.
Området har naturligtvis inte täckts över av människor vilket många aningslöst tycks tro.
Inte bara är det så att många inte har begripit att det inte är människor som har täckt över Göbekli Tepe. Man verkar även ha missat tidsperspektivet helt.
Det är inte människor som har täckt över Göbekli Tepe. Att tro och påstå det är barnsliga fantasier från okunniga människor - troligen stadsbeduiner.
Det är naturen som har täckt över anläggningarna - under istider. Det man ser på bilder därifrån är typiska grusåsar som istider lämnat efter sig.
Det andra som man verkar ha missat helt är tidsfaktorn. Det verkar vara stor skillnad i fråga om hur anfrätta bilderna är. Det talar för att de uppförts, och anläggningen nyttjats under avsevärd tid. Lämningarna skulle inte se så anfrätta ut om de lämnats av sina upphovsmän på grund av ett bistrare klimat och sedan täckts över - på typiskt sätt - av en istid. Ingen kan heller veta när naturen täckt över anläggningarna. I likhet med andra fornlämningar kan även dessa ha nyttjats av olika civilisationer under flera olika tidsperioder innan en istid slutligen täckte över dem.
Anläggningarna har överlevt lång tid - mycket troligt flera istider - innan de täckts över. Det är sannolikt orsaken till att de delvis verkar så slitna. De är sannolikt eroderade av väder och vind under mycket lång tid. Det innebär att deras tillkomst är felaktigt tidsbestämd och deras uppkomst är mycket möjligt flera istider tillbaka i tiden. Men vid åtminstone en av dessa - kanske flera - har naturen täckt över dem.
På motsvarande sätt är det med dessa påhitt om att i området inte funnits bofast befolkning. Att man färdats dit för att uppföra dessa och sedan ägna sig åt vad som helst där. Det är naturligtvis bara fantasifullt trams från okunniga människor.
Självklart har det funnits bofast befolkning där. Platsen har sannolikt under sin tid varit en betydande metropol. Men lämningarna efter bostäder - om det alls finns något kvar av dessa - som med säkerhet var av betydligt enklare beskaffenhet än själva anläggningarna - återfinns naturligtvis mycket längre ned på berget och i de omkringliggande dalarna - betydligt mer övertäckta än själva tempelanläggningen som legat högst upp.
För övrigt tycker jag - utan att ha haft möjlighet att besöka anläggningen - att mycket talar för att Göbekli Tepe, i likhet med Baalbek, Egyptens pyramider och ett flertal anläggningar i Sydamerika är resultatet - inte av EN civilisations arbete - utan av flera civilisationers arbete. Konstigt vore annars. Men om det skulle visa sig vara så komplicerar det sannolikt tolkningen. Dock bör man vara öppen för att det kan vara så. Annars blir det lätt så att man försöker lägga ihop flera korsord till ett enda.
Det man ser i Göbekli Tepe är i så fall åtminstone delvis inte en lämning utan det utförande som den senaste generationen användare lämnade efter sig.
En annan sak som verkar ”fel” i hanteringen av Göbekli Tepe tycks vara en vilja att finna orsaken till varför anläggningen uppförts och även orsaken till dess ”undergång”. Mycket kan man säkert finna i Göbekli Tepe, men slutet finner man sannolikt inte där. Det kunde, eller hann, sannolikt ingen dokumentera i sten. Att man ändå söker det - mot bättre vetande - beror sannolikt på de romantiska grillerna om att det är människor som täckt över anläggningarna. Det är faktiskt lite för barnsligt för vuxna människor att hålla på och tramsa om.
Sedan blir det förstås intressant att se om man lyckas lösa några stora gåtor med stjärnbildernas hjälp, utöver möjligen att få viss vägledning om när åtminstone delar av anläggningarna uppförts. Jag är lite benägen att tro att den viktigaste slutsatsen kommer att bli att stjärnor fanns det förr och det finns det nu också.
Falun söndagen den 15 mars 2026
Mikael Styrman
.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar