Skog mot alla odds

.
Ni har nog alla sett exempel på åtminstone delar av dem.
Men kanske utan att veta vad det är Ni bevittnar?
Konsekvenserna av en misslyckad, bitvis absurd, skogspolitik.

Som enda(?) journalist skrev Maciej  Zaremba om vår katastrof till skogspolitik. Om hur inkompetens, ekonomiska särintressen och ibland ren dumhet styr skogspolitiken. Men bara nästan. Det gick att förstå att han till stor del hade fattat vad det handlade om, men att att han inte fick utveckla slutsatserna i Dagens Nyheter - bara nästan. Det kunde anas i hans uppmärksammade artikelserie härom året. Men i avslutningen slipades taggarna som gett upphov till kritik bort. Viktiga slutsatser lämnades därhän, som om de inte framförts och röjt att det skribenten insett var en sak och det han fick, eller tordes, framföra en annan sak. Även den svenska journalistikens just nu allra klarast lysande stjärna måste till syvende och sist respektera de oskrivna lagar som reglerar Dagens Nyheters relationer till den svenska organiserade brottsligheten och till läsarna - i nämnd ordning. Eller mer osminkat: som reglerar Dagens Nyheters roll i den svenska organiserade brottsligheten, i rollen som manipulatör av allmänheten.

När man ska beskriva det som är fel i den svenska skogspolitiken blir texten med nödvändighet lång. Kanske inte så lång som Zarembas på många sätt utmärkta artikelserie. Inte om man begränsar sig till att beskriva vad som är fel och varför, utan att bemöda sig om att skriva så inlindat att ingen behöver känna sig kränkt. Men det blir ändå för långt för de personer som jag ibland lyssnar på, som läser det jag skriver kritiskt, och ofelbart finner minsta anledning att såga det jag skrivit fullständigt vid fotknölarna. :-)
Därför ska jag dela upp detta i korta(?) lnlägg om olika delar av skogspolitiken och hoppas att den sammanlagda verkan av de inkompetenta och politiserade särintressenas härjande i den svenska skogen ändå ska nå fram till läsaren.

Helst vill man finna en pedagogisk och naturlig tråd, med vars hjälp sambandet mellan olika åtgärder kan beskrivas från A till Ö. Skogen beskriver ett kretslopp som ungefärligen upprepar sig. Var man ska börja blir lite som frågan om hönan eller ägget kom först.

Av olika skäl, som jag ska försöka beskriva, har skogsbruket i modern tid i Sverige, fjärmat sig från sedan generationer känd kunskap och beprövad erfarenhet. Det har skett till förmån för korruption och andra politiska önskemål. Kanske möjliggjort av inkompetens eller ibland ren dumhet. Det har gynnat en skogsskötsel som saknar förankring i skogens naturliga förutsättningar. Man kan med rätta tala om rovdrift och betongsocialism. Ytterst sprungna ur en tro på att i människans händer ligger makten att forma skogen som han vill. Som en lerklump eller en balja betong. Som en byggare som bygger hus på en betongplan, alla med lika förutsättningar. Men så är det inte i skogen. Naturen bestämmer skogens förutsättningar. Varje växtplats är unik. Framgångsrik skogsskötsel kan bara ske på naturens villkor. Människan kan påverka inom de ramar naturen sätter. De flesta människor förstår säkert att det i princip är grundförutsättningarna, utan att nödvändigtvis känna till vilka ramarna är i de enskilda fallen. Men de politiker och höga tjänstemän som de fem-sex senaste decennierna utövat ett avgörande inflytande över den svenska skogspolitiken har bevisligen inte förstått det, eller har varit ointresserade av skadan av deras egna åtgärder.

De som förstått bättre har av befogad eller obefogad rädsla för den ibland skoningslösa statliga åsiktsterrorismen valt, eller tvingats, att tiga. Därför har skogspolitiken i stora stycken, gemenligen uttryckt, utformats av ofta inkompetenta statsanställda översittare vilka har terroriserat framför allt små skogsägare för att driva igenom statens och länsjägmästarens Stalin-inspirerade verklighetsuppfattning. Det är människor jag mött. De som känner mig väl anar nog vilka jag närmast tänker på. Men det förtjänar att sägas, att jag också fått förmånen att ha att göra med kloka och sympatiska skogskarlar som hanterat bitvis stolliga regler på ett klokt sätt.

Idag har dilletanternas uppfattning i många fall trängt undan känd kunskap och beprövad erfarenhet. Få vet eller minns idag varför olika inriktningar har uppstått. Många tror därför att den dogmatiska kunskap som inhämtas och som styr skogsbruket i Sverige grundar sig på känd kunskap och beprövad erfarenhet trots att det i verkligheten är så, att den nyssnämnda trängts undan av regler baserade på politiska önskemål. Följden är en katastrofal kvalitetsmässig åderlåtning av den svenska skogen som förvandlar vår kanske viktigaste näringskälla till en brandskattad återvändsgränd som leder tillbaka mot det gamla Fattig-Sverige.

Det jag skriver är baserat på egna erfarenheter efter nästan ett liv som skogsägare i Norrbottens län och i viss mån på åtminstone fyra generationers erfarenhet som skogsägare i området. Jag kan inte bedöma i vad mån det jag beskriver även stämmer för skogsbruket nedåt landet. Det får läsaren själv bedöma. Men en hel del stämmer bra, skulle jag tro. Men många vet inte, eftersom de aldrig vågat prova några metoder som strider mot den för tillfället rådande dogmen, eller om man så vill, modenycken.

Det saknas inte tokigheter att skriva om inom det svenska skogsbruket. Några ämnen som jag kan komma att behandla är, även om uppdelningen och ordningsföljden kanske inte blir exakt så, följande:

- Industrins och skogsägarnas girighet skapade med statens stöd de sönderhuggna restskogarna.

- Okunnighet om skogens biologiska förutsättningar ledde till onaturliga val av föryngringsmetoder.

- Okunnighet om skogsbrukets ekonomiska förutsättningar resulterade i skogsodlingsmetoder som nära nog utraderade lönsamheten.

- ”Vindrutetorkareffekten” i staten ödelade våtmarkerna och omöjliggjorde dikning och hyggesplöjning som framtida skogsbruksmetoder, även där de vore lämpliga.

- Okunnighet om grundläggande och känd kunskap samt lyhördhet mot politiska (fackliga) önskemål resulterade i sönderröjning av kvalitetsskogen och skogsbrukets ekonomi.

- Sammanblandning av Skogsvårdsstyrelsens olika roller resulterade i att skogsbruket tvingades subventionera olönsamma plantskolor och i bästa fall meningslösa men ofta direkt skadliga terapiarbeten.

- ”Stockholmsperspektiv” i lagstiftningsarbetet resulterar i kostsamma och meningslösa föryngringsmetoder i strid med naturens förutsättningar för skogens förnyelse.

- Politisk-ekonomisk förbrödring mellan industri och lagstiftare har lett till att industrin kontrollerar avverkning och transport och skogsägaren står för risken.

- Skogsskötsel utan återkoppling till beståndshistoriken som därför inte vet var den kommer ifrån, inte var den befinner sig och inte heller vart den är på väg. (Se redan publicerade ”Varför blir det så fel i skogen”.)

- Hyggesrensning, kostsam ofta onödig åtgärd som i bästa fall inte gör någon skada.

- ”Lövsanering” in absurdum, mest sanerande skogsägarens plånbok på eventuella överblivna medel.

- Sådd, naturens egen metod, underskattad, överlägsen, men riskabel om felaktigt skött.

- Plantering, onaturlig skogsodlingsmetod, skogsbruksekonomins dödgrävare och alla undermåliga skogsbestånds moder.

- ”Moderna” skogsskötselmetoder som gjorde stora arealer sterila och svårföryngrade.

- Onaturliga skogsodlingsmetoder gjorde det nödvändigt att förhindra traditionella och beprövade metoder. Det ursprungliga och naturnära blev det alternativa.

- Röjning, kostsam åtgärd som i de flesta fall eliminerar gallringsintäkter och ödelägger virkeskvalitén.

- Felaktig röjning skaparen av älgbetesproblemen.

- Få vet idag varför röjningsmetoderna förvrängdes till skada för skogen.

- Värdeförstöring genom stympning av friska träd för att skapa torrträd. Det moderna skogsbrukets motsvarighet till medeltida munkars självplågeri.

- Välvilliga men okunniga stadsbeduiner, skalbaggsterrorister och den närmast religiösa tron på att alla livsformer ska blomma överallt - alltid. Naturen tvingas försöka göra som stadsbeduinerna vill och tror att det ska vara.

- Föreläggandefascister och översittares förföljelse av små skogsägare som inte vill förstöra skogen.

- Statsprojekterade skogsbilvägar som som ser ut som om fulla ryssar gjort ett misslyckat försök att bygga en flygplats och därefter dragit vidare.

- Hur mycket har politiska klåpares svammel kostat skogsbruket och folkhushållet? Sitt gärna ner när Du läser.

Stockholm söndagen den 17 november 2013
Mikael Styrman
.