.
Det är som om någon sorts dödsspiral har drabbat delar av livsmedelsindustrin.
Tillverkare av i och för sig utmärkta produkter som förr var förpackade i utomordentliga högklassiga förpackningar vilka ingav förtroende, levererar nu sina varor i för ändamålet fullständigt värdelösa plastförpackningar. Det andas total avsaknad av yrkesstolthet och respekt för såväl sina kunder som sina produkter. De andas åstadkomna av fuskgubbar och fuskgummor utan respekt för kunderna och utan yrkesstolthet.
Förmodligen är plastförpackningarna billigare än de tidigare - annars skulle det vara helt obegripligt att de vinner terräng. Men de är värdelösa och andas förakt mot såväl produkter som kunder.
Marabou’s chokladkakor var förr inslagna i högklassiga emballage med metallfolie på insidan. De gick inte sönder och de kunde återförslutas med tillfredsställande resultat. De gav en känsla av att man köpte en gedigen vara. De är numera förpackade i fullständigt oduglig spröd plast som är svåröppnad, inte går att återförsluta och som alltid rivs på ett okontrollerbart sätt. Sannolikt är den inte heller köldtålig? Om man själv vill kunna bestämma takten, och inte tvingas glufsa i sig hela chokladkakan genast, ställer de undermåliga förpackningarna till det. De håller inte inte tätt, skyddar varken kläderna, fordonet eller chokladen. Känslan förpackningen förmedlar är att varan är så värdelös att inte ens fabriken tycker att man ska köpa den.
På liknande sätt är det med Mariekex numera. Förr förpackade i elegant papper som höll ihop förpackningen, gick att återförsluta och skyddade såväl varan som omgivningen. De säljs numera i en hafsig nästan motbjudande och spröd plastförpackning som inte håller ihop kexen och därmed inte skyddar kexen och som inte heller går att återförsluta och därför inte heller skyddar omgivningen från smulor. Vem vill köpa en förpackning med trasiga kex?
Jag vet inte vem som fattar sådana policybeslut på berörda företag, men de tycks vara mycket långt borta från kunderna och helt sakna förståelse för vad som får oss kunder att köpa deras numera skräp-förpackade vara.
Jag har köpt ett oräkneligt antal Marabou chokladkakor i mina dagar. Men nu har tiden kommit för oss att gå skilda vägar. Det finns andra produkter på marknaden vilka alltjämt är förpackade så att man känner att man verkligen unnar sig något när man köper dessa. Inte får något värdelöst som ingen vill ha. Exempelvis Lidl säljer ett antal - förmodligen tysktillverkade - alldeles utmärkta chokladkakor, förpackade i både gyllene folie och yttre kartong. Kanske beror det på att tyskarna är konservativa? Kanske beror det på att de förstår hur vi kunder tänker när vi vill unna oss något gott? Kanske förstår de att vi köpare vill bli respekterade när vi ska köpa en lyxbetonad och lyxprissatt vara?
Vad gäller kexen har jag ingen koll på alternativa varor. Jag vet några ytterligare - förmodligen från samma tillverkare - som är förpackade på samma värdelösa och egentligen oförskämda sätt. Men jag hittar säkert alternativa varor och gör jag inte det kan jag vara utan deras skräpförpackade varor. Återstår bara texten på förpackningen som talar om att de är gjorda av återvunnen plast. Det skulle vara kronan på verket och det är inte osannolikt att de där psykopaterna som har lyckats åstadkomma dessa bottennapp verkligen har förpackat dem i returplast. Det skulle inte alls förvåna. Känslan av returplast finns redan där.
Varför byta ut något som fungerar så bra mot något som fungerar så dåligt? Vad är det för drivkrafter?
Vilka stollar! Vem anställer sådana? Vem är så korkad att han köper in sådana förpackningssystem till lyxkonsumtionsvaror? Det handlar ju inte om att förpacka hundmat eller oljefilter till bilen…
Falun torsdagen den 26 februari 2026
Mikael Styrman
.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar