onsdag 13 juni 2007

Fastighetsdomstolens dom kommer idag




Idag kommer fastighetsdomstolens dom i fråga om inlösen av Ekfors elnät. Vi ger också in vår årsredovisning idag. Förvaltningsberättelsen som har mycket bäring på aktuella frågor följer här:


Bolaget stiftades 1917 och inledde snart sin verksamhet. Registrering hos Patentverket skedde i februari 1918. Verksamheten utgörs bland annat av elproduktion i Övertorneå kommun och eldistribution inom de allt mer avfolkade Övertorneå och Haparanda kommuner.


Inga driftstörningar av betydelse från bolagets anläggningar

Inga driftstörningar av betydelse har inträffat under året som emanerat från bolagets anläggningar. Under pågående tvångsförvaltning förekom under vintern 05/06 ett antal mindre avbrott främst på vår Haparanda-matning, under oklara omständigheter. Avbrotten kunde aldrig ges någon tillfredsställande förklaring.


Omfattande återuppbyggnadsarbeten i andra delar av landet

Fortfarande pågår, i avvaktan på nästa storm, omfattande återuppbyggnadsarbeten efter stormen Gudrun som drabbade södra Sverige den 8 januari 2005. Flera hundratusen elkunder drabbades av flera dygn långa elavbrott. Tiotusentals kunder drabbades av många månader långa elavbrott. Fortfarande mer än två år efter stormen är södra Sverige fullt av kablar som ligger på backen. Återuppbyggnads­arbetena uppvisar klar ”Disney-karaktär”, är tillfälliga och mediala samt bedrivs utan tecken på målmedvetenhet. När pressen drar vidare avstannar arbetena.


Svenska Avbrott

Som vanligt är det främst framträdande medlemmar i branschorganisationen ”Svenska Avbrott” som utmärker sig. Bra på politisk servilitet, ryggborstning m.m. men dåliga på att hålla elnät som inte har strömavbrott jämt och ständigt.

Elkunder i södra Sverige har i skriften ”Sydkraft mot elupproret, allmänheten och verkligheten” bland annat framhållit Ekfors elnät som föredöme. Som väntat har denna och annan information inte nått Energimyndigheten som istället för att göra något åt missförhållandena i resten av landet har sett till att få Ekfors elnät satt under tvångsförvaltning.


Nätverksamheten

Frånskiljarbeståndet har förtätats och installation av automatiska och fjärrstyrda frånskiljare har fortsatt under verksamhetsåret.


Politiska blockader

Grusning av vägar i kraftledningsgatorna har utförts. De har inte kunnat utföras i planerad omfattning på grund av politiska blockader mot bolagets arbeten. Arbetena har försvårats av att åkerier inte bara på den svenska sidan utan även på den finska sidan av gränsen dels lämnat ”avböjande offerter” och dels trots förskottsbetalning avstått från arbetena fastän de inte haft andra arbeten. Inom åkeriverksamhet som i hög grad är beroende av den offentliga sektorn är det kanske inte så lätt att vara allt för kaxig. Åtminstone uppvisar åkerierna i Norrbotten och Lappland betydande politisk fingertoppskänslighet om än inte affärsmässighet. Det senare behöver man kanske inte om politisk ryggborstning är ledstjärnan i verksamheten. För bolagets del har det resulterat i förseningar men inte mer än så.


Kraftverken renoveras

Arbetet med att renovera bolagets båda kraftverk har fortsatt. Arbetet beräknas numera färdigställas under sommaren 2007 vad avser kraftverken och ytterligare något år senare vad avser dammluckorna.



Politiska kamporganisationer

Energimyndighetens politiskt styrda systematiska trakasserier mot bolaget har under året så vitt kan förstås fortsatt planenligt. Även skattemyndigheten har allt tydligare profilerat sig som en NationalSocialdemokratisk kamporganisation. Våren 2006, utöver andra åtgärder, tillskrev man företag inom bolagets verksamhetsområde och uppmanade dem att dra av skatt vid betalning av bolagets räkningar med anledning av att bolaget inte har F-skattsedel. Det ska framhållas till skattemyndighetens försvar att när bolaget gav offentlighet åt att bolaget inte är skyldigt att ha någon F-skattsedel så korrigerade skattemyndigheten snabbt sitt felaktiga besked.

Den nyssnämnda fadäsen föranledde Kurt Larsson (vem annars?) att gå ut offentligt med att han skulle uppvakta Mona Sahlin för att få hjälp mot bolaget – som om hon inte redan var höggradigt inblandad. Den minnesgode läsaren minns hur Kurt Larsson skulle ta sig in i riksdagen på att få bolagets koncession indragen år 1989. Hans Rode, tidigare NationalSocialdemokratiskt kommunalråd i Malmö, dåvarande generaldirektör på Statens Energiverk skaffade sig övervintringsjobb på Vägverket genom att gå Kurt Larsson till mötes. Men någon riksdagskarriär blev det inte. Dåligt för Kurt Larsson, dåligt för Övertorneå men bra för Sverige.


Politiska skenrättegångar

Processer om politiskt styrd prövning av våra tariffer; politiska skatteprocesser, kraftstöld och bedrägerier i Siekasjärvi med Energimyndighetens hjälp m.m har förekommit i numera normal omfattning. De omfattande trakasserierna har resulterat i avsevärda svårigheter för bolaget och närstående bolag bland annat att i tid upprätta årsredovisningar och ge in dessa till bolagsverket. I samband med det obefogade politiska anhållandet av VD i oktober 2005 beslagtog polis och åklagare alla bolagens bokföringsmaterial för flera verksamhetsår, även för år för vilka ännu inte bokslut gjorts samt pågående år.

I början av november utsågs vår värsta konkurrent Vattenfall till tvångsförvaltare av bolagets nät på grund av missnöje från regeringen med att inte bolaget tillräckligt höviskt behandlat de nationalsocialdemokratiska krafttjuvarna i Siekasjärvi.


Hett eftertraktad helikopter

Mycken möda har fått läggas ned på att freda bolagets helikopter från vissa kollegor och kronofogdens politruker. Den kinesiska folkdomstolen i Haparanda under ledning av den inte alltid helt nyktre bilisten M Jalo Viinanen har bland annat dömt ut ett förskott till Vattenfall –d.v.s. ett förskott från en monopolleverantör till en annan monopolleverantör. Verkligheten överträffar som bekant alltid den grövsta satir. Med hjälp av denna absurda dom har sedan Vattenfall fått vår helikopter utmätt – således för ett förskott. Helikoptern sticker kanske lite för mycket i ögonen även på branschfolk. Det kan inte vara så lätt att lägga ett förslag om helikopterinköp i en kommunal eller statlig styrelse och få behålla jobbet.

Samtidigt betalar Vattenfall själva inte alla elräkningar för sitt värmeverk i Övertorneå. När vi sökte Vattenfalls värmeverk i konkurs avslog samme M Jalo Viinanen ansökan därför att fakturan inte ansågs klar och förfallen eftersom den var så mycket större än de andra räkningarna. Vän av ordning frågar sig naturligtvis vad en sluträkning får för mening om den måste vara lika stor som de preliminära. Sluträkningens funktion är ju att justera debiteringen, hämta in eventuell underdebitering alternativt återföra överdebitering. Men med tanke på vad annat M Jalo Viinanen åstadkommit i domarrollen kanske han ändå hade en av sina klarare stunder då?


Den statskontrollerade pressen

NationalSocialdemokratiska kommunpolitiker har under ledning av Energimyndighetens dåvarande chefsjurist Charlotte Zackari skapat en mycket medial konflikt genom att sluta betala Ekfors vägbelysningsfakturor. En mycket udda omständighet är att de i förhållande till Ekfors många tiotals gånger större kommunerna valt att driva vägbelysningsfrågorna till konkurrensverket och marknadsdomstolen. Denna till synes besynnerliga handläggning förklaras när man tar del av Charlotte Zackaris C.V. som bland annat innefattar en tidigare befattning som byråchef vid konkurrensverket samt en tid som departementsråd och chef för konkurrensenheten på Näringsdepartementet. En pikant detalj är att Energimyndigheten som ska vara en opartisk statlig specialmyndighet och de två kommunerna som är part i tvisten, använder samma ombud.

Den i Moskva, förlåt Stockholm, utkommande pressen har snällt och lydigt valt att bara fokusera på ”det albanska kriget” som vägbelysningstvisten utgör. D.v.s. en rökridå bakom vilken man döljer övergreppet mot Ekfors-bolagen och Mikael Styrman. Ett undantag dock – de har naturligtvis inte missat att noggrant redogöra för ”skattedomen” mot mig i den kinesiska folkdomstolen i Haparanda.


Den statspolisiära politiska verksamheten

De olika Nationalsocialdemokratiska aktörernas åtgärder mot Mikael Styrman och Ekforsbolagen har under verksamhetsåret antagit såväl tragiska som komiska former. I samband med ett SosseGestapo-tillslag mot bolagen och hemmet i gryningen den 25 oktober 2005 beslagtogs alla Ekforsbolags redovisningsmaterial för flera verksamhetsår inklusive pågående år. I samband med tillslaget anhölls Vd Mikael Styrman och hade man funnit något substantiellt hade man nog slängt bort cellnyckeln. Istället tvingades en besviken förhörsledare släppa Mikael S efter 1,5 dygn.

Tillslaget samordnades med, och var avsett att rättfärdiga, att Länsrätten i Södermanland beslutade att sätta Ekfors elnät under tvångsförvaltning den 1 november 2005. Beslutet har resulterat i betydande merarbete för att undgå en total NationalSocialdemokratisk konfiskation av företaget.

Bland de tragiska och komiska formerna kan i övrigt exempelvis nämnas

att den norrbottniska Ebbe-Karlsson-polisen tillsammans med den till synes helt politiserade skatteförvaltningen i Norrbotten upplät alla Ekforsbolagens räkenskaper till bolagens främsta konkurrent, statliga Vattenfall;

att en grupp om fem tjänstemän vid skatteförvaltningen ledda av en politruk som vi av diskretionsskäl kan kalla Angelika Skuurk kallade till sig Ekfors elnäts tvångsförvaltare och uttryckligen begärde hjälp ”mot vår gemensamma fiende, Mikael Styrman”;

att skatteverket låg så länge på redovisningsmaterialet för ett koncernbolag, Uppåt Väggarna AB, att det tvingades i tvångslikvidation;

att skatteverkets avsikt var att göra likadant med övriga Ekforsbolag men att man ändrade sig när Mikael Styrman brevväxlade med skatteverkets generaldirektör i ärendet och lät publicera korrespondensen i tidskriften Gränslös;

att tillslaget i november föregicks av systematiska trakasserier mot Mikael Styrmans familj varvid familjen under sommaren och hösten 2005 väcktes tidigt på morgonen lördagar och söndagar av en person (en pensionär från Överkalix) som på Kronofogdemyndighetens uppdrag distribuerade nonsensdelgivningar företrädesvis från Dalakraft och Falu Elnät där partilojaliteten uppenbarligen är hög bland personalen;

att tillslaget föregicks av att Ebbe-Karlsson-polisen gjorde inbrott i och buggade Mikael Styrmans hem, hans mor Hilkka Styrmans hem och Ekfors kontor;

att tillslaget föregicks av buggning av våra telefoner – med eller utan tillstånd av den kinesiska folkdomstolen;

att tillslaget föregicks av överflygning av kontor och bostäder i trädtoppshöjd med polishelikoptern;

att tillslaget föregicks av filmning av Mikael Styrmans bostad med dold kamera;

att tillslaget föregicks av fotografering av Mikael Styrman med teleobjektiv ute på samhället;

att tillslaget föregicks av brottsprovokation genom att den ovan nämnda delgivningsmannen var polttoöljykund (polttoöljy=finsk lågbeskattad brännolja) och låtsades vilja ha Mikael Styrman att smuggla polttoöljy till honom;

att tillslaget föregicks av utredning av snart sagt allt möjligt strunt som t ex påstådd överdämning av regleringsmagasinet Puostijärvi med 3 cm (mindre än skillnaden mellan sydlig och nordlig vind) och senare bland annat delorsak till gryningsräden mot och anhållande av Mikael Styrman.

En reflektion som otvunget infinner sig när man betraktar detta i efterhand är, att om polisen och skatteverket i Sverige förfogar över sådana resurser, att någon övrig verksamhet över huvud taget varit möjlig att uppehålla under sommaren och hösten 2005, måste Sverige rimligen förfoga över mer politiska polisresurser än vad som var fallet i Östtyskland före järnridåns fall.

Efter att Sosse-Gestapo behållit Uppåt Väggarna AB:s bokföring så att inte årsbokslut kunde upprättas och UVAB därför försattes i tvångslikvidation fattades interimistiskt beslut om betalningsanvar för styrelsen för UVAB:s skatter intill 11,9 Mkr.

På våren utmätte därför Kronofogden i Haparanda samtliga Mikael Styrmans fastigheter, sammantaget ca 60 miljoners värde, som för övrigt ännu är utmätta. Eftersom det fanns risk för att kränkningen av Mikael Styrman och hans familj annars inte skulle vara tillräckligt långt gående, bröt sig även fogden in i familjen Styrmans bostad, kvällstid. Vid det aktuella tillfället var endast ett barn i familjen hemma. Efter att ha traskat omkring en del i huset med ytterskorna på, utmättes familjens tre skotrar (en vecka före påsk) samt två bilar.

Efter utmätning av ca 60 miljoner, när man har rätt att mäta 11,9 miljoner, bedömdes det ändå nödvändigt att bryta sig in i hemmet och mäta ut bilar och skotrar. Skotrarnas utmätning, trots att de är av ringa värde, och särskilt mot bakgrund av fogdens redan mer än femfaldiga överutmätning röjer med all önskvärd tydlighet avsikten med expeditionen. Syftet var inte att säkra tillgångar. Syftet var att kränka familjen på det sätt som nazistisk tradition påbjuder.

När Ekfors elnät sattes under tvångsförvaltning den 1 november 2005 utsågs Ekfors främste konkurrent, statliga Vattenfall, till tvångsförvaltare. I en västerländsk rättsstat skulle en sådan åtgärd väcka stor förvåning. På vårvintern hade Vattenfall ledsnat på NationalSocialdemo­kratiska kommunpolitikers i Haparanda och Övertorneå kommuner vimsande. Till detta bidrog Energimyndighetens genom sin chefsjurist Charlotte Zackaris ideliga försök att träda i tvångsförvaltarens ställe och detaljreglera tvångsförvaltningen till ett totalt övertagande, en konfiskation, av företaget, trots att den av domstol utsedda tvångsförvaltaren fann detta opåkallat.

Vattenfall lämnade tvångsförvaltningsuppdraget vårvintern 2006. Energimyndigheten hade länge uppenbara svårigheter att finna någon som var både lämplig och kände sig kallad att axla Vattenfalls mantel. Så småningom äntrade den NationalSocialdemokratiska kamporganisationen Ackordscentralen Norrland scenen och fann sig utan någon som helst tidigare erfarenhet på området av Gud Fader utsedd av förvalta elnätet i nedre Tornedalen. Cirkus Ackordscentralen kunde därmed ta sin början men då är vi inne på nästa verksamhetsår.

Det ger sig självt, att i det rådande politiska klimatet i rättssäkerhetsunderskottets Sverige, blir inte mycket arbete uträttat, som kan bidra till att föda en allt större improduktiv eller rent av kontraproduktiv samling politiskt tillsatta offentliganställda, som framstår som hämtade ur Milgramexperimentet.


Idag faller domen i fastighetsdomstolen

Det är varje regerings, och dess administrations, uppgift att, givet förutsättningarna, skapa ett så bra land som möjligt förr oss alla att leva i. I detta måste inrymmas, att det finns utrymme för medborgarna att tänka själva och att leva sina liv i rimlig frihet från detaljstyrning från administrationen. Det socialdemokratiska arbetarepartiet förlorade, någon gång under sitt 70 åriga maktinnehav, förmågan att dra gränsen mellan den privata självbestämmanderätten å den ena sidan och det allmännas möjligheter att med utnyttjande av samhällets maktmedel, detaljstyra människors liv å den andra. Successivt har man kommit att få mer gemensamt med 1930-talets nationalsocialister i Tyskland – man har blivit NationalSocialdemokraterna.

En allt mer framträdande maktgalenskap fick partiet att avträda från den demokratiska vägen till att missbruka myndigheter och rättsväsende till att detaljstyra människors livsbetingelser på ett sätt som är ovärdigt en demokrati. Därmed bäddade man för den förlust av makten som blev ett faktum hösten 2007.

Nu, i det post-nationalsocialdemokratiska samhället väntar vi på domen. Idag ska fastighetsdomstolen i Luleå säga sitt om huruvida staten på Energimyndighetens begäran ska lösa in Ekfors elnät.

I ärendet har vi hittills sett regeringen låta rättsväsendet dels omtolka befintlig lagstiftning till en Ad-hoc-lagstiftning för att komma åt en enskild medborgare och dels helt obesvärat bortse från rådande rättstillämpning i andra fall, när det inte gagnat regeringens syften. Helt obesvärade av landets lagstiftning har statliga tjänstemän som numera räknas i hundratal förföljt en liten enskild företagare med fyra anställda. Den tidigare regeringens förhållningssätt till avlyssning med flera integritetskränkande ingrepp ger ett intryck av, att landet helt saknar lagstiftning på området. Ett av landets bästa elnät har satts under tvångsförvaltning trots att de nedrasande elnäten stått som spön i backen runt omkring oss, medan våra stått pall i alla väder. Man har dömt en oskyldig man (Mikael Styrman) till nästan tre års fängelse, för att hans åsikter inte passat. Skatteverkets resurser har helt ogenerat använts till att konstruera för ändamålet lämpliga påhittade inkomster och skatter.

Mot denna bakgrund måste naturligtvis förväntningarna vara, att om man kan sända en oskyldig i fängelse, naturligtvis måste man även kunna stjäla hans företag och hans övriga tillgångar.
Allt som går i vår favör utöver detta måste betraktas som en seger.



ooOoo