs i en för tidig grav av maffian och såväl finska som svenska ekobrottsmyndigheterna blev väldigt upptagna av någon rödljuskörning, och är så än idag.
Så, vad gjorde jägaren och placeraren Anders Sundström i USA,
och vad gjorde Sub-Prime-miljardären Jan Johansson där,
när Anders Sundström ”råkade” få lift hem med SCA:s jet?
Södertälje onsdagen den 10 december 2014
Mikael Styrman
.
Vem jagade för miljoner i Northland?
.
Härom året framkom att Northland Resources hade fyra miljoner i skuld till Norrbottens Älghundsklubb(!).
Man kan härav sluta sig till att totalkostnaden för jakten är MYCKET högre. Ett företag som aldrig tjänat en krona lägger ut vad som kanske är tvåsiffriga miljonbelopp på jakt…!
I detta sammanhang infinner sig några frågor:
Hur mycket av aktieägarnas pengar spenderades på jakt?
Var jagade man?
Vad fick man för pengarna?
Och sist, men inte minst, vem jagade?
Södertälje onsdagen den 10 december 2014
Mikael Styrman
.
Härom året framkom att Northland Resources hade fyra miljoner i skuld till Norrbottens Älghundsklubb(!).
Man kan härav sluta sig till att totalkostnaden för jakten är MYCKET högre. Ett företag som aldrig tjänat en krona lägger ut vad som kanske är tvåsiffriga miljonbelopp på jakt…!
I detta sammanhang infinner sig några frågor:
Hur mycket av aktieägarnas pengar spenderades på jakt?
Var jagade man?
Vad fick man för pengarna?
Och sist, men inte minst, vem jagade?
Södertälje onsdagen den 10 december 2014
Mikael Styrman
.
Anders Borg fullföljer korrupt tradition
.
Anders Borg fullföljer den korrupta tradition som inletts av hans företrädare på framskjutna politiska befattningar. Han har inte inlett den. Det går att förstå att han vill försörja sig även efter tiden som finansminister. Och det är inte helt lätt att dra gränsen mellan vad som är ett legitimt exploaterande av hans kontaktnät och vad som är illegitimt.
Men, när man bildar sig en uppfattning i den frågan bör man väga in de många korruptionsskandaler som inträffade under hans och Fredrik Reinfeldts tid vid makten, utan att man vidtog några åtgärder av betydelse för att bekämpa korruptionen. Man svek förtroendet från väljarna och skötte inte sitt arbete. Faktum är att många goda initiativ som alliansregeringen vidtog havererade på grund av att korrupta partivänners girighet urgröpte reformernas legitimitet. Otaliga var de uppenbara svindlerierna som kom i dagen inom den offentliga sektorn. Fortfarande utan nämnvärda åtgärder från Borg och Reinfeldt för att stävja kriminaliteten.
Det är mot den bakgrunden Anders Borgs nya jobb hos Stenbecksfären måste bedömas. Det innebär ett fullföljande av korrupta traditioner: sina företrädares och sina egna.
Södertälje onsdagen den 10 december 2014
Mikael Styrman
.
Anders Borg fullföljer den korrupta tradition som inletts av hans företrädare på framskjutna politiska befattningar. Han har inte inlett den. Det går att förstå att han vill försörja sig även efter tiden som finansminister. Och det är inte helt lätt att dra gränsen mellan vad som är ett legitimt exploaterande av hans kontaktnät och vad som är illegitimt.
Men, när man bildar sig en uppfattning i den frågan bör man väga in de många korruptionsskandaler som inträffade under hans och Fredrik Reinfeldts tid vid makten, utan att man vidtog några åtgärder av betydelse för att bekämpa korruptionen. Man svek förtroendet från väljarna och skötte inte sitt arbete. Faktum är att många goda initiativ som alliansregeringen vidtog havererade på grund av att korrupta partivänners girighet urgröpte reformernas legitimitet. Otaliga var de uppenbara svindlerierna som kom i dagen inom den offentliga sektorn. Fortfarande utan nämnvärda åtgärder från Borg och Reinfeldt för att stävja kriminaliteten.
Det är mot den bakgrunden Anders Borgs nya jobb hos Stenbecksfären måste bedömas. Det innebär ett fullföljande av korrupta traditioner: sina företrädares och sina egna.
Södertälje onsdagen den 10 december 2014
Mikael Styrman
.
Norska Stortingets pris till Alfred Nobels och Joseph McCartys minne
.
Vi har sett det en längre tid nu. Hur nobelprisen ständigt är föremål för attack - ekonomisk och/eller politisk attack. Personer med inflytande över priset nyttjar inflytandet för egna syften eller personer och organisationer utanför den inflytelserika kretsen försöker påverka den inflytelserika kretsen.
Verkligheten är ju inte bara svart och vit. Det finns ju inte bara oetisk påverkan. Gränsen mellan etisk och oetisk är inte alltid lätt att dra. Men trenden är tydlig. Det blir alltid svårare att hålla mutor och otillbörligt inflytande borta från utnämningsprocessen.
Numera kan man ofta ana, men utan att direkt kunna påvisa, att utnämningsprocessen påverkats så att mer förtjänta pristagare får stå åt sidan, för sådana som affärsintressen i nobelbyråkratins relativa närhet har mer nytta av. På sikt undergräver det naturligtvis nobelprisens exklusivitet.
Norska stortingets pris till Alfred Nobels minne är kanske ett ännu tydligare exempel. Dess utnämningsprocess är så lyhörd för amerikanska intressen att det vore renhårigare att döpa om priset. Att man vill dra nytta av Alfred Nobels lyskraft är självklart. Men man kanske ändå kan ge priset ett namn som minskar ”false flag”-stämpeln som priset numera dras med. Kanske bättre att kalla priset
Norska Stortingets Pris till Alfred Nobels och Joseph McCartys minne.
Jag vill inte påstå att årets pristagare är ovärdiga. Men jag vill mena att de är valda med omsorg för att inte behöva ge priset till Edward Snowden. Utnämningen passar bra i det amerikanska militärindustriella komplexets krig mot muslimer. Så bra att priset åter befäst sin roll som en del av den amerikanska propagandaindustrin. En skymf mot Alfred Nobels minne.
Södertälje onsdagen den 10 december 2014
Mikael Styrman
.
Vi har sett det en längre tid nu. Hur nobelprisen ständigt är föremål för attack - ekonomisk och/eller politisk attack. Personer med inflytande över priset nyttjar inflytandet för egna syften eller personer och organisationer utanför den inflytelserika kretsen försöker påverka den inflytelserika kretsen.
Verkligheten är ju inte bara svart och vit. Det finns ju inte bara oetisk påverkan. Gränsen mellan etisk och oetisk är inte alltid lätt att dra. Men trenden är tydlig. Det blir alltid svårare att hålla mutor och otillbörligt inflytande borta från utnämningsprocessen.
Numera kan man ofta ana, men utan att direkt kunna påvisa, att utnämningsprocessen påverkats så att mer förtjänta pristagare får stå åt sidan, för sådana som affärsintressen i nobelbyråkratins relativa närhet har mer nytta av. På sikt undergräver det naturligtvis nobelprisens exklusivitet.
Norska stortingets pris till Alfred Nobels minne är kanske ett ännu tydligare exempel. Dess utnämningsprocess är så lyhörd för amerikanska intressen att det vore renhårigare att döpa om priset. Att man vill dra nytta av Alfred Nobels lyskraft är självklart. Men man kanske ändå kan ge priset ett namn som minskar ”false flag”-stämpeln som priset numera dras med. Kanske bättre att kalla priset
Norska Stortingets Pris till Alfred Nobels och Joseph McCartys minne.
Jag vill inte påstå att årets pristagare är ovärdiga. Men jag vill mena att de är valda med omsorg för att inte behöva ge priset till Edward Snowden. Utnämningen passar bra i det amerikanska militärindustriella komplexets krig mot muslimer. Så bra att priset åter befäst sin roll som en del av den amerikanska propagandaindustrin. En skymf mot Alfred Nobels minne.
Södertälje onsdagen den 10 december 2014
Mikael Styrman
.
tisdag 9 december 2014
Återupprätta USA:s anseende och demokratiska institutioner
.
USA:s moraliska status och landets anseende har aldrig varit så högt som vid tiden då man frigjorde sig från det Engelska Samväldet och den amerikanska konstitutionen skrevs och antogs, i slutet av 1700-talet. Allt sedan dess har alla amerikaner svurit att vara lojala med och försvara konstitutionen. Ursprungligen säkert en allvarligt menad ed, men efter hand har den blivit allt innehållslösare och i våra dagar tycks det bara vara en meningslös ritual, som få bryr sig om innebörden av.
Särskilt under 2000-talet har förfallet accelererat och idag råder knappast någon tvekan om att USA är Hitler-Tysklands arvtagare i världen. Ondskans Imperium som Ronald Reagan skulle ha uttryckt det.
Idag publicerades en kongressrapport i USA om en del av de grova brott mot mänskligheten som började under George W Bush tid i Vita Huset. Numera begås kontinuerligt grova brott mot mänskligheten av USA världen över. Människor dödas utan rättegång och i det närmaste urskiljningslöst, med president Obamas välsignelse och ibland även på hans uttryckliga order.
Och visst är det en början att man offentliggör en rapport som presenterar delar av de nazistmetoder man använder sig av. Det första steget är svårast att ta och det här kan visa sig vara ett nog så avgörande första steg. Men nu när nazistmetoderna fått spridning i organisationen och fäste i tapeterna krävs det mycket långt gående åtgärder för att avlusa den amerikanska statsförvaltningen.
Det torde knappast vara möjligt att lägga om kursen och återupprätta USA:s anseende utan att låta gripa George W Bush, Dick Cheney och järngänget av psykopater som de omgav sig med, för att ställa dem till rätta för brott mot mänskligheten. För att det ska bli klart att man menar allvar måste räfst och rättarting sannolikt även hållas med ett ansenligt antal medarbetare på lägre nivå. Och president Obama har anledning att rannsaka sitt samvete och fråga sig vilka argument som finns för, respektive emot, att han bör tillbringa sin återstående levnad i Guantanamo.
USA:s demokrati och rättsstat har många gånger varit illa ute, men hittills har man klarat att värna och återupprätta dessa värden hyggligt. Men de har förmodligen aldrig varit så satta på undantag som idag. Det är därför långt ifrån säkert att en renovering kommer att lyckas. Oddsen är kanske inte ens i favör för en räddning. Men jag hoppas att man kommer att klara av det. Gör man det inte kommer USA med stor säkerhet att gå under. Och något mellanting finns knappast. Antingen räddas demokrati och rättsstat eller så går man med snabba steg mot den amerikanska statens sammanbrott.
Av det reportage från CBS 60 Minutes som länken leder till framgår, menar jag, hur USA:s politiska system och förvaltning idag är höggradigt självförstörande. Förhållandena är mycket lika de som rådde i Sovjetunionen vid tiden för imperiets slutliga sönderfall. Och som de lite äldre av oss säkert minns - när tecknen på sönderfallet blev synliga i Sovjet var sammanbrottet mycket nära förestående. Idag förbrukas alla resurser i världens i särklass säkraste land av nazistsystemet, försvaret och krigsindustrimaffian, till vapen, en kraftigt överdimensionerad försvarsmakt och till meningslös och integritetskränkande avlyssning av Stasi-karaktär. Ingenting blir kvar till civilsamhällets och ekonomins upprätthållande. Se inslaget här.
Södertälje tisdagen den 9 december 2014
Mikael Styrman
.
USA:s moraliska status och landets anseende har aldrig varit så högt som vid tiden då man frigjorde sig från det Engelska Samväldet och den amerikanska konstitutionen skrevs och antogs, i slutet av 1700-talet. Allt sedan dess har alla amerikaner svurit att vara lojala med och försvara konstitutionen. Ursprungligen säkert en allvarligt menad ed, men efter hand har den blivit allt innehållslösare och i våra dagar tycks det bara vara en meningslös ritual, som få bryr sig om innebörden av.
Särskilt under 2000-talet har förfallet accelererat och idag råder knappast någon tvekan om att USA är Hitler-Tysklands arvtagare i världen. Ondskans Imperium som Ronald Reagan skulle ha uttryckt det.
Idag publicerades en kongressrapport i USA om en del av de grova brott mot mänskligheten som började under George W Bush tid i Vita Huset. Numera begås kontinuerligt grova brott mot mänskligheten av USA världen över. Människor dödas utan rättegång och i det närmaste urskiljningslöst, med president Obamas välsignelse och ibland även på hans uttryckliga order.
Och visst är det en början att man offentliggör en rapport som presenterar delar av de nazistmetoder man använder sig av. Det första steget är svårast att ta och det här kan visa sig vara ett nog så avgörande första steg. Men nu när nazistmetoderna fått spridning i organisationen och fäste i tapeterna krävs det mycket långt gående åtgärder för att avlusa den amerikanska statsförvaltningen.
Det torde knappast vara möjligt att lägga om kursen och återupprätta USA:s anseende utan att låta gripa George W Bush, Dick Cheney och järngänget av psykopater som de omgav sig med, för att ställa dem till rätta för brott mot mänskligheten. För att det ska bli klart att man menar allvar måste räfst och rättarting sannolikt även hållas med ett ansenligt antal medarbetare på lägre nivå. Och president Obama har anledning att rannsaka sitt samvete och fråga sig vilka argument som finns för, respektive emot, att han bör tillbringa sin återstående levnad i Guantanamo.
USA:s demokrati och rättsstat har många gånger varit illa ute, men hittills har man klarat att värna och återupprätta dessa värden hyggligt. Men de har förmodligen aldrig varit så satta på undantag som idag. Det är därför långt ifrån säkert att en renovering kommer att lyckas. Oddsen är kanske inte ens i favör för en räddning. Men jag hoppas att man kommer att klara av det. Gör man det inte kommer USA med stor säkerhet att gå under. Och något mellanting finns knappast. Antingen räddas demokrati och rättsstat eller så går man med snabba steg mot den amerikanska statens sammanbrott.
Av det reportage från CBS 60 Minutes som länken leder till framgår, menar jag, hur USA:s politiska system och förvaltning idag är höggradigt självförstörande. Förhållandena är mycket lika de som rådde i Sovjetunionen vid tiden för imperiets slutliga sönderfall. Och som de lite äldre av oss säkert minns - när tecknen på sönderfallet blev synliga i Sovjet var sammanbrottet mycket nära förestående. Idag förbrukas alla resurser i världens i särklass säkraste land av nazistsystemet, försvaret och krigsindustrimaffian, till vapen, en kraftigt överdimensionerad försvarsmakt och till meningslös och integritetskränkande avlyssning av Stasi-karaktär. Ingenting blir kvar till civilsamhällets och ekonomins upprätthållande. Se inslaget här.
Södertälje tisdagen den 9 december 2014
Mikael Styrman
.
Hycklande snyftare i Pajala
.
Bland kommentarerna ifrån Pajala i media, i kölvattnet på Northland-konkursen kan vi bland annat läsa att ”allt var klart”, ”regeringen måste gripa in”, ”vi föll på målsnöret” och ”LKAB måste ta över”.
Sanningen är väl den att man inte föll på målsnöret utan snubblade på startblocken, som ännu inte fungerade ordentligt. Och själva löparbanan är knappt mer än grovbruten, dessutom väldigt lång.
Och det finns nog knappast någon Pajalabo som egentligen trott att gruvan skulle överleva, åtminstone inte på senare tid. För det borgar de uppenbart tokhöga löner man betalat i kombination med de höga transportkostnaderna och den allt för tydliga misshushållningen med aktieägarnas medel, som varit allmänt samtalsämne bland alla som begriper något. Istället har uppfattningen varit att det gäller att roffa åt sig så länge det varar - snart är det slut.
Och vad betyder pensionspengar och andra sparmedel som förbrukas? Det är ju inte Pajalabor som satsat dem. Dessutom kommer de ju ändå att förskingras av de som förvaltar dem. Och Pajala har ju decennier av traditioner innebärande att man gråter till sig socialbidrag från resten av Sverige som man sedan svamlar bort istället för att skapa något med dem, medan man leker glesbygdskommun, eller språklig minoritet, eller vad det nu kan vara som får de herrelösa pengarna att trilla ut just för stunden.
Sen påstås det felaktigt att "malmpriserna har rasat överraskande och oförklarligt". Den beskrivningen är svår att känna igen sig i. Vad som har hänt är att priserna har normaliserats efter att ha varit tokhöga några år. Men typiskt för varje spekulationsbubbla är ju att den som smittas slutar att tro att bubblan någonsin ska spricka.
All tiggarverksamhet bygger på att man lyckas få givaren att känna dåligt samvete. Balkantiggarna de tigger småpengar utanför Konsum. Men Pajalaborna har visioner - de tigger miljarder!
Södertälje tisdagen den 9 december 2014
Mikael Styrman
.
 |
| Pajalabo i arbete? |
Sanningen är väl den att man inte föll på målsnöret utan snubblade på startblocken, som ännu inte fungerade ordentligt. Och själva löparbanan är knappt mer än grovbruten, dessutom väldigt lång.
Och det finns nog knappast någon Pajalabo som egentligen trott att gruvan skulle överleva, åtminstone inte på senare tid. För det borgar de uppenbart tokhöga löner man betalat i kombination med de höga transportkostnaderna och den allt för tydliga misshushållningen med aktieägarnas medel, som varit allmänt samtalsämne bland alla som begriper något. Istället har uppfattningen varit att det gäller att roffa åt sig så länge det varar - snart är det slut.
Och vad betyder pensionspengar och andra sparmedel som förbrukas? Det är ju inte Pajalabor som satsat dem. Dessutom kommer de ju ändå att förskingras av de som förvaltar dem. Och Pajala har ju decennier av traditioner innebärande att man gråter till sig socialbidrag från resten av Sverige som man sedan svamlar bort istället för att skapa något med dem, medan man leker glesbygdskommun, eller språklig minoritet, eller vad det nu kan vara som får de herrelösa pengarna att trilla ut just för stunden.
Sen påstås det felaktigt att "malmpriserna har rasat överraskande och oförklarligt". Den beskrivningen är svår att känna igen sig i. Vad som har hänt är att priserna har normaliserats efter att ha varit tokhöga några år. Men typiskt för varje spekulationsbubbla är ju att den som smittas slutar att tro att bubblan någonsin ska spricka.
All tiggarverksamhet bygger på att man lyckas få givaren att känna dåligt samvete. Balkantiggarna de tigger småpengar utanför Konsum. Men Pajalaborna har visioner - de tigger miljarder!
Södertälje tisdagen den 9 december 2014
Mikael Styrman
.
Samlingsregeringen och Division Totenkopf
.
I dagarna har av vissa krafter livligt debatterats Sverigedemokraternas ursprung eller historiska bakgrund och hur den eventuellt, eller som det påstås, med bestämdhet, diskvalificerar dem från att idag vara ett demokratiskt parti. Från en läsare, Jan Öhlund, har jag fått nedanstående artikel om samlingsregeringen och Division Totenkopf. Den är knappast skriven utifrån den diskussionen utan snarare utifrån en diskussion som vi hade om varför vi är så snara i Sverige att överge demokratiska och moraliska värderingar, för att liera oss med dagens internationella nazister. Men jag kunde själv inte undgå att göra reflektionen, att om man anklagar motståndare för att ha ett nazistiskt ursprung, kan det vara bra att kunna sin historia, så att man vet om det egna partiet också har det.
Här följer Jans artikel:
Någonstans mellan Stettin och Luleå togs denna bild av SS-soldaterna ombord på fartyget ”Isar”. Soldaterna till vänster bär ännu dödskallar på kragarna, övriga SS-runor. Dödskallar på kragarna förekom bara inom SS-Totenkopfverbände (SSTV) och divisionen ”Totenkopf”. Bildkälla Erich Körner via Rune Rautik.
Den svenska samlingsregeringen gjorde inget särskilt egentligen för att hindra de tyska nazisterna under andra världskriget. Däremot gjorde den ofantligt mycket för att öka chanserna till seger för nazisterna. Vi känner alla till en hel del men inte allt. Klas Åmark har skrivit mycket om den saken. I allmänhet känner vi inte till svenska statens insats att med krigsfartyg lotsa tyska fartyg genom minfri ränna i Bottenviken hela vägen till Luleå. Fartyget på bilden är ett sådant som ankom till Luleå 4 oktober 1940 lastat med vapen, fordon och 1030 ”Totenkopfsoldater”.
Dessa förband och soldater hade till uppgift att samla ihop judar, i detta fall i Norge, för vidare transport till Auschwitz och andra avrättningsanläggningar. Svenska myndigheter tog emot dessa soldater som önskade en dags permission i Luleå för att uppleva norrland och Sverige, vilket tillgodosågs. Därefter lastades materiel och soldater på tåg till Norge där de utförde sin uppsamling framgångsrikt och med svensk transporthjälp på järnväg kunde uppdraget avslutas enligt plan med avrättning av judarna.
Mot den verklighet som rådde ter sig den svenska officiella hållningen grotesk: EN SVENSK TIGER plus förbud i lag att sprida grymhetspropaganda om våra stridande vänner i axelmakterna. Tyvärr var de personer för få som protesterade mot detta förhållningssätt. På samma sätt var det i själva Tyskland och övriga axelmakter. Dessbättre fanns det majoritet i andra länder för mänskligare förhållningssätt vilket möjliggjorde en seger över nazisterna.
Hur mycket finns det kvar av EN SVENSK TIGER?
Jan Öhlund
.
I dagarna har av vissa krafter livligt debatterats Sverigedemokraternas ursprung eller historiska bakgrund och hur den eventuellt, eller som det påstås, med bestämdhet, diskvalificerar dem från att idag vara ett demokratiskt parti. Från en läsare, Jan Öhlund, har jag fått nedanstående artikel om samlingsregeringen och Division Totenkopf. Den är knappast skriven utifrån den diskussionen utan snarare utifrån en diskussion som vi hade om varför vi är så snara i Sverige att överge demokratiska och moraliska värderingar, för att liera oss med dagens internationella nazister. Men jag kunde själv inte undgå att göra reflektionen, att om man anklagar motståndare för att ha ett nazistiskt ursprung, kan det vara bra att kunna sin historia, så att man vet om det egna partiet också har det.
Här följer Jans artikel:
Någonstans mellan Stettin och Luleå togs denna bild av SS-soldaterna ombord på fartyget ”Isar”. Soldaterna till vänster bär ännu dödskallar på kragarna, övriga SS-runor. Dödskallar på kragarna förekom bara inom SS-Totenkopfverbände (SSTV) och divisionen ”Totenkopf”. Bildkälla Erich Körner via Rune Rautik.
Den svenska samlingsregeringen gjorde inget särskilt egentligen för att hindra de tyska nazisterna under andra världskriget. Däremot gjorde den ofantligt mycket för att öka chanserna till seger för nazisterna. Vi känner alla till en hel del men inte allt. Klas Åmark har skrivit mycket om den saken. I allmänhet känner vi inte till svenska statens insats att med krigsfartyg lotsa tyska fartyg genom minfri ränna i Bottenviken hela vägen till Luleå. Fartyget på bilden är ett sådant som ankom till Luleå 4 oktober 1940 lastat med vapen, fordon och 1030 ”Totenkopfsoldater”.
Dessa förband och soldater hade till uppgift att samla ihop judar, i detta fall i Norge, för vidare transport till Auschwitz och andra avrättningsanläggningar. Svenska myndigheter tog emot dessa soldater som önskade en dags permission i Luleå för att uppleva norrland och Sverige, vilket tillgodosågs. Därefter lastades materiel och soldater på tåg till Norge där de utförde sin uppsamling framgångsrikt och med svensk transporthjälp på järnväg kunde uppdraget avslutas enligt plan med avrättning av judarna.
Mot den verklighet som rådde ter sig den svenska officiella hållningen grotesk: EN SVENSK TIGER plus förbud i lag att sprida grymhetspropaganda om våra stridande vänner i axelmakterna. Tyvärr var de personer för få som protesterade mot detta förhållningssätt. På samma sätt var det i själva Tyskland och övriga axelmakter. Dessbättre fanns det majoritet i andra länder för mänskligare förhållningssätt vilket möjliggjorde en seger över nazisterna.
Hur mycket finns det kvar av EN SVENSK TIGER?
Jan Öhlund
.
Bjälken i det egna ögat
.
Under rubriken ”Vittnesmål om rättsstat under press” publicerade DN igår en krönika av Erik Helmersson, vars slutsats är att vi är illa ute när vanligt folk börjar tänka som kriminella. Och så är det naturligtvis obestridligt. Men vad ska vi annat förvänta oss av framtiden när samhällseliten beter sig som grova yrkesförbrytare och ingen någonsin lagförs av de andra brottslingarna?
Det är så lätt att se felet hos den lilla människan, men ack så svårt att se bjälken i ögat på journalister, domare, åklagare, politiker osv.
Trappor måste städas uppifrån, men det är förstås så ängsligt att framföra i DN:s Sverige, i likhet med det gamla Östeuropa, att det måste överlåtas åt läsaren att tänka.
Södertälje tisdagen den 9 december 2014
Mikael Styrman
.
Under rubriken ”Vittnesmål om rättsstat under press” publicerade DN igår en krönika av Erik Helmersson, vars slutsats är att vi är illa ute när vanligt folk börjar tänka som kriminella. Och så är det naturligtvis obestridligt. Men vad ska vi annat förvänta oss av framtiden när samhällseliten beter sig som grova yrkesförbrytare och ingen någonsin lagförs av de andra brottslingarna?
Det är så lätt att se felet hos den lilla människan, men ack så svårt att se bjälken i ögat på journalister, domare, åklagare, politiker osv.
Trappor måste städas uppifrån, men det är förstås så ängsligt att framföra i DN:s Sverige, i likhet med det gamla Östeuropa, att det måste överlåtas åt läsaren att tänka.
Södertälje tisdagen den 9 december 2014
Mikael Styrman
.
måndag 8 december 2014
Om Northland: Tänk om de hade gjort något riktigt istället
.
Väldigt tråkigt att gruvan stängs, säger somliga. En katastrof säger andra. Staten måste in säger Jarhoisbygdens tjuvjägare nummer ett.
Jag kan inte hålla med. Det är inte särskilt tråkigt att gruvan stängs. Snarare är det helt följdriktigt. Däremot var det väldigt tråkigt att den öppnade och att den organiserade brottsligheten fick ruinera en massa lättlurade människor med hjälp av gruvan.
Hur mycket den har kostat pensionssparare som inte själva har kunnat välja om de ska gå med eller inte lär vi väl aldrig få veta. Det har man förstås ägnat sig åt att städa en längre tid nu, medan gruvan har hållits i limbo. Ett limbo som inte alls var ägnat att få igång den dödfödda gruvan. Bara ägnat åt att få tid att sopa igen spåren. När Anders Sundström gav en intervju i veckan i SvD var nog budskapet mellan raderna: Nu har vi städat och mörklagt vad vi kan. Resten får vår man i konkurssvindelbranschen fixa. Vi har väl inte för inte fött honom och hans firma. Nu får han leverera, om han vill ha fler uppdrag att mjölka.
Tänk så fantastiskt mycket pengar. Vad hade man inte kunnat åstadkomma med dem om man hade använt dem till något riktigt istället för att bara svindla bort dem? Det är förmodligen största hindret mot en god och hållbar utveckling i Tornedalen att en mix av skurkar och idioter motarbetar allt vettigt och förstör alla medel på svammel.
Och skurkarna går som vanligt mätta och belåtna från bordet, den här gången också, samtidigt som lögnpressen hjälper dem att komma undan.
Södertälje den 8 december 2014
Mikael Styrman
.
 |
| Jägare och placerare, skolad i SSU. |
Väldigt tråkigt att gruvan stängs, säger somliga. En katastrof säger andra. Staten måste in säger Jarhoisbygdens tjuvjägare nummer ett.
Jag kan inte hålla med. Det är inte särskilt tråkigt att gruvan stängs. Snarare är det helt följdriktigt. Däremot var det väldigt tråkigt att den öppnade och att den organiserade brottsligheten fick ruinera en massa lättlurade människor med hjälp av gruvan.
Hur mycket den har kostat pensionssparare som inte själva har kunnat välja om de ska gå med eller inte lär vi väl aldrig få veta. Det har man förstås ägnat sig åt att städa en längre tid nu, medan gruvan har hållits i limbo. Ett limbo som inte alls var ägnat att få igång den dödfödda gruvan. Bara ägnat åt att få tid att sopa igen spåren. När Anders Sundström gav en intervju i veckan i SvD var nog budskapet mellan raderna: Nu har vi städat och mörklagt vad vi kan. Resten får vår man i konkurssvindelbranschen fixa. Vi har väl inte för inte fött honom och hans firma. Nu får han leverera, om han vill ha fler uppdrag att mjölka.
Tänk så fantastiskt mycket pengar. Vad hade man inte kunnat åstadkomma med dem om man hade använt dem till något riktigt istället för att bara svindla bort dem? Det är förmodligen största hindret mot en god och hållbar utveckling i Tornedalen att en mix av skurkar och idioter motarbetar allt vettigt och förstör alla medel på svammel.
Och skurkarna går som vanligt mätta och belåtna från bordet, den här gången också, samtidigt som lögnpressen hjälper dem att komma undan.
Södertälje den 8 december 2014
Mikael Styrman
.
söndag 7 december 2014
Gott om plats i Sverige?
.
Fredrik Reinfeldt har gett en intervju till danska Politiken, som återges i Aftonbladet. Reinfeldt konstaterar att det finns gott om plats för fler människor i Sverige. Inte alls fullt som en del påstås ha gjort gällande. Därmed visar Reinfeldt att han förstår skillnaden mellan orden tomt och fullt. Samtidigt röjer han att han inte alls förstår vad motståndet mot en okontrollerad invandring handlar om.
Alla vet att Sverige är ett glest befolkat land, med en döende landsbygd och, enligt Wikipedia, 21 inv/km2. Israel har, enligt Wikipedia, 359 inv/km2 (2011), ca 50 färre än Nederländerna, som inte heller är fullt. Staden New York har, enligt Wikipedia 10.432 inv/km2 . Inte heller New York är fullt. Jag kan svårligen tänka mig att någon på allvar hävdat att Sverige är fullt på det sättet att ingen mer rent fysiskt skulle rymmas och jag har lika svårt att tro att Reinfeldt uppfattat saken så.
Fredrik Reinfeldts sätt att definiera invandringsproblemet - om han nu är rätt återgiven - påminner om den offentliga sektorns typiska logik. Den är nog bäst återgiven i historien om de kommunala städerskorna:
Om en städerska städar ett rum på en timma så måste det innebära att 3.600 städerskor städar samma rum på en sekund.
I Nordamerika fanns det hur mycket plats som helst när den europeiska kolonisationen inleddes. Ändå antogs den 28 maj 1830 en lag om fördrivande av indianerna. Idag är ca 4% av USA:s befolkning indianer och inga har sin livsstil eller sina rättigheter bevarade, trots att det var så gott om plats från början.
Det är det som judarnas ovilja att dela land med palestinierna handlar om i Israel. Den arabiska befolkningen ökar kraftigt och den judiska gör det inte. Historiska erfarenheter har lärt judarna att det är farligt att vara minoritetsfolk, precis som de har lärt tyskarna att bostadshus bör vara gjorda av betong.
Den ursvenska befolkningen ökar inte. Det gör däremot den invandrande befolkningsgruppen. Man behöver inte vara någon större Einstein för att räkna ut hur det slutar, om det fortsätter.
Sverige behöver invandrare säger Reinfeldt vidare och så är det nog. Men Sverige behöver inte en okontrollerad invandring som ligger samhället till last. Och även om Sverige använder alla sina resurser till att ta emot såväl invandrare som flyktingar så blir det knappt en krusning på ytan i förhållande till de närmast omättliga behoven på ett kraftigt överbefolkat jordklot.
Vi är genetiskt programmerade att se till att vår avkomma överlever, men inte nödvändigtvis andras avkomma. Människans hela historia är historien om kampen för den egna avkommans överlevnad. Den debatt som rasar i Sverige, på kultursidorna, är ett sentida påhitt, en lyxdebatt, som snabbt kommer att hamna i glömska när lyxen avtar och debatten kolliderar med verkligheten och människans genetiska arv.
Det är det som migrationsfrågan handlar om.
Södertälje söndagen den 7 december 2014
Mikael Styrman
.
 |
| Inkastare |
Alla vet att Sverige är ett glest befolkat land, med en döende landsbygd och, enligt Wikipedia, 21 inv/km2. Israel har, enligt Wikipedia, 359 inv/km2 (2011), ca 50 färre än Nederländerna, som inte heller är fullt. Staden New York har, enligt Wikipedia 10.432 inv/km2 . Inte heller New York är fullt. Jag kan svårligen tänka mig att någon på allvar hävdat att Sverige är fullt på det sättet att ingen mer rent fysiskt skulle rymmas och jag har lika svårt att tro att Reinfeldt uppfattat saken så.
Fredrik Reinfeldts sätt att definiera invandringsproblemet - om han nu är rätt återgiven - påminner om den offentliga sektorns typiska logik. Den är nog bäst återgiven i historien om de kommunala städerskorna:
Om en städerska städar ett rum på en timma så måste det innebära att 3.600 städerskor städar samma rum på en sekund.
 |
| Kanske kommunal städerska |
I Nordamerika fanns det hur mycket plats som helst när den europeiska kolonisationen inleddes. Ändå antogs den 28 maj 1830 en lag om fördrivande av indianerna. Idag är ca 4% av USA:s befolkning indianer och inga har sin livsstil eller sina rättigheter bevarade, trots att det var så gott om plats från början.
 |
| Ursprunglig Nordamerikan |
Det är det som judarnas ovilja att dela land med palestinierna handlar om i Israel. Den arabiska befolkningen ökar kraftigt och den judiska gör det inte. Historiska erfarenheter har lärt judarna att det är farligt att vara minoritetsfolk, precis som de har lärt tyskarna att bostadshus bör vara gjorda av betong.
Den ursvenska befolkningen ökar inte. Det gör däremot den invandrande befolkningsgruppen. Man behöver inte vara någon större Einstein för att räkna ut hur det slutar, om det fortsätter.
Sverige behöver invandrare säger Reinfeldt vidare och så är det nog. Men Sverige behöver inte en okontrollerad invandring som ligger samhället till last. Och även om Sverige använder alla sina resurser till att ta emot såväl invandrare som flyktingar så blir det knappt en krusning på ytan i förhållande till de närmast omättliga behoven på ett kraftigt överbefolkat jordklot.
Vi är genetiskt programmerade att se till att vår avkomma överlever, men inte nödvändigtvis andras avkomma. Människans hela historia är historien om kampen för den egna avkommans överlevnad. Den debatt som rasar i Sverige, på kultursidorna, är ett sentida påhitt, en lyxdebatt, som snabbt kommer att hamna i glömska när lyxen avtar och debatten kolliderar med verkligheten och människans genetiska arv.
Det är det som migrationsfrågan handlar om.
Södertälje söndagen den 7 december 2014
Mikael Styrman
.
Inte vad utan hur
.
Det är inte VAD man berättar i media som bestämmer hur människor tar emot budskapet,
utan istället HUR det berättas som är avgörande.
Hur budskapet förmedlas säger i sin tur en del om avsändarens syften.
I många år har vi inför jul nåtts av klang- och jubelbesked från svensk handel.
Försäljningsrekord efter försäljningsrekord har noterats.
I år har det inte kommit något sådant besked. Istället har vi fått veta, som på bildens Text-TV-nyhet, att vi räknar med att använda mindre pengar än tidigare till julklappar. Men för att vi inte ska bli nedslagna av det, och för att även motgång ska upplevas som medgång, får vi veta att vi använder mer pengar till dyrare mat, för bättre samvaro...
Människovänlig rapportering eller manipulation av läsaren?
Södertälje söndagen den 7 december 2014
Mikael Styrman
.
Det är inte VAD man berättar i media som bestämmer hur människor tar emot budskapet,
utan istället HUR det berättas som är avgörande.
Hur budskapet förmedlas säger i sin tur en del om avsändarens syften.
I många år har vi inför jul nåtts av klang- och jubelbesked från svensk handel.
Försäljningsrekord efter försäljningsrekord har noterats.
I år har det inte kommit något sådant besked. Istället har vi fått veta, som på bildens Text-TV-nyhet, att vi räknar med att använda mindre pengar än tidigare till julklappar. Men för att vi inte ska bli nedslagna av det, och för att även motgång ska upplevas som medgång, får vi veta att vi använder mer pengar till dyrare mat, för bättre samvaro...
Människovänlig rapportering eller manipulation av läsaren?
Södertälje söndagen den 7 december 2014
Mikael Styrman
.
Händelserika tider
.
Det har varit en händelserik tid, den senaste månaden. Massor av intressanta saker har utspelat sig. Sådant som jag gärna skulle vilja kommentera, eller till vilka jag tror mig kunna tillföra något. Men jag har inte haft tid och ork att göra det. Men det kommer droppande den närmaste tiden.
Cirkus Löfven har ju snurrat vidare och med sådan tydlighet att den kanske inte behöver kommenteras. Och alliansen jobbar med sin beröringsskräck inför migrations- och flyktingfrågan, som blir allt värre efter hand som USA driver iväg fler araber hit för att kunna stjäla deras olja, istället för att köpa den. Sosseriet försöker bita sig fast vid makten, som man ännu tror att ”tillhör” dem. Därför försöker man både äta kakan och ha den kvar. Regeringen ska utlösa nyval - sedan - när man lagligen får göra det. Tove Lifvendahl påpekade i en ledare i Svenskan att alliansen har möjlighet att sätta stopp för pajaserierna och sosseriets extraval genom att ställa misstroendevotum. Men då måste man komma förbi beröringsskräcken inför SD. Och kanske frågan om huruvida en gruppledare i riksdagen kan få talmannens uppdrag att bilda regering? Alternativt kan man sitta still och gilla sosseriets kamp för att bita sig fast vid köttgrytorna. Det riskerar dock att förvärra läget. Åtminstone två allianspartier riskerar att trilla ur riksdagen och Fi kan komma in. Blir det lättare då? Sen kan det ju vara si och så med viljan att ta över ett genomkorrumperat Sverige, med ett brottsväsende istället för rättsväsende - och på väg nedåt.
Det leder osökt till ett skämt som framfördes i SVT:s ”Ej saa peittää” nyss:
- Politiker och blöjor måste bytas ut regelbundet - av samma skäl.
I övrigt har finanseliten och maffian kämpat för att bevara sin privilegier, sin rätt att behålla Bromma som exklusiv flygplats för sina bizjetar, utan att störas av Kreti & Pletis flygande.
SvD har granskat en av ”Sub-Prime-Miljardärerna” som det kollektiva ägandet gett oss. Sådana som inget äger och mycket lite uträttar, men som lever som miljardärer. Nu gällde det SCA-VD:n Jan Johansson, och hans excesser. Dock har inte Svenskan - ännu åtminstone - kommit in på de bakomliggande orsakerna, vare sig till varför vi fått detta skräpproletariat istället för ägare med eget ägarintresse eller varför SCA-maffian kan plundra alla jämtlänningar, medelpadingar och ångermanlänningar med den politiska elitens hjälp.
Kronofogden har visat sig vara en festfixare som kan göra Tillväxtverket rangen stridig. Kfm som - enligt lag och regler - ska vara tillsynsmyndighet över konkursförvaltarna bjuder istället medbrottslingarna på fest. Det säger allt om på vilka premisser arbetet ute i verkligheten bedrivs. Om man plundrar medborgarna tillsammans ska man naturligtvis festa tillsammans.
Den svenska maffian har flytt hals över huvud från Brasilien. Mutbrotten i Petrobras har kommit i öppen dager. När två hedervärda representanter för, eller samarbetspartners till, byggbranschen blev gripna lade Skanska benen på ryggen. Bättre vara i Sverige än i Brasilien. Här löper inte mutande byggare minsta risk att bli gripna.
Vattenfall-maffians fräcka svindlerier snurrar vidare - inte minst i Tyskland där det ena havererade luftslottet eller kärnkraftsverksruinen efter den andra konfronteras med verkligheten. Skurkarna på Vattenfall och deras medbrottslingar i politik och på departement försöker hålla skenet uppe genom att obefogat stämma Tyska staten. Nedskrivningsfesten har bara börjat.
Northland-svindlerierna snurrar vidare. Hur mycket av spararnas pengar i Folksam och Swedbank har Anders Sundström satt sprätt på och vem har i slutändan fått pengarna? Nämnda Sundström TV-intervjuades i Svenskan i veckan. Han gav intrycket att vara trött, nedstämd, utarbetad och skyldig. Inte ens om man har skaffat sig makten att sätta sprätt på andras pengar en masse eller att tillsammans med andra Piteåtjuvar, med ”brottsväsendets” hjälp, stjäla deras företag verkar man bli lycklig. Vad har Finansinspektionen gjort i frågan? Har Sundström behandlats likadant som HQ Bank? Eller vad har FI egentligen ägnat sig åt i frågan? Har kanske FI anslutit sig till den övriga av våra politiker och den rättrådiga tjänstemannaskaran skapade traditionen och bjudit Sundström och hans kumpaner på fest?
I Norrbotten slåss psykopaterna i den fordom så välsmorda nationalsocialdemokratiska maktapparaten om vem av dem som ska administrera sjukvårdens fortsatta sönderfall. Som om det skulle spela någon roll vem av dem som är ställföreträdande syndabock. Politiken blir densamma i bägge fallen. I det ena laget har vi Kent Ögren. I det andra laget har vi Sven-Erik Bucht, representerad av underhuggarna, rösträkningsorganisatörerna och kryssarna, Bengt & Bengt. I bägge lagen har vi dessutom Karin Åström. Den skillnaden finns förstås, att i tider av sjukvårdens ekonomiska sammanbrott, vill Kent Ögren subventionera en flyglinje Uleåborg-Luleå-Tromsö medan Sven-Erik Bucht tycker att det är viktigare att flyga Kemi-Stockholm. Cape East blir nu flyktingförläggning. Snart kanske även ”På Gränsen” blir det. Då kanske ett nytt namn behövs? Varför inte ”Nya Samarkand”? Det är väl ungefär så förankrat i verkligheten som Norrbottens politiker och media brukar vara. Och både Haparanda och Torneå är nu fulla av tomma lokaler. Utmärkta framtida inkvarteringsmöjligheter när den nya tideräkningen i Haparanda kommer igång på allvar. Snart dags för lögnpressen att utnämna Sven-Erik Bucht till årets svensk igen?
I Övertorneå har man länge slagit sig på brösten över vilken framgång kommunens babypaket blivit och hur de ökat antalet barn i kommunen. Mycket lite sägs om att de flesta barnen är födda i Mellanöstern och Afrika varför Övertorneå kommuns babypaket spelat mycket liten roll för nativiteten. Men så är ju också kommunens informatör överköpt från lögnpressen, med företagande fru och allt. Till tjuvarna som fanns där tidigare och nysvenskarna som börjat anlända kan numera läggas att Övertorneå begåvats med egna Balkantiggare. Det går bra för Övertorneå kommun. Man är inne i ett stim av framgångar.
Det blir allt tydligare att EU, staten och brottsväsendet profilerar sig som ”capo di tutti capi”. Allt fler svindlare blir inte lagförda men får dela med sig av stöldgodset till EU eller staten och får därefter fortsätta sina svindlerier. De plundrade får stå med lång näsa. Modellen kommer från - USA - varifrån annars?
Den gamle fackföreningspolitruken Sven-Erik Österberg, känd för sina många intriger i maktspelet i den sönderfallande nationalsocialdemokratin och som nu leker landshövding i Norrbottens län är upprörd. Han ondgör sig i Norrbottensmedia över att den amerikanska krigsindustrins spioncentraler för kränkning av den personliga integriteten måste betala samma elskatt som alla andra. Tur att det finns rakryggade personer med rättvisepatos, som Sven-Erik Österberg. Den amerikanska krigsindustrin, frihetens och integritetens försvarare, lider tungt i dessa dyrtider. Redan på 1970-talet kunde en toalettsits till en B52:a kosta 25.000 kr. Och det har inte blivit billigare sedan dess. Det är troligt att svenska pensionärer och media med tillfredsställelse hälsar att svenska pensionärers och andras roffande på frihetshjältarnas bekostnad kan bringas att upphöra. Säkert råder stor konsensus i Sverige om att vi kan leta lite extra i sopcontainrarna efter utgångna varor för den goda sakens skull. Om vi dessutom nöjer oss med att äta mat som varit utgången en tid kanske vi kan betala förhöjd elskatt så att spioncentralerna kan slippa elskatt helt och hållet, eller varför inte även få rabatt på elpriset? Sådan mat är för det mesta inte omedelbart dödande. Heders åt en sådan rakryggad frihetens försvarare som Sven-Erik Österberg. Om det inte hade varit för att Löfven redan sköter statsministerämbetet med den äran skulle jag ha föreslagit Österberg för jobbet.
SVT:s Dokument Utifrån visade i avsnittet ”Rövarna” hur ryska maffian lärt sig av den svenska maffian och använder sig av korrumperade advokater, fogdar, poliser, åklagare, domare med mera, för att plundra ryssar på deras företag. I jämförelse med deras svenska förebilder är ryssarnas metoder ännu något burdusa och saknar de svenska förebildernas förfining. Men får de bara lite tid på sig så lär säkert ryssarna sig också att man kan stjäla och låtsas vara hederlig samtidigt. I jämförelse med den svenska modellen får den ryska ses som en ännu oslipad diamant.
Enligt lögnpressen är många ledande folkpartister less på Jan Björklund och vill att Birgitta Ohlson ska ta över. Det kan vara bra om man vill förändring. Faktiskt rena nådaskottet för folkpartiet. Vill man att det ska gå ännu fortare kan man ju välja Bengt Westerberg. Då får man troligen två för samma pris som en, eftersom Ingvar Carlsson följer med. Sen kanske det inte säger så mycket om huruvida det blir prisvärt. Dyrt blir det nog i alla fall. Och festerna, resorna och stenhusen blir fler. Och följer Ingvar Carlsson med kan man ersätta alla polisutredningar med en stämpel ”Ej spaningsresultat”.
Då kanske även Högsta Domstolen kan få lite arbetsro.
Södertälje söndagen den 7 december 2014
Mikael Styrman
.
Det har varit en händelserik tid, den senaste månaden. Massor av intressanta saker har utspelat sig. Sådant som jag gärna skulle vilja kommentera, eller till vilka jag tror mig kunna tillföra något. Men jag har inte haft tid och ork att göra det. Men det kommer droppande den närmaste tiden.
Cirkus Löfven har ju snurrat vidare och med sådan tydlighet att den kanske inte behöver kommenteras. Och alliansen jobbar med sin beröringsskräck inför migrations- och flyktingfrågan, som blir allt värre efter hand som USA driver iväg fler araber hit för att kunna stjäla deras olja, istället för att köpa den. Sosseriet försöker bita sig fast vid makten, som man ännu tror att ”tillhör” dem. Därför försöker man både äta kakan och ha den kvar. Regeringen ska utlösa nyval - sedan - när man lagligen får göra det. Tove Lifvendahl påpekade i en ledare i Svenskan att alliansen har möjlighet att sätta stopp för pajaserierna och sosseriets extraval genom att ställa misstroendevotum. Men då måste man komma förbi beröringsskräcken inför SD. Och kanske frågan om huruvida en gruppledare i riksdagen kan få talmannens uppdrag att bilda regering? Alternativt kan man sitta still och gilla sosseriets kamp för att bita sig fast vid köttgrytorna. Det riskerar dock att förvärra läget. Åtminstone två allianspartier riskerar att trilla ur riksdagen och Fi kan komma in. Blir det lättare då? Sen kan det ju vara si och så med viljan att ta över ett genomkorrumperat Sverige, med ett brottsväsende istället för rättsväsende - och på väg nedåt.
Det leder osökt till ett skämt som framfördes i SVT:s ”Ej saa peittää” nyss:
- Politiker och blöjor måste bytas ut regelbundet - av samma skäl.
I övrigt har finanseliten och maffian kämpat för att bevara sin privilegier, sin rätt att behålla Bromma som exklusiv flygplats för sina bizjetar, utan att störas av Kreti & Pletis flygande.
SvD har granskat en av ”Sub-Prime-Miljardärerna” som det kollektiva ägandet gett oss. Sådana som inget äger och mycket lite uträttar, men som lever som miljardärer. Nu gällde det SCA-VD:n Jan Johansson, och hans excesser. Dock har inte Svenskan - ännu åtminstone - kommit in på de bakomliggande orsakerna, vare sig till varför vi fått detta skräpproletariat istället för ägare med eget ägarintresse eller varför SCA-maffian kan plundra alla jämtlänningar, medelpadingar och ångermanlänningar med den politiska elitens hjälp.
Kronofogden har visat sig vara en festfixare som kan göra Tillväxtverket rangen stridig. Kfm som - enligt lag och regler - ska vara tillsynsmyndighet över konkursförvaltarna bjuder istället medbrottslingarna på fest. Det säger allt om på vilka premisser arbetet ute i verkligheten bedrivs. Om man plundrar medborgarna tillsammans ska man naturligtvis festa tillsammans.
Den svenska maffian har flytt hals över huvud från Brasilien. Mutbrotten i Petrobras har kommit i öppen dager. När två hedervärda representanter för, eller samarbetspartners till, byggbranschen blev gripna lade Skanska benen på ryggen. Bättre vara i Sverige än i Brasilien. Här löper inte mutande byggare minsta risk att bli gripna.
Vattenfall-maffians fräcka svindlerier snurrar vidare - inte minst i Tyskland där det ena havererade luftslottet eller kärnkraftsverksruinen efter den andra konfronteras med verkligheten. Skurkarna på Vattenfall och deras medbrottslingar i politik och på departement försöker hålla skenet uppe genom att obefogat stämma Tyska staten. Nedskrivningsfesten har bara börjat.
Northland-svindlerierna snurrar vidare. Hur mycket av spararnas pengar i Folksam och Swedbank har Anders Sundström satt sprätt på och vem har i slutändan fått pengarna? Nämnda Sundström TV-intervjuades i Svenskan i veckan. Han gav intrycket att vara trött, nedstämd, utarbetad och skyldig. Inte ens om man har skaffat sig makten att sätta sprätt på andras pengar en masse eller att tillsammans med andra Piteåtjuvar, med ”brottsväsendets” hjälp, stjäla deras företag verkar man bli lycklig. Vad har Finansinspektionen gjort i frågan? Har Sundström behandlats likadant som HQ Bank? Eller vad har FI egentligen ägnat sig åt i frågan? Har kanske FI anslutit sig till den övriga av våra politiker och den rättrådiga tjänstemannaskaran skapade traditionen och bjudit Sundström och hans kumpaner på fest?
I Norrbotten slåss psykopaterna i den fordom så välsmorda nationalsocialdemokratiska maktapparaten om vem av dem som ska administrera sjukvårdens fortsatta sönderfall. Som om det skulle spela någon roll vem av dem som är ställföreträdande syndabock. Politiken blir densamma i bägge fallen. I det ena laget har vi Kent Ögren. I det andra laget har vi Sven-Erik Bucht, representerad av underhuggarna, rösträkningsorganisatörerna och kryssarna, Bengt & Bengt. I bägge lagen har vi dessutom Karin Åström. Den skillnaden finns förstås, att i tider av sjukvårdens ekonomiska sammanbrott, vill Kent Ögren subventionera en flyglinje Uleåborg-Luleå-Tromsö medan Sven-Erik Bucht tycker att det är viktigare att flyga Kemi-Stockholm. Cape East blir nu flyktingförläggning. Snart kanske även ”På Gränsen” blir det. Då kanske ett nytt namn behövs? Varför inte ”Nya Samarkand”? Det är väl ungefär så förankrat i verkligheten som Norrbottens politiker och media brukar vara. Och både Haparanda och Torneå är nu fulla av tomma lokaler. Utmärkta framtida inkvarteringsmöjligheter när den nya tideräkningen i Haparanda kommer igång på allvar. Snart dags för lögnpressen att utnämna Sven-Erik Bucht till årets svensk igen?
I Övertorneå har man länge slagit sig på brösten över vilken framgång kommunens babypaket blivit och hur de ökat antalet barn i kommunen. Mycket lite sägs om att de flesta barnen är födda i Mellanöstern och Afrika varför Övertorneå kommuns babypaket spelat mycket liten roll för nativiteten. Men så är ju också kommunens informatör överköpt från lögnpressen, med företagande fru och allt. Till tjuvarna som fanns där tidigare och nysvenskarna som börjat anlända kan numera läggas att Övertorneå begåvats med egna Balkantiggare. Det går bra för Övertorneå kommun. Man är inne i ett stim av framgångar.
Det blir allt tydligare att EU, staten och brottsväsendet profilerar sig som ”capo di tutti capi”. Allt fler svindlare blir inte lagförda men får dela med sig av stöldgodset till EU eller staten och får därefter fortsätta sina svindlerier. De plundrade får stå med lång näsa. Modellen kommer från - USA - varifrån annars?
Den gamle fackföreningspolitruken Sven-Erik Österberg, känd för sina många intriger i maktspelet i den sönderfallande nationalsocialdemokratin och som nu leker landshövding i Norrbottens län är upprörd. Han ondgör sig i Norrbottensmedia över att den amerikanska krigsindustrins spioncentraler för kränkning av den personliga integriteten måste betala samma elskatt som alla andra. Tur att det finns rakryggade personer med rättvisepatos, som Sven-Erik Österberg. Den amerikanska krigsindustrin, frihetens och integritetens försvarare, lider tungt i dessa dyrtider. Redan på 1970-talet kunde en toalettsits till en B52:a kosta 25.000 kr. Och det har inte blivit billigare sedan dess. Det är troligt att svenska pensionärer och media med tillfredsställelse hälsar att svenska pensionärers och andras roffande på frihetshjältarnas bekostnad kan bringas att upphöra. Säkert råder stor konsensus i Sverige om att vi kan leta lite extra i sopcontainrarna efter utgångna varor för den goda sakens skull. Om vi dessutom nöjer oss med att äta mat som varit utgången en tid kanske vi kan betala förhöjd elskatt så att spioncentralerna kan slippa elskatt helt och hållet, eller varför inte även få rabatt på elpriset? Sådan mat är för det mesta inte omedelbart dödande. Heders åt en sådan rakryggad frihetens försvarare som Sven-Erik Österberg. Om det inte hade varit för att Löfven redan sköter statsministerämbetet med den äran skulle jag ha föreslagit Österberg för jobbet.
SVT:s Dokument Utifrån visade i avsnittet ”Rövarna” hur ryska maffian lärt sig av den svenska maffian och använder sig av korrumperade advokater, fogdar, poliser, åklagare, domare med mera, för att plundra ryssar på deras företag. I jämförelse med deras svenska förebilder är ryssarnas metoder ännu något burdusa och saknar de svenska förebildernas förfining. Men får de bara lite tid på sig så lär säkert ryssarna sig också att man kan stjäla och låtsas vara hederlig samtidigt. I jämförelse med den svenska modellen får den ryska ses som en ännu oslipad diamant.
Enligt lögnpressen är många ledande folkpartister less på Jan Björklund och vill att Birgitta Ohlson ska ta över. Det kan vara bra om man vill förändring. Faktiskt rena nådaskottet för folkpartiet. Vill man att det ska gå ännu fortare kan man ju välja Bengt Westerberg. Då får man troligen två för samma pris som en, eftersom Ingvar Carlsson följer med. Sen kanske det inte säger så mycket om huruvida det blir prisvärt. Dyrt blir det nog i alla fall. Och festerna, resorna och stenhusen blir fler. Och följer Ingvar Carlsson med kan man ersätta alla polisutredningar med en stämpel ”Ej spaningsresultat”.
Då kanske även Högsta Domstolen kan få lite arbetsro.
Södertälje söndagen den 7 december 2014
Mikael Styrman
.
fredag 5 december 2014
Humanitetskrisen - och dess lösning
.
Kris i migrationssvängen
Trots att krutuppfinnarna sprider skattemedel omkring sig som vettvillingar är det konstant kris i migrationssvängen. Miljarderna forsar ut och ändå saknas hela tiden bostäder. Och kostnaderna vi nu ser är ingenting mot när pensionärerna ska köpa cyklar, TV-apparater, bilar och dunjackor till nysvenskarna. För att inte tala om vad som händer när 290 kommuner ska ordna undervisning på femtioelva språk i alla sina skolor.
För att hjälpa till med inkvarteringen kan kungliga slotten, som ändå mest är tomma, användas som flyktingförläggningar och nysvenskar kan sova i riksdagshuset på nätterna, inklusive plenisalen. Det är ju stötande att det finns miljarder nödlidande människor i världen och riksdagshuset står tomt på nätterna.
Balkantiggare nu överallt
Vid sidan av den statliga migrationscirkusen breder Balkan-tiggarna ut sig över landet. För ett år sedan fanns de utanför större affärer i våra större städer. Ungefär samtidigt slängdes de ut från Frankrike. Nu snubblar man på dem överallt. Orter, som är mer halvlyckade begravningar än kommuncentra, som Övertorneå och Överkalix har numera egna balkantiggare!
Våra tätorter ser numera ut som byar och städer i biblisk tid. Man väntar sig nästan att Jesus ska komma ridande på en åsna vilken minut som helst.
Lika kriminella som svenskar
Jag är inte så enögd att jag tror att de alla är brottslingar. Å andra sidan är jag inte så naiv att jag tror att alla är hederliga. Så fördomsfull, eller realistisk, är jag, att jag tror att de flesta faktiskt är mer eller mindre kriminella. Småtjuvar eller medlemmar av ligor som drygar ut tiggarpengen med stölder och bedrägerier. De flesta svenskar är ju kriminella, när de tror sig komma undan med det, eller när de har klartecken från överheten att stjäla. Så varför skulle då inte balkan-zigenare vara kriminella?
I Vinter-Sverige behöver även tiggare bostad
Men nu är det vinter. Och de godhjärtade stollarna har sett till att de spridit sig över landet. Som om det är bättre att de tigger i det svinkalla Sverige än i det mildare Balkan. Då måste de ha någonstans att bo.
Tvingades upplåta mark och bostäder
När Finland förlorade Karelen till Sovjetunionen fylldes först skolor, föreningslokaler osv med flyktingar. Det var finnar som blev flyktingar i sitt eget land. När dessa var fulla, som situationen närmar sig att bli i Sverige nu, ålades alla finnar att inkvartera flyktingar i sina bostäder. Därefter tvingades markägare att avstå mark till flyktingarna.
Det råder väl ingen större tveksamhet om, att ifall Åsa Romson får sitta kvar som svensk vice statsminister, så är vi snart ålagda att i humanitetens och godhetens namn inkvartera såväl flyktingar som migranter som balkan-zigenare i våra bostäder. Därefter följer som i Finland efter kriget, att avstå mark och tillgångar till ”de andra”.
Sverige inte lösning för en överbefolkad värld
Vi lever i en överbefolkad värld. Vi är över sju miljarder människor på ett jordklot som uthålligt kan föda mellan två och tre miljarder människor. Och människorna fortsätter att föröka sig som kackerlackor och tränger undan alla andra livsformer. Många djursorter - och fiskar - och fåglar har redan utrotats. Fler utrotas varje år och kommer aldrig åter. Den officiella lögnen påbjuder att vi snart är nio miljarder och att det ska gå bra - även uthålligt. För att klara det leker människan - industrin - gud och manipulerar den genetiska koden. Man behöver inte vara någon pessimistkonsult för att räkna ut, att det naturen gjort genom ”trial and error" under hundratusentals år, det gör inte människan bättre efter några år på högskola. Men det man kommer att göra, är att skapa en global hungersnöd, när våra viktigaste grödor under möjligen ganska kort tid slås ut - globalt - när det oförutsedda inträffar. Den oförutsedda klimat- och/eller insektskombinationen. Människans antal kommer att anpassas till vad jorden kan föda, om inte exempelvis klimatförändringarna leder till att naturen börjar om helt och hållet - utan människan. Men, det är under alla förhållanden ingen lösning på problemet att försöka ta in miljarder människor till Sverige - det är verklighetsflykt. Någon jämförde med en livbåt i vilken man fortsätter att ta upp nödställda tills livbåten sjunker och alla omkommer.
Lev som ni lär - även journalister
Den här vägen mot katastrofen drivs av en elit, som inte själva lever som de lär utan istället förväntar sig att andra ska göra det. Föga förvånande är många av dem journalister. Jag tycker att de ska gå före och visa vägen åt oss andra.
Lagen om särskild förvaltning av tidningshus
Våra tidningshus står tomma stora delar av dygnet. Låt oss göra en skyddslag. Som lagen om tvångsförvaltning av elnät. Vi kan kalla den ”Lagen om särskild förvaltning av tidningshus”. Våra tidningshus kan tjäna som natthärbärge åt de många balkan-zigenarna som det är synd om och som inte vill arbeta. När journalisterna och redaktörerna går hem kommer balkan-zigenarna in och alla är glada och lyckliga.
Maffia-subventionerade lyxbostäder utmärkta härbärgen
Våra journalister och redaktörer, bor inte sällan i fashionabla stadsdelar, i bostäder så dyra att de flesta bara kan drömma om dem, räntesubventionerade som de är av maffian - och amorteringsfria. För att ge mediafolket möjlighet att leva som de lär, bör de ges möjlighet att gå före och inhysa migranter eller balkan-zigenare i sina bostäder. För att inte riskera att bli uthängda i media för att utnyttja svaga människor bör de undvika att exempelvis låta sina humanitetsgäster städa, diska, tvätta eller utföra reparationsarbeten, ens mot svart betalning. Istället är det att rekommendera att journalisterna, när de kommer från jobbet, lagar mat, diskar, städar och tvättar kläderna åt sina humanitetsgäster. Och vad är det som säger - särskilt kalla dagar - att inte journalisterna kan lösa av dem i tunnelbanan eller utanför NK eller Fältöversten och tigga åt dem en stund, så att de kan gå in och värma sig?
Det kan vara dags att få lite ordning på det här svamlet nu, innan det går alldeles över styr.
Södertälje fredagen den 5 december 2014
Mikael Styrman
.
Kris i migrationssvängen
Trots att krutuppfinnarna sprider skattemedel omkring sig som vettvillingar är det konstant kris i migrationssvängen. Miljarderna forsar ut och ändå saknas hela tiden bostäder. Och kostnaderna vi nu ser är ingenting mot när pensionärerna ska köpa cyklar, TV-apparater, bilar och dunjackor till nysvenskarna. För att inte tala om vad som händer när 290 kommuner ska ordna undervisning på femtioelva språk i alla sina skolor.
För att hjälpa till med inkvarteringen kan kungliga slotten, som ändå mest är tomma, användas som flyktingförläggningar och nysvenskar kan sova i riksdagshuset på nätterna, inklusive plenisalen. Det är ju stötande att det finns miljarder nödlidande människor i världen och riksdagshuset står tomt på nätterna.
Balkantiggare nu överallt
Vid sidan av den statliga migrationscirkusen breder Balkan-tiggarna ut sig över landet. För ett år sedan fanns de utanför större affärer i våra större städer. Ungefär samtidigt slängdes de ut från Frankrike. Nu snubblar man på dem överallt. Orter, som är mer halvlyckade begravningar än kommuncentra, som Övertorneå och Överkalix har numera egna balkantiggare!
Våra tätorter ser numera ut som byar och städer i biblisk tid. Man väntar sig nästan att Jesus ska komma ridande på en åsna vilken minut som helst.
Lika kriminella som svenskar
Jag är inte så enögd att jag tror att de alla är brottslingar. Å andra sidan är jag inte så naiv att jag tror att alla är hederliga. Så fördomsfull, eller realistisk, är jag, att jag tror att de flesta faktiskt är mer eller mindre kriminella. Småtjuvar eller medlemmar av ligor som drygar ut tiggarpengen med stölder och bedrägerier. De flesta svenskar är ju kriminella, när de tror sig komma undan med det, eller när de har klartecken från överheten att stjäla. Så varför skulle då inte balkan-zigenare vara kriminella?
I Vinter-Sverige behöver även tiggare bostad
Men nu är det vinter. Och de godhjärtade stollarna har sett till att de spridit sig över landet. Som om det är bättre att de tigger i det svinkalla Sverige än i det mildare Balkan. Då måste de ha någonstans att bo.
Tvingades upplåta mark och bostäder
När Finland förlorade Karelen till Sovjetunionen fylldes först skolor, föreningslokaler osv med flyktingar. Det var finnar som blev flyktingar i sitt eget land. När dessa var fulla, som situationen närmar sig att bli i Sverige nu, ålades alla finnar att inkvartera flyktingar i sina bostäder. Därefter tvingades markägare att avstå mark till flyktingarna.
Det råder väl ingen större tveksamhet om, att ifall Åsa Romson får sitta kvar som svensk vice statsminister, så är vi snart ålagda att i humanitetens och godhetens namn inkvartera såväl flyktingar som migranter som balkan-zigenare i våra bostäder. Därefter följer som i Finland efter kriget, att avstå mark och tillgångar till ”de andra”.
Sverige inte lösning för en överbefolkad värld
Vi lever i en överbefolkad värld. Vi är över sju miljarder människor på ett jordklot som uthålligt kan föda mellan två och tre miljarder människor. Och människorna fortsätter att föröka sig som kackerlackor och tränger undan alla andra livsformer. Många djursorter - och fiskar - och fåglar har redan utrotats. Fler utrotas varje år och kommer aldrig åter. Den officiella lögnen påbjuder att vi snart är nio miljarder och att det ska gå bra - även uthålligt. För att klara det leker människan - industrin - gud och manipulerar den genetiska koden. Man behöver inte vara någon pessimistkonsult för att räkna ut, att det naturen gjort genom ”trial and error" under hundratusentals år, det gör inte människan bättre efter några år på högskola. Men det man kommer att göra, är att skapa en global hungersnöd, när våra viktigaste grödor under möjligen ganska kort tid slås ut - globalt - när det oförutsedda inträffar. Den oförutsedda klimat- och/eller insektskombinationen. Människans antal kommer att anpassas till vad jorden kan föda, om inte exempelvis klimatförändringarna leder till att naturen börjar om helt och hållet - utan människan. Men, det är under alla förhållanden ingen lösning på problemet att försöka ta in miljarder människor till Sverige - det är verklighetsflykt. Någon jämförde med en livbåt i vilken man fortsätter att ta upp nödställda tills livbåten sjunker och alla omkommer.
Lev som ni lär - även journalister
Den här vägen mot katastrofen drivs av en elit, som inte själva lever som de lär utan istället förväntar sig att andra ska göra det. Föga förvånande är många av dem journalister. Jag tycker att de ska gå före och visa vägen åt oss andra.
Lagen om särskild förvaltning av tidningshus
Våra tidningshus står tomma stora delar av dygnet. Låt oss göra en skyddslag. Som lagen om tvångsförvaltning av elnät. Vi kan kalla den ”Lagen om särskild förvaltning av tidningshus”. Våra tidningshus kan tjäna som natthärbärge åt de många balkan-zigenarna som det är synd om och som inte vill arbeta. När journalisterna och redaktörerna går hem kommer balkan-zigenarna in och alla är glada och lyckliga.
Maffia-subventionerade lyxbostäder utmärkta härbärgen
Våra journalister och redaktörer, bor inte sällan i fashionabla stadsdelar, i bostäder så dyra att de flesta bara kan drömma om dem, räntesubventionerade som de är av maffian - och amorteringsfria. För att ge mediafolket möjlighet att leva som de lär, bör de ges möjlighet att gå före och inhysa migranter eller balkan-zigenare i sina bostäder. För att inte riskera att bli uthängda i media för att utnyttja svaga människor bör de undvika att exempelvis låta sina humanitetsgäster städa, diska, tvätta eller utföra reparationsarbeten, ens mot svart betalning. Istället är det att rekommendera att journalisterna, när de kommer från jobbet, lagar mat, diskar, städar och tvättar kläderna åt sina humanitetsgäster. Och vad är det som säger - särskilt kalla dagar - att inte journalisterna kan lösa av dem i tunnelbanan eller utanför NK eller Fältöversten och tigga åt dem en stund, så att de kan gå in och värma sig?
Det kan vara dags att få lite ordning på det här svamlet nu, innan det går alldeles över styr.
Södertälje fredagen den 5 december 2014
Mikael Styrman
.
Ohederligt av Löfven
.
Bitterheten är stor i dagarna, i de politiska kretsarna. Jonas Sjöstedt ljög i TV som en häst travar, om vad SD hade sagt och inte sagt. Förtroendekapitalet eroderas.
Åsa Romson fick betalt för den dubbelmoral och skamlöshet hon visade prov på när u-hjälpen och den egna taburetten hamnade i olika vågskålar. Hon verkar ha ödelagt sin egen trovärdighet att döma av de massiva aversioner hon tycks väcka - trots stadig medvind i media.
Löfven ska utlösa extraval om en månad. Det andas ohederlighet och det är inte den metod lagstiftarna har förutsatt när en statsminister inte kan få till det. Då ska statsministern avgå så att talmannen får utse någon annan, som förhoppningsvis lyckas bättre.
Nationalsocialdemokraternas makthunger synes närmast gränslös. Så gränslös att man var tvungen att gå in och fingra i budgetprocessen förra året - i strid med demokratisk praxis. Nå, nu har de fått betalt för gammal ost. Inte utan att jag tycker att det var rejält tjänligt åt dem. Många undrar vad det var för en psykopat som kom på den ljusa idén att sabotera budgetprocessen förra året. Jag tror mig veta - känner liksom igen tagen. Hoppas att nationalsocialdemokraterna också kommer ihåg, så att de kan ge vederbörande en rejäl spark i arslet, så att vederbörande hamnar på rätt ställe den här gången. Om inte, så är det bara att vänta. Det kommer att gå fler tåg med listiga och skrupelfria idéer. Vad tycker månntro nationalsocialdemokratiska kärnväljare om den cirkus som pågått? Är de nöjda och glada? Vill de ha mer pajaserier? Är de villiga att gå man ur huse för att få till mer tokerier?
Det är inget problem att få till en regering med majoritetsstöd. Det är bara att lyssna även på de 12% av svenskarna som tycker så illa om det kriminella slöseriet i flykting- och migrationskarusellen att de röstat på SD, trots den massiva stigmatisering som maffiatrogna media utsätter alla SD-väljare för.
Märkligt hur den migrationspolitik som endast lockat 6% av valmanskåren tillåtits att helt dominera såväl debatt som politik. Samtidigt vill allianspartierna göra upp räkningen med Miljöpartiets invandringspolitik så illa att de skäms - men de törs inte. Ingen vill schavottera i maffiapressen. Det är inte nödvändigt heller. Sitt still i båten istället och bli utraderade. Sverigedemokraterna blir rena kioskvältaren när de mer etablerade partierna distanserar sig allt mer från väljarna.
Det är lite annorlunda med nationalsocialdemokraterna. Det är i deras läger de riktiga nazisterna finns. De som vill utestänga alla utländska arbetare - men kamouflerat till omvårdnad om deras bästa. Men inom nationalsocialdemokratin törs ingen säga något förrän det är helt säkert att göra. Där kommer snart rasismen att välla fram som en flodvåg som för en tid gör allt det vanliga hyckleriet både omöjligt och livsfarligt - åtminstone för karriären.
Södertälje fredagen den 5 december 2014
Mikael Styrman
.
Bitterheten är stor i dagarna, i de politiska kretsarna. Jonas Sjöstedt ljög i TV som en häst travar, om vad SD hade sagt och inte sagt. Förtroendekapitalet eroderas.
Åsa Romson fick betalt för den dubbelmoral och skamlöshet hon visade prov på när u-hjälpen och den egna taburetten hamnade i olika vågskålar. Hon verkar ha ödelagt sin egen trovärdighet att döma av de massiva aversioner hon tycks väcka - trots stadig medvind i media.
Löfven ska utlösa extraval om en månad. Det andas ohederlighet och det är inte den metod lagstiftarna har förutsatt när en statsminister inte kan få till det. Då ska statsministern avgå så att talmannen får utse någon annan, som förhoppningsvis lyckas bättre.
Nationalsocialdemokraternas makthunger synes närmast gränslös. Så gränslös att man var tvungen att gå in och fingra i budgetprocessen förra året - i strid med demokratisk praxis. Nå, nu har de fått betalt för gammal ost. Inte utan att jag tycker att det var rejält tjänligt åt dem. Många undrar vad det var för en psykopat som kom på den ljusa idén att sabotera budgetprocessen förra året. Jag tror mig veta - känner liksom igen tagen. Hoppas att nationalsocialdemokraterna också kommer ihåg, så att de kan ge vederbörande en rejäl spark i arslet, så att vederbörande hamnar på rätt ställe den här gången. Om inte, så är det bara att vänta. Det kommer att gå fler tåg med listiga och skrupelfria idéer. Vad tycker månntro nationalsocialdemokratiska kärnväljare om den cirkus som pågått? Är de nöjda och glada? Vill de ha mer pajaserier? Är de villiga att gå man ur huse för att få till mer tokerier?
Det är inget problem att få till en regering med majoritetsstöd. Det är bara att lyssna även på de 12% av svenskarna som tycker så illa om det kriminella slöseriet i flykting- och migrationskarusellen att de röstat på SD, trots den massiva stigmatisering som maffiatrogna media utsätter alla SD-väljare för.
Märkligt hur den migrationspolitik som endast lockat 6% av valmanskåren tillåtits att helt dominera såväl debatt som politik. Samtidigt vill allianspartierna göra upp räkningen med Miljöpartiets invandringspolitik så illa att de skäms - men de törs inte. Ingen vill schavottera i maffiapressen. Det är inte nödvändigt heller. Sitt still i båten istället och bli utraderade. Sverigedemokraterna blir rena kioskvältaren när de mer etablerade partierna distanserar sig allt mer från väljarna.
Det är lite annorlunda med nationalsocialdemokraterna. Det är i deras läger de riktiga nazisterna finns. De som vill utestänga alla utländska arbetare - men kamouflerat till omvårdnad om deras bästa. Men inom nationalsocialdemokratin törs ingen säga något förrän det är helt säkert att göra. Där kommer snart rasismen att välla fram som en flodvåg som för en tid gör allt det vanliga hyckleriet både omöjligt och livsfarligt - åtminstone för karriären.
Södertälje fredagen den 5 december 2014
Mikael Styrman
.
onsdag 3 december 2014
Fortsatt moraliskt förfall i USA
.
Som framgår av Text-TV-blänkaren ska MISSTÄNKTA nazistförbrytare inte längre medges sociala förmåner i USA.
Det är ju något som står helt i strid med traditionell västerländsk rättsuppfattning.
Misstänkta personer är oskyldiga personer tills de eventuellt rannsakats och dömts.
För en utomstående betraktare förefaller det mer angeläget, att det som ännu återstår av rättsväsendet i USA, tar i itu med de egna nazisterna som inför öppen ridå plundrar den amerikanska statskassan och begår brott mot mänskligheten i snart sagt hela världen.
Södertälje onsdagen den 3 december 2014
Mikael Styrman
.
Som framgår av Text-TV-blänkaren ska MISSTÄNKTA nazistförbrytare inte längre medges sociala förmåner i USA.
Det är ju något som står helt i strid med traditionell västerländsk rättsuppfattning.
Misstänkta personer är oskyldiga personer tills de eventuellt rannsakats och dömts.
För en utomstående betraktare förefaller det mer angeläget, att det som ännu återstår av rättsväsendet i USA, tar i itu med de egna nazisterna som inför öppen ridå plundrar den amerikanska statskassan och begår brott mot mänskligheten i snart sagt hela världen.
Södertälje onsdagen den 3 december 2014
Mikael Styrman
.
Suspekta flyg?
.
Vad handlar det här om - egentligen?
Det är inte många flygrörelser på Arlanda på nätterna.
Och Bromma är stängt på nätterna.
Vad är det här för flyg som anländer på natten och försvinner innan det dagas?
Det finns naturligtvis legitima flygplansrörelser även på natten. Ändå finns det anledning att fråga sig om nazisternas internationella fångtransporter ännu pågår. Ni vet, den typen med stolpiller och blöjor, passagerarna upphängda i taket med huva över ansiktet osv som när CIA/NSA hämtade Ahmed Agiza och Mohammed Al Zery från Bromma.
Och om det nu, gud förbjude, handlar om sådana transporter: Vad gör de i Sverige?
Tar de upp ”passagerare”?
Eller lämnar de av ”passagerare”?
Hur långt hann regeringen Carl Bildt gå i sin servilitet innan Fredrik Reinfeldt flydde fältet?
Södertälje onsdagen den 3 december 2014
Mikael Styrman
.
Vad handlar det här om - egentligen?
Det är inte många flygrörelser på Arlanda på nätterna.
Och Bromma är stängt på nätterna.
Vad är det här för flyg som anländer på natten och försvinner innan det dagas?
Det finns naturligtvis legitima flygplansrörelser även på natten. Ändå finns det anledning att fråga sig om nazisternas internationella fångtransporter ännu pågår. Ni vet, den typen med stolpiller och blöjor, passagerarna upphängda i taket med huva över ansiktet osv som när CIA/NSA hämtade Ahmed Agiza och Mohammed Al Zery från Bromma.
Och om det nu, gud förbjude, handlar om sådana transporter: Vad gör de i Sverige?
Tar de upp ”passagerare”?
Eller lämnar de av ”passagerare”?
Hur långt hann regeringen Carl Bildt gå i sin servilitet innan Fredrik Reinfeldt flydde fältet?
Södertälje onsdagen den 3 december 2014
Mikael Styrman
.
Ännu en False Flag-operation?
.
Vi har sett många amerikanska False Flag-operationer avslöjas genom åren.
Har man dessutom, till exempel på Youtube, sett vad förre Nato-befälhavaren i Europa, Wesley Clarke, sade om den amerikanska administrationens planer på omstörtande verksamhet i Mellanöstern, har man svårt att rätt upp och ned svälja en nyhet som den på bilden. Inte blir det lättare av det kaos som USA hittills har ställt till med i regionen för att kunna stjäla deras olja och för att själva kunna fortsätta att vara en krigförande nation.
Jag tycker att det luktar lång väg att psykopaterna är igång för att sylta in även Iran i den allmänna villervallan som man lyckats skapa i Mellanöstern.
Södertälje onsdagen den 3 december 2014
Mikael Styrman
.
Vi har sett många amerikanska False Flag-operationer avslöjas genom åren.
Har man dessutom, till exempel på Youtube, sett vad förre Nato-befälhavaren i Europa, Wesley Clarke, sade om den amerikanska administrationens planer på omstörtande verksamhet i Mellanöstern, har man svårt att rätt upp och ned svälja en nyhet som den på bilden. Inte blir det lättare av det kaos som USA hittills har ställt till med i regionen för att kunna stjäla deras olja och för att själva kunna fortsätta att vara en krigförande nation.
Jag tycker att det luktar lång väg att psykopaterna är igång för att sylta in även Iran i den allmänna villervallan som man lyckats skapa i Mellanöstern.
Södertälje onsdagen den 3 december 2014
Mikael Styrman
.
Poiltikerhjältarna och Right Livelihood-tillkännagivandet
.
Sverige har en lång och stolt historia på frihetens och rättvisans barrikader. Alltid på de förtrycktas sida. Så vill vi gärna se oss. Så får vi lära oss i skolan att det är och så menar som regel svenska media att det förhåller sig. Men hur är det i verkligheten?
Bland annat skickade Sverige lite vapen till Finland när de försvarade sig själva - och Sverige - mot Sovjetunionen, i två krig: Vinterkriget 1939-1940 och Fortsättningskriget 1941-1944, för att utjämna oddsen lite. Sedan fanns det svenska frivilliga, men det var enskilda frivilliga, inte det officiella Sverige.
För att det inte skulle bli för jämnt stoppade Sverige de allierades plan på att skicka trupper till Finlands hjälp mot Sovjetunionen 1940.
Sverige levererade järnmalm till Tyskland 1939-1944. Före Andra Världskriget, 1938, när industrin ännu var intakt hade Tyskland en egen produktion av järnmalm uppgående till 15 miljoner ton per år. Som mest levererade Sverige 40 miljoner ton järnmalm per år till Tyskland. Det torde inte vara någon överdrift att påstå att de svenska järnmalmsleveranserna förlängde kriget med tre år eller mer. I januari 1942 hölls Wannseekonferensen under ledning av Reinhard Heydrich och senare 1942 tog det storskaliga, industriella, mördandet fart. Utan svensk järnmalm ingen judeutrotning mm. Så enkelt är sambandet.
I mars-april 1945 räddade Svenska Röda Korset (det här var före Bengt Westerbergs tid) under Folke Bernadottes ledning ca 15.000 lägerfångar, företrädesvis skandinaver. Efter krigsslutet räddades ytterligare ca 10.000. Det här framställdes i Sverige, och har framställts under hela efterkrigstiden som om svenskarna nästan vann kriget alldeles själva. Det må ha varit något förskönande beskrivet men kanske det räddade en och annan svensk maffiamedlem från att bli åtalad för krigsbrott?
Efter att ockupationen av Norge inletts vidtog en omfattande tysk trafik genom Sverige. Ända fram till våra dagar framställdes även det i förskönande former - som permittenttrafik. Idag vet vi att transporterna omfattade hela divisioner med vapen, maskiner och allt, kontinuerliga leveranser av vapen, ammunition och förnödenheter. Utan svensk hjälp knappast någon uthållig ockupation av Norge.
Efter krigsslutet resulterade de svenska hjältedåden i transporter av tiotusentals ryska krigsfångar och den ökända baltutlämningen vilka alla ledde till en säker död för de som omfamnades av den svenska självständigheten och medmänskligheten.
Den svenske diplomaten Raoul Wallenberg lyckades rädda tiotusentals judar undan deportation till förintelseläger under 1944 i Ungern. Han togs av ryssarna i början av 1945. Den Svenska regeringen, genom Tage Erlander och Gunnar Hedlund, vågade fråga efter honom 1956, under ett besök i Moskva.
Dag Hammarskjöld, FN:s Generalsekreterare omkom 1961 nära Ndola, i dagens Zambia, dåvarande Nordrhodesia, när det flygplan han färdades i sköts ned. Hammarskjöld försökte medla i den då pågående Kongokrisen, föranledd av att den mineralrika provinsen Katanga under Moise Tshombe, med kolonialmakters stöd bröt sig ur Republiken Kongo. Än idag väntar på att svenska regeringen ska våga göra något substantiellt för att ta reda på omständigheterna kring mordet på Hammarskjöld och hans sällskap.
Nu när Edward Snowden skulle utses till mottagare av Right Livelihoodpriset fick inte tillkännagivandet ske i UD:s lokaler, efter ingripande av Carl Bildt. Efter att prisutdelningen skett har nu meddelats att nästa års pris får tillkännages i UD:s lokaler. Det gäller förstås bara om det inte visar sig att även nästa års mottagare är någon som kan misshaga USA, eller något annat mäktigt intresse.
Med så många exempel på svenskt bristande civilkurage och hederlighet, rent av sådana ryggradslösa traditioner kunde det förstås inte ha gått på något annat sätt med Right Livelihood-tillkännagivandet. Och då har jag inte andats om Sveriges roll i spionaget och massavlyssningen.
I rättvisans namn ska sägas att det finns exempel på motsatsen också. Fall där enskilda svenskar klivit fram och visat prov på civilkurage och hederlighet utöver det vanliga. Exempelvis kan nämnas Harald Edelstams agerande som svensk ambassadör i Chile vid tidpunkten för Pinochets militärkupp samt Hans Blix insatser som vapeninspektör i Irak. Men tyvärr är nog de positiva exemplen få även efter en noggrannare analys - och det är alltid enskilda individer Som kollektiv är svenskarna fega, ryggradslösa och ohederliga.
Södertälje onsdagen den 3 december 2014
Mikael Styrman
.
Sverige har en lång och stolt historia på frihetens och rättvisans barrikader. Alltid på de förtrycktas sida. Så vill vi gärna se oss. Så får vi lära oss i skolan att det är och så menar som regel svenska media att det förhåller sig. Men hur är det i verkligheten?
Bland annat skickade Sverige lite vapen till Finland när de försvarade sig själva - och Sverige - mot Sovjetunionen, i två krig: Vinterkriget 1939-1940 och Fortsättningskriget 1941-1944, för att utjämna oddsen lite. Sedan fanns det svenska frivilliga, men det var enskilda frivilliga, inte det officiella Sverige.
För att det inte skulle bli för jämnt stoppade Sverige de allierades plan på att skicka trupper till Finlands hjälp mot Sovjetunionen 1940.
Sverige levererade järnmalm till Tyskland 1939-1944. Före Andra Världskriget, 1938, när industrin ännu var intakt hade Tyskland en egen produktion av järnmalm uppgående till 15 miljoner ton per år. Som mest levererade Sverige 40 miljoner ton järnmalm per år till Tyskland. Det torde inte vara någon överdrift att påstå att de svenska järnmalmsleveranserna förlängde kriget med tre år eller mer. I januari 1942 hölls Wannseekonferensen under ledning av Reinhard Heydrich och senare 1942 tog det storskaliga, industriella, mördandet fart. Utan svensk järnmalm ingen judeutrotning mm. Så enkelt är sambandet.
I mars-april 1945 räddade Svenska Röda Korset (det här var före Bengt Westerbergs tid) under Folke Bernadottes ledning ca 15.000 lägerfångar, företrädesvis skandinaver. Efter krigsslutet räddades ytterligare ca 10.000. Det här framställdes i Sverige, och har framställts under hela efterkrigstiden som om svenskarna nästan vann kriget alldeles själva. Det må ha varit något förskönande beskrivet men kanske det räddade en och annan svensk maffiamedlem från att bli åtalad för krigsbrott?
Efter att ockupationen av Norge inletts vidtog en omfattande tysk trafik genom Sverige. Ända fram till våra dagar framställdes även det i förskönande former - som permittenttrafik. Idag vet vi att transporterna omfattade hela divisioner med vapen, maskiner och allt, kontinuerliga leveranser av vapen, ammunition och förnödenheter. Utan svensk hjälp knappast någon uthållig ockupation av Norge.
Efter krigsslutet resulterade de svenska hjältedåden i transporter av tiotusentals ryska krigsfångar och den ökända baltutlämningen vilka alla ledde till en säker död för de som omfamnades av den svenska självständigheten och medmänskligheten.
Den svenske diplomaten Raoul Wallenberg lyckades rädda tiotusentals judar undan deportation till förintelseläger under 1944 i Ungern. Han togs av ryssarna i början av 1945. Den Svenska regeringen, genom Tage Erlander och Gunnar Hedlund, vågade fråga efter honom 1956, under ett besök i Moskva.
Dag Hammarskjöld, FN:s Generalsekreterare omkom 1961 nära Ndola, i dagens Zambia, dåvarande Nordrhodesia, när det flygplan han färdades i sköts ned. Hammarskjöld försökte medla i den då pågående Kongokrisen, föranledd av att den mineralrika provinsen Katanga under Moise Tshombe, med kolonialmakters stöd bröt sig ur Republiken Kongo. Än idag väntar på att svenska regeringen ska våga göra något substantiellt för att ta reda på omständigheterna kring mordet på Hammarskjöld och hans sällskap.
Nu när Edward Snowden skulle utses till mottagare av Right Livelihoodpriset fick inte tillkännagivandet ske i UD:s lokaler, efter ingripande av Carl Bildt. Efter att prisutdelningen skett har nu meddelats att nästa års pris får tillkännages i UD:s lokaler. Det gäller förstås bara om det inte visar sig att även nästa års mottagare är någon som kan misshaga USA, eller något annat mäktigt intresse.
Med så många exempel på svenskt bristande civilkurage och hederlighet, rent av sådana ryggradslösa traditioner kunde det förstås inte ha gått på något annat sätt med Right Livelihood-tillkännagivandet. Och då har jag inte andats om Sveriges roll i spionaget och massavlyssningen.
I rättvisans namn ska sägas att det finns exempel på motsatsen också. Fall där enskilda svenskar klivit fram och visat prov på civilkurage och hederlighet utöver det vanliga. Exempelvis kan nämnas Harald Edelstams agerande som svensk ambassadör i Chile vid tidpunkten för Pinochets militärkupp samt Hans Blix insatser som vapeninspektör i Irak. Men tyvärr är nog de positiva exemplen få även efter en noggrannare analys - och det är alltid enskilda individer Som kollektiv är svenskarna fega, ryggradslösa och ohederliga.
Södertälje onsdagen den 3 december 2014
Mikael Styrman
.