.
Det är en gammal och väletablerad sanning att verkligheten alltid överträffar dikten.
Oavsett hur vi människor försöker ställa till det och överdriva kan verkligheten alltid bättre. Detta får vi gång efter annan bevis för. Trots det finns det rikligt med exempel på bokmanuskript som refuserats som varande orealistiska. Säkert finns det också sådana som är orealistiska. Men märkligt nog visar verkligheten återkommande sig vara mycket värre än dikten. Ta bara de fall runt USA:s President Donald Trump, hans mångåriga vapenbroder Jeffrey Epstein och ett flertal politiska och finansiella pampar på den internationella arenan:
Våldtäkter och sexuella övergrepp i organiserad form inom samhällseliten.
Maffiamentalitet i samband med företagsdriften.
Mord på affärskompanjoner som man blivit sur på.
Godtyckliga massmord riktade mot andra länders befolkning.
Godtyckliga mord riktade mot den egna befolkningen.
En skurk med oräkneligt antal grova brott väljs till president i ett land vars befolkning ser sig själva som guds gåva till mänskligheten.
Europeiska kungligheter som som reser över halva jordklotet för att pippa med, och i sällskap av, dömda sexualbrottslingar.
Höga politiker - amerikanska såväl som europeiska - kanske fler - som gör oförklarligt stora affärer med - eller får stora belöningar och umgänge med kurtisaner - tillhandahållna av hallickar.
En flerfaldigt dömd president i USA som åker runt och bygger monument över och till minne av sig själv.
Spioneri möjliggjort genom honungsfällor och sexuell utpressning.
Hallickar som mördas för att tystas i amerikanska fängelser.
Karriärgurus som är fina i kanten men visar sig vara rekryterare av horor till kurtisanverksamhet.
Den totala huvudlöshet som tycks ha präglat alla dessa pampars agerande i de här fallen får mig att minnas en stand up-komediföreställning jag en gång såg åtminstone delar av på TV. Komikern beskrev fenomenet ungefär så här - stött av förklarande gester: ”Sedan tar stora hjärnan plats i lilla hjärnan och fungerar som en värmesökande robot”.
Det här som utspelat sig kring Jeffrey Epstein och Donald Trump visar med all önskvärd tydlighet att hur höga positioner vi än må nå, hur välutbildade, hur framgångsrika och hur höga tankar om oss själva vi än må ha, finns stenåldersmänniskan och hans drivkrafter bevarade alldeles under huden på oss. Vi förhåller oss till det på olika sätt. En del förnekar det, andra bejakar det och åter andra försöker kontrollera de värsta avarterna de orsakar utifrån ett civiliserat perspektiv.
Vi brukade läsa om Romarikets och andra civilisationers förfall. Kanske borde vi istället studera vår egen tid och framför allt maktens boningar? Som psykologin lär oss behöver vissa grundläggande behov tillfredsställas i en förmodad ordning. Efter hand som grundläggande behov tillgodoses prioriteras andra behov upp. Det som utspelat sig kring Trump, Epstein, politiker, affärsmän och kungligheter m fl är sannolikt naturliga följder av att livet blir tomt och meningslöst efter hand som nödvändiga behov tillgodoses och ger plats för excesser ägnade att ge livet innehåll. Detta naturligtvis inte sagt i någon urskuldrande avsikt utan mer som ett försök att förstå hur välutbildade och framgångsrika människor kan bli benägna att kasta allt överbord för att tillgodose humoristiskt primitiva drivkrafter.
Falun söndagen den 8 mars 2026
Mikael Styrman
.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar