onsdag 11 mars 2015

The American Polar Music Prize

.
Det verkar inte bara vara Nobelkommittéerna som har svårt att värna sin integritet.

Vad hade Stickan Andersson för avsikt med Polar Music Prize? Så här står det på Wikipedia:

Priset ska "ges för betydande insatser inom musiken och/eller musiklivet, eller för insatser som bedöms kunna bli av stor betydelse för musiken eller musiklivet, och skall kunna avse alla områden inom eller med nära anknytning till musiken”.

Ser Ni om det står att amerikanska musikpersonligheter ska premieras särskilt? Jag ser det inte.

Hur har det gått då?

Sedan priset började delas ut 1992 har 48 mottagare fått priset.
Av dem är 20 amerikaner, eller 42 %, mer än 4 av 10.

Intressant kan även vara att fram till Stickan Anderssons bortgång hann 12 st få priset varav 3 amerikaner, dvs 25% eller var fjärde.

Efter Stickans bortgång har 36 personer fått priset. Av dem var 17 amerikaner, eller 47%. Nästan varannan.
Det vill säga en fördubbling av andelen amerikaner efter Stickans bortgång.

Det är lite siffror, statistik, och en musikpristagares värdighet att erhålla priset är inte en statistisk fråga.
Den amerikanska propagandan och den amerikanska kulturimperialismen är starka krafter i vårt samhälle. Det är ändå inte rimligt att snart bara amerikaner får priset. Då är det andra och ovidkommande faktorer som avgör. Exempelvis att svenskar är mycket förtjusta i att frottera sig mot amerikaner. Det är fint. Det är kanske lika fint som det var att frottera sig mot tyskar fram till 1943.

Fortsätter Polar Music Prize på den inslagna vägen kan det bli adekvat att spekulera i vilken amerikan som ska få priset nästa år. Kanske rent av att man så småningom kan börja dela ut priset i New York så att man riktigt får sitt amerikanska lystmäte.

Men var det verkligen det Stickan Andersson ville?

Södertälje tisdagen den 10 mars 2015
Mikael Styrman
.

Inga kommentarer: