.
Sosseriet har hållit på och råddat en längre tid nu med det ris de själva bundit åt den egna ryggen. Det är trögt att lägga om rodret på det tunga skeppet när kursen är resultatet av en långvarig och långt gående indoktrinering som inför de egna väljarna framhållit den egna politikens förträfflighet och höga ideal. Så plötsligt hamnar man i en situation som innebär att allt är fel. Då är det inte så lätt att bara lägga om kursen 180 grader utan att riskera en svekdebatt och omfattande väljarflykt.
Magdalena Andersson (MA) framstod som trängd och stressad när hon uttalade sig efter SD:s framställan om misstroendevotum mot Morgan Johansson. Mer än nödvändigt, kan man tycka. Varför?
MA tillträde efter en långt gående kohandel med Amineh Kakabaveh, som inte går så bra att förena med en överenskommelse med Turkiets Erdogan. Var det rent av så, att sosseriets strategi var att nu köra över Kakabaveh för att kunna blidka Erdogan? Men så, i och med SD:s framställan om misstroendevotum, sattes på nytt ett skarpladdat politiskt vapen i händerna på Kakabaveh. Det är klart att det svider i så fall och det kan skapa en åtminstone tillfällig känsla av schack matt hos MA. Men mest svider nog i prestigen att framställan om misstroendevotum kom just från SD.
Man kan tycka att det är konstigt att inte MA bara dumpar den inkompetente och osaklige Morgan Johansson - även om han bara är normal-osaklig och normal-inkompetent på det sätt som är vanligt och accepterat i ett parti som blivit allt mer moraliskt urgröpt av långa tiders maktinnehav. Kanske är de interna konvulsionerna så svåra att sosseriet hellre tappar makten än riskerar en svekdebatt som kan få partiet att falla sönder? Det problemet löses ju i och för sig inte om man tappar makten, men följden kan bli att någon annan får fatta de för partiet svåra besluten.
En förlorad kabinettsfråga leder kanske ändå till en socialdemokratisk kortvarig expeditionsministär. En sådan kan ju ha något lättare att slingra sig ur ansvaret för de svåra besluten. En sådan regering är friare att förhandla med Erdogan utan att behöva hedra den tidigare överenskommelsen med Kakabaveh. Det finns ju också möjligheten att partiet förment kortvarigt kliver åt sidan och släpper fram någon av reserv-sossarna, exempelvis Annie Lööf, att leda en expeditionsministär i syfte att få de smärtsamma besluten avklarade utan att partiets sammanhållning behöver belastas av dem.
Man kan tycka att det är märkligt att MA har låtit Morgan Johansson härja som han gjort. Varför har hon inte tagit sitt ansvar som regeringschef och sparkat honom redan för länge sedan? Det är ofrånkomligt att det kastar en lång oduglighetens skugga över både partiet och henne själv.
Falun torsdagen den 2 juni 2022
Mikael Styrman
.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar