En fiendes betydelse

.
En ofta tillämpad härskarteknik är att ha en yttre fiende, vars blotta existens utgör ett hot med vars hjälp man kan hålla ihop och motivera sina styrkor. Så styrde länge socialdemokratin Sverige. Genom konfrontation och klasskamp.

Svenska media har långa tider rapporterat om amerikanarnas förhållningssätt till vapen. Landet nästan drunknar i vapen. Och de kräver sällan tillstånd. Av svenska media verkar närmast som om antalet ägda vapen står i omvänt beroende till innehavarens intelligensnivå.

För att hålla ordning på sitt stora land vars befolkning är beväpnad till tänderna har USA i decennier, kanske alltid, sett till att hålla sig med minst en yttre fiende. När det inte har räckt har man stöttat med en inre fiende, som under McCartyismen på 1950-talet. Till sin hjälp har man hållit sig med världens effektivaste propagandaapparat – Hollywood – som kontinuerligt stämplar det mesta självständiga tänkande och en hel del samhällskritik som ”oamerikansk verksamhet”. Som kompensation har man samtidigt världens kriminellaste, dyraste och ineffektivaste krigsmakt och säkerhetstjänst. Krigsmakten drar jorden runt och från ett nät av flygbaser i andra länder och från hangarfartyg bombar man människor ytterst slumpmässigt och till så höga kostnader, med så stort svinn, att hela nationen är på väg i konkurs.

När konkursen kommer närmare, och välståndet baserat på global rovdrift klingar av, blir det inte lika lätt att tygla de många välbeväpnade amerikanarna. Särskilt inte som hunger är ett ganska okänt begrepp för de flesta, åtminstone att döma av deras kroppsform.

Samma metod – den yttre fiendens enande kraft – höll länge ihop Östeuropas socialdemokratiska diktaturer och många arabländer liksom tidigare Sovjet, numera Ryssland.

Men mest aktuellt är förstås Kina som hotar drabbas av en jugoslavisk utveckling och brytas sönder i många olika länder. Både Kina och Japan saknar råvaror och naturtillgångar. Japan har femtio kärnkraftverk på skarven mellan två tektoniska plattor vilka hotar hela nationens överlevnad och avses ersättas med andra energiformer. Kina har 1,5 miljarder invånare av vilka åtminstone hälften redan efter måttliga försämringar i ekonomin eller tillfälliga klimatvariationer tar klivet in bland de svältandes skara. Och svältande människor lyssnar gärna på uppmaningar till uppror. Japan må ha starka incitament för att försvara ögruppen Senkaku/Diaoyu – men för Kina handlar det redan nu om det enade Kinas överlevnad.

Gulag-Kolmården tisdagen den 18 september 2012
Mikael Styrman
.