.
(Svar till Anonym kommentar till bloggen Käppen och myran.)
Jag är inte som Du övertygad om att det skulle skingra några frågetecken om Ekfors redovisade som Vattenfall. Snarare skulle väl det bli rena mörkläggningen?
Det ger nog sig självt att inte ett litet privat företag som Ekfors kan lämna lika omfattande ekonomisk information som ett stort publikt bolag som Vattenfall. Inte ens om jag inte hade drabbats av politiskt fängelse eller om vi hade sluppit de hundratals politrukernas förföljelse hade det varit rimligt att begära. Skulle Vattenfall ha drabbats av motsvarande kostnader för fördyrad finansiering, tvångsförvaltning, politiserad skatteförföljelse, Ei:s trakasserier mot oss m.m. skulle de ha drabbats av väl över 100 miljarder i ytterligare kostnader. Då hade nog inte deras ekonomiska redovisning varit så flashig.
Men nu har de ju inte drabbats av ovan beskrivna. Då bör ju deras redovisning vara bra. Men är den det? Du tycks mena att deras ekonomiska information är bättre än Ekforsbolagens. Kanske Du kan hjälpa oss då? Om Vattenfalls ekonomiska redovisning är bra bör man kunna utläsa svar på nedanstående frågor. Kanske Du kan svara på vad Vattenfalls ekonomiska redovisning säger om följande punkter och var det kan utläsas?
Beträffande Krümmel-verket
1.
Hur mycket har kärnkraftverket Krümmel utanför Hamburg kostat Vattenfall i inköp?
2.
Hur mycket har det kostat Vattenfall att försöka få starta Krümmel igen?
3.
Hur mycket är det samlade driftsresultat för Krümmelverket hittills?
4.
Vattenfall har driftansvaret för Krümmel. Hur förhåller sig den tyska tillsynsmyndigheten till Vattenfalls drift av Krümmel?
5.
Hur förhåller sig övriga delägare av Krümmel till Vattenfalls drift av kraftverket?
6.
Finns det medel reserverade för Krümmels avveckling?
7.
Var finns dessa eventuellt reserverade medel, hur stora är de och i vad mån kommer de att förslå till Krümmels avvecklings- och saneringskostnader?
8.
Hur mycket kommer det att kosta Vattenfall, eller oss alla svenskar, att få någon att ta emot Krümmel och ta på sig avvecklings- och saneringsansvaret?
Beträffande Brunsbüttel-verket
9.
Hur mycket har kärnkraftverket Brunsbüttel utanför Hamburg kostat Vattenfall i inköp?
10.
Hur mycket har det kostat Vattenfall att försöka få starta Brunsbüttel igen?
11.
Hur mycket är det samlade driftsresultat för Brunsbüttelverket hittills?
12.
Vattenfall har driftansvaret för Brunsbüttel. Hur förhåller sig den tyska tillsynsmyndigheten till Vattenfalls drift av Brunsbüttel?
13.
Hur förhåller sig övriga delägare av Brunsbüttel till Vattenfalls drift av kraftverket?
14.
Finns det medel reserverade för Brunsbüttels avveckling?
15.
Var finns dessa eventuellt reserverade medel, hur stora är de och i vad mån kommer de att förslå till Brunsbüttels avvecklings- och saneringskostnader?
16.
Hur mycket kommer det att kosta Vattenfall, eller oss alla svenskar, att få någon att ta emot Brunsbüttel och ta på sig avvecklings- och saneringsansvaret?
Gemensamma frågor för Krümmel och Brunsbüttel
17.
Hur länge har de två verken varit ur drift?
18.
Hur ser prognosen ut för fortsatt drift för de två verken?
19.
Om det kan bli aktuellt med fortsatt drift för de två verken - vilka ytterligare kostnader kommer att behöva nedläggas för att få återstarta verken?
20.
Riskerar Vattenfall att bli stämda av övriga delägare till Krümmel och Brunsbüttel?
21.
Om Vattenfall skulle bli stämda av övriga delägare till Krümmel och Brunsbüttel och förlora målet - hur stora rättegångs- och skadeståndskostnader riskerar Vattenfall då att tvingas betala?
22.
Hur kommer det att påverka energipriserna på den ”fria” elmarknaden i Sverige?
23.
Hur många anställda har verken och hur stora kostnader drabbas Vattenfall av årligen för kraftverkens drift även om de aldrig återstartas?
24.
Hur mycket har Vattenfall i sin ekonomiska redovisning bedömt att Krümmel och Brunsbüttel kostat Vattenfall i förlorad good will och förlorade framtida affärsmöjligheter?
Angående Vattenfalls nät i Tyskland
25.
Hur mycket betalade Vattenfall för sina nät i Tyskland?
26.
Hur mycket investerade Vattenfall i näten?
27.
Hur mycket skrev man av på näten?
28.
Vilket driftsresultat har näten genererat?
29.
Hur mycket fick Vattenfall betalt för näten när man sålde dem?
Kolkraftverket Moorburg vid Elbe
30.
Kan Du berätta vilken information den ekonomiska redovisningen ger om nybygget Moorburg och hur den investeringen utvecklats?
Nuon
31.
Hur mycket har Vattenfall betalat för Holländska Nuon och hur utvecklar den affären sig?
Detta är frågor som man som delägare i ett stort publikt bolag skulle vilja finna svar på i den ekonomiska redovisningen. Du kan nog hjälpa oss med svaren?
Utifrån sakliga utgångspunkter förefaller det allt märkligare att Ekfors är tvångsförvaltat medan Vattenfall inte är det.
Övertorneå den 16 januari 2011
Mikael Styrman
.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
9 kommentarer:
Helt Rätt! Vattenfalls jävla svammel ute i Europa har gått för långt. Se gärna SVT-dokumentären "Kärnkraftsfiaskot" så kan man där enkelt se hur mycket det kostat oss el-konsumenter. Observera att detta avser endast de svenska kärnkraftverken och inte den Europeiska "härdsmältan".
Till Mikael!
Finns många små kraftbolag i Sverige som har både bra hemsidor och tydliga årsredovisningar. Ekfors saknar bådadera. Att göra en hemsida kostar en bråkdel av den tid du lagt ner på din "skit" propaganda som inte ger någonting. Men Ekforsbolagen har tydligen inte kompetensen att göra en hemsida trots att varje högstadie elev idag klarar av att sno ihop en hemsida på mindre än en vecka.
Vad gäller Vattenfalls Europeiska verksamhet skulle jag först vilja ha svar på några frågor från Dig;
1) Vad kostade avverkningsfiaskot i Europa. Vad blev sista raden i bokslutet, svarta eller röda siffror samt vad står i noten i årsredovisningen?
2) En gång i tiden höll du på och fjantade runt med dina jävla lister, vad blev det av de. För klent dimensionerade motorer som inte orkade driva maskinerna resulterade i större motorer och nytt kablage. Vekar som att du redan då var ute och cyklade utan någon som helst verklighetsförankring. Hur stor var vinsten eller rättare sagt förlusten för den lekstugan?
Jag har fler konkreta exempel, men de törs du ändå inte publicera...
Bäste Herr Anonym (från föregående blogg-inläggskommentar Käppen och Myran).
-Varefter svar på Mikael Styrmans frågor dyker upp så kan vi väl samla dessa här i kommentarsdelen.
Du som hade god insyn kan väl inleda med några.
/Magnus, Piteå
Svar till Anonym: Se mitt svar i egen blogg med rubriken ”Förlåt mig!”
Tittade på svtplay "Flytten till Italien", Där sades att 4000 personer emigrerar varje månad från sverige, Mer än stora utvandringstiden till Amerika, Det är ju personer med hjärna och ideer som emigrerar från detta land.
SD
Svar till SD: Jo, sådana som inte bara vill bli utsugna.
Till SD!
Kan du beskriva vilka kompetenser som lämnar Sverige samt var i samhället de i dagsläget är verksamma?
Jag har inte hört att det finns någon brist på arbetskraft någonstans, däremot kvotflyktingar, studenter samt personer med tillfälligt uppehållstillstånd som återvänder till sina hemländer. Vidare är flyttningsnettot till det positiva, dvs inflyttningen till Sverige överskrider utflyttningen.
Svar till Anonym:
Om jag får flika in en sak så verkar det i alla fall kunna vara brist på läkare. Det finns snart inte en läkartjänst i Norrland besatt av en fast anställd läkare. Det vanligaste tycks vara ständigt nya stafettläkare till 4-5 ggr högre pris än en fast anställd dito. Men det kan ju också bero på en exempellös dumhet inom politiken och byråkratin som anställer läkarna. Kanske man skulle fråga runt bland SL:s spärrvakter för att se om det döljer sig några invandrade läkare där?
Ett kort, överskådligt och gemensamt svar på alla frågorna är att de sammanlagda förlusterna för Vattenfalls investeringar i Tyskland är gigantiska. Det gäller i första hand de två kärnkraftverken Krümmel och Brunsbüttel. Därtill kommer projektet Moorburg kolkraftverk invid Elbe utanför Hamburg budgeterat till 26 miljarder.
Tack vare avregleringen 1996 har Vattenfall i en maktposition, oligopol eller kartell, kunnat trixa med elproduktionen på ett sätt som ingen trodde var möjligt. Under flera år har vattenfall haft en lönsamhet mellan 25-30% för verksamheten i Norden och utanför Norden endast 10 – 12%. Den svenska industrin och även hushållen har gått på knäna. Industrin har dragit ner produktionen med arbetslöshet som följd. Vattenfall har kammat hem över 100 miljarder i vinster på hemmamarknaden vilket tillsammans med upplåning av 100 miljarder möjliggjorde uppköpen av de två gamla kärnkraftverken utanför Hamburg.
Kolkraftverket Moorburg påbörjades men blev stoppat av de tyska tillsynsmyndigheterna efter nedlagda 15 miljarder (Vattenfalls egen siffra). Innan Lars G Josefsson fick sparken ordnade han så att Vattenfall stämde tyska staten hos ICSID på denna summa. Det blev ingen framgång. Kraftverket Moorburg fick konstrueras om, effekten reduceras och den planerade kylningsprocessen i Elbe blev inte tillåten eftersom fisk och annat liv i floden skulle dö.
Med tanke på att det finns 17 kärnkraftverk i Tyskland och flera operatörer har inte alls samma möjligheter funnits att trixa upp priserna. Kärnkraftverken var i drift till mitten 2007 och har efter ett stort antal reparationer, byte av delar och startförsök åtföljda av nya haverier, varit ur drift sedan dess. Med andra ord 3,5 års bortfall av intäkter plus kostnader för personal omkring 300 hundra personer som måste finnas trots att verken står still.
Vattenfall har försökt att få drifttillstånd utan framgång. En person tänkt som driftansvarig blev underkänd av myndigheten för kärnkraftstillsyn.
Vattenfalls investeringar i Tyskland omfattar övervinsterna på hemmamarknaden plus upplånat kapital omkring 150 miljarder. Det handlar således om förluster överstigande 200 miljarder. Vattenfall kan fortfarande redovisa en mycket positiv balans i sin bokföring eftersom inga avskrivningar ännu har gjorts för de två, 35 år gamla kärnkraftverken.
Eftersom vårt allmänna bolag, kronjuvelen, kontrolleras av staten omgärdas det av sekretess, felaktiga och skumma affärer mörkläggs. Man trixar vidare med siffrorna och redovisar fortsatt en liten vinst och framställer Vattenfall som en stor tillgång för Sverige vilket är häpnadsväckande när det i verkligheten är överpriser för industrin och hushållen som har utgjort grundplåten till de riktigt vansinniga affärerna i Tyskland.
Om Vattenfall hade avstått från investeringarna i Tyskland, hade för det första Lars G Josefssons Bonus blivit väsentligt mindre och dessutom hade det funnits gott om pengar att låta sjuka få vara sjuka. Pengarna hade dessutom räckt till en hel del annat.
Skicka en kommentar