måndag 2 december 2019

Maffians plundring av Stockholms landsting skapar Kampuchea-förhållanden


Det börjar nu bli tydligt vad den moderata maffians plundring av Stockholms Läns Landsting resulterar i. Mest uppmärksammat har plundringen genom Nya Karolinska blivit. Den är med rätta världsberömd. Ingenstans i världen får så många betala så mycket för att få så lite och dessutom utan att några av de ansvariga rannsakas och döms - trots de uppenbara svindlerierna. Det är dock inte den enda plundringen, men väl den mest uppmärksammade. 

Det uttrycktes i klartext i helgen, i någon av TV-kanalernas morgonsändningar - troligen TV4. Statstelevisionen har ju helgledigt. Men maffians inflytande resulterade tyvärr i att inslaget censurerades i efterhand och därför inte kan ses på Play. Det var för tydligt vad som komma skall.

Vad som sades var i alla fall att neddragningen av sjukhusvården sker trots medvetenhet om att den kommer att resultera i ett mångårigt kaos för patienterna/skattebetalarna. Så småningom är meningen att en större del av vården ska övergå till att förmedlas av lokala vårdcentraler. Det vill säga att det ska bli som förr. Som det var innan korrupta politiker började rigga landstinget för att bli plundrat av maffian genom sjukhusbyggena. Nu när den plundringen är genomförd kan vården återgå till den gamla ordningen. Dock kommer väl även den övergången att förutsätta omfattande plundring för att kunna återställa vad som tidigare fanns.

Under tiden mellan att den ena vården läggs ned och fram tills den andra byggts upp kommer stockholmarna att befinna sig i ett kaotiskt limbo som för många kommer att innebära att det blir svårt, många gånger säkert omöjligt, att få vård när det behövs. Det kommer att skapa svårigheter även för mer bemedlade att få den vård som skatten med lätthet hade finansierat om sektorn hade varit hyggligt fri från korruption. Mindre bemedlade kommer att drabbas utan pardon. Det kommer att innebära en kulturrevolution som medför att den del av läkarna, den politiskt servila gräddan, som inte vill och kanske inte heller kan producera något, som är tillräckligt högt upp i pyramiden för att alltid undgå ansvar, som sitter i sina stängda rum, vid sitt bord med fötterna på bordet, för att de stöttar politikerna, blir kvar. De läkare som är utbildade och i produktiv ålder och vilka producerar vård skeppas iväg. Kunniga och arbetande vårdbiträden och undersköterskor späds ut som nu, genom rekrytering av människor utan språkkunskaper och utbildning men med falska papper. I mitten av pyramiden kläms sköterskorna som är för lågt i hierarkin för att kunna påverka sin arbetssituation men tillräckligt högt för att kunna straffas. Det är på dem det kommer att vila och det är också bland dem offren kommer att skördas när sjukvården genom plundring och vanstyre kollapsar.

För mig som drivit företag hela livet - nästan hela livet - tills maffian stal företaget med ett korrupt ”rättsväsendes” hjälp, känns det mer än märkligt att man gör driftomläggningen så att man drar ned på den tillgängliga vården utan att först ha byggt upp alternativet.

Jag jämför gärna med hur vi jobbade som eldistributörer, med kundernas bästa för våra ögon, och alltid prioriterande att hålla igång driften. Samtidigt skedde omläggningen i bakgrunden, förhoppningsvis omärkligt för kunden. I Stockholm verkar politiken alltid göra tvärtom. De stryper den fungerande funktionen. Först senare tillgängliggör man det som ska komma istället. Det låter sig lätt sägas, men bakom orden döljer sig oerhörda mängder mänsklig oro, ångest, lidande sorg och till och med död.

Metoden finns inte bara i vården i Stockholm. Ta bara trafiken som exempel. Där jobbar politiker och tjänstemän med samma agenda. Skapa först ett elände för trafikanterna med vars hjälp man sedan kan driva igenom något som annars inte skulle accepteras. Nya Slussen är ett bra exempel. Ingen som är både hederlig och vettig i huvudet skulle stänga en stor del av trafikflödet till och från Stockholm utan att först ha ha byggt alternativen som ska möjliggöra för trafiken att flyta även under byggtiden. På så sätt skapar man ett kaos som är själva nyckeln till att sedan börja mjölka skattebetalarna.

En del av oss har sett och minns den brittiska komediserien Yes Minister, från tidigt 1980-tal, med Nigel Hawthorne som sir Humphrey Appleby. Den lär för övrigt ha varit ett av Margaret Thatchers favoritprogram. Har man sett serien känner man igen härskarknepen som hela tiden används av Stockholm politiker och tjänstemän. Man skapar hela tiden, med beräkning, kaos och svårigheter för medborgarna, för att komma i en position att få dem att acceptera olika mer eller mindre absurda lösningar som alltid innefattar möjlighet att plundra skattebetalarna. De godtrogna, eller uppgivna, medborgarna accepterar plundringen för att dess genomförande som en bieffekt resulterar i att kaoset som plundrarna med vett och vilja skapat lindras.

Vårt rättsväsende har sedan länge gett upp kampen mot den politiska och den grova ekonomiska brottsligheten. Man kan i det här sammanhanget säga om vårt rättsväsende, ungefär som Winston Churchill sade om amerikanerna. Man kan lita på att rättsväsendet i slutändan kommer att döma en grov ekonomisk-politisk brottsling till ett symboliskt straff, efter att först ha uttömt varje annan möjlighet.

Falun måndagen den 2 december 2019
Mikael Styrman

Inga kommentarer: