torsdag 19 februari 2015

Nazistisk favorit i repris

. 
Inrikesminister Anders Ygeman på besök hos husse.
 I förrgår fick vi veta att regeringen, på amerikansk begäran utan minsta tvekan, vill att vi ska bilda försvarsunion med Finland. En möjligt som det öppnar till är att göra ett beslut att delta i krig mot Ryssland till en icke-regeringsfråga. Regeringen kan två sina händer när krigsbeslutet blir händelsernas rov. Då saknas bara några dissidenter som man spökar ut i ryska uniformer, som man därefter avrättar och låter "anfalla" Finland. Som den 1 september 1939 när nazismen senast var på marsch i Nordeuropa.

De amerikanska drängarnas logik haltar enligt min uppfattning betänkligt, när man plötsligt tycker att neutraliteten som gett oss fred sedan 1809, hittills i 205 år, inte längre skulle hålla måttet. Före 1809 hemsöktes landet återkommande av krig som innebar att folket krigade sig fattiga medan ett fåtal äckel som drev fram krigen skodde sig. Vi har den sortens äckel nu också. Inte sällan har äcklet anor också. Med förfäder som skott sig på att få andra lemlästade och dödade är naturligtvis tröskeln lägre för att själv upprepa konceptet och sko sig på att andra blir kanonmat.

Att få igång ett krig med Ryssland må vara ett angeläget amerikanskt intresse, särskilt för de många som lever på att det är krig, men det är inget svenskt och inget europeiskt intresse. De som intrigerar för att få till ett krig att sylta in oss i bör ställas inför riksrätt. Så blir det nog så småningom, men kanske inte inför de korrumperade resterna av vårt rättsväsende.

Igår fick vi veta att regeringen tycker att rökning är så farligt för oss att man inte ens bör få röka utomhus.

Nog känns den från Amerika importerade logiken som minst lika fanatisk, och logiskt haltande, som någonsin jihadisternas, när det plötsligt är farligare för oss att röka utomhus än att störta landet in i ett krig med Ryssland, för att tillfredsställa amerikanska galningar.

Betänk att de allierade under andra världskriget som bäst tog sig an 12 tyska divisioner och tog sig ändå inte längre än till norra Italien och västra Tyskland. Ryssarna tog sig an 200 tyska divisioner och vann Andra Världskriget nästan utan västs hjälp. Många har försökt sig på plundringståg österut. Bland annat vår Karl XII, Napoleon Bonaparte och Adolf Hitler - med känt resultat. Är det verkligen nödvändigt att vi ska gå ihop i krig mot Ryssland med dem som inte ens klarade av Italien under Andra Världskriget? Är inte det höjden av storhetsvansinne? Winston Churchill sa apropå Italien när han påmindes om att Il Duce gjort gemensam sak med Hitler: ”Det är inte mer än rättvist, vi hade dem förra kriget.”

Mitt i galenskapen blev det ganska humoristiskt igår i Aktuellt 21 när "inrikesminister" Anders Ygeman intervjuades framför "Department of State". Där har de ränt nu, den ena "ministern" efter den andra, och fått veta vad de ska tycka, och säkert ”fjäskat ordentligt för fröken”. Inte undra på att man allt oftare lägger förslag som förfaller vara på rymmen från ett dårhus.

Dödens Väntrum torsdagen den 19 februari 2015
Mikael Styrman
.

Varje samhälle har sina fanatiker

.
Det var fascinerande att se intervjun med jihadisten "Adam" i Uppdrag Granskning igår kväll. Fortfarande måste jag nypa mig i armen och fråga mig om han var genuin eller en falskspelare. Nå, oavsett hur det än är med den saken var det en förbluffande logik han visade upp, eller rättare sagt brist på logik.

Eftersom krigsfångar enligt islamsk lag har rätt till en värdig behandling, samma mat som de själva äter osv, skulle det vara krångligt att ta hand om fångarna. Därför var det mer praktiskt att skära halsen av dem och det skulle då inte strida mot islamsk rätt. En logik som, fortfarande med förbehåll för frågan om han är genuin, naturligtvis gränsar till ren idioti.

Man kan faktiskt fråga sig om vi inte behöver ett rent idiottest att avlägga vid inpassering till Sverige. Vi har ju faktiskt väldigt mycket idioter i landet sedan tidigare. Bär inte vi redan vår del av bördan?

Nyss såg jag en debatt i SVT:s morgonprogram och ämnet för dagen var det föreslagna rökförbudet utomhus. Det är klart att det är viss skillnad på jihadister och "Non smoking generation". Men nog finns det likheter också. Rökmotståndarna är också fanatiker som aldrig får nog, som aldrig tillräckligt kan reglera andra människors tillvaro.

Dödens Väntrum torsdagen den 19 februari 2015
Mikael Styrman
.

onsdag 18 februari 2015

Stor bjudning hos landsbygdsminister Bucht

.
De svenska mjölkbönderna är inbjudna till landsbygdsminister Bucht idag. Krisen känns visserligen inte i hans egen plånbok än, men han har ändå bjudit in bönderna.

Om inte det hjälper kanske bönderna kan bjuda in honom att hålla ett välbetalt föredrag på något LRF-möte. Regeringens gruvsamordnare är bra på att organisera sådant, van som hon är sedan tiden som generaldirektör eller "festfixare" på Tillväxtverket. Då kan han berätta om hur han blev Årets Svensk genom att stänga alla butiker i Haparanda centrum samt genom att förvandla Sundholmens Camping till flyktingförläggning och stänga sågen på Seskarö. Vad är väl högbetalda heltidsarbeten i industrin mot lågbetalda deltidsarbeten i Kamprads IKEA i den nya tideräkningens Haparanda? Kanske något för bönderna att ta efter?

Hjälper inte det heller kan väl bönderna skaffa sig Sven-Erik Buchts privata bostadstelefonnummer och hålla på och ringa honom på nätterna med sina krav. Så ringde han själv till Maud Olofsson när han ville få staten att stjäla Ekfors Kraft AB. Och det fungerade ju.

Ni mjölkbönder har kommit lindrigt undan än så länge. Vänta bara tills Sven-Erik Bucht och skurkarna i regeringen är klara med er.

Dödens Väntrum onsdagen den 18 februari 2015
Mikael Styrman
.

Svenska bönderna offras på krigsindustrins altare

.
De svenska mjölkbönderna har det svårt nu. Det beror till stor del på blockaden mot Ryssland. Den är en följd av att regeringen anslutit sig till den amerikanska krigsindustrins strävanden att få igång ett fullskaligt krig med Ryssland.

Det borde inte vara någon tröst, men om regeringens strävanden lyckas, är de problem mjölkbönderna hittills drabbats av småpotatis jämfört med vad som sker om Sverige blir indraget i ett riktigt fullskaligt krig.

Men det blir säkert ändå ganska bra för dem som åker blåljuskortege till det ena efter det andra låtsasjobbet, för att skapa fred gubevars, vad annars?.

Dödens Väntrum onsdagen den 18 februari 2015
Mikael Styrman
.

tisdag 17 februari 2015

Äntligen är försvarsunion med Finland på gång

.
Norge har uppträtt hotfullt länge nog. Kallar svenska gästarbetare för "svenskjävlar" och värre ändå. Bara för att våra svenska politiker har kört landet så i botten att man inte har råd att avlöna sjuksköterskor och hålla sjukhusen öppna. Finnarna kan sätta norrmännen på plats åt oss, som förr i tiden. De har ju ännu ett fungerande försvar.

Det finns nog inte heller någon risk för att det ska sluta med att landet blir krigsskådeplats när Nato anfaller Ryssland, efter att först ha blivit angripna, förstås. Fråga fast Carl Bildt eller hans efterträdare som femtekolonnare i svenska regeringen. Det kan bli många att fråga...

Södertälje tisdagen den 17 februari 2025
Mikael Styrman
.

Politisk minoritetsjakt gör majoriteten till minoritet

.
För en kommunpolitiker är en folksamling uppgående till två personer en betydande opinionsyttring. För en rikspolitiker är måhända tröskeln något högre. Med det i minne är det lättare att förstå den jakt på väljare som utgör del av någon minoritetsgrupp, som våra politiker ägnar sig åt.

Exempelvis har debatten gått hög om huruvida skolbarnen ska kunna gå till kyrkan på skolavslutningen. Det finns numera nästan alltid minst ett barn som inte är kristet och därför har många människor fått för sig att inga barn kan gå till kyrkan. Minoritetens förmodade önskan eller intresse har därmed blivit upphöjd till lag även för majoriteten.

Vi har drabbats av en så långt gående rättvisesträvan att vi numera finner oss leva i någon sorts minoritetens  diktatur. Oftast är det inte heller minoriteten i fråga som påkallar denna extrema anpassning från majoritetens sida. Istället är det representanter för majoriteten som i någon sorts rättvisesträvan och duktighetsiver beordrar tagelskjorta på och anpassning från majoritetens sida. Det är därför numera allt oftare majoriteten som ska anpassa sig efter minoriteten istället för tvärt om.

För att riktigt tydligt illustrera sin rättrådighet och därmed även upplysa representanter för minoriteter av vad slag det vara må, om vem man ska rösta på, driver numera våra politiker allt oftare igenom lagstiftning som i praktiken fungerar som den nyss nämnda minoritetens diktatur. Det är lagstiftning som drivs igenom utan en tanke på, eller utan att bry sig om, hur de påverkar människor, annat än då minoriteten vill säga.

Ett exempel på detta behandlade media idag på förmiddagen med kattstora bokstäver. På eftermiddagen går nyheten knappt att hitta. Ett homosexuellt par ville tillbringa en viss tid på spa på ett svenskt hotell. Under telefonsamtalet som var avsett att mynna ut i en beställning framkom dels att paret var homosexuella samt något senare även att vistelsen inte kunde beställas, eftersom spaet skulle renoveras. En kontroll visade att renoveringen av spaet bara påverkade homosexuella besökare. Typisk diskriminering tänker genast många. Olagligt. Anmäl och straffa dem.

Men om det nu är så, att för sin egen framgångs skull minoritetskramande politiker, inte går hand i hand med majoriteten, och majoriteten inte finner sig i att bli skriven på näsan av egennyttiga politiker vilka värderingar de ska ha - hur blir det då?

De homosexuella är ingen liten grupp. Men i förhållande till majoriteten är det en försvinnande liten grupp. Enligt lag och de värderingar som numera utgått påbud om uppifrån att vi ska rätta oss efter, ska i detta fall, homosexuella på allt sätt vara likaberättigade med den heterosexuella majoriteten. Om detta finns säkert många olika uppfattningar. Jag för min del skulle inte nödvändigtvis vilja ha en massa okända kvinnor med i bastun, eftersom de naturligtvis skulle behandla mig som ett sexobjekt och bara vara ute efter min kropp. En sådan spavistelse skulle inte ge mig vare sig vila eller avkoppling.

Om fler tänker så, hur går det då för spaet? Om de heterosexuella beter sig politiskt inkorrekt och röstar med fötterna, genom att istället söka sig någon annanstans? Då har spaet genom lagstiftning och åsiktsförtryck uppifrån förvandlats till ett spa enbart för minoriteten. Går spaet att driva då eller går det i konkurs? Är det en rimlig konsekvens av våra politikers strävan efter att köpa röster för egen del, att andra tvingas till dubbelmoral, tvingas ljuga under straffansvar för att värna sin näringskälla, därför att lagstiftare och lagtolkare är verklighetsfrånvarande och endast kortare stunder gästar verkligheten. Till exempel när de ska åka på spa och själva noggrant väljer bort de som gjort sig kända som bögställen?

Men varför denna rädsla för homosexuella? De har ju alltid funnits, om än i smyg. Kanske har det att göra med att kärlek som förr alltid var tvunget att gömma undan numera får visas upp. Kanske det finns en berättigad eller oberättigad rädsla för att den nu kommer att visas upp desto ordentligare, till skada för etablissemangens attraktivitet hos andra kundgrupper?

Det är en sak att lagstifta om saker och ting som ökar toleransen gentemot minoriteter. Det är något helt annat att driva frågan att varje minoritet, i varje givet läge, ska ha precis samma rättigheter som majoriteten.

Södertälje tisdagen den 17 februari 2015
Mikael Styrman
.

Egoistiska småbarn och föräldrar i skånska Nyhamnsläge

.
Nu är grannarna till Den proamerikanske plakatkludden Lars Wilks oroliga. Barn som vistas på ett dagis nära Wilks bostad, och förstås deras föräldrar, är oroliga för sin säkerhet på grund av närheten till Wilks bostad.

Men nu får det väl ändå räcka med egoism hos småbarnen och deras föräldrar. Är det ingen som tänker på Wilks? Det pågående muslimkriget, eller yttranderättsfrågan som de proamerikanska föredrar att kalla det, har naturligtvis stor betydelse för Wilks karriär. Något får väl ändå barnen och föräldrarna offra för att bistå en sådan osjälvisk rättskämpe...

Södertälje tisdagen den 17 februari 2015
Mikael Styrman
.

måndag 16 februari 2015

Den accelererande antisemitismen

.
Att antisemitismen är på frammarsch och har varit det en tid har nog inte undgått någon, åtminstone inte den som har ögon att se med. Att judar förföljs i tider av dålig ekonomi är heller inget nytt. Orsaken är sannolikt densamma nu som förr.

Visst har det skett en omfattande invandring av araber och muslimer som har förstärkt antisemitismen. En del av dessa tycker sig ha rätt att ta med sig den 5.000-åriga konflikten hit. Men det är bara en del av förklaringen. Den stora bearbetningen och propagandan utövas av icke-muslimer, fast inte synligt.

I tider av havererad ekonomi och/eller politiskt vanstyre får judarna lätt klä skott för att de ansvariga ska kunna komma undan. Så gick det i Tyskland efter första världskriget. Metoden har fungerat förr. Det bör därför inte förvåna att den prövas igen.

Med andra ord kan vi finna de ansvariga för den ökade antisemitismen i ledande ekonomisk-politiska kretsar. Vetskapen om hur man har stökat till Europas ekonomi är inte känd i breda folklager. Men den är mycket välkänd i ledande kretsar. Därför är det inte konstigt att man nu bearbetar opinionen för att kanalisera mobbens missnöje, bort från sig själva och mot judarna.

Det kommer nog inte att vara lätt att leda den här teorin i bevis. Det är samma fenomen som Uppdrag Granskning lyckades visa på i valstugorna inför valet 2006. En sanning framför kameran, en annan mellan skål och vägg.

Inte heller kommer det att vara lätt att binda de tongivande höjdarna bakom detta. De passar sig väldigt noga för att få skit under naglarna och skulle de ändå få det är Dagens Nyheter och den övriga Bonnierpressen, med flera media, snabbt framme och tvättar ren höjdarnas händer.

De ansvariga för vanstyret och för det som komma skall, omger sig vanligen av en fanclub som beundrar dem, rent av dyrkar dem. Det behövs inte många antydningar så är gaskammarinkastarna igång med sina kampanjer. Allt för att behaga föremålen för sin beundran. Det är inte ens säkert att alla begriper att de blivit manipulerade. De som driver sådana här kampanjer på fotsoldatsnivå är ofta hopplöst korkade. Det är därför de är användbara och det är därför de är farliga.

I tider av kollapsande ekonomi är det inte roligt att åka blåljuskortege mellan exhibitionistiska jippon utan att ha riktat mobbens uppmärksamhet mot någon annan. Efter hand som ekonomins utförsbacke fortsätter, liksom kollapsen för samhällsviktiga funktioner, kommer vi därför att kunna se en tilltagande antisemitism. Fler grupper kan naturligtvis påverkas.

Antisemitismen finns inte av en slump. Den finns för att någon drar nytta av den.

Södertälje måndagen den 16 februari 2015
Mikael Styrman
.

Fondförmögenheten ökar rapporterar media…

.
…förmodligen på någons uppdrag. Blir svenskarna rikare då?

När man trycker mer pengar - en numera mycket populär sysselsättning bland våra politiker - och delar ut dem till utvalda gunstlingar, så att de kan köpa aktier för pengarna, då stiger aktiekurserna och fonderna ökar i värde - skenbart.

Och när tryckpressmetoden kollapsar - vilket den hittills alltid gjort - trots att man varje gång trott att man lärt sig behärska marknadens funktioner - då blir tillgångarna värdelösa eller nästan värdelösa.

Om man vill glädja sig åt värdeökningen är det bäst att passa på medan ”värdet” eller illusionen ännu varar.

Södertälje måndagen den 16 februari 2015
Mikael Styrman
.

söndag 15 februari 2015

Hvad hvilja terroristerna?

.


(Uppdaterad 15/2, kl 23:35)

Då och då, eller rättare sagt stup i kvarten, ser vi dem i TV och kan läsa dem i tidningar eller höra dem i radion - pratkvarnarna från de många pladderorganisationerna som främst är till för deras egna förhärligande och följaktligen inte heller får så mycket mer uträttat.

Och nästan alla upprepar den massmördande stollen George W Bush floskler om vad terroristerna vill och hur de avskyr de öppna samhällena som inte alls är särskilt öppna, hur de hatar demokratin som det inte finns särskilt mycket kvar av. Snarare är våra samhällen slutna, hemliga, fulla av mygel och hysch-pysch samt demokratin och rättssäkerheten till stora delar satt ur spel. Och pratkvarnarna har nog inte reflekterat särskilt mycket över de floskler de härmar och sprider vidare. Och har de reflekterat har de knappast begripit. Inte sällan är deras uttalanden anpassade till vad som kan ge deras organisation bidrag och dem själva skjuts i karriären.

Till de vanligaste dumheterna som man rabblar upp med en drucken papegojas envishet hör just de ovan nämnda. Jag tror inte alls på de där manipulativa dumheterna som bara är till för att vi själva inte ska se skogen för bara träden. Tvärtom tror jag att "terroristerna" skiter fullständigt i det ovan nämnda.

Däremot är "terroristerna" en vildvuxen flora som ofta inte har mycket gemensamt med varandra. Så vildvuxen är floran att den knappast går att föra krig emot. Det tycks inte vara ovanligt att de är sysslolösa och frustrerade människor utan tydligt mål i livet. Inte sällan vanliga gatubrottslingar som gömmer sig bakom ädla ideal. I andra fall handlar det om människor som fått sina liv, sina familjer, sin hembygd, sina länder och sin framtid söndertrasade av västerlandets psykopater som är lika välutrustade med resurser som de är underutrustade med förstånd, empati och vanlig hederlighet.

Södertälje söndagen den 15 februari 2015
Mikael Styrman
.

Kriget mot terrorismen

.

Det är så här kriget mot terrorismen går till.
Man kan mörda betydande mängder människor med exempelvis drönare.
Sedan kan man låtsas att de var terrorister, vilka de än var,
vilket man i de flesta fall inte vet förrän efteråt.
Eftersom även en blind höna ibland hittar ett korn tar man då och då enligt slumpens lagar ibland död på en ”terrorist”.
Det kan ju också vara någon som i sitt eget land kämpar för rätten att inte bli godtyckligt mördad av en främmande terrormakt, med hjälp av drönare.

Efter hand som ”terrordåd” inträffar kan man i efterhand konstatera att gärningsmannen/-männen antingen fanns eller inte fanns på säkerhetspolisens radar.
Fast oavsett vilket är det förmodligen klen tröst för de drabbade.
Myndigheterna konstaterar i efterhand att man har ett mycket gott samarbete myndigheterna emellan.

Men hur vet man vem fienden är, hur vinner man och hur vet man att man har vunnit ”kriget mot terrorismen”? Finns det ens någon terrorism att kriga emot och går kriget över huvud taget att vinna? Och framför allt - går det att vinna genom att godtyckligt mörda människor världen över? Är det i så fall ens önskvärt att vinna?

Södertälje söndagen den 15 februari 2015
Mikael Styrman
.

Kostsam ”selfie”?

.
Först importerar Danmark muslimer en masse.
Sedan går man med i de amerikanska psykopaternas muslimkrig.
Därefter importerar man Obamas svenska rondellhund,
för att få fart på den inhemska terrorn?
Och slutligen går danska statsministern Helle Thorning-Schmidt ut och intalar danskarna att hon och hennes kollegor för Danmark på rätt väg.

Är det någon som tror henne?
Tror hon ens själv på det?
Nåja, hon fick ju en ”selfie” i alla fall.
Hur många döda danskar kommer den att kosta?

Södertälje söndagen den 15 februari 2015
Mikael Styrman
.

De som inte bryr sig om öppenhet skriver i Dagens Nyheter

.
Ibland när man läser Dagens Nyheter måste man titta efter på sid 1 om det verkligen är DN man läser. Det gränsar ibland till satir i så hög grad att man inte kan vara säker på att det inte är Grönköpings Veckoblad eller något liknande.

Idag till exempel finns på sidan 10 två stora artiklar med rubrikerna ”Feg attack mot det öppna samhället” respektive ”De som hatar öppenhet får aldrig diktera villkoren”. När man vet hur DN fungerar som de svenska hemlighållarnas och mörkermännens högborg så kan man inte låta bli att undra över om man haft roliga timman på redaktionen. Det går helt enkelt inte att veta om artiklarna är skrivna på blodigt allvar, av någon utan självinsikt, eller om någon överdrivit innehållet i en beordrad och fräck artikel, intill och över det groteskas gräns.

Men eftersom DN numera tycks vilja vara en ”det öppna samhällets försvarare” så finns det saker som DN kan göra för att även visa det i aktiv handling - inte bara låta det vara till intet förpliktigande ordbajs.

Det är allom bekant, att USA, eller intressen med amerikansk anknytning, infiltrerar och undergräver de flesta nationers demokrati eller statsskick. Bidrag ges till snart sagt varje politiskt intresse. Ofta även till diametralt motstående intressen. Att Sverige medverkat i denna undergrävande och odemokratiska verksamhet har vi helt nyligen kunnat läsa om i våra media. På amerikansk order har vår Quisling-regering blandat sig i den inhemska demokratiska processen i forna sovjetländer genom att ge bidrag i hundramiljonerkronorsklassen till politiska aktörer. Som om det skulle vara ett svenskt intresse….

Eftersom det förekommer överallt annanstans förekommer det naturligtvis även i Sverige. Vi kan lugnt utgå i från att våra politiska partier mutas av amerikanska intressen. Kanske till och med alla partier. Vi vet ju hur nationalsocialdemokratin alltid borstat ryggen åt finans- och industriintressen som borstat nationalsocialdemokratins rygg. Ett av de skamligaste exemplen var när varvet lades ned och SAAB byggde en bidragsfinansierad bilfabrik i Malmö. Då var inte SAAB ens i närheten av att kunna sälja ens hälften av de bilar man kunde producera i Trollhättan. Efter två år lades fabriken som aldrig borde ha byggts ned.

Och moderaterna, inte minst under Fredrik Reinfeldts tid, har ivrigt levererat lagändringar och utförsäljningar skräddarsydda för att otillbörlig gynna dem som mutat lagstiftaren eller beslutaren, till priset av vårdens förfall, exempelvis  apoteken, sjukhus, skolor, vårdinrättningar osv.

Om nu DN verkligen vill vara det öppna samhällets försvarare kan DN lämpligen granska hur de politiska partierna och politikerna låter sig mutas och hur det skadar såväl den demokratiska processen som den ekonomiska utvecklingen som vår nationella säkerhet.

Jag hoppas att våra självgoda korrumperade nollor som låtsas vara journalister och redaktörer på DN kan ta sig upp ur sin korrumperade stia och granska den svenska politiska korruptionen innan vårt vanligtvis fridsamma land förvandlas till en krigsskådeplats av de krigshetsande galningarna i Nato och deras handgångna politiker. Öppna de politiska partiernas räkenskaper. Publicera namnen på de svenska politiker och tjänstemän som gömmer mutpengar i skatteparadis.

Det är en sak, damer och damer, på den korrumperade svenska journalistikens högborg, Dagens Nyheter, att orda om det öppna samhället. Det är något helt annat att verkligen försvara det, eller snarare återupprätta det.

Södertälje söndagen den 15 februari 2015
Mikael Styrman
.

”I Danmark kommer vi aldrig att böja oss för våldet”

.
Så har vi åter igen sett effekterna av den obegåvade amerikanskfinansierade plakatkluddens undergrävande arbete. Än en gång har någon, okänt av exakt vilka skäl, känt sig kallad att skjuta folk runt omkring Wilks…

Varför och av vem får vi kanske aldrig veta eftersom det gick för en misstänkt attentatsman som det brukar gå för lämpliga attentatsmän i Frankrike. Han blev skjuten av polisen utan att någon kunde ställa några frågor.

Den danska statsministern Helle Thorning-Schmidt, som leder den danska Quisling-regeringen citeras av DN på första sidan idag när hon säger: ”I Danmark kommer vi aldrig att böja oss för våldet”.

I USA tindrar ögonen lyckligt på finansiärerna, när de hör om den senaste skjutningen i Danmark:
- Aaahhh, det skjuts i Danmark. Det låter som musik i mina öron. Nästan som på en amerikansk småskola. Det tar sig…

Snart kan vi inte sätta foten någonstans, utan att riskera att trampa på en bomb, om sådana där egotrippade idioter får hållas.

Södertälje söndagen den 15 februari 2015
Mikael Styrman
.

lördag 14 februari 2015

Pseudodebatten om sjukvården och skolan

.
Våra politiker, oavsett färg, sätter upp en stenhård strid och stångar sina pannor blodiga, om huruvida skolans och samhällets problem med den rådande analfabetutbildningen kan lösas genom frågan om betyg eller inte i fjärde klass.

Våra politiker är ängsliga och ryggradslösa oduglingar som inte vågar närma sig problemen med skolan utan istället sysselsätter sig med trams.

Problemen med den svenska skolan är att den speglar det svenska samhället, sådant det är efter att mobben har styrt i åttio år utan, vare sig kloka eller intellektuella ledare.

En parallell till kaoset i skolan har vi i sjukvårdens sammanbrott.

Problemet är att det inte finns pengar, eller politisk vilja, att avlöna sjuksköterskor och lärare. Men unga outbildade valpar, som knappt kan läsa eller skriva, ännu mindre räkna, får dubbelt så hög lön som en svensk lärare eller en svensk sjuksköterska, har inget ansvar och jobbar mycket mindre, om de blir gruvarbetare eller sopgubbar.

Sparka alla gruvarbetare och sopgubbar och sätt in invandrare istället. Det är enkla arbeten som inte kräver varken utbildning eller kunskaper och som genast kan övertas av invandrare, för en bråkdel av priset. Sannolikt skulle många svenska gruvor som stängts på grund av fantasilöner till analfabeter kunna öppnas igen, trots de låga malmpriserna, och invandrarna därmed snabbt kunna bidra till samhällets kostnader för deras försörjning.

Då kan vi göra både sjuksköterske- och läraryrket attraktivt och höja nivån i bägge branscherna.

De därigenom arbetslösa gruvarbetarna och sopgubbarna kan lämpligen sätta sig på skolbänken och skaffa sig en utbildning om de vill ha höga löner. Alternativt kan de ta ett jobb vars lönenivå återspeglar deras kompetens.

Södertälje lördagen den 14 februari 2015
Mikael Styrman
.

De störtar oss alla i fördärvet

.
I veckor har svenska regeringsledamöter besökt Washington som skottspolar, än den ena än den andra.

- Pyttsan!

De har kallats dit som romerska ståthållare kallades till Rom en gång i tiden. Och de har kastat sin kalender i dokumentförstöraren och kommit resande, med andan i halsen, för att få veta vad de ska tycka.

Resultatet kan vi se nu i media. Debatten handlar bara om krig, förberedelser för krig, med vem man ska kriga och så vidare. Men inte mot vem. Det har varit klart hela tiden.

Svenska politiker och svensk media har till fullo tagit till sig det amerikanska synsättet. Lösningen på alla problem är alltid ett krig.

Droppen var väl ändå nu när svenskt flyg ska samöva med finskt och amerikanskt flyg i Sverige.

Våra ryggradslösa politiker med stöd av våra skrupelfria finansintressen är vår tids Chamberlain och Daladier som slickar den amerikanska jättepempan, oavsett vilka galenskaper dessa dårar hittar på.

Det är mycket möjligt, rent av troligt, att de kommer att störta oss alla i fördärvet.

Södertälje lördagen den 14 februari 2015
Mikael Styrman
.

USA skenar mot sin och kanske människans undergång

.
Den amerikanska livsstilen går hårt åt jordens resurser. Hittills har man varit i tron, eller kunnat intala sig, att klimatförändringarna kommer att slå mot tredje världen, men inte så mycket mot USA och den övriga industrialiserade världen. Därför har intresset för att förändra sin livsstil var minst sagt svalt.

Under senare år har det blivit allt tydligare att klimatförändringarna inte kommer att begränsa sig till tredje världen. Även utan klimatförändringarna är dock USA illa ute. Praktiskt taget varenda odlingsbar kvadratmeter är konstbevattnad i USA. Det blir många kvadratmeter. Man tar mycket mer vatten från sina grundvattenreserver än vad som rinner till. Faktum är att grundvattenreserverna sjunker i rasande takt och i viktiga jordbruksområden tvingas odlarna gå över till mindre lönsamma grödor, som behöver mindre vatten. Och det här gäller redan utan klimatförändringar.

Enligt DN som skrev om detta igår plågas USA:s folkrikaste stat, tillika ett viktigt jordbruksdistrikt, Kalifornien, av svår torka för tredje året i rad. Enligt en ny större studie beräknas risken för att sydvästra USA och Mellanvästern ska drabbas av 35-årig torka som så stor som 80%. Inga goda nyheter för ett land som snart har uttömt sina grundvattenreserver. Det är torka av episka dimensioner, sådan som utrotat tidigare civilisationer.

USA är visserligen ett högindustrialiserat samhälle men det gör inte landet osårbart för vattenbrist. Varken jordbruks-, industri- eller krigsmaskiner går att äta eller dricka. Hittills, och i accelererande takt, har de amerikanska psykopaterna låtit sin krigsindustri ödelägga land efter land, mestadels för att stjäla deras olja, sekundärt för att dilla i amerikanerna att man är i krig, måste försvara sig, och att det enorma försvaret verkligen behövs. Därmed inte sagt att det går att försörja USA med jordbruksprodukter på samma sätt. Få människor kommer att odla livsmedel om det innebär att amerikanerna kommer att plundra dem på deras mat. Kanske kommer man att kunna köpa mat, precis som olja idag, för bullshitpengar. Men man ska nog inte känna sig övertygade om det. Om vatten inte finns i landet, och odling därför inte kan bedrivas, innebär det en oerhörd logistisk utmaning bara att transportera nyttigheterna till USA. Och då måste de ju finnas någonstans. Idag är USA stor exportör av jordbruksprodukter och världens befolkning växer. Det tyder inte på att det kommer att bli lätt att ersätta USA:s jordbruksproduktion.

Amerikanerna har byggt upp en mäktig, men tyvärr väldigt korrumperad och kriminell stat, i vilken människorna redan idag lever i en sorts informellt inbördeskrig. Det har utvecklats till en populär umgängesform att mörda varandra. Mord i skolor som för ett decennium sedan var en chockerande undantagshändelse är idag vardagsmat, till och med massmord. Men den amerikanska staten är så mäktig att ingen rår på den. Ingen annan än amerikanerna själva. Det har länge varit tydligt att den amerikanska staten blivit självförstörande. Att vi till den långa raden av stater ödelagda av amerikanska psykopater även kommer att få lägga till USA självt. Det har bara inte varit så lätt att säga när. Det nya är att det går så mycket fortare än vi haft anledning att förmoda.

En annan sak som blir allt tydligare är att den pågående processen som kommer att leda till USA:s undergång inte kommer att gå att stoppa. När vattnet tar slut upphör förutsättningarna att upprätthålla en civilisation i den form vi känner den. Det vi möjligen kan fråga oss, förmodligen utan att det finns något svar, är vad det innebär för resten av världen, när en civilisation som har utrustat sig med så mycket domedagsvapen går under.

Södertälje lördagen den 14 februari 2015
Mikael Styrman
.

fredag 13 februari 2015

9-åring återfunnen efter brutala överdrifter i media

.
Den 9-åring som rymt från ett HVB-hem och blev gripen av en ordningsvakt i Malmö, vilket beskrevs i form av brutala överdrifter i pressen, har nu gripits i Danmark. Oklart om även det danska gripandet resulterar i våldsamma överdrifter?

I svenska media har rapporterats att 9-åringen och hans 12-åriga halvbror söker efter ytterligare en ”halvbror” i Sverige som de möjligen brutalt skiljts ifrån vid ankomsten till Sverige. Nu visar det sig att de istället hade dragit till Danmark.

Oklart i skrivande stund om Rädda Barnen varit delaktiga i barnens återfinnande. Sannolikt inte. Rädda Barnen sysslar inte med att undsätta utsatta barn. De har helt andra och viktigare uppgifter. Undsätta barn får andra göra. Gärna polisen, och hur mycket som helst, men inte brutalt mycket.

Södertälje fredagen den 13 februari 2015
Mikael Styrman
.

Indignationsprivilegiet återtaget av Rädda Barnen

.
Sedan nationalsocialdemokratin var i sin krafts dagar och höll Sverige i ett järngrepp, och befolkningen i skräck, har vi ännu kvar mängder av grenar från den gamla maktapparaten. De lever numera till synes sina egna liv som förment osjälviska och allmännyttiga organisationer, finansierade genom tiggeri och/eller offentliga bidrag. Den synliga delen av deras verksamhet består i att försåtligt lyfta fram nationalsocialdemokratins förtjänster genom att peka på fel och brister i andra länder och samhällssystem. Den mindre synliga delen består i att belöna partiarbetare, eller om man så vill partiadel i första, andra och tredje generation. Säkert kan det bli fler generationer med tiden.

Vem minns inte

- Röda Korset som den egennyttige Bengt Westerberg förvandlade till Svarta Korset?
- Svenska Amnestys och Internationella Juristkommissionens Jesús Alcalá, och hans svindlerier, journalist var han - vad annars?
- Anna Visborgs stiftelse som shanghajades av pamparna i styrelsen?

Listan kan naturligtvis göras MYCKET lång.

Idag, när nationalsocialdemokratin och dess parasiterande kört landet i botten, är dessa organisationer till stor del lika otidsenliga som dinosaurier och då och då avslöjar sig någon av dessa dinosaurier. För några dagar sedan blev det världens pådrag i media, för att en ordningsvakt i Malmö gjorde sitt arbete och hindrade ett utländskt gatubarn från att göra som han ville även i Sverige.

Avsiktligt eller oavsiktligt slängde då någon journalist ut en hel ring falukorv på nattgammal is. Och se, där kom strax en av dessa otidsenliga dinosaurier dundrande ut på svagisen, på jakt efter falukorven. Det var Elisabeth Dahlin från Kalix, sosseadel i åtminstone andra generation. Dotter till ett nationalsocialdemokratiskt landstingsråd i Norrbotten. Generalsekreterare för Rädda Barnen, ordförande för Världens Barn, ledamot i Radiohjälpen och Pressens Opinionsnämnd (enligt Wikipedia).

Som många andra av dinosaurierna plågas Rädda Barnen av tvivel om sitt ”uppdrag” nu när Sverige sedan länge faller fritt. Av mycket att döma har Rädda Barnen helt missat, eller blundat för, den stora mängden föräldralösa barn eller gatubarn eller vad de nu vara må, som väller in över Sveriges gränser och varav nästan 1.500 nu är försvunna. Det är möjligt att dessa barn inte är upp så mycket på Rädda Barnens kansli? Kanske bevistar de inte heller de konferenser och andra fina sammankomster där Rädda Barnens elit frotterar sig mot noblessen?

Vad har man sysslat med på Rädda Barnen?

Nu har man i alla fall, tack vare media, återtagit indignationsprivilegiet och utsett en skyldig grupp att hacka på. Det är polisens fel. Allt är polisens fel. Och nu finns det inga gränser för hur mycket arbete och kostnader som det plötsligt är polisens sak att lägga ned för att försöka styra upp det kaos som våra politiska drönare åstadkommer. Det kanske går så långt att vi måste ställa in en del av noblessens lallande för att polisresurserna behövs för att leta efter försvunna barn från all världens länder. Klarar man inte det senare blir det ju moraliskt tvivelaktigt att lägga ned så mycket resurser på blåljuskorteger och att skapa bildmässiga fototillfällen i samband med nollproduktiva möten utan andra syften än att må gott och exponera sig, på skattebetalarnas bekostnad.

Men Rädda Barnen kan gå före och visa vägen. Nu har livet och arbetet plötsligt fått innehåll. Nu kan man sluta ränna på allehanda offentliga kattdop, sluta räkna lönen från generalsekreterarförläningen och de lukrativa extraknäcken samt sluta räkna hur många kändisar man har legat med. Istället kan man gå ut på gatan och ägna sig åt det fältarbete som man är så pigg på att peka med hela handen åt andra att de ska utföra.

- Ut på gatorna och leta efter barnen Elisabeth!

Södertälje fredagen den 13 februari 2015
Mikael Styrman
.

Den amerikanska glupskheten

.
Den finns i stort som smått. Ofta konfronteras vi med den utan att förstå det. I stort ser vi den när olika länder, till synes slumpmässigt, våldtas, ödeläggs och plundras av USA. Då är det ju uppenbart vem som agerar, må vara att amerikanska drängar i vårt eget land gör sitt bästa att för att tala om för oss att dessa mord och denna ödeläggelse har ett gott syfte. När samma USA av maktgalenskap infiltrerar de europeiska demokratierna är det inte lika tydligt vem som har varit framme. Av naturliga skäl låter det sig mer anas än bevisas, bland annat på grund av att infiltrationen gått så långt, inte minst av våra media.

Det som sker i smått är inte lika lätt att inse varifrån det kommer. När jag var i USA, året efter Dick Cheney och Co:s attack mot World Trade Center, satt jag och väntade på en flygplatsservering. Bredvid mig satt en typisk amerikan, storlek med massor av X och en bakdel som en sjubrödsugn. En sådan som får en att känna sig riktigt smärt. Han åt en riktig Dagobert Krickelin-macka. Stor som långfranska med massor av grejor i. När han gapade var det som om en 10 kg:s hink öppnade sig. När han stängde hinken sprutade dressing med mera åt alla håll. Och han tryckte i sig hela, utan problem.

Vi är inte lika långt komna - än. Men läsk som förr var 33 eller 45 cl stannar numera inte ens vid litern utan är ofta flera liter. Chipspåsar ser ut som vore de jultomtens säck. Och en bulla eller ett wienerbröd är numera så stort att inte ens en matglad person orkar äta hela. Förr kunde alla vid bordet äta var sitt. Numera kan man dela ett och det räcker åt alla. Inte heller i Sverige kan längre den unga generationen laga mat. Politiken och skolan har gått industrin till mötes och fostrar oduglingar som knappt klarar av att värma en färdig rätt i mikron.

Den amerikanska glupskheten och gränslösheten är över oss. Det märks inte minst på våra makthavare. Sådana som Anders Sundström, Jan Johansson och Sverker Martin-Löf. Vad gjorde förresten Sundström och Johansson i USA som ingen vågar redogöra för?

Södertälje fredagen den 13 februari 2015
Mikael Styrman
.

torsdag 12 februari 2015

Rövarkapitalism i skolvärlden

.
Man hade kunnat förvänta sig att privata företag som ger sig in i skolvärlden skulle kunna tillföra något. Det skulle kunna skapa god lönsamhet genom högre kvalitet. Högre kvalitet får man ta betalt för, eller belönas för genom att föräldrar måna om sina barns skolgång placerar sina barn i en skola som tillhandahåller god utbildning.

Högre kvalitet i skolvärlden torde vara intimt förknippat med duktiga lärare. Duktiga lärare brukar av det kapitalistiska systemets försvarare anses vara belönade med höga löner. Därför var det märkligt när det visade sig att det privatägda Akademedia betalade lägre löner än den offentliga sektorn. Ännu märkligare blev det när Akademedias chef uttalade sig i TV och sa att till duktiga lärare betalar Akademedia högre löner än den offentliga sektorn gör. Ändå betalar Akademedia lägre genomsnittslöner.  Innebörden av det är naturligtvis att Akademedia har sämre lärare än den offentliga sektorn. Det framgår inte av det sagda varför. Beror det på att Akademedia inte har prioriterat duktiga lärare för att annat varit viktigare? Eller beror det på att Akademedia inte lyckats attrahera duktiga lärare? Oavsett skäl blir konsekvensen sämre utbildning.

Vi har en havererad offentlig skola som levererar undermålig utbildning. Vi behöver inte ett havererat privat alternativ som också levererar havererad utbildning. Däremot behöver vi ett privat alternativ som är bättre än den offentliga havererade skolan. Ett privat alternativ som kan tillhandahålla effektivare förvaltning och/eller bättre utbildning.

Av det inträffade kan vi möjligen dra slutsatsen att alla som intresserar sig för att tillhandahålla utbildning inte nödvändigtvis är lämpliga att göra det, samt att en stor plånbok inte är någon garanti för en klok strategi.

En havererad offentlig elefant är inte lämpligt att ersätta med en havererad privat elefant.

Vi måste lära oss att skilja på begreppen stor och bra i Sverige. De är ibland synonymer, men långt ifrån alltid.

Södertälje torsdagen den 12 februari 2015
Mikael Styrman
.

Sätt in de inhemska tattarna!

.
Polisen slog till mot tattarna i Stockholm på onsdag morgon och städade upp deras svinstior. Jag vill särskilt betona, att polisen INTE slog till emot romer från Rumänien som uppehåller sig i Stockholm. De slog istället till mot just tattare som satt i system att tilltvinga sig förmåner från den övriga befolkningen genom att bryta mot alla nationella normer, tigga istället för att arbeta och framför allt svina ned. Metoden för att tigga går ut just på att ta på sig offerkoftan och demonstrera hur man ”tvingas” bo utomhus under miserabla förhållanden och bland annat så skapa illabefinnande och dåligt samvete hos lokalbefolkningen.

Nu blir det förmodligen inte så stor effekt av polisens insats. De kommunala dilletanterna som i strikt egoistiskt syfte leker jultomte med skattebetalarnas pengar ordnar nämligen gratis lägenheter åt tiggarna för några dagar. Sedan är de ute på gator och torg och svinar ned igen.

Hundra år har det tagit kloka och framsynta människor att dra upp svenskarna ur Fattigsveriges misär och sjukdomar. På något enstaka år lyckas dagens idioter till politiker återförpassa Sverige till utgångsläget.

Bättre än att låta de kommunala jultomtarna hålla på och lalla med tattarna vore ju att kasta ut dem, återförpassa dem till sina hemorter. Men inte ens det klarar man av. Ändå finns lösningen hela tiden inom räckhåll.

Det är ju bara att göra som när man plundrar de egna medborgarna. Släpp lös den inhemska tattarorganisationen i ordets negativa betydelse: Anders Sundström, Yvonne Fredriksson, Johan Gullesjö, Hans Andersson och maffians stödorganisationer Skatteverket, Kronofogden, Kaidings Advokatbyrå, förvaltningsdomstolarna och det övriga ”rättsväsendet”.

Jag lovar, inom kort kommer tattarna i så fall att bege sig hemåt. Sverige kommer inte ens behöva bjuda dem på biljetter. De kommer att gå hemåt till fots, tacksamma att få behålla kläderna på kroppen.

Det är stötande att vi har en sådan vältrimmad och skamlös maffiaorganisation och inte använder den till nationens fromma. Varför ska en sådan resurs bara få användas till att utarma landet genom plundringarna av Vattenfall, LKAB, Telia, Ekfors, Längmanska Klantfonden, pensions- och försäkringsspararna med flera ställen där slöddret kan finna byte som blir tillgängligt i avsaknad av ett fungerande rättsväsende.

Sätt in de inhemska tattarna mot de rumänska tattarna så att vi får lite ordning i det här landet!

Södertälje torsdagen den 12 februari 2015
Mikael Styrman
.

onsdag 11 februari 2015

Tomten - godhjärtad välgörare eller egennyttig förskingrare?

.
Jag har haft kvar det lilla barnets oskyldiga och naiva syn på jultomten, som en snäll och godhjärtad farbror, som med obegränsade resurser obekymrat skänker av sina egendomar för att glädja världens barn. Samma gäller för synen på barnen: oskyldiga förväntansfulla guds underverk som inget ont eller beräknande huserar.

Inte ens när jag under julhandeln, utanför varuhusen, mötte dessa professionella slöjbeklädda parasiter, med sina gripande bilder av plågade barnhemsbarn, till vilka de sade sig samla in pengar, så att de skulle få ett mål mat på julafton, lät jag mig rubbas i min barnatro. Jag frågade bara: Vad ska de äta nästa dag? Vad är det för mening med att samla in pengar till mat på julafton utan att bry sig om ifall de får mat nästa dag? Men så långt sträckte sig inte parasiternas omsorger.

Men så före julen 2014 sände Nordnytt sitt inslag om balkantiggarna i Luleå. Kommunen hade fixat en lägenhet åt åtta balkantiggare en vecka tidigare. Nu var det 45 boende i lägenheten varav en del tidigare hade fått pengar av kommunen för att åka hem, men därefter återvänt med nya friska tag. Inte tillräckligt friska för att arbeta, men väl för att tigga till sig de godhjärtades pengar. Och nu finns det förstås gott om likadana skattefinansierade lägenheter över hela landet, kan man förmoda, för ”tomten” finns överallt.

I ett inslag, möjligen samma, blev en kvinna tillfrågad vad som krävdes för att kvinnan skulle åka hem igen. Helt skamlöst och frankt svarade hon att hon ville att staten skulle ge henne ett hus. ”Statstomten”.

För så är det förstås. Tomten är ingen osjälvisk och godhjärtad person som skänker av sina egna medel. Han är istället förtroendevald som strör andras pengar omkring sig för att själv få sitta i orubbat bo. Sådär jättegodhjärtad var kanske inte tomten vid en närmare granskning. Snarare egennyttig med andras pengar.

Men barnen då? Är inte de ändå godhjärtade? I Nordnytts reportage är balkantiggarna barnen. Då kanske barnen är sluga och beräknande arbetsskygga individer som drar nytta av den halvsenila tomtens dumhet eller oförstånd för att plocka av tomten dennes, eller andras, pengar och andra tillgångar?

Men tomten har väl inte kommit med balkantiggarna? Han har väl funnits jättelänge?

Ja, så är det förstås. Tomten har ”alltid” funnits där. Även för vuxna barn.”Tomten” är en välkänd hälare som i olika former och sedan uråldriga tider bland annat hjälpt tjuvaktigt folk att tvätta stöldgods.

Ett exempel kan man ofta se i Antikrundan, både i den svenska och utländska. Eller ”Hälar-rundan” som det lika gärna skulle kunna heta. Inte sällan kommer enkelt folk, eller folk vars anfäder varit enkelt folk, med magnifika dyrgripar. Proveniensen, eller den alltid så viktiga berättelsen, är inte sällan att anfadern eller anmodern varit trotjänare hos någon mycket förmögen person, som sedan talat om att vederbörande får välja något, vad som helst av dennes tillhörigheter, för egen del. Säkert finns det verkliga och sanna sådana historier. Men i många fall har det låtit bättre att säga till barn och barnbarn att ”jag var trotjänare som tjänade min uppdragsgivare så länge och troget att jag fick välja vad jag ville”. Det lät åtminstone mycket bättre än att säga: ”Jag var trotjänare och använde mitt förtroende till att plundra min uppdragsgivare när han vände ryggen till”. Uppdragsgivaren blir på så sätt, med eller mot sin vilja, också en jultomte. Det finns sålunda många olika sorters tomtar ibland oss. Inte sällan ofrivilliga eller tomtar u p a.

Södertälje onsdagen den 11 februari 2015
Mikael Styrman
.

Barn eller fullblodsligister?

.
Igår var Sverige i den mediadrivna indignationens järngrepp. Två ordningsvakter hade hade hållit fast två tjuvåkande småbarn som rymt från ett HVB-hem. För den godtrogna och godhjärtade svenska allmänheten målade media upp bilden av hjälplösa små änglar, sådana som i den bästa av världar sitter hemma i svenskarnas egna barnkammare och läser läxor, för sedan utan tillsägelse gå och borsta tänderna och därefter lägger sig att sova för att orka upp till skolan. Till stöd för sin indignationskampanj visade media upp bilder som sades visa att en av vakterna utsatte ena barnet för övervåld och dunkade barnets huvud i betongen.

Men när man tittar på filmen kritiskt ser man inget sådant. Däremot ser man en vakt som håller fast ett barn och håller ”barnets” huvud åt sidan för att denne inte ska kunna spotta på vakten.

Om man tittar på de delar av filmen som media klippte bort får man snarare intrycket att det inte handlade om ett barn utan snarare om en fullblodsligist. Det bekräftas väl även av att ”barnen” redan nu är på rymmen igen. Gatubarn av okänt ursprung och med okänd bakgrund är inte sådana barn som sitter och läser läxorna i svenska hem. De är just gatubarn av okänt ursprung med okänd bakgrund. Det förändras inte av att de kommer till Sverige.

Det kan tänkas att vakten hade tur. Det kunde lika gärna ha slutat med hans död. Och det kan det än. Godhjärtade och manipulerade svenska moraltanter av bägge könen har helt enkelt ingen förståelse för vad gatubarn av okänt ursprung är eller vad de kan vara kapabla till.

Södertälje onsdagen den 11 februari 2015
Mikael Styrman
.

Jerzy Sarnecki - professor med rätt åsikt eller tro?

.


Jag råkade höra en intervju med professorn i allmän juridik vid Stockholms Universitet, Jerzy Sarnecki. Intervjuaren var påtagligt avogt inställt mot professorn och något uttalande han hade gjort. Ungefär så som media ofta är när de intervjuar människor som i något avseende är kritiska mot den förda invandringspolitiken. Då förstår Ni bilden?

Ämnet var de ökade våldtäkterna och, tror jag, de ökade gruppvåldtäkterna. Det var en sak som sades, som jag fastnade på. Sarnecki har tydligen påstått, bland andra saker, att det ökade antalet våldtäkter delvis beror på att dagens kvinnor är mer ute i nöjeslivet än kvinnor var tidigare.

Men snälla nån! Ska det finnas en sådan skillnad? Skulle dagens kvinnor vara mer ute i nöjeslivet än 1970-, 1980-, 1990- och 2000-talets kvinnor? Den verkligheten kan då inte jag känna igen mig i. Vilken planet har Sarnecki varit på de senaste decennierna? Varför säger han så? Ägnar han sig åt åsiktsanpassning? Säger saker som han förväntar sig kan gynna hans karriär? Eller tror han verkligen att det förhåller sig så? Varför har han i så fall blivit professor? Stockholm Universitet är väl ingen kyrka där det gäller att tro olika saker? Det är väl ett universitet och den allmänna uppfattningen är väl att man ska bli professor för att man vet saker - inte för att man tror ”rätt” saker?

Södertälje onsdagen den 11 februari 2015
Mikael Styrman
.

tisdag 10 februari 2015

Den missade chansen

.


Det var synd att våra korrumperade media missade chansen att, som i Indien, publicera hela listan med mutkolvar som gömt pengar med hjälp av HSBC-banken.

Det hade ju varit bra för den Kalixfödde förre generaldirektören vid Energimarknadsinspektionen Yvonne Fredriksson och hennes medbrottslingar ”advokaterna” Johan Gullesjö och Hans Andersson, samt den av många utpekade svenska gudfadern Anders Sundström, om man tagit chansen och publicerat listan över mutkolvarna och det hade visat sig att de inte var med på listan. Där förlorade de kanske chansen att rentvå sig från de envisa och elaka rykten som med rätt eller orätt pekar ut dem som grova skurkar.

Ja, utom under en förutsättning förstås. Om det nu var så, att det var med på listan hade det ju inte hjälpt dem att publicera den.

Själv håller jag dock det för osannolikt att någon av dessa nationalsocialdemokratiska hjältar skulle vara med på listan. Om Anders Sundström dels kan vara inblandad i så gott som varje svenskt bolag som plundras på hundratals miljoner eller tiotals miljarder och trots det får vara getabocken som vaktar trädgårdarna på Folksam och Swedbank - har man inte då en egen penningtvättorganisation i det ena eller båda bolagen, till gagn för såväl rörelsen som underhuggarna? Varför skulle man gå utanför huset för att hämta sådant som man har egen kompetens till?

Kanske finns chansen än för de nyss uppräknade juvelerna att tvätta sitt skamfilade renommé - om Folksam och Swedbank låter publicera sina egna penningtvättlistor.

Södertälje tisdagen den 10 februari 2015
Mikael Styrman
.

Telefonerna gick varma på måndag

.


När nyheten letade sig in över landet om hur politiker, förtroendevalda, journalister, redaktörer, domare, justitieråd, åklagare och annat kriminellt slödder fått hjälp av banken HSBC att gömma pengar som inte går att visa upp, gick telefonerna varma.

Längst i mörkläggningssträvandena gick nog TV4 som verkligen hade jobbat med sitt reportage om Stasi-räden mot SD-riksdagsmän, med husrannsakningar i riksdagshuset och allt. Det var nog ett sådant där reportage som man har i lådorna ”för en regnig dag”, som en engelsman kanske skulle uttrycka det. Något att döda farliga nyheter med. Det säger säkert något om vilka namn som fanns på listan att just TV4 drog på så intensivt.

Andra media var betydligt beskedligare. Några slätade över med en fotbollsspelare som ställföreträdande fifflare. Det vet ju alla att för mobben får idrottsmän skurka sig hur mycket som helst. De har ju ”förtjänat” sina miljoner och kan därför inte förväntas betala skatt som andra. Åter andra förklarade att det är ”direktörer” eller ”miljonärer” som hade fått hjälp att gömma pengarna. Det var ju också bra. Om det var miljonärer så var det ju inte den offentliga sektorns mutkolvar och förskingrare.

Efter hand som nätverket använde sina telefoner blev maffians räd mot SD i allt fler media huvudnyheten för dagen. I Indien där Olof Palme och Bofors mutade sig fram en gång i tiden, medan svenska regeringen hemligstämplade bevisen, gjorde man en annan journalistisk bedömning. Där publicerade man alla namn på HSBC-listan som hade indisk anknytning.

Jag tror att det stämmer dåligt med de flesta svenskars illusioner. Sverige och svenska media är med andra ord inte mindre korrumperade än sina indiska motsvarigheter. Vi har numera svårt att klara oss i den internationella konkurrensen, utom i ett eller två avseenden: korruption och rättsröta.

Södertälje tisdagen den 10 februari 2015
Mikael Styrman
.

måndag 9 februari 2015

”Märkligt” journalistiskt fokus på HSBC-skandalen

.
Jag såg en uppgift om att de 500 svenskar som är inblandade i HSBC-skandalen gömmer 8 miljarder eller åttatusenmiljoner men jag skrev inte ut artikeln och nu hittar jag inte igen den. Kanske tog censuren den? Så jag kan inte verifiera huruvida det var kronor eller dollar. Men oavsett vilket känns det konstigt att massmedias fokus är på en fotbollsspelare. Det torde ju finnas såväl journalister som redaktörer, politiker, domare och höga tjänstemän att uppmärksamma.

Men det lär väl inte ske….

Södertälje måndagen den 9 februari 2015
Mikael Styrman
.

Bara utländska politiker i HSBC-skandalen

.
Våra fallna änglar - aldrig granskade av media - oavsett skenbar politisk färg.

(Uppdaterad 9/2, kl 14:25)

Det har idag, i utländska media, även återberättat av svenska media, avslöjats att enbart bankjätten HSBC har gömt ca 800 miljarder åt politiker, affärsmän, idrottsmän och vanliga skurkar. Enligt uppgifter i flera media är 500 svenskar inblandade.

Hittills har bara idrottsmän avslöjats ingå. Inga politiker. Och så lär det förbli. Svenska staten och svenska storföretag läcker som såll, plundrade som de är av långfingrade tattare. Det ena efter det andra upplägget avslöjas konstruerat enbart bara för att roffa åt sig svarta pengar - andras pengar. Exemplen är legio: Vattenfall, Telia, Sida, Stora-Enso, SCA/Industrivärden/Handelsbanken, Northland Resources, Kaidings Advokatbyrå, LKAB osv. Men inga andra än idrottsmän rapporterar våra skurkar i den svenska pressen om. Och inga andra kommer de förmodligen att rapportera om. Journalister i Sverige är ju ett straffriförklarat kriminellt frälse.

I andra länder brukar sådana avslöjanden betyda att politiker visar sig vara kriminella. Men i Sverige finns inte en fläck på skjortan hos exempelvis Anders Sundström och Carl Bildt som tillsammans är inblandade i nästan varenda skandal där mer än några tiotal miljoner försvinner.

Utomlands, och även i andra svenska media, är detta första-nyhet. I SVT's 9:30-sändning är det femte-nyhet och en fotbollsspelare får ge den svenska kriminaliteten ett ansikte. Det säger förmodligen en hel del om hur det egentligen förhåller sig.

Sverige måste antingen ha världens hederligaste politiker, världens kriminellaste journalister eller världens dummaste befolkning. Åtminstone har vi två rätt av tre.

HSBC urskuldrar sig generat med att det är bättre ordning numera. De är naturligtvis säkra på att om man är penningtvättare åt politiker och diktatorer fruktar man ingenting. Möjligen då med undantag för en revolution. Och sådana brukar man inte tro att ska inträffa förrän de redan utspelar sig och inte går att backa. De är dessutom sällan internationella som de stora penningtvättarna, må vara kamouflerade till banker.

Inte ett ljud om detta i Expressen. Däremot kan man läsa om att bröderna Northug inte talar med varandra, om gratis appar till iPhone och om ett chilenskt flygplan som försvann 1961.

Södertälje måndagen den 9 februari 2015
Mikael Styrman
.

lördag 7 februari 2015

Napalmbombaren som vill ha mer krig

.


Den gamla napalm-bombaren, numera senatorn, John McCain frågar sig i en intervju som återgavs i svensk TV i dag hur många som måste dö i Ukraina innan västvärlden hjälper dem att försvara sig?

Vi kanske kan få lite vägledning av historien? Hur många var tvungna att dö i Vietnam, Afghanistan, Irak, Syrien, Libyen, Centralafrikanska Republiken och Nigeria - före och efter den amerikanska ”hjälpen”?

Södertälje lördagen den 7 februari 2015
Mikael Styrman
.

onsdag 4 februari 2015

ISIS bisarra teatraliska avrättningar

.
Många förundras säkert över syftet bakom ISIS återkommande provokativa avrättningar, vid vilka de skär halsen av folk eller bränner upp dem mm. De mest indoktrinerade och godtrogna ”köper” kanske traditionell krigspropaganda som vanligtvis går ut på att motståndaren är ond, grym och oberäknelig.

Beteende kan te sig märkligt. Det strider mot alla härförares typiska beteende, som ju snarare är att inte skaffa sig fler fiender samtidigt än nödvändigt. Undantaget är väl Hitler då. Men jag tror inte att det var hans avsikt. Det var istället en konsekvens av hans handlande och att saker och ting inte riktigt gick hans väg.

Att den eller de som leder, eller påverkar, ISIS är grym är ju uppenbart. Men om man skakar av sig den fördummande krigspropagandan och istället utgår från att det faktiskt finns en intelligent tanke, en plan, bakom dessa avrättningar - vad kan det då handla om?

Barack Obama har försökt dra ut USA ut ur en del krig som det amerikanska militärindustriella komplexet lyckats sylta in landet i. Uttalandet ”no boots on the ground”  från Obama är säkert bekant? Han försöker att hålla USA utanför att gå in med marktrupper i Mellanöstern. Det militärindustriella komplexet försöker för sin del tvinga USA att gå in med trupp och skapa ett jättekrig. Det sker sannolikt genom att försörja ISIS i utbyte mot att de utför dessa teatraliska avrättningar i syfte att göra det omöjligt för Obama och Co att hålla emot.

Agerandet påminner inte så lite om psykopaterna i OAS, som på sin tid upprepade gånger försökte mörda sin och Frankrikes president.

Om inte USA hade varit en höggradigt korrumperad och dysfunktionell stat, skulle man ha spårat upp de ansvariga med hjälp av sin Stasi-organisation och ställt dem inför rätta för högförräderi.

Igår när jag kom hit till ”Dödens Väntrum” var jag till Konsum vid 18:30-tiden. Där fanns två anställda samt en kund och en Balkantiggare. Konsekvenserna av kriminalitet och vanstyre tar sig olika ut i det stora och i det lilla perspektivet. Men att det ändå är det som det handlar om är ganska uppenbart. Åtminstone för den som vill använda sina ögon till att se med.

Dödens Väntrum onsdagen den 4 februari 2015
Mikael Styrman
.

måndag 2 februari 2015

De judiska bankirerna

.
Intensiv hatkampanj

Med förundran har jag följt hur man ganska systematiskt och intensivt bombarderas med mail och länkar via Internet, vilka har till syfte att förklara allt ont med judiska bankirers ondska. Fenomenet är inte nytt. Judehat och judeförföljelser har uråldriga anor. Men några omständigheter som haft betydelse kan identifieras.


Första världskriget…

Det Första Världskriget var kanske det sista stora feodalkriget, i den betydelsen att kungahusen hade stor betydelse för krigets start och förlopp. Som vanligt i människans krig var det samhällseliten som blev kränkta, eller var giriga, eller fann någon annan anledning att kriga. Men det var folket längre ned på samhällsstegen som utkämpade krigen, blev dödade eller lemlästade, förlorade sin försörjning och drabbades av armod på grund av förstörda försörjningsmöjligheter eller invaliditet. Samhällseliten nyttjade, som alltid i krig, sin möjlighet att tvinga sämre beställda att utkämpa deras krig, eller bli ställda framför en exekutionspatrull av sina egna. Men oftast behövdes ingen exekutionspatrull. Allmänheten brukar med pressens och samhällsapparatens hjälp kunna manipuleras att tycka att det är en bra idé att gå ut i krig och bli dödad eller lemlästad, utsätta sig för tusen vedermödor och i bästa fall få en trumpetstöt och en järnbit att mallas över, efter obeskrivligt lidande.


…skapade stora orättvisor…

Tyskland drabbades hårt av Första Världskriget. Hårdhänta segrarmakter stympade Tyskland både geografiskt och ekonomiskt, med utbredd misär och anarki som följd. Men alla tyskar drabbades inte av armod. En del hade kunnat berika sig på kriget, som nästan alltid är fallet med krig. Annars skulle det nog inte finnas några krig. I Tyskland skylldes Första Världskriget på de ”judiska bankirerna”. Av detta kan man framför allt vara säker på två saker. Någon berikade sig på kriget och hade ekonomisk kraft att skylla det på någon annan. Att det blev just judiska bankirer har historiska och urskiljbara förklaringar.


…som gärna skylldes på judarna

Följden blev att egoister och psykopater, som inte skydde några metoder för att förbättra sin egen livssituation, bedrev en hänsynslös förföljelse- och plundringskampanj. Mot vem? Mot judiska bankirer? Nej. Säkert drabbades sådana också, men framför allt riktades förföljelsen mot vanliga judar, på alla nivåer och framför allt på lägre nivåer i samhället. Mindre bemedlade och medelklassjudar kunde inte rimligen vara skyldiga till Första Världskrigets följder, men det var dessa som framför allt drabbades av psykopaternas förföljelse.


Mobbningens dynamik

Mobbningens dynamik, som fortfarande styr vårt samhälle, bjuder att om människorna är tillräckligt dumma i huvudet för att tycka att det är en bra idé att gå ut i krig, är de också tillräckligt dumma i huvudet för att kunna manipuleras att driva förföljelse mot judar, eller mot någon annan grupp som mer bemedlade eller karriärsugna vill rikta uppmärksamheten mot, eller skylla missförhållanden på. Det normala är att många som mobbar gör det av makt- och framgångslystnad, men också av rädsla för att själva bli mobbade. Den som själv mobbar blir inte mobbad - det är strategin.


Kristna psykopater startade förföljelsen

Beträffande de historiska förklaringarna vill jag göra gällande att judeförföljelsernas ursprung är religiöst. Förföljelsen mot judarna, i den form som lett fram till dagens judeförföljelser i Europa, startades av psykopater i den kristna kyrkan. Judarna var det folk som låtit döda Jesus. Det kunde användas av kyrkan i dess klättring mot makten och rikedomen här på jorden.


Kunskapsfientlig kyrka höll okunniga människor i skräck

Kyrkan, framför allt den katolska kyrkan, höll sedan befolkningen i hårda och dogmatiska tömmar. Kyrkans makt växte till i det vakuum som uppstod efter stadsstaten Roms förfall och undergång. Med jordiska straff, tortyr och hot om skärselden hölls Europas befolkning sedan i herrens tukt och förmaning. Kyrkans läror stod ofta i strid med verkligheten och naturvetenskapen. I kraft av sin starka ställning kunde psykopaterna som ledde kyrkan beteckna naturvetenskaplig kunskap som irrläror och hädande. Man kan säga att den katolska kyrkan var den tidens naziströrelse i vilken de uppsatta kunde leva och parasitera på sina medmänniskor och förfölja dem. Denna förföljelse, som i hög grad var kunskapsfientlig, och byggde på att människor hölls i okunnighet, terroriserade Europas befolkning nästan ända fram till våra dagar. Inkvisitionen som drog land och rike kring torterade och avrättade människor ända in på 1800-talet i vissa områden.


Kristna förbjöds att ta ränta

På 1100-talet förbjöd påven de kristna att ta ränta i samband med penningutlåning. Men förbudet gällde ju inte inom den judiska tron. Lånemarknaden och finansieringsbehoven fanns i den tidens näringsliv - de europeiska kunga- och furstehusen. Påvens, och kyrkans beslut, kom att fungera som ett näringsförbud för de kristna européerna, vilket gav judarna en mycket påtaglig konkurrensfördel. Judarnas situation var märklig. De förföljdes, men kunde bedriva finansverksamhet. Många låntagare utnyttjade judarnas utsatta situation till att inte betala sina skulder. Om någon uppsatt låntagare hade svårt att betala, kunde det resultera i judeförföljelser. Judarnas av tradition starka ställning på finansmarknaden är således inte följden av att man på något sätt skott sig, eller roffat åt sig den positionen. Den är istället följden av att européerna varit för okunniga, dumma i huvudet och fega för att kasta av sig kyrkans psykopaters förtryck. Korkade och kuvade förfäder är inget legitimt skäl att förfölja judar.


Karriärister försöker kopiera mellankrigstidens nazister

Att det idag pågår, eller att det finns de som försöker få igång judeförföljelser, enligt ungefär samma snitt som de tyska nazisterna använde sig av under mellankrigstiden, finns det säkert flera förklaringar till. En är säkert, att människor som studerat sig till att man på det sättet kunde ta sig till makten under mellankrigstiden, försöker göra om tricket idag, med snarlika metoder.


Judarna tjänar på krig - precis som andra gör

Då som nu finns det människor som tjänar på att det blir krig. Judarna har av nyss nämnda historiska skäl en stark ställning inom finansvärlden. Det innebär inte att de i högre grad än någon annan tjänar på krig. Tvärtom skulle det vara utomordentligt konstigt, om judarna hade en stark ställning inom finansvärlden, men inga judar, endast andra, tjänade pengar på krig.


Människor låter sig manipuleras

Problemet är inte judarna, inte ens de judiska bankirerna. Problemet är istället folket som är så dumt att det låter lura sig in i krig av makthavare och karriärister med hjälp av deras underhuggare i media. Det gäller för de flesta, konventionella såväl som dagens krig mot terrorister, som allt detta lallande med onödiga och onyttiga säkerhetskontroller. Kontroller som inte gör någon nytta. Som möjligen är ett bra medel mot ett hot som inte finns. Men ett behov av trygghet skapas genom att skrämma upp folket med allehanda domedagsprofetior och false flag-operationer. Sådana bedrivs inte bara av stater och av militärer som vill ha jobbet kvar. Det bedrivs även av stora företag som skapar efterfrågan för sina produkter, genom att skrämma och terrorisera människor.


Känn igen historiska tricks när de återkommer

Känner man den historiska bakgrunden har man lättare att känna igen psykopaternas tricks och kan lättare undgå att gå i fällan, eller låta sig ryckas med i deras kampanjer.


Många aningslösa även bland troende agitatörer

Sedan är det en annan sak, att många av dem som driver dessa kampanjer inte själva har tänkt ut dem. Ofta inser de inte ens att de är manipulerade. Andra bryr sig inte. Många är indoktrinerade till den gräns att de har överlåtit sitt tänkande till någon annan. De är sannolikt ofta lika troende som de okunniga muslimer, vilka återkommande omskrivs i våra media, vilka tror än det ena och än det andra om sin egen religion. Ofta sådant som är helt felaktigt. Inte sällan resultatet av någon lokal religiös psykopats manipulationer.


Dumheten människans värsta fiende

Dumhet, okunnighet och en vilja att tro finns överallt i världen. Vi kanske inte kan göra så mycket åt det. Det är åtminstone inte lätt. Men vi kan åtminstone försöka undvika att själva gå i samma fälla som andra gjort före oss, med känt resultat.

Södertälje måndagen den 2 februari 2015
Mikael Styrman
.

8 st svenska hen i "gang bang" på Finlandsfärja

.
Svenska media hade det jobbigt och ängsligt på söndag. Nyheten gick inte att ignorera. En 45-årig kvinna har blivit gruppvåldtagen på en Finlandsbåt av….ja, av vem eller vilka? Där började problemen. Och uppgifterna varierade under kvällens lopp. Det rapporterades om svenska medborgare, om svenskar, om svenska män och om män och det ändrades efter hand som de ängsliga diskussionerna på redaktionerna böljade vidare. Jag tror inte att jag såg något sådant, men i dessa liberala tider kan vi nog förvänta oss, att våra media även skulle kunna rapportera om att en ensam kvinna våldtagits av åtta personer, eller varför inte åtta hen eller åtta svenska hen? Det skulle väl vara politiskt korrekt?

Jag tycker att den där rapporteringen är extremt ohederlig och att den skadar både media och såväl vanliga invandrares som flyktingars ställning i Sverige. I och för sig kan förmodligen varenda svensk räkna ut, att om åtta hen i 25-årsåldern genomför en våldtäkt mot en ensam 45-årig kvinna, så handlar det inte om några svenska hen. Jag kan mycket väl förstå, att den ohederliga rapporteringen inte bara handlar om att dölja hur tokigt svenska media har positionerat sig i invandrings-, religions- och multikultifrågorna, utan att det förmodligen i grunden handlar om en positiv strävan, med syfte att undvika att oskyldiga invandrare drabbas av trakasserier med anledning av detta. Men rapporteringen kommer lika förbannat att skada både medias förtroende och invandrarna.

Och inte blir det bättre om dessa hen hamnar en tid i svenskt fängelse, som i jämförelse med de förhållanden som de kommer ifrån, närmast kan liknas vid paradiset. Det blir inget straff. Det blir en belöning och det kommer att uppmuntra ett fortsatt snarlikt beteende. Man blir ju nämligen inte per automatik svensk när man kommer in i landet. Inte ens när man får svenskt medborgarskap eller belönas med en gratis vistelse med fri kost, på ett hotell som överglänser åtminstone varje afrikanskt hotell som de någonsin besökt.

Det finns intelligenta invandrare med vilja och intellektuell kapacitet att snabbt assimileras i det svenska samhället. Tyvärr finns det också hopplösa puckon som aldrig kommer att kunna assimileras. Om de så bor hela livet i Sverige, kommer de fortfarande att vara exempelvis afrikaner i fråga om sin kulturella hemvist och sin kvinnosyn. Dessvärre finns det också svenskar, företrädesvis en välavlönad och från verkligheten tämligen isolerad elit, som gör sitt bästa för att tala om för alla, att de ska behålla exempelvis sin arabiska eller afrikanska kultur och sin kvinnosyn, att det går bra, att vi vill ha det så i Sverige.

Man måste försöka förstå dem som inte begriper bättre. Ta exempelvis en EU-parlamentariker som Cecilia Wikström. Hon lever och frodas i den moderna tidens motsvarighet till Versailles. I denna fina politiska klubb för förfinat umgänge och inbördes beundran, med skattefri lön värdig en prinsessa och med alla kostnader betalda. Hur skulle hon kunna förstå hur dessa stolligheter tas emot av gemene man i Sverige? Av de som hårdhänt plundras av en halvkriminell skattemyndighet och ett dito indrivningsväsende? Allt för att Cecilia Wikström ska få sina förmåner. För att miljarder ska kunna slösas bort genom fullkomligt vettlös inkompetens inom ramen för migrationshanteringen. Samtidigt får de som betalar hanka sig fram på, eller nära, existensminimum. Den enda trösten är tron på att Balkantiggarna som numera finns överallt, och av godhet inkvarteras av kommunen, har det sämre. Nu växer ju deras antal snabbt, på grund av att kommunernas inkvartering av dem växer som en svamp. Snart har de så mycket konkurrens att de har det lika illa som de som ger allmosorna. Då tar nog delvis andra födkrokar vid. Men tills vidare är det nog självbedrägeri att intala sig att de har det sämre.

Kom gärna hem från "Versailles", Cecilia Wikström, och besök den svenska verkligheten. Du känner kanske ännu någon som inte tillhör den ekonomiska och politiska eliten? Om inte kan Du ju alltid åka Finlandsbåt. Du behöver inte klä upp Dig. Du duger som Du är.

Nu är det väl inte så vanligt ännu med gruppvåldtäkter i Sverige som en del vill få oss att tro. Men de har säkert rätt i att problemet kommer att växa snabbt, om vi inte gör något åt det. Att det inte är så vanligt är säkert en klen tröst för dem som trots allt drabbas. Vårt dysfunktionella rättsväsende klarar inte av frågan. Det har dessvärre decimerats till en del av en politisk gangsterliga, med uppgift att bestraffa dem som inte godvilligt låter sig plundras av den politiska eliten och deras underhuggare.

Under en tid i mitt liv, innan nazisterna, eller lyxyrkesjägarna om man hellre vill säga så, slängde in mig i politiskt fängelse och stal mitt företag och mina tillgångar, var jag med i Övertorneå Medborgargarde. Det bildades för att vår polis hade försjunkit i total oduglighet. Vi lyckades på kort tid få inbrott och stölder, som var under snabb tillväxt, att upphöra helt i Övertorneå. I vanliga fall kom tjuvarna från Överkalix, Kalixbygden, Älvsbyn och Fyrkanten (Luleå-Piteå-Boden-Älvsbyn). Under en period kom väldigt mycket litauer till bygden. Många av dem var mycket duktigt folk. Men en ganska aktiv grupp var extremt tjuvaktiga och väl organiserade. De stal och plundrade och idkade även hårdhänt väpnad utpressning mot sina landsmän, beskyddarverksamhet. Vi ordnade ett möte med de litauiska bärplockarna som bodde på campingen i Övertorneå. Det var jag och Hans Mörtberg (som numera har bytt sida och jobbar åt maffian, på yrkesjägaren Sundströms och Pitemaffians bank i Pajala) och några till. En från Litauen invandrad kvinna tolkade åt oss. Hon jobbade på campingen och kunde både litauiska och ryska samt åtnjöt landsmännens förtroende.

Litauerna berättade, att de mycket väl kunde ta hand om skurkarna, men de vågade inte, för de ville inte bli utvisade eftersom de behövde inkomsterna från bärplockningen. Och på den punkten hade de förmodligen helt rätt. Skulle de ha gjort något åt skurkarna, skulle det utan minsta tvekan ha resulterat i att de hade blivit utvisade och tvingats betala skadestånd till skurkarna, som hade fått stanna kvar. Det är det svenska rättsväsendets modus operandi.

Nu visade det sig att skurkarna bodde på en camping på finska sidan, på berget Aavasaksa. Så vi åkte till Ylitornio, på finska sidan, Hans och jag, och träffade Länsman. Det var nästan som att bli frälst, som att få se ljuset. Den svenska polisen var i det närmaste helt okunnig och helt ointresserad av vad som hände i samhället. De var bara oroliga för att brottsligheten skulle gå ned, för då riskerade de att förlora sitt arbete, häradsbetäckare eller ej. Den finska polisen visade sig ha mycket god koll på läget. Vi utbytte informationer och förvånade oss över hur väl informerade de var. Vi var ju inte bortskämda med sådant. Politruker blir ju inte bra poliser. De blir mer av det godtyckliga slaget.

Vi förklarade problemet och de hederliga balternas oro. Finska Länsmannen visade sig vara en jordnära och praktisk person. När vi var färdiga med vår redogörelse, förklarade han, att ”ibland är bästa medicinen den gamla hederliga metoden, att ta med någon bakom bastun”. Vi åkte nöjda tillbaka och informerade litauerna.

Någon dag senare åkte 6-10 billaster, minns inte längre exakta antalet, litauer över till Aavsaksa vid 9-tiden på förmiddagen. Tidpunkten var vald med omsorg. Den som är kvar i stugan vid 9-tiden försörjer sig inte på bärplockning. En smidig man tog sig in i skurkarnas stuga genom ett öppet toalettfönster och inledde slagsmålet på egen hand, tills han lyckades låsa upp åt de andra. Därefter fick skurkarna en ordentlig omgång, även med litauiska mått mätt. Sedan ringde litauerna finska polisen och när de anlände visade de polisen på stöldgods från lokala butiker med mera, som stugan var full av.

Litauerna berättade senare bekymrat och oroat för oss, att de inte förstod sig på finska polisen. När de försökte visa poliserna på stöldgodset och berätta vem som hade gjort vad, ville polisen bara att de skulle åka därifrån och överlämna saken åt dem…

Det slutade med en viss tids sjukhusvistelse för diverse arm- eller benbrott för en del av skurkarna. De blev av med stöldgodset och blev utvisade. Om de fick några andra efterräkningar vet jag ej. Men det löste problemet för oss och de litauiska bärplockarna.

Ungefär så tror jag att problemet med den afrikanska kvinnosynen och gruppvåldtäkterna som håller på att vandra in i Sverige måste lösas. Vi vet vad som pågår i Afrika. Vi vill inte ha hit problemet för att några godhjärtade stollar inte begriper vad som är på väg att hända. Om vi överlåter problemet till den svenska skurkstatens odugliga rättsväsende kommer det garanterat att gå åt helvete, med mycket lidande och förstörda liv, inte minst för våra kvinnor. Men problemet kan lösas om vi kan få invandrarna att förstå att det är deras problem. Om inte de kan få ordning på sina landsmän och sina kulturella bröder, som tror att de får leva som i Afrika i Sverige, så kommer vi att kasta ut dem allihop. Det kommer att bli följden, vare sig vi vill eller ej, om inte problemet löses. Därför är det bättre att säga som det är.

Men det förutsätter att vårt kriminella rättsväsende, och våra odugliga och egennyttiga politiska drönare, kan hålla fingrarna borta. Jag menar sådana, som framhäver sig själva som saliga, och uppfyllda av godhet lovar allt åt alla - meddetsamma - men överlåter åt andra att få kaoset de skapar att fungera, inklusive de alla negativa beskeden.

Det här med balterna har jag och Hans förresten berättat åt Fredrik Reinfeldt en gång, vid ett möte på polisstationen i Övertorneå. Han tyckte inte att det var något roligt. Han tittade på oss som en ledsen hund. Så gick det ju som det gick också. Och mycket av det vi kämpar med nu är det han som har ställt till med.

Södertälje måndagen den 2 februari 2015
Mikael Styrman
.

Stabsläge

.
När det håller på att gå riktigt åt helvete inom sjukvården då kallas det på nysvenska för att man går in i "stabsläge". Det har hittills åtta akutsjukhus gjort i Sverige i år. Det låter som om man organiserar sig för att gå till anfall. Men egentligen betyder det att vården klappat ihop. Det är typiskt för svensk byråkrati. De kan ju aldrig säga som det är.

Ungefär så sa amerikanerna i Korea, under Koreakriget. När kineserna spöade amerikanska marinen i grunden sa jänkarna (som en del fortfarande vill att vi ska gå i försvarsunion med): Vi flyr inte, vi anfaller i en annan riktning…

Förresten så ville general Douglas MacArthur sätta in kärnvapen i Korea. Men då tyckte till och med president Harry Truman att det gick för långt, så MacArthur fick sparken. Idag vet man inte med säkerhet hur det skulle gått. Åtminstone under Dick Cheneys tid som vicepresident finns det anledning att förmoda att det skulle ha gått bra. Idag skulle det kanske sluta med att jänkarna visade sig ha sålt hälften av bomberna till IS, tagit betalt i olja och slarvat bort merparten av återstående kärnvapen.

Södertälje måndagen den 2 februari 2015
Mikael Styrman
.

söndag 1 februari 2015

Krishantering eller krisskapande?

.
Nog är det konstigt.

I Svenska statens verksamhet finns det inte pengar till att sköta sitt arbete.

Men sedan när man har misskött det tillräckligt länge, när man köper ”krishantering” för att lura befolkningen att man ändå sköter sitt jobb, då är inte staten varken fattig eller sjuk.

Det är Trafikverket som utmärker sig idag, men det kan vara vem som helst av dilletanterna imorgon.

Och köper man bara tillräckligt med krishantering kommer man aldrig att kunna utföra sitt arbete.

Södertälje söndagen den 1 februari 2015
Mikael Styrman
.

Charlie Hebdo en false flag-operation?

.
Aftonbladets chefredaktör Jan Helin skriver idag intetsägande om medias och sin egen förvirring efter Charlie Hedbo-attacken. Inte minst förvirringen efter att blivit utnyttjade, med eller mot sin vilja, i samband med den efterföljande manifestationen i Paris. Den manifestation som påstods vara till stöd för yttrandefriheten, men leddes av diktatorer från ett flertal länder, kända för att stänga frispråkiga tidningar och fängsla eller mörda journalister.

Frågetecknen hopar sig efter attentatet och de efterföljande, i det närmaste arkebuseringarna, av de påstådda attentatsmännen.

Hur kunde de utpekade, för polisen kända islamisterna, samla på sig sådan mängder tunga vapen och genomföra ett sådant attentat? Varför riktade sig attentaten mot en vänstertidning, i vilken kränkningarna mot islam visserligen fanns, men bara var en liten del av alla karikatyrer? Varför lämnade attentatsmännen ID-handlingar i en bil? Det har förklarats med att de ville ge sig till känna, ville dö en synlig martyrdöd. Men varför var de i så fall maskerade under Charlie Hebdo-attentatet? Varför sköt franska polisen så noggrant de påstådda attentatsmännen till döds? Varför tog det så lång tid efter insatsen nära flygplatsen innan polisen agerade i kosher-butiken? Var det denna gång, liksom i samband med attentaten under den franska presidentvalskampanjen, nödvändigt att tysta alla som kunde tala om vad som egentligen utspelat sig? Och varför gjorde den franska kriminalare som skulle utreda attentaten så snabbt ”självmord”? Vad var det han fick veta av de utpekades anhöriga, eller annars, som var så farligt?

Spekulationerna haglar, som alltid när något inte är tillfredsställande redogjort för.

Många tycks vara av uppfattningen att attacken var en amerikansk/fransk false flag-operation ägnad att skärpa motsättningarna mellan muslimer och övriga fransmän, ett led i det amerikansk-muslimska kriget. Andra tror att attentatsplanerna var kända, men attacken fick fullföljas eftersom den riktade sig mot en vänstertidning. De två nyss nämnda spekulationerna behöver inte emotsäga varandra. En teori går ut på att attacken var en amerikansk false flag-operation ägnad att piska in ett motsträvigt Frankrike i ryssblockadfållan. Om attacken var en känd, planerad, åtgärd, skulle den snabbt ihoptrummade samlingen diktatorer förklaras av en planerad mörkläggning av verkliga omständigheter.

Fick den undersökande kriminalaren veta att de utpekade och attentatsmännen inte var samma personer? Eller att vapenarsenalen som hittades i bostaden planterats där? Eller att det var bestämt att attentatsmännen inte skulle komma levande ut ur byggnaderna?

Det är inte lätt att veta hur den här rötan är uppbyggd. Kanske får vi aldrig veta. Det brukar kunna bli så när polisen, må vara i en besvärlig situation, förvandlar förövarna till schweizerostar. Vanligtvis brukar det betyda att man inte vill att sanningen ska komma fram.

Det är mycket som är konstigt i den här historien, så mycket att man nog kan vara ganska säker på att den officiella bilden inte stämmer.

Södertälje söndagen den 1 februari 2015
Mikael Styrman
.

Tidiga betygens vara eller inte vara

.
Att döma av den rådande debatten i media, om betygens vara eller inte vara i de tidigare skolåren, har den samlade pedagogiska vetenskapen kommit fram till att små barn som får bra betyg blir glada medan däremot små barn som får dåliga betyg blir ledsna. Vidare att den som får bra betyg stimuleras till ytterligare prestationer men att det inte uppväger att den som får dåliga presterar sämre, hur man nu har mätt det…

Det var då för väl. Då gör de någon nytta för pengarna i alla fall. Jag har i mina mörkaste stunder tänkt att de bara är onyttiga drönare som svarar det som de tror att den som har makten för stunden vill höra.

Södertälje söndagen den 1 februari 2015
Mikael Styrman
.

Minister Bucht: Möter vi legala hinder kringgår vi dem

.

(Uppdaterad 1/2-15, kl 22:22)

Norrbottens-media berättar om att planerna på att förvandla det en gång till lyxhotell, gourmetkrog och spa uppförda Cape East i Haparanda till flyktingförläggning har stött på problem.

Ett antal grannar har skrivit till kommunstyrelsen och begärt att verksamhetens laglighet prövas mot bakgrund av att den strider mot gällande detaljplan. ”I detaljplanen anges att målet är att främja utveckling av området som ett friluftsområde med bland annat hotell, restaurang och spa”, skriver Norrbottens-Kuriren.

Det var numera landsbygdsministern Sven-Erik Bucht och numera regeringens gruvsamordnare Kristina Lugnet, tidigare Tillväxtverkets fest- och konferensankare, som startade den utveckling som ledde till att Ingvar Kamprad och IKEA slog ut den lokala handeln, förvandlade staden till en spökstad och ersatte den lokalt ägda handeln med utsocknes och utomlands ifrån kontrollerade kedjor. Bland många andra felinvesteringar som gjordes på grund av den Klondyke-stämning som piskades upp var Cape East. En trevlig och för lokala behov anpassad camping, Sundholmens Camping, avvecklades och fick ge plats för en betongkasern av gammal rysk eller östtysk modell. Och nu ska det väckas liv i den - om inte legala hinder föreligger.

Jag drar mig till minnes att Sven-Erik Bucht, som numera höjer(?) regeringens status med sin närvaro, när ”den nya tideräkningen” inleddes i Haparanda och han ville bygga kraftverk i den skyddade nationalälven - Torne älv - sade, och citerades när han sade:

"Möter vi (legala, min anm) hinder kringgår vi dem."

Det är väl ungefär det som Bucht och Co har ägnat sig åt även i fallen OBOL och Pajala-gruvan…

Det blir intressant att följa den fortsatta utvecklingen i Haparanda, särskilt som den numera är en fråga som bör tilldra sig regeringens intresse. Är Sven-Erik Buchts rättsuppfattning representativ för regeringens eller är han ett enstaka ruttet ägg i korgen? Vilken inverkan sådana brukar anses ha på de övriga, känner nog de flesta till.

Södertälje söndagen den 1 februari 2015
Mikael Styrman
.

Komplexa systems och svaga nationers förbannelse

.
Det tycks vara väldigt svårt att komma framåt med följande haveriutredningar:

Air France AF447 som störtade i Atlanten på väg från Rio de Janeiro till Paris. Olycksorsaken är redan mörklagd, mot bättre vetande och utredningen är arkiverad för att glömmas bort.

Malaysian Airways MH370 försvann för ett år sedan, på väg från Kuala Lumpur till Beijing. Planet är alltjämt är försvunnen. Givet senare tiders olyckor och olycksorsaker ska man inte vara helt övertygad om att alla parter verkligen vill hitta planet.

Malaysian Airways MH17 som sköts ned över Ukraina, av endera stridande parten, antingen av misstag eller i syfte att skylla på den andra parten.

Air Asia QZ8501
som störtade för en dryg månad sedan på väg från Surabaya till Singapore.

Det finns starka indicier som talar för att minst två, eventuellt tre, av de nyss nämnda olyckorna beror på systemfel i flygplanens konstruktion. Man kan inte heller utesluta att det finns fler haverier som delar olycksorsak med de nyss nämnda, men vilka för närvarande är okända för oss.

Starka skäl talar för att de verkliga olycksorsakerna inte kommer att bli kända för allmänheten, åtminstone inte utan att fler haverier inträffar, med samma mönster. Argumenten till stöd för detta är påtagliga.

Det internationella flyget är en omfattande affärsverksamhet som indirekt påverkar de flesta näringsverksamheter. Nya trafikflygplan kostar inte sällan från två miljarder kronor och uppåt, i grundutförande. Planen har hög beläggning, flyger internationellt och ofta nästan dygnet runt, med korta schemalagda tider för underhåll.

Inga nationer, regeringar, regimer eller flygoperatörer önskar störningar i flygets verksamhet. Flygverksamheten, oavsett om den uttrycks i antalet tillverkade flygplan, antal starter, landningar, transporterade passagerare eller personkilometrar är så omfattande att det nog är svårt för en vanlig dödlig människa att förstå.

Flygtillverkarna har dels ett gemensamt intresse av att inte tilltron till deras produkter med fog ifrågasätts, men de har också ett individuellt intresse av att inte just deras egna produkter kommer i dålig dager. Marknaden domineras i dag av amerikanska Boeing och franska Airbus. Ingen av nationerna kan påstås vara kända för att dra sig för att mörklägga obekväma sanningar. Om någon av tillverkarna skulle komma att förknippas med farliga flygplan är det mycket möjligt att det skulle kunna resultera i att tillverkaren får ”ta ned skylten”. Visserligen går det att försäkra sig emot olycks- och ansvarskostnader men det är mycket svårare att försäkra sig mot ett förstört renommé. Även om bara den ena tillverkaren skulle förknippas med ett systemfel  av allvarlig karaktär är det möjligt att det skulle spilla över även på den andra tillverkaren.

Flygoperatörernas känslighet är förmodligen ännu större. En tillverkare som satsat hårt på ”fel” tillverkare, eller flygplansmodell, skulle snabbt kunna se sig utslagen från marknaden eftersom kunderna, inom vissa ramar, har lätt för att ”rösta med fötterna”. Till ramarna kan räknas att den befintliga flygkapaciteten är anpassad till den totala marknaden. Enbart den ena tillverkarens flygplan skulle förmodligen inte kunna tillgodose efterfrågan. För övrigt uppstår knappast en situation där alla eller nästan alla passagerare låter flygplansmodellen avgöra vilken flight man väljer. Men det räcker förmodligen om en ganska måttlig del av passagerarna påverkas, särskilt om den totala flygmarknaden krymper, därför att passagerarna förlorar förtroendet för tillverkare, operatörer och myndigheter. Det är nämligen det som ligger i potten. För varje lögn, för varje mörklagd olycksorsak, blir det svårare att göra avbön och tala sanning, utan att förtroendet går förlorat för dem alla.

Det är, tror jag, den situation som flygplanstillverkare, berörda operatörer och redan inblandade myndigheter befinner sig i idag. Man misstänker, eller vet, att en eller flera flygplansmodeller lider av ett eller flera systemfel som under vissa förhållanden gör dem livsfarliga att flyga med. Redan nu är man på väg att ljuga fast sig genom att ha systematiserat lögnen. Med oro gränsande till skräck följer man den fortsatta utvecklingen. Hoppet står till att turen ska medverka till att antalet olyckor blir få och möjliga att bortförklara som exempelvis pilotfel. Men katastrofen lurar om hörnet. Vad händer den dagen då fler flygplan, kanske flera på kort tid försvinner, eller störtar och återfinns, under snarlika förhållanden som i inledningsvis uppräknade haverifall? Blir återverkningarna på flygbranschens operatörer och tillverkare samt nationer och näringsliv mindre, om de alla förlorar ansiktet, än om de i tid tar saken på allvar?

Starkt förenklat kanske frågan i dag handlar om, i den ena vågskålen Airbus och Frankrikes prestige och i den andra vågskålen Airbus och Frankrikes överlevnad, i en situation där Frankrike redan nu är svårt ekonomiskt trängt. Det känns väl lite tunt att bara förlita sig på turen i så viktiga frågor, eller?

Södertälje söndagen den 1 februari 2015
Mikael Styrman
.

Air Asia QZ8501: Fortsatt mörkläggning om flygets systemfel

.
Nu har man släppt lite delinformation från utredningen av Air Asia QZ8501:s haveri. Föga förvånande innehåller det som släppts och refererats bara ett pilotfel. Dessutom utan förklaring till pilotens åtgärd att försöka starta om den dator som han påstås ha varit av uppfattningen att den inte fungerade.

Som i olyckorna med Air France AF447 och Malaysian Airways MH370 har haveriet föregåtts av att flygplanet raskt klättrat till sin maxhöjd. Vi vet att AF447 därefter gick in i ”stall” för att några få minuter senare störta med hög fart. Vi vet inte ännu om MH370 drabbades av ett likadant olycksförlopp.

Någon minut efter att piloten  i QZ8501 försökte få utrustningen att fungera var alla döda. Det är knappast någon slump att vi bara får denna selektiva information och att vi undanhålls information om planets och styrsystemets felaktigheter. Det är alldeles för mycket pengar i dessa tusentals felkonstruerade flygplan. I kombination med de utvecklade franska och amerikanska mutkulturerna finns knappt den haveriutredning som kan stå emot mörkläggningssträvandena.

Det är i skrivande stund oklart om vi någonsin kommer att få veta sanningen om de felkonstruerade flygplanen.  Men ett tycks vara säkert. Fler flygplan måste försvinna och fler passagerare och besättningar måste dö innan sanningen eventuellt letar sig fram i ljuset.

Södertälje söndagen den 1 februari 2015
Mikael Styrman
.