.
En sak tenderar att hända när mänskliga civilisationer passerat sitt zenit och är även ett känt faktum, om än kunskapen om det inte nödvändigtvis är särskilt utbredd. Det är fenomenet att när mänskliga civilisationer med råge passerat zenit och kommit en bra bit på väg i sitt förfall, tenderar manlig kärlek - det vill säga homosexualitet - att upphöjas till den högsta och förnämsta formen av kärlek.
Möjligen finns motsvarande fenomen även bland kvinnors kärlek till kvinnor, men det är inte lika lätt att se eftersom kvinnan alltid - eller i de flesta civilisationer - haft och har en mer undanskymd eller nedtryckt ställning och därför inte heller är lika hyllad längs vägen mot undergången.
Att vår civilisation kommit en bra bit på väg mot sin undergång kan utläsas av den extremt stora plats som hyllande av homosexualitet numera tillåts ta i vårt samhället. Det handlar inte längre om rätt att utöva sin homosexualitet skyddad från förföljelse. Det som visar hur det är ställt är att homosexualiteten numera tillåtits bli invasiv och ta en helt orimligt stor plats i den offentliga debatten. Varenda potentiell makthavare med ambitioner ska numera stå på barrikaderna och kraxa om homosexualitetens förträfflighet och förfining. Självfallet kommer den pro-homosexuella propagandan att skapa mängder av olyckliga människor som inte varit i position att skydda sig mot propagandan. I värsta fall kommer spåret att bestå av genom medicinering och operationer irreparabelt vanställda människor.
Men den här gången räcker det inte att människans inbilskhet resulterar i ett underkännande av den fortplantningsordning som naturen inrättat. Nej, naturen ska rättas av en uppsjö av ”Doktor Mengele-psykopater” som vädrar blod, karriär och pengar och inte kan hejda sin lust att karva i andra människors levnadsbana trots att var och en borde kunna räkna ut att de här lössläppta stollarna kommer att lämna ett brett spår efter sig av olyckliga människor, vanställda för resten av livet, på grund av en viss tids sexuell vilsenhet, som inte alls är särskilt ovanlig under en ung människas utveckling från barn till vuxen.
Vi behöver en lagstiftning som skyddar olyckliga unga människor mot överambitiösa - och ibland ändå godhjärtade - stollars exploatering av deras olycka, orsakad av att naturen inte alltid är perfekt eller inte ännu hittat fram. Men givet vad som utspelat sig i andra mänskliga civilisationer på dekis känns det inte helt hoppfullt att vi kommer att få en fungerande sådan.
Den här frågan, liksom kärnkraften och annat har av allt att döma kidnappats av vänstervridna - och möjligen ändå godhjärtade - militanta stollar i media. Politiken följer som regel minsta motståndets lag, vilket i det här fallet innebär att dårarna i media blivit våra banérförare som styr landet via proxy.
Falun söndagen den 18 augusti 2024
Mikael Styrman
.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar