tisdag 5 oktober 2021

Operationen lyckades - patienten dog?

.


Många undrar varför polisen dröjer med att tala om vilka de två poliserna var, som ska ha omkommit i Vilks-krashen i söndags. För de är ju hjältar, som dog i tjänsten. Eller är de inte det? Åtminstone behöver man inte värna deras identitet. Det ska ju inte vara livvakter mer, åtminstone inte i det här livet. Och polisen bör ju veta vilka de som dog i bilen är.


När jag betraktar bilden ovan, medveten om övriga omständigheter som rapporterats, har jag svårt att inte fundera över om det inträffade möjligen var ett utökat självmord? På den här bilden ser det onekligen ut som om föraren med vett och vilja styrt genom räcket och in i den mötande lastbilen. Det kan förstås finnas andra förklaringar till att föraren valt att medvetet köra genom räcket.


Om även polisen funderar i dessa banor blir det ju lite lättare att förstå deras återhållsamhet. Om man först går ut och hjälteförklarar de inblandade för att strax tvingas återkomma och förklara att en av polisens hjältar gjorde ett utökat självmord och tog död på de övriga - ja, då blir det ju lite kletigt. Ännu kletigare blir det förstås om någon av poliserna skulle råka ha ett muslimskt namn. Det skulle ju kunna bli som att slänga in en fackla i ett krutförråd. I vilket fall som helst kan man förstå att polisledningen vill tänka efter och fundera över hur fallet ska hanteras.


Men nu vet vi väl ännu inte - kanske inte polisen heller - om det är så?  Det finns många oklara omständigheter - inte minst i bakgrunden - som har eller kan ha återverkat på händelseförloppet. Mer om detta senare.


Falun tisdagen den 5 oktober 2021

Mikael Styrman

.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Det är nog ganska klart att det var för hög hastighet i förhållande till omständigheterna.
MEN Polisen vill inte ta det i sin mun under några omständigheter och låtsas söka efter olika andra orsaker som tex punktering vilket inte kan bekräftas på ngt sätt.

Mikael Styrman sa...

Man skulle kunna tro det, tycka att det är självmarkerande, att själva dödsolyckan är beviset för att hastigheten var för hög.

Men så behöver det inte alls vara. Om de bilder som synts i media - som är något svårtolkade pga det ihopdragna teleobjektivperspektivet - verkligen visar spåren efter skyddsbilen, vilket det inte finns anledning att tvivla på, talar mycket för att olyckan har orsakats av helt andra faktorer och att hastigheten har haft en underordnad betydelse. Det kan till och med vara så, att det kan komma att visa sig att hastigheten inte haft någon betydelse alls för det inträffade.

Det ingår naturligtvis i polisens utredningsuppdrag att undersöka vilken betydelse exempelvis punktering eller däckexplosion haft. Jag tror inte på det som förklaring. Det finns alternativa förklaringar som är mer troliga med hänsyn till hur spåren ser ut. Men man borde ha tillgång till bättre bilder för en bättre analys, till exempel drönarbilder tagna ungefär rakt uppifrån. Men det kanske kommer i något media??

Sedan är det - de tråkiga omständigheterna till trots - närmast lite underhållande hur ångestfyllt polisens förhållande till deras egen hastighet är, när det har gått åt helvete. Men det är väl resultatet av klassisk betingning? Varje gång en polisinsats med fordon inte går så bra blir det ju samma drev i media. Vi vill gärna att polisen ska ingripa snabbt och resolut för att skydda oss. Men vi är inte så förlåtande när det inte lyckas så bra och framför allt exploaterar media det alltid. Det senare är en sorts parasiterande. Om polisen skötte sitt jobb lika dåligt som våra kritiskt granskande journalister skulle vi alla tvingas beväpna oss. Men ditåt är vi ju på väg, även om det inte direkt är polisens fel, utan stollarna som stiftar lagar och de ängsliga, politiskt servila, som tolkar och tillämpar lagarna.

Det är klart att högre hastigheter innebär större risker. Men sådan personskyddsverksamhet som transporten av Lars Vilks innebar blir helt meningslös om den inte sker på ett sätt som minskar tiden som skyddsobjektet - och personalen - exponeras för olika risker längs vägarna.

Vi får se vad utredningen så småningom landar i. Situationen är laddad. Vi har en hårt trängd regering som länge gjort det mesta fel. Vi har också kanske 600.000 muslimska röstare som kan avgöra valet och vars ledare - alla bidragsmutor till trots - inte med nödvändighet har varit så roade av att Sverige skyddat Lars Vilks. Om orsakerna bakom olyckan är, eller kan misstänkas vara, sammanhängande med sådana faktorer har polisutredningen en påtaglig uppförsbacke framför sig. Vi har med oss erfarenheterna av Palme-mordet, Estonia-morden och en räcka andra mord vilkas utredande och uppklarande kriminella politiker och dito högre tjänstemän lyckats torpedera. Det lär oss att det inte är självklart att sanningen kommer fram i frågor där politikens fingrar kan vara inblandade.

Speciellt i det här fallet är naturligtvis att två poliser strök med - eller offrades - beroende på vad som verkligen orsakat olyckan. Det lär inte få landets poliser att slå klackarna i taket av glädje precis. Det är ju inte därför man vill bli polis. Så ingenting är nog skrivet i sten i den här utredningen - än!

Det är ju inte självklart att allt kommer fram eller avslöjas. Inte ens om man vill. Det är inte säkert att det räcker med att politikerna håller sina långa fingrar borta. Man måste ha lite flyt också med utredningen…