torsdag 19 januari 2023

Kriminella tillåts sköta rättsskipningen i Sverige

 .

Man behöver inte alls vara förvånad över att den grova kriminaliteten breder ut sig över landet. Det är en fullständigt naturlig och obeveklig konsekvens av att den grova kriminaliteten först tillåtits breda ut sig allmänt i statsapparaten, sedan i den övriga offentliga förvaltningen och inom rättsväsendet.


En - av flera - påminnelser om att kriminella tillåts döma andra, och varandra, i Sverige fick vi i måndags och igår. Därmed avser jag inte utomrättsliga rättegångar i parallella rättsväsenden även om sådant också finns, och till och med omhuldas, till exempel i sossemaffians dekadenta Malmö.


Jag syftar på den skandal som Expressen rapporterade om igår, som innebar att två gängkriminella som lockat en tredje i en mordfälla, dömdes av Södertörns(?) tingsrätt till långa fängelsestraff men samtidigt inte häktades, trots att åklagaren yrkade på det. De borde naturligtvis häktats även utan att åklagaren hade yrkat det. Det är självklart allvarligt att de släpps lös, både med hänsyn till de allvarliga och på sikt systemhotande brotten, men också för att rättsprocessen inte är avslutad i och med tingsrättens dom. Det är ett välkänt fenomen i Sverige numera, att grovt kriminella tillåts otillbörligt påverka rättsprocessen genom att skaffa bort bevis och påverka vittnen.



Enligt Expressen ändrade hovrätten tingsrättens beslut igår och de två mördarna - för de är naturligtvis mördare, även om de inte bevisats personligen ha hållit i mordvapnet, just den här gången - häktades i sin frånvaro.


Tingsrättens beslut att inte häkta de två yrkesmördarna är så groteskt att det i ett fungerande, och hyggligt korruptionsfritt, rättsväsende skulle ha resulterat i att domare, och eventuella nämndemän, som åstadkommit tingsrättens dom omedelbart skulle ha dels avskedats och dels åtalats samt skickats i fängelse. Det må finnas gränser för vilket konstnärligt - och ska vi säga ekonomiskt - handlingsutrymme en tingsrätt rimligen får tillåta sig.


Det här sätter fingret på ett stort problem i Sverige som är starkt bidragande till den grova brottslighetens expansion. Jag syftar på det faktum att vi saknar mekanismer för att komma tillrätta med den kriminella socialdemokratins under decennier utövade politisering av domstolsväsendet. Självklart måste ett samhälle ha mekanismer som rensar ut brottslingar ur domstolsväsendet och åklagarkårerna. Det får ju inte heller vara så att en sådan viktig funktion upprätthålls av kriminella bröder och systrar som bara låtsas döma varandra. 


Inom polisväsendet har vi motsvarande brist, som delvis förklarar den cirkus som nu utspelar sig i den högsta polisledningen. Vi saknar från polisen och rättsväsendet fristående strukturer som kan utreda och beivra inom dessa verksamheter bedriven brottslig verksamhet. Istället hånar det offentliga Sverige och deras underhuggare i den i hög grad korrumperade journalistkåren, och dito mediaägarna, Italien trots att verkligheten bjuder att vi ska lära av Italien. Italien har haft stora problem och har utvecklat metoder för att bekämpa korruption inom såväl rättsväsendet som samhället i övrigt. I det dryga och pompösa Sverige tillåts ännu maffian att blockera alla åtgärder som syftar till dess bekämpande.


I det korta tidsperspektivet kan det framstå som något märkligt, att det inte finns en säkerhetsventil i den svenska rättegångsordningen, innebärande ett litet tidsfönster på till exempel en vecka, vilket skulle ge hovrätten möjlighet att överpröva ett beslut om att släppa fri en person som åklagaren vill häkta, men som tingsrätten vill släppa fri, innan tingsrättens beslut att inte häkta får effektueras. I det här fallet är det ju extra tydligt eftersom tingsrätten både dömt personerna till långa straff och samtidigt släpper dem fria för att ge dem möjlighet att undandra sig rättvisan och otillbörligt påverka den fortsatta rättsprocessen.


Falun torsdagen den 19 januari 2023

Mikael Styrman

.

Inga kommentarer: