.
Jag har suttit i politiskt fängelse tillsammans med personer som har varit i konflikt med, eller upplevts som konkurrenter av, de stora insamlingsparasiterna som Röda Korset till exempel. Så jag har kanske lite mer insikt än gemene man i hur de stora insamlingsorganisationerna skyddas av samhällsetablissemanget och tillåts att exploatera världens nöd för sitt eget bästa. Men redan före tiden i Gulag hade jag varseblivit och följt problemet. Diskussionen är ju inte precis ny även om den inte lett till någon sanering.
Jag har suttit i politiskt fängelse tillsammans med personer som har varit i konflikt med, eller upplevts som konkurrenter av, de stora insamlingsparasiterna som Röda Korset till exempel. Så jag har kanske lite mer insikt än gemene man i hur de stora insamlingsorganisationerna skyddas av samhällsetablissemanget och tillåts att exploatera världens nöd för sitt eget bästa. Men redan före tiden i Gulag hade jag varseblivit och följt problemet. Diskussionen är ju inte precis ny även om den inte lett till någon sanering.
Därför är jag inte förvånad över att en sådan viktig
fråga som utsatta barns situation har sjanghajats och exploaterats av
insamlingsparasiter.
Jag såg Uppdrag Granskning i går, onsdagen den 16
januari 2013. Programmet var ett skolexempel på vad granskande television kan
åstadkomma, när den är som bäst. Det känns lite märkligt att en sådan i och för
sig allvarlig och ledsam fråga kan bli så god TV-underhållning. Men det beror
väl på att man tycker så genuint illa om att en sådan fråga exploateras av
skrupelfria människor för sitt eget bästa - inte för barnens skull.
Sällan har man sett dessa förmodligen på sätt och vis
skadade egoister bli så tydligt avklädda. Sällan har deras medvetna agerande
skinit igenom så tydligt, liksom deras sätt att mot bättre vetande försvara
sitt agerande med hjälp av bitvis löjliga undanflykter i sina försök att villa
bort den intervjuande. Bitvis gränsade programmet nästan till lyteskomik. Detta
faktiskt menat i positiv bemärkelse.
Ta bara ett sådant exempel som att en av dessa insamlingschefer,
helt skamlöst, gömde sig bakom att när en viss kampanj sjösattes pågick
chefsbyten och almedalsveckan. Men en kampanj sjösätter inte sig själv om det
pågår chefsbyten - den stannar upp. Och deltagande i almedalsveckan för att
visa upp sig och främja den egna karriären ska över huvud taget inte påverka
den egna organisationens kampanjer. Åtminstone inte på annat sätt, än att en pågående
framtagning av en kampanj i det egna arbetet, är ett skäl så gott som något att
utebli från det korrumperade och kriminella Sodom och Gomorra som
almedalsveckan har utvecklats till.
Det är ett stort och växande problem i vårt samhälle
att möjligheterna att hjälpa nödlidande människor håller på att helt ödeläggas
därför att insamlingsorganisationerna har korrumperats och de sjanghajade
organisationerna bemannas av ett korrupt samhällsetablissemang och skyddas av
ett dito rättsväsende.
Det är mycket bra att det uppmärksammas. Och det finns
mycket kvar att göra inom ämnet för riktiga journalister.
Övertorneå torsdagen den 17 januari 2013
Mikael Styrman
.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar