Svar till Anonym kommentar till bloggen ”Förlåt mig!”:
Okunskap! säger Du. Det har Du rätt i. Här döljer sig mycket okunskap. Men jag tycker nog att Din kommentar verkar nog så teoretisk. Åtminstone är den långt ifrån den praktiska verkligheten hos oss som sköter mellanspännings- och lågspänningsnät.
Ledningsgatan har många syften
Du skriver att isolerade luftledningar används för att minska bredden på ledningsgatorna. Det påståendet måste jag ifrågasätta. Åtminstone vad gäller 10 och 20 kV luftledningar. Finns det någon linjemästare som gör så? Följden av ett sådant agerande blir med stor sannolikhet dels att ledningen kommer att skadas av vegetation med tiden och dels att det inte kommer att gå att ta sig fram i ledningsgatan för felsökning och reparation. Det blir fel även på isolerade ledningar och de kan förväntas bli svårlokaliserade, särskilt om inte ledningsgatorna är skötta och framkomliga. Man måste trots allt kunna komma fram i ledningsgatorna även när verkligheten gör sig påmind. Det går inte att vänta fem månader på att det ska bli sommar – om man inte är en av de tre stora, förstås. Nedan en bild som visar hur det kan bli redan med en bra ledningsgata.
Nyröjd men snötyngd ledningsgata – redan innan den minskning av bredden som den anonyme skribenten anger att är ett av motiven för isolerade linor.
Hur blir det med framkomligheten och möjligheterna att reparera, ta fram maskiner och reservdelar m.m. om man ska låta ledningsgatorna bli smalare?
Okunnigt om belagda linor
Även påståendet om att belagda linor används för att erhålla högre motstånd mot intermittenta fel är tveksamt. Det vore nog korrektare att påstå att det görs för att erhålla högre motstånd mot allehanda småfel, intermittenta såväl som vanliga fel.
Belagda linor är långt ifrån en okontroversiell metod i branschen. Det är troligt att kapillärkrafterna kommer att bjuda på otrevliga överraskningar med tiden för den som satsat alltför okritiskt på denna förhållandevis oprövade metod. Motsvarande har som bekant skett med jordkablar och tillverkarna har ännu inte kommit underfund med hur de problemen ska lösas - om de kan lösas. Men då kommer de chefer som förbehållslöst satsat på belagda linor som ett substitut för att sköta sina ledningsnät och ledningsgator att för länge sedan ha flyttat till nästa jobb som de inte heller klarar av att sköta.
Skötselkvalitet viktigare än ledningstyp
Självklart minskar risken för kortslutning med belagd lina. Det hör till saken att den risken inte är särskilt stor på en välskött oisolerad ledning med en välskött ledningsgata. En jämförelse med en misskött ledning eller ledningsgata är inte rättvis. En misskött isolerad ledning är inte heller tillförlitlig. Även med belagda ledare finns korsningar, frånskiljare och transformatorer kvar med de fel som uppstår i dessa.
En av Ekfors linjegator med helikopterkvistade skogskanter.
Belagda linor hjälper mot ofarliga småfel
Som tidigare nämnts är den isolerade ledningen alltid svagare än motsvarande oisolerad och den hjälper mot fel typ av linjefel. Den hjälper mot de lätt lokaliserade och åtgärdade felen. Den hjälper inte mot de resurskrävande felen som resulterar i de långa avbrotten.
Ingen byggmetod allena saliggörande
Det finns ingen konstruktion som är bäst i alla lägen. Istället är belagd lina att föredra på vissa objekt, jordkabel på andra men luftledning med oisolerade linor är att föredra på de flesta ställen.
Det har spridit sig många missuppfattningar om dessa frågor, både inom branschen och bland allmänheten. Oisolerade luftledningar har fått ta stryk därför att Sydkraft försökte hoppa över minst en generations förnyelse av sina anläggningar. Som grädde på moset sparade man bort driftorganisationen och skötte inte ledningsgatorna. Efter hand som det blev uppenbart att det var på väg åt fanders byggde man – före Gudrun - om till belagda linor (BLX) på befintliga stolpar som hade stått sedan 1940-talet – i södra Sverige – med känt resultat.
Enkelriktad kommunikation
Hur kunde man göra så? Sannolikt beror det på dessa stora organisationer med enkelriktad kommunikation. Den enda kommunikationen består av ordergivning uppifrån och nedåt - utan feedback. När man på detta sätt pekar med hela handen, i toppen av organisationen, och den som pekar inte förstår konsekvenserna av om han pekar åt det ena eller åt det andra hållet, och intern kritik inte är tillåten eller åtminstone inte finns, kommer pendeln att slå väldigt långt innan något händer som får den att slå tillbaka. 2005 slog pendeln tillbaka på grund av stormen Gudrun, nu mot en lika extrem ytterlighet med jordkabeldyrkan.
Fel om topplinor
Vad Du sedan skriver om inslagsskyddet (topplinor), eller inledningsskyddet som vi i vår bransch vanligen omnämner topplinorna, är den frågan nog så akademisk vid mellanspänning. Vid de spänningsnivåer som man i Sverige använder isolerade linor på har man inte topplinor eller inledningsskydd över huvud taget, eftersom de inte skulle göra någon nytta där. Det är förvånande att Du inte synes känna till detta trots Dina till synes höga tankar om Din egen kompetens.
På en 24 kV ledning är isolationen mot överslag till jord 125 kV och på en 40 kV ledning är isolationen mot överslag till jord 250 kV. Eftersom en typisk åskurladdning uppgår till 500 kV skulle topplinor vara meningslösa eftersom de skulle leda in åsköverspänningen till fasledaren och dit vill man inte ha den.
På en 145 kV ledning däremot är isolationen mot överslag till jord 550 kV. Därför blir det meningsfullt, på ledningar med högre spänningar, att skydda fasledarna mot åsköverspänningar med hjälp av topplinor och låta dessa ta emot åsköverspänningarna och leda dem till jord. Men i Sverige används inte isolerade ledningar på dessa spänningar så på denna punkt synes Du dessvärre vara felaktigt informerad.
Kabel ingen dans på rosor
Jag tycker att Du redovisar en nog så enögd syn på kabel i förhållande till andra ledningstyper. Visst har kabeln fördelar, men den har också nackdelar som inte till exempel oisolerade luftledningar har.
I ett jordkabelnät ökar förlusterna genom att den kapacitiva (motriktade) strömmen ökar. Det resulterar bland annat i krav på ökad area vid val av kabel för motsvarande överföringsförmåga. I en 400 kV ledning som förses med 25-30 km jordkabel kan kapacitansen öka så mycket att ingen ström fås ut i andra änden av kabeln!
Kostnader för jordkabel
Du påstår vidare att ”Kostnader för jordkabel har vid många studier och praktiska fall visat sig vara lika eller lägre än motsvarande luftledning”. Även det är missvisande. Följande gäller. Om man får bortse från jordkabelns långsiktiga driftsegenskaper är det möjligt att komma ned till, och under, en luftlednings anläggningskostnader. Det förutsätter dock att man är beredd att plöja ned kabeln och blunda för att man är hyggligt ovetande, om både hur mycket plogen har skadat kabeln vid förläggningen och i vilken miljö - vassa material, tjälskjutande sten osv - kabeln har förlagts. Om man gör det accepterar man att en stor andel av den förlagda kabeln på lite sikt med största sannolikhet kommer att uppvisa försämrade driftsegenskaper. Men en fullgod förläggning av ett kabelförband är ALLTID väsentligt dyrare än motsvarande luftledning. Fullgod jordkabelförläggning kräver nämligen byte av, eller behandling av, massorna i schaktet samt antingen användning av rör eller slang och/eller nedgrävning av kabeln.
Stora problem i jordkabelnät
Vad Du även förtiger (eller inte känner till?) är att man har stora problem i mellanspänningsnät som försetts med jordkabel. I dessa uppträder diffusa svårförklarade fel i sådan omfattning och svårighetsgrad att man har svårt att förse dem med fungerande linjeskydd och uppfylla föreskrifternas krav på en anläggning som är säker för person och egendom.
Vi vet att nuvarande generation av götar drabbades av Sydkrafts gravt misskötta luftledningsnät, mest märkbart i samband med stormen Gudrun. Vi vet också, även om det inte är politiskt korrekt att uttala det, att nästa generation götar kommer att drabbas av Eons efter vårdslös förläggning på längre sikt fallerande jordkabelnät. Det är inte säkert att felen på jordkabeln är att föredra framför felen på luftledningsnäten. Bäst vore naturligtvis en elleverantör med god kompetens på höga chefspositioner som förnyar sina anläggningar i tid och lär sin personal att sköta luftledningsnät.
Ekfors helikopter med pilot |
Av någon för mig obegriplig anledning påpekar Du sedan ”Tyvärr besitter varken Mikael eller hans mannar nödvändiga teoretiska kunskaper på högskolenivå för att göra egna beräkningar på sitt elnät”. Men Herre Gud, vad ska vi med det till? Vår personal utför erforderliga beräkningar på vårt nät vid behov. Om, och när, deras kompetens inte räcker till lejer vi in kompetens utifrån. Det är ju inte precis någon daglig verksamhet. Som en liten upplysande jämförelse har vi inte heller någon astronaut anställd för att framföra bolagets helikoptrar. Vi har inte heller någon sjökapten anställd för att ro ut med bommarna vid bolagets kraftverk - om nu någon vill använda detta mot oss. Det är ungefär den nivån på Energimarknadsinspektionens klagomål på oss.
Ekfors helikopter - utan astronaut |
Din synpunkt om kompetensnivån är intressant. På den privata sidan kan vi inte använda resurser på det sätt Du indikerar. Men det är ju allmänt bekant att man i Sverige kan finna exempelvis färdigutbildade läkare som spärrvakter i tunnelbanan. Det är väl aldrig så att bakom Din anonyma mantel döljer sig en statstjänsteman inom energisektorn?
Rätt medicin mot rätt sjukdom
För att riktigt glänsa med Ditt oförstånd och undanröja varje tvivel om Dina bristande kunskaper på eldistributionsområdet antar Du att jag har blanktråd hemma i bostaden. Nu råkar det vara så att jag anser att man ska tillgripa rätt medicin mot rätt sjukdom. Isolerade ledningar är ofta ett otyg på mellanspänningsområdet men en bra lösning på lågspänningsnäten, således även i hemmen. Kanske Du förstår bättre om jag säger att amputation må vara en etablerad metod vid kallbrand. För den skull är det ingen bra metod att amputera huvudet om man drabbas av mjäll. Fast det finns nog fall där det inte skulle spela så stor roll.
Övertorneå den 25 januari 2011
Mikael Styrman
.
3 kommentarer:
Sign. Anonym kan tyckas ha en bra teoretisk kunskap, men praktiskt är han ute och cyklar. Införandet av isolerade ledningar var ett av de största misstag vi gjort i Sverige. På grund av risken för beröring av nedfallna isolerade ledare fick vi helt andra förutsättningar för en riktig jordfelsövervakning. Vi fick vad jag brukar beteckan "hysteriska nät". Små jordfel. väldigt svåra att detektera var vi nu tvunga att koppla bort ledningarna för. Innan de isolerade ledningarna kunde vi jorda över rejäla motstånd och få ordentliga och rejäla fel. Detta har nu blivit omöjligt och ger en mycket stor felfrekvens.
Att man kan bygga jordledning lika billigt som friledning msåte vara ett citat från Energimyndigheten. Nej räkna med en faktor 3 (minst). I stenig och bergig terräng betydligt mer.
Jordkabelnät blir också av naturen svårare att sektionera och felsöka. Vi kommer framöver att få färre fel men fel som varar längre. Hade E.on inte sloppat sin driftsorganisation i Småland när man köpte Smnålands Kraft och Västbi Kraft hade vi inte haft de hemska konsekvenserna av Gudrun som vi fick. Övriga nät i Småland klarade sig på mindre än en vecka, många på midnre än tre dygn.
Så tacka de fratida dåliga näten, byggda till stora kostnader och med stora svårigheter att leta fel i, för E.ons girighet.
Till anonym; "förlåt mig".
Din; Mikaels s.k motpart.
Jag är nyfiken på denna självgode, kunnige, förmodligen statsanställda och "välutbildade" personens svar till din redovisning.
Ser verkligen fram-emot denna för att lära mig mera om detta ämne.
Finns det någon sådan?
Uppskattar för-övrigt denna blogg väldigt mycket.
Oj vad den behövs! Hälsar Magnus
Ellag (1997:857)
Förutsättningar för meddelande av nätkoncession
10 § Nätkoncession får beviljas endast den som från allmän synpunkt är lämplig att utöva nätverksamhet. Nätkoncession för område får beviljas endast den som dessutom är lämplig att bedriva nätverksamhet inom det begärda området.
Överlåtelse och upphörande av nätkoncession
16 §/Upphör att gälla U:2012-01-01/ En nätkoncession får inte överlåtas utan tillstånd av regeringen. Regeringen får bemyndiga nätmyndigheten att pröva frågor om överlåtelse av nätkoncession som inte avser en utlandsförbindelse.
Vid prövning av en ansökan om överlåtelse av nätkoncession skall 10 § tillämpas. Detsamma gäller vid prövning av en ansökan om nätkoncession i anledning av återkallelse av en nätkoncession enligt 18 § första stycket 2 eller 3. Lag (2004:876).
Överlåtelse och upphörande av nätkoncession
18 § En nätkoncession skall återkallas helt eller delvis,
1. om en ledning eller ett ledningsnät inte längre behövs för en säker elförsörjning,
2. om staten, med stöd av 1 kap. 5 § lagen (2004:875) om särskild förvaltning av vissa elektriska anläggningar, löser in den eller de ledningar som avses med nätkoncessionen, eller
3. om koncessionshavaren inte längre uppfyller villkoren enligt 10 § andra stycket första meningen för att inneha nätkoncessionen.
Frågor om återkallelse av nätkoncession prövas av nätmyndigheten.
O.s.v..... listan över tillämpliga paragrafer kan göras lång
Lekmannen inser lätt att Du bryter mot många av paragrafterna i Ellagen. Kommentar
Skicka en kommentar