måndag 29 juli 2013

Rökridå 3

.

Nu går Carl Bildt till storms mot den motbjudande behandlingen av homosexuella i Ryssland. Klippet nedan från SvD idag. Det förvånar väl ingen, att den tysta diplomatin, som på 13 år inte åstadkommit något i Eritrea, nu söker sig sådana vägar att den alltid så osjälviske Carl Bildt numera lägger sig i inhemska ryska angelägenheter? Oavsett hur behjärtansvärt skälet än är känns det nog som om Carl Bildt har börjat ett nytt liv. Eller är det ett utslag av hur hård konkurrensen är i oljebranschen, på Afrikas Horn, och på andra platser...? Antingen något av de nyssnämnda eller så har Bildt just lagt ut nästa rökridå för att skymma svindlerierna i Vattenfall.


Varför drar Carl Bildt så tungt lass i Vattenfallsfrågan? Är de andra på semester eller har han en egen ko på isen i Vattenfalls affärer?

Övertorneå måndagen den 29 juli 2013
Mikael Styrman
.

Robotens namn

.

Nu har jag fått namnet på den nya, hittills okända, roboten till JAS. Den som kan förväntas sluka en stor del av försvarsbudgeten. Enligt vanligtvis välunderrättad källa heter den

Destroyer VSOP-2100 X3 SF-System IR-Special

Enligt expertis är den fruktad och den kommer att höja landets försvarsförmåga, och vissa nyckelpersoners ekonomiska handlingskraft, påtagligt, när riksdagen köper in några stycken sådana.

Den har dessutom, helt i linje med den flexibilitet som vanligtvis eftersträvas i försvaret, även den fördelen att om våra JAS, mot all förmodan, tillfälligt skulle försättas ur stridbart skick, kan roboten ändå skjutas iväg med pilbåge. Kommer en angripare därför, eller i enlighet med nu rådande försvarsdoktrin en försvarare, för nära, blir det synd om honom även om vi tillfälligt inte har några JAS.

Sammantaget en robot som lyfter det svenska försvaret till den höga nivå som vi har vant oss vid för resten av 2000-talets första sekel.

Övertorneå måndagen den 29 juli 2013
Mikael Styrman
.

Rökridå 2

.


Man skulle kunna säga mycket spefullt om några svenska riksdagsmäns ganska löjeväckande ”icke-initiativ” för att tvinga tobaksindustrin att ta ansvar för fimparna. Men det vore väl inte ägnat att förvåna om riksdagsmännen faktiskt menade allvar. Det är i så fall inte första gången det tas initiativ för att befria folk från varje form av ansvar för sina egna handlingar.

Men jag tror inte att ens svenska riksdagsmän är kapabla att haspla ur sig något så löjligt i ett land som håller på att rasa samman under trycket av verkliga och allvarliga hot. Däremot kan jag gärna ta till mig att detta är ännu en utplacerad rökridå ägnad att avleda medias och väljarnas uppmärksamhet från plundringen av Vattenfall.

Om det är anledning till att förslaget väcks blir det både begripligare och röjer med vilket förakt regeringen och dess reklambyrå betraktar folkets intellektuella kapacitet. Hela förslaget bär prägeln av att vara påhittat under en våt kväll i glada vänners lag. Temat för kvällen:

Att hitta på dummast möjliga rökridå till Vattenfallssvindlerierna som ändå fungerar.

Övertorneå söndagen den 28 juli 2013
Mikael Styrman
.

Rökridå 1

.


I snart 13 år har den Eritreansk-Svenske journalisten Dawit Isaak suttit fängslad i Eritrea utan rättegång. Han fängslades tillsammans med ett femtontal andra den 23 september 2001. Ett tiotal av de andra har dött i fängelse under tiden som förflutit.

Svenska regeringar har hänvisat till ”tyst diplomati” som förevändning för att inte göra något åt saken. De senaste sex åren, snart sju, är det oljetorpeden Carl Bildt som har varit Sveriges utrikesminister och som har hänvisat till den tysta diplomatin.

Men nu i veckan, när Vattenfall-byken släpades fram i offentligheten, för att i semestertider passera så omärkligt som möjligt, blev det fart på Carl Bildt. Nu plötsligt gick det att ha ett möte med Eritreanerna i Bryssel - för att svensk media ska glömma Vattenfall och istället skriva om Dawit Isaak.

Skamlöst är ordet.

Efter snart 13 år parasiterar regeringen, med sitt av överflöd och slapphet orsakade problem, på en man som hela tiden suttit i Eritreanskt fängelse - utan att ha blivit ställd inför rätta.

Det är inte bara skamlöst - det är motbjudande!

Övertorneå söndagen den 28 juli 2013
Mikael Styrman
.

Hur vet man om det blir bra semesterväder?

.


Hur vet man att det är sommar?
Hur vet man om det är semestertider?
Och hur vet man om det ska bli bra semesterväder?

Om man vill ha svar på den sista frågan kan man naturligtvis kolla väderleksprognosen.

Men det finns fler sätt.

Ett är att kolla vad regeringen har för sig.

Om regeringen har släpat fram någon riktigt allvarlig surdeg så kan man utgå ifrån att det inte bara är sommar och semestertider utan även att det är eller lovas värmebölja.

Som nu, när man släpat fram en del av rötan i Vattenfall i offentligheten, så hals över huvud att man inte hunnit prata ihop sig.

Att man påstår att Vattenfalls styrelse självständigt, och utan regeringskansliets hörande, beslutat att dela upp Vattenfalls verksamhet i ett bolag för Europarörelsen och ett för den övriga verksamheten, är charmigt - men föga trovärdigt. Det är faktiskt helt uteslutet mot bakgrund av vad som förevarit i Vattenfall att det skulle gå till så.

När Vattenfalls styrelseordförande Lars Nordström och finansmarknadsminister Peter Norman ger olika versioner i frågan blir det ännu charmigare - och inkompetentare. Fast egentligen säger det kanske inte så mycket om kompetensen. Det kanske säger mer om allvaret i Vattenfalls situation.

Det är uppenbart att regeringen har väntat på ”rätt” tillfälle att släppa Vattenfallbomben. Åtminstone är det uppenbart för alla som kan något om elbranschen.

Att det ändå blev så panikartat säger oss något om skräcken som frågan med rätta är förknippad med. När det lovades värmebölja blev det därför bråttom.

Vi kan på goda grunder anta att Vattenfall uppsåtligt har plundrats på ca 100 miljarder kronor. Huvudsakligen i form av penningtvätt kamouflerad till dåliga affärer. Hur mycket som därutöver slarvats bort genom nonchalans och inkompetens återstår att se.

Hur illa är det egentligen?


Vattenfall har övertagit mäklare från amerikanska Enron. Det har varit bra för mäklarna, mindre bra för Vattenfall. När Enron gick i konkurs var det den största företagskonkursen i USA:s historia. Orsaken var manipulerade affärer och manipulerad redovisning. Att Vattenfall skulle komma att överta mäklare från Enron var bara följdriktigt eftersom det präglat hela Vattenfalls utlandsverksamhet att den bara varit täckmantel för tvätt av pengar som stjäls från Vattenfall genom olika upplägg.

Ganska likt TeliaSoneras affärer i Absurdistan.

Teliakunder
Nu är det inte lätt att veta om det är mäklarna och börsaffärer som har riggat en tidsinställd bomb i Vattenfall, som hotar att detonera och som fått regeringen att skita på sig. Det kan finnas olika orsaker till det. En kan vara att den nya styrelsen kommit till insikt om hur illa situationen är och hur man har noll koll i företaget. En annan kan vara att styrelsen upptäckt att man inte riktigt har noll koll men att man dolt ytterligare förluster genom bluff i bokföringen. Ungefär som i Stora Enzo. Och om det finns i Stora Enzo - vad är det som säger att det inte finns i SE-Banken??  Där skulle det ju vara riskritt eftersom risken för upptäckt - och avslöjande - är noll.

När Peter Norman säger att man ska ta under noggrant övervägande om Vattenfalls Europaverksamhet eventuellt ska säljas, och att man i så fall ska söka brett stöd i riksdagen, så är det nyspråk.

Det betyder antagligen att utlandsverksamheten är till salu till vem som helst för nästan vilket pris som helst. Och om ingen vill köpa kommer man att kasta verksamheten efter någon som inte hinner undan eller är förhindrad att tacka nej. Förmodligen betyder det också, att sossarna är med på båten eftersom en del av dem varit med och skott sig och därför inte kan säga nej.

Övertorneå söndagen den 28 juli 2013
Mikael Styrman
.

Grabbarna som plundrar välfärden

.


Media rapporterar att besökare som har varit på konsert i Friends arena i Solna är missnöjda med ljudkvalitén.

Inte så konstigt.




Man kan inte få allt i dyrtider.
Och det viktigaste är ju tillgodosett:

1. Generöst med mutor och svarta pengar är utdelade.
2. Grabbarna har fått en arena att spela fuskboll på.




Att man varit tvungen att påstå att den ska användas till allt möjligt lull-lull var ju helt enkelt nödvändigt för att det inte skulle ta hus i helvete för att grabbarnas fuskboll favoriseras. Men att man låtsas att den ska användas till annat, för att kunna tröska den igenom den kommunala beslutsprocessen, får ju inte innebära att man måste bränna skattebetalarnas pengar till allt möjligt strunt. Man måste besinna sig och acceptera att varje krona förbrukad till annat är en krona mindre i mutor. I dyrtider måste man kunna prioritera. Då får det faktiskt räcka att arenan, vad ankommer på ”sidoverksamheterna”, bara är en attrapp.

I Stockholm har på kort tid bland annat byggts två stora arenor. Sverige är ett litet land, evenemangsmarknaden är begränsad och säsongen för många verksamheter kort. Det gör anläggningarna till konkurrenter. Konkurrens kan vara både bra och dålig. Men konkurrens mellan olika skattefinansierade arenor på en marknad som är för liten redan för ett mindre antal aktörer - det är lätt hänt att det bara blir slöseri med skattemedel.

Marknaden för evenemangsarenor är så liten i Sverige att till och med Ullevi och Scandinavium i Göteborg är konkurrenter till Stockholmsarenorna. Men till skillnad från Stockholmsarenorna, framför allt i förhållande till Friends i Solna, har Göteborgsanläggningarna betydande fördelar genom närheten till andra anläggningar såsom Svenska Mässan exempelvis, vilka ger de olika anläggningarna inbördes draghjälp. Sådana möjligheter finns inte i samma utsträckning i Stockholm. Det hade kanske sett bättre ut om lokaliseringen av mässor och arenor i högre grad hade samordnats.

För en utomstående framstår Göteborgslösningen som ett resultat av en medveten planering medan Stockholmslösningarna synes vara en följd av slumpens skördar.

Men det beror nog mest på, att man i fråga om Stockholmsarenorna ljuger för skattebetalarna om anläggningarnas syfte, för att kunna skattefinansiera grabbarnas fritidsnöjen och mutor.


Övertorneå söndagen den 28 juli 2013
Mikael Styrman
.

Edward Snowden och Mario Vargas Llosa

.


Mario Vargas Llosa (nedan MVL) skrev en märklig text ägnad att förringa Edward Snowden och hans insats för att tala om för oss alla hur den amerikanska administrationen kränker allas personliga integritet. Texten var full av motsägelser. Den gav nästan intrycket av att vara en ”Brask-lapp”. Som om MVL ombetts att skriva, till stöd för NSA och andra kriminella organisationer, av någon som han inte ville, eller tordes, gå emot.

Edward Snowden
Sam Sundberg har på sin blogg på ett utmärkt sätt lyft fram de många logiska bristerna och motsägelserna i MVL:s text. Dagspressen har länkat till bloggen och det finns inte mycket anledning att mer uppehålla sig vid det, eftersom det som behöver sägas om detta i huvudsak redan är sagt av Sundberg.

Låt mig bara i den delen helt kort konstatera att det faktum att man tagit emot nobelpriset i litteratur inte tycks göra en till någon större expert i fråga om att analysera och genomskåda politisk propaganda. Historien rymmer mer än en nobelpristagare som i andra sammanhang än sitt fackområde uppvisat en skrämmande oskuldsfullhet och naivitet. För exemplets skull påminner jag om den norska nobelpristagaren i litteratur, Knut Hamsun, och hans samröre med Vidkun Quislings norska naziregering. Josef Goebbels, propagandaminister i den tyska naziregeringen, skänkte Hamsun sin nobelmedalj till. Och så tycker jag att tingens ordning SKA vara därför att motsatsen skulle vara outhärdlig. Tänk om alla skönlitterära författare skrev analytiska och samhällskritiska dokumentärer. Så tråkig skönlitteraturen skulle vara och så lite verklighetsflykt den skulle bjuda på.


Adolf Hitler och Knut Hamsun
Det är istället två andra aspekter kring MVL:s skrivelse som stimulerar min nyfikenhet.

MVL tar i sin skrivelse mycket tydligt ställning för det svenska rättsväsendets oantastlighet. Så tydligt faktiskt att man måste fråga sig varför? Vad vet egentligen MVL om det svenska rättsväsendet? Begränsar inte hans kontakter med Sverige sig till att ha uppmärksammats i positiva och berömmande sammanhang för sina böcker? Vilka insikter får man rimligen i hur det svenska rättsväsendet fungerar och inte fungerar av att bli smekt medhårs i en klubb för inbördes beundran, konverserad av idel kultiverade människor som aldrig skulle kunna tänka sig att mygla eller vara egennyttiga, åtminstone inte om de bedömde att det fanns minsta risk för att de skulle komma att beslås med att ha gjort det, eller för att inte pressen finkänsligt skulle tiga om saken. Den uppgiften, som egentligen inte har så mycket  med Snowden att göra, förefaller utan tvekan vara planterad i MVL:s skrivelse av svenska intressen. Å andra sidan berömmer MVL den svenska rättsstaten i samma andetag som han berömmer USA:s motsvarighet. Det lär väl knappast finnas någon omdömesgill och seriös person som med nuvarande ordning är beredd att förbehållslöst berömma den amerikanska rättsstaten. En rättsstat som fungerar så illa, att den tillåter att man tjuvlyssnar på nästan hela världens befolkning, att man skjuter ihjäl folk i andra länder, som man inte är i krig med - slumpmässigt - med drönare samt som tillåter att man fängslar människor i mer än tio års tid utan rättegång, har knappast gjort sig förtjänt av något beröm från någon omdömesgill rättsivrare. Att bli omnämnd i samma andetag är knappast meriterande.

Den andra aspekten som tilldrar sig mitt intresse är maktspelet och intrigerna bakom MVL:s skrivelse. Jag kan inte låta bli att roat fundera över:

Carl "Sickan" Bildt
- Vem tyckte att man i propagandakriget behövde enrollera kulturpersonligheter till stöd för NSA och för att misskreditera Edward Snowden?

- Vem kom på att man via nobelpriset kunde komma åt MVL?

- Har detta skett tidigare? Dvs har Nobelstiftelsen tidigare gjort sig till den amerikanska administrationens redskap?

- Vem var amerikanernas kontaktperson i Sverige för att verkligen nå framgång i frågan?

- Vem kontaktade Carl Bildt i sin tur i Nobelstiftelsen (?) för att budskapet skulle nå MVL?

- Vem tog den direkta kontakten med MVL?

Det ligger ju i sakens natur att sådana här myglare inte är så pigga på att räcka upp handen och säga: det var jag! Men håll med om att det inte saknar underhållningsvärde att fundera över saken. Särskilt när ”myglande klant-koefficienten” når över en viss nivå. Det här är ju bättre än Jönsson-ligan. Rena rama ubåtsjakten skulle man kunna säga.


Övertorneå söndagen den 28 juli 2013
Mikael Styrman
.

fredag 19 juli 2013

Uppslagsbrist

.


Jag tyckte att det hade varit så mycket dystra synpunkter på bloggen ett tag, så jag tänkte skriva något positivt som omväxling. Det skulle kännas befriande tänkte jag.

Men jag kom inte på någonting.  :-)

Jag tar gärna emot förslag...

Övertorneå fredagen den 19 juli 2013
Mikael Styrman
.

Bara korkade medarbetare?

.
Länder går i konkurs.
Städer går i konkurs.
Handeln avstannar.
Arbetslösheten rusar.
Spökstäder gapar tomma.
Företag går på knäna.
Börserna stiger....



Har bank-maffian bara korkade medarbetare?
Kan man inte i så fall sänka deras löner?
Eller är det här verkligen de mest trovärdiga manipulationer man kan åstadkomma?

Vad är det förutom obegränsad tillförsel av ”Monopolpengar” som gör att kurserna måste stiga när alla värden egentligen rasar? Är det nödvändigt att de stiger för att täcka andra förluster i fonder mm eller vad handlar det om?

Eller är det bara naturligt att det blir så här, på slutet?
När en del får pengar gratis, så mycket de klarar av att göra av med.
Innan det slutligen klappar ihop?
Så tycks ju börsrasen historiskt sett ha inletts.
Med omotiverade rusningar.

Ingen tycks kunna förklara börsens agerande på ett rationellt sätt.
Ja, utom nyhetsuppläsarna då, som alltid vet,
redan innan börsen stängt,
precis varför det ena gick upp och det andra gick ned,
men det mesta upp, förstås. :-)

Men vi andra då, vi som inte, som nyhetsuppläsarna,
är släkt med Oraklet i Delfi i rakt nedåtstigande led
- hur ska vi kunna förstå?
Och hur ska vi kunna bedöma trovärdigheten
i Oraklets omedelbara, bombsäkra och lugnande besked?

Vänligen, kan någon förklara?
Det måste väl ändå finnas ett rationellt syfte?
Allt kan väl inte vara drivet av fartblindhet och ren dumhet?

Övertorneå fredagen den 19 juli 2013
Mikael Styrman
.

Ny Saab-order?

.
Undrar vad försvarspolitikerna skulle betala för en sån här med ett häftigt namn?

SVT:s Text-TV rapporterar idag att försvarskoncernen Saab redovisar en kvartalsvinst på 11 miljoner kronor före skatt. Det är ett kraftigt fall från fjolårets vinst på 732 miljoner.

Vad säger maffian?

Fick det svenska försvaret plötsligt ett brådskande behov av någon ny sorts JAS-abrovinkel? Eller har man redan köpt någon robot som ingen någonsin har hört talas om, men som nu sägs vara väldigt bra, och som media kan "missa" i sin granskning?

Övertorneå fredagen den 19 juli 2013
Mikael Styrman
.

Exemplets makt

.
Så var då USA:s president Barack Obama ute och uppmanade mellanöstern-parter att förhandla, och sluta fred - igen. Själva är jänkarna runt om i världen och startar krig, mot än den ena och än den andra, utan annan orsak än att hålla uppe ett behov av, och en marknad för, militärindustrins produkter. Ja, naturligtvis behöver man en yttre fiende för att hålla ihop sin sönderfallande stat.

Det påminner inte så lite om en förälder som sitter i TV-soffan, på fyllan och röker, men som uppmanar barnen att vare sig röka eller dricka. Eller den tjuv som förvandlar hemmet till en tjuvgömma men bannar barnen att inte stjäla. "Gör inte som jag gör - gör som jag säger."

Undrar hur de där uttalandena kommer till och varför? Är det möjligen Obama som säger något sådant för att rikta massmedias och allmänhetens uppfattning åt lämpligt håll? Eller är det massmedia som skapar sådana nyheter själv, i tider av nyhetstorka, genom att exempelvis fråga Obama: Tycker Du att mellanösterns parter ska fortsätta kriga?

Hur många tusen gånger har vi matats med den där nyheten i lite olika tappning? Att hålla på och publicera sådant strunt kommer att ge upphov till ett nytt begrepp - tidningsförakt - i den mån det inte redan finns.

Jag får många gånger en känsla av att media fyller sina sidor och sin sändningstid med strunt, för att inte tvingas hålla på med riktiga och kanske farliga nyheter.

Det är också en sorts stöld eller bedrägerier - att sälja "nyheter" - men förmedla sådant här bullshit. Tidningarna kan väl ha en särskild mellanöstern-bilaga i vilken allt "nytt" från mellanöstern kan repeteras in absurdum. Kan man ha en sportbilaga kan man väl ha en mellanösternbilaga?

Övertorneå fredagen den 19 juli 2013
Mikael Styrman
.

Pandemidags igen!

.
* * * Uppdaterad 130719, kl 21:40. * * *

 
Så var det dags igen.

Förberedelser pågår för att lätta på skattebetalarnas pung igen. Pandemier på ingång. Ännu bara med något års mellanrum, men snart flera gånger per år. Det får vi nog leva med så länge som vi försöker vara 7 miljarder människor på en planet som kanske kan försörja högst 2-3 miljarder.

Människans framfart talar sitt tydliga språk:

Snart inga vilda djur i Afrika.
Kollapsande fiskbestånd, utfiskade hav och snart kanske kollapsade ekosystem.
Stigande temperaturer och snart uttömda oljereserver.

Samtidigt mässar samhällseliten om ökad tillväxt och om vilka planeter, belägna några hundra års resa bort, vilka teoretiskt skulle kunna rymma mänskligt liv. Men tittar man nyktert på vad människan åstadkommit på jorden är nog det bästa för de planeterna att människan aldrig lyckas ta sig dit. Och den risken är inte heller särskilt stor. Snarare är idén ett utslag av svart humor. Men det går säkert att få många människor att intala sig att det är möjligt.

Människan har med antibiotika, billig olja och industrialiserat jordbruk höjt levnadsstandarden och minskat dödligheten. Nackdelarna är en överbefolkad planet, förbrukade oljeresurser, kollapsande ekosystem, av människan genetiskt manipulerade monokulturer i jordbruket med hög risk för svält samt en ovärdig djurhantering i Stalin-jordbruken som snabbt förtar verkan av antibiotikan.

Naturen tuffar vidare och korrigerar sig när det slår fel. Antingen decimerar naturen människan med nya pandemier som kommer att sprida sig blixtsnabbt över världen på grund av vår livsstil. Förr, med glesare befolkning, segelbåtar och hästskjuts tog det månader och år, för en sjukdom att fortplanta sig över jorden. Nu med jetplan och hundratalet flygplatser med 1.500 starter och landningar - per flygplats och dag - och någon timmas restid, tar det istället bara dagar och veckor att sprida en pandemi över hela världen. Bara på världen tio största flygplatser reser 650 miljoner människor per år eller i snitt 12,5 miljoner människor per vecka. Och de packas som sillar i flygplanen som är som gjorda för att överföra smitta. Då har inte forskarna lång tid på sig för att stoppa en pandemi. Man kan nog utgå ifrån att en pandemi inte längre går att stoppa. Men den går att tjäna pengar på, vilket vi fick bevisat härom året. Men så är ju jordens behov av pandemier så mycket större numera. Alternativt dumpar naturen människan och satsar på någon annan gren på utvecklingsträdet.

Det är knappast önskvärt att kunna stoppa en pandemi längre. För jorden och ekosystemen är det önskvärt att naturen reducerar människan så fort som möjligt. Paradoxalt nog är det förmodligen även önskvärt för mänskligheten. Om naturen lyckas reducera människan kanske släktet överlever - om än kraftigt reducerat. Om naturen misslyckas förstör nog människan själv alla förutsättningar för mänskligt liv, som människan snart har förstört hela den övriga skapelsen.

Med tanke på vad människan, och tron på evig tillväxt, hittills åstadkommit, är det inte så lätt att veta vem man ska hoppas på. Men de människor som har eller utvecklar naturlig resistens överlever. Det gör knappast de som förlitar sig på vaccin som kanske gör mer skada än nytta. Problemet är, att man inte på förhand kan veta om man hör till de som kommer att dö eller till de som kommer att överleva.

Pandemierna upphör i alla fall när mänsklighetens storlek anpassats till planetens förutsättningar.

Sist, men inte minst, så tycks alla diskussioner om pandemier utgå ifrån det optimistiska antagandet, att läkemedelsindustrin alltid har, eller på nolltid kan skapa, ett vaccin mot vilken pandemi som helst, vilket är helt felaktigt. För att ställa saker och ting på sin spets har läkemedelsindustrin vaccin mot sådant som inte är farligt och som det inte behövs något vaccin emot för de flesta människor. Mot verkligt farliga pandemier kan det ta många år att få fram ett vaccin, om det över huvud taget lyckas. Däremot kan läkemedelsindustrin och personer som går dem till handa tjäna bra med pengar på i det närmaste värdelöst vaccin. Men då är sockerpiller billigare och biverkningarna bättre utredda. Risken för skador typ sömnsjuka eller neurosedynskador är betydligt mindre hos sockerpiller. Det är därför ingen överdrift att påstå att vaccinhandeln uppvisar klara släktskaper med gamla tiders hästhandel, för att inte säga bondfångerier.

Övertorneå fredagen den 19 juli 2013
Mikael Styrman
.

Detroit i konkurs

.



Staden Detroit går i konkurs. Detroit hade, enligt Wikipedia 706.585 invånare 2011. Erfarenheterna från andra amerikanska områden som tappat kontrollen visar att jänkarna då är snabba att rösta med fötterna, vilket försämrar situationen ytterligare.

122 miljarder kronor i skulder har man samlat på sig enligt uppgifter i media. Inte så tokigt på ca 700.000 invånare. Kanske man har försökt investera sig ur krisen?

Detroit är inte den första, kommer inte att vara den sista, men är den hittills största staden som går i konkurs.  Utöver den federala skulden och förbundsstatens förmåga att konsekvent använda pengarna till fel saker - de som inte förskingras, vill säga - finns det en lång rad delstater, städer och countys i kö för att gå i konkurs. Det kan man ha i åtanke när maffians springpojkar och springflickor förklarar för oss hur bra allt ska bli.

Nu väntar vi bara på den drönare som dyker upp i TV som proffstyckare, framskickad av bank-maffian, eller av deras underhuggare i regeringskansliet, som förklarar för oss hur detta påskyndar återhämtningen och sätter fart på tillväxten.

Övertorneå fredagen den 19 juli 2013
Mikael Styrman
.

torsdag 18 juli 2013

Fem framstående amerikaner - vem ska bort?

.
Vem ska eventuellt bort?

Vilka hör ihop?

...och varför?





.

Dags att konkursa bankerna

.
Uppdaterad 130718, kl 23:32

Sveriges, Europas och Världens ekonomi skruvar nedåt. Så kommer det förmodligen att fortsätta tills den globala monetära och finansiella kollapsen, med under lång tid stillastående handel och världsekonomi, blir ett faktum. Anledningen är, som många känner till, att våra politiker och höga tjänstemän inte kunnat dra gränsen mot maffian och av dem kontrollerade banker. Istället har man satt sig, hela samhällsekonomin och rättsväsendet, i maffians famn.




Det är i och för sig lätt att förstå, att det kunde vara lockande för mer makthungriga än begåvade och kompetenta politiker att låta sig köpas. Att tilltalas av idén att köpa popularitet och röster genom att överlåta sedelpressarna åt maffian och deras försäkringar om att hålla världshandeln igång och ekonomin blomstrande.

Enligt ett inslag i Vetenskapens Värld (nr 6) i SVT (kan ses på SVT Play) är Sveriges hushåll världens 5:e mest skuldsatta. Holländarna är mest skuldsatta, följda av Danskarna, Irländarna och Engelsmännen. Därefter kommer svenskarna, först därefter amerikanerna(!).

Nu vet vi att vi är på väg mot en kollaps som får den stora 1930-tals depressionen att påminna om en västanfläkt. Vi vet också att världens börser hyperventilerar. Att de pumpas sprickfärdiga med gratis eller helt enkelt fiktiva pengar. De verkliga börskurserna, utan doping, ligger naturligtvis på en nivå som bara är en bråkdel av dagens riggade kurser. Att man trots kännedom om att värdena i pensionsreserverna blåsts upp och utgröpts, fortsätter att betala ut pengar som om ingenting har hänt, till de årskullar som har skapat dagens pyramidspel till pensionssystem, riskerar att ställa stora och delvis även helt oskyddade pensionärsgrupper utan försörjning, när bubblan spricker.

Stor social oro kommer självfallet att bli följden när det sker. Det är lätt att förstå att ingen, vare sig politiker eller finanseliten vilka gemensamt ställt till med detta, har särskilt bråttom till sin egen avrättning. Ändå finns det all anledning att gå på i ullstrumporna. Ju längre dessa pågående stolligheter får fortsätta, desto svårare kommer upplösningen att bli, desto djupare blir nedgången och desto längre tid kommer det att ta att få igång ekonomin igen.


 Idag håller våra politiker på att driva alla Europas länder i ruin, sannolikt UTAN undantag, för att rädda sina vapendragare i finansvärlden. Men allt som nu görs för att rädda finanseliten kommer att slå tillbaka mot befolkningen. Enligt devisen ”when the shit hits the fan” lär det knappast kunna ske utan kännbara återverkningar för de politiker som delat säng med maffian. Det finns trots allt gränser för hur mycket en korrumperad och kollaborativ press kan trolla med knäna. Våra politiker måste bestämma sig för i vilket läger de vill höra hemma. Med finanseliten som kört ekonomin i botten - och mot folket, eller med det svindlade folket mot finanseliten. Något utrymme för en allmän förbrödring kommer knappast att finnas.

Om politikerna vill ha folket på sin sida i fortsättningen, bör man utan dröjsmål vidta radikala åtgärder för att skyndsamt separera betalningssystemet från bankerna samt för att starta ett forcerat arbete med syfte att få människor att starta nya lokalt ägda och verksamma banker, ungefär så som banker en gång uppstod, innan de centraliserades och togs över av maffian.

Slutligen försvarar vissa i programmet intervjuade tesen, att inga, eller i stort sett inga, ekonomer förstod vad som var på väg att hända. Det är mycket svårt att ta till sig. Det skulle innebära att just ekonomyrket skulle utöva en oemotståndlig dragningskraft på underbegåvade människor. Det är knappast troligt i en yrkeskategori i vilken det till och med delas ut Nobelpris. Eller ”Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne” som det egentligen handlar om. Om rätt skulle vara rätt är det möjligt att i vart fall 20 av de de senaste 25 årens nobelpris i ekonomi borde krävas tillbaka av Kungliga Vetenskapsakademien. Möjligen bör ledamöterna ställa sin platser till förfogande eftersom de prispengarna av allt att döma lika gärna kunde ha kastats i sjön.


Jag tror att det finns en annan förklaring. Nämligen rädsla eller gemenligen uttryckt: feghet. Det kräver sannolikt mer civilkurage än våra ekonomer kan uppbåda att gå ut och tala om att världsekonomin, under världens politiska ledning och finansiella elit, är baserad på en i längden ohållbar bubbla och att hela världsekonomin kommer att gå åt helvete. När man ser youtube-inslagen från intervjuer och debatter som föregick förövningen som kraschen 2008 utgjorde, och hur de som då påtalade vad som var å färde hånades, är det inte osannolikt att ryggradslöshet är den egentliga orsaken till ekonomernas tystnad. Möjligen kan det vara något att fundera över, om framstående ekonomers ställning kan stärkas så att de vågar framföra även kritiska åsikter. Ja-sägare finns det tillräckligt av ändå. Alternativt kanske rekryteringen av ekonomer behöver ses över. Den framstår ju inte som helt lyckad om man kan plocka upp vem som helst från gatan och finna att denne gör ett bättre jobb.

Det är dags för våra politiker att klippa banden till bankmaffian innan de drar oss alla i djupet. Det är allvar nu. Det får vara färdiglallat.

Tillägg:

Jag har ikväll uppmärksammats på att Galenskaparna redan 2006 har uppmärksammat problemet med ekonomerna. Här en länk till "Trögfattarföreningen" på Youtube.

Övertorneå torsdagen den 18 juli 2013
Mikael Styrman
.

HD är inte färdig med dubbelbestraffningen

.
Läs mer inom kort.
.

Världsmästare i Potemkinkulisser

.
I Övertorneå pågår just nu ombyggnad av ”The Main Street” - den ursprungliga landsvägen, numera gatan, som mer eller mindre är Övertorneå.

Efter att i drygt fyrtiotalet år ha bejakat bilismen och låtit den breda ut sig, genom att konfiskera mark, fälla gårdsträd, buskar och häckar samt riva staket mm har man numera, sent omsider, insett att tätortens vägar ska vara människovänliga. De är inga motorvägar.

Nu blir det smalare vägar som ringlar sig genom byn. Det blir vackert. Det blir som det hela tiden borde ha varit. Som det är och har varit i Tyskland hela tiden. Men då har ju Tyskland varit styrt av folket genom demokratin. Sverige har ju istället varit styrt av en politisk maffia nära förbunden med den finansiella eliten. Därför har den svenska politiken, under skendemokratisk täckmantel, hela tiden utformats - inte utifrån vad som är bra för folket - utan utifrån vad som är bra för den finansiella eliten.

Så har exempelvis småbruken i Norrland och mångsyssleriet dödats och människorna deporterats till södra Sveriges industrier. Lokala, och fristående, butiker och rörelser har metodiskt slagits ihjäl genom att politiken och byråkratin på uppdrag av ovan nämnda intressen utformat ett regelverk som systematiskt har missgynnat lokal verksamhet. Istället har man gynnat lösningar baserad på hög och onödig förbrukning av ändliga oljefyndigheter. Lokala bryggerier, bagerier, charkuterier, livsmedelsbutiker, ja listan kan göras lång över människovänliga verksamheter som inte går att driva i Sverige, men som går att driva i Syd- och Centraleuropa. Däremot går det att driva Stalin-fabriker inom jordbruket, skapade genom konfiskation av grannarnas mark, med stora tätt packade djurbesättningar som måste medicineras för att överleva, tills antibiotikan av detta skäl slutligen förlorar sin verkan - för både djur och människor.

Kulissbygge - kanske i ett norrländskt kommuncentra nära Dig

Utvecklingen i Övertorneå har förmodligen inte nämnvärt skiljt sig från utvecklingen i resten av Norrland. Väl uppmärksammade på problemet, sedan bygden dränerats på 2/3 av sin befolkning, har statsmakterna tillfört stora medel i sysselsättnings- och lokaliseringsstöd, ständigt med nya etiketter. På det enda sätt som en toppstyrd skendemokratisk politik klarar av - genom att besluta om att tillföra mera pengar. För att vara på den säkra sidan, har man byggt systemet så, att medlen huvudsakligen förbrukats av byråkratin själv och i den mån så inte skett, har pengarna metodiskt slussats till i huvudsak politiken närstående idioter och dödfödda projekt.

Många drar sig för att använda rätt epitet. Men det är inte användandet av rätt epitet som gör åtgärderna lytesdrivna. Det är det spår, den samhällsnytta, som åtgärderna lämnar efter sig i samhället. Att omnämna åtgärderna med sitt rätta namn är, ehuru smärtsamt för en del, ett sätt att komma till insikt om vad som pågår och vad som bör ske istället. Att berömma dumheter fungerar ju bevisligen inte.

Men nu pågår i alla fall försköningen av de numera folktomma norrländska centralorterna. De blir som de borde ha varit hela tiden och som de var tidigare innan politiker och byråkrati fick dem i sina klor. Med smala ringlande vägar med långsam trafik. Nu tjänar det ju även det syftet, att det inte syns att bygden har dött - eller dödats - eftersom vägarna inte kommer att se så tomma ut längre. Istället skapas breda trottoarer av det som förut var enskilda fastigheters tomter. Även dessa kommer att vara folktomma, även om de kvarvarande pensionärerna med sina rollatorer behöver mer utrymme, än unga människor, för att hålla sig i form och slippa hamna i den ”Luleå-ambulans” som finns kvar, istället för den lokala vårdcentralen. Men det finns säkert sätt att dölja att även trottoarerna är tomma. Förmodligen innehåller makthavarnas Potemkin-konto även medel till träd och buskar, som må fungera i södra Sverige, men som här ger myggen skydd och gömslen, samtidigt som de skymmer att såväl gator som trottoarer är folktomma.

Övertorneå må bli folktomt, men blir i alla fall vackrare. Svårare blir då att rätta nästa fel i Stalin-arkitekturen. Att man byggt industrierna vid älvstranden, fredat bergssidorna - i en glesbygd - med de många potentiella tomterna med vacker utsikt över älvdalen - med undantag för dåvarande kommunalrådets villa som fick byggas med vacker utsikt - för att istället bygga villatomterna ”bakom berget” med utsikt endast över den nedlagda soptippen. Till och med politikerna som ödelagt bygden flyttar till Luleå och andra orter när de blir pensionärer, eftersom de inte vill bo i den bygd de själva utformat -  Potemkin-kulisser eller ej.

Verkligheten bakom Potemkin-kulisserna

Man kan fråga sig hur det finns pengar till dessa förskönande men uppenbara Potemkinkulisser, men inte till att underhålla landsvägarna, som förbinder orterna med resten av världen och som behövs för att man ska kunna leva på orten, för att eventuella besökare ska kunna ta sig dit och för att ”Luleå-Ambulansen” ska komma fram, utan att fastna längs vägen?

Det här känns som en nära nog parallell till utvecklingen på våra järn- och landsvägar. Med motiveringen att några få tåg per dag, kan spara ett fåtal minuter per gång, kan man begrava ett till synes obegränsat antal tusental miljoner skattekronor i Hallandsåsen, för att hålla byggmaffian och deras vapendragare på gott humör. Av samma skäl kan man bygga mitt- och sidostängsel på våra landsvägar och tvinga nästan all trafik i hela landet, som inte sker för förströelse, att åka timmar i förväg för att inte missa möten, tåg, flyg eller vad det vara må som föranleder resan. I det ena fallet finns tunga samhällsekonomiska argument, i det andra fallet saknar samhällsekonomin helt betydelse, trots att följden blir att vägarna slits ned, vägmedlen förbrukas till nonsens och nationens internationella konkurrenskraft ödeläggs.

Allt är förstås en frukt av samma lytesdrivna logik, som går ut på att dränera skattebetalarna på pengar, utan att nödvändigtvis skapa någon nytta i utbyte, men att få det att se bra ut medan man stjäl.

Övertorneå torsdagen den 18 juli 2013
Mikael Styrman
.

tisdag 16 juli 2013

Det börjar brännas...

.
...för den organiserade brottsligheten i den amerikanska statsförvaltningen.

USA har manövrerat sig själva in i en tråkig situation. Genom att åsidosätta allt som lag och rätt innebär, även internationell sådan, står man idag allt ensammare.

Det är snart bara gangsterstater och nazister, som i Sverige, som vill springa amerikanernas ärenden.

Och vem kan med hedern i behåll utlämna någon till ett land som godtyckligt mördar människor med drönare som USA gör? Eller som skickar helikoptrar med mördare in Pakistan och avrättar Usama Bin Laden för att han inte ska kunna ställas inför rätta och få tala om hur spelet bedrevs av Cheney & Co? Slöddret har gått nu sannolikt gått för långt. Ytterst få vill längre ta i dem ens med tång. Allt fler inser att deras tid nu är utmätt.

Länge har man förföljt Bradley Manning som anses vara den som avslöjade hur man mörklagt grov brottslighet i förvaltningen och försvaret. Framför allt har det väl varit varit viktigt att trakassera honom för att hindra att han får efterföljare. Även om det säkert finns mycket skurkar i den amerikanska förvaltningen, framför allt i de hemligare delarna, så finns det säkert också mycket rejält folk, med ädla motiv, som idag tyngs av en stegrande samvetsnöd.

Därför var Edward Snowden viktig. Han visade att trots alla förföljelser finns det folk som är beredda att blåsa i pipan ändå. Man kan förstå den panik och de stollerier som präglat försöken att få tag i Snowden om man betänker att det är så mycket lättare för den tredje visselblåsaren. Det är därför möjligt att slöddret i den amerikanska förvaltningen, som släpptes helt lösa av Dick Cheney och George W Bush, står inför rena fostervattnet av visselblåsare. De kan vara alldeles nära tidpunkten för ett sådant reningsbad som en gång satte stopp för Joseph McCarty och de andra galningarnas härjande, när de på sin tid förstörde USA.

Övertorneå tisdagen den 16 juli 2013
Mikael Styrman
.

Lätt fånget, lätt förgånget

.
Till synes oförklarligt och överraskande, åtminstone att döma av den inledande mediala rapporteringen, men snarare en följd av en ingiven ansökan, dyker det upp över 2,6 miljarder kronor. Inte från jultomten utan snarare en återbetalning av medel som ”vi” betalat dit tidigare. Men nu reducerat med vår del av kostnaden för en omfattande EU-byråkrati.

Infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd gläder sig, och det kan man ju förstå.

Hur ska då pengarna komma till god användning?

Enligt SVT:s websida kommer bland annat Hallandsåsprojektet att få pengar. Detta kära gamla svarta hål som slukar skattemedel i sällan skådad omfattning, som tillkom på grund bedrägligt utformade kalkyler och som aldrig tycks bli färdigt. Det har nu pågått så länge att snart endast kalenderbitare vet att det har funnits en kommunikationsminister som hette Inez Uusman. Få levande svenskar vet att hon en gång sade ”kan man åka till månen så kan man bygga en tunnel genom Hallandsåsen”. Verkligheten har visat, att det var lättare för amerikanerna att 1969 åka till månen, landa där, promenera en stund och sedan åka hem igen än  det för gräddan av vår politiska elit och vår tjänstemannakår att 2013 bygga en tunnel genom Hallandsåsen.


Hallandsåsens välgörare
Hallandsåsprojektet som, ur ett samhällsekonomiskt perspektiv var, och är dödfött, sätter fingret på ett gammalt känt faktum, som dessvärre inte inger mycket hopp:

Det är inte brist på pengar i det offentliga systemet i Sverige. Det är hur man använder pengarna som är fel. Eller annorlunda uttryckt: det är hur man stjäl och slösar bort pengarna som är problemet.

Så länge det är problemet finns inte mycket hopp om bättring oavsett hur mycket pengar man trycker in i systemet. Det ökar bara stölderna och slöseriet, medan nyttan i stort sett uteblir.

Övertorneå tisdagen den 16 juli 2013
Mikael Styrman
.

Samhällsskadlig lobbyism

.
Knappt har regeringen hunnit gå ut med,
att det regnar in två oplanerade (?) dryga två miljarder,
att användas till väg- och infrastruktur.

- Från jultomten?

- Nej, från EU.

Genast kommer byggmaffians köpta megafoner i media igång:

Pengarna bör användas för att bygga om en av våra bästa och nyaste vägar, säger de.

För att någon hittade på att byta däck,
bakom ett backkrön,
på sidan mot omkörningsfilen,
på en starkt trafikerad väg,
med ödesdigert resultat.

När man får punktering, eller motorfel eller eljest blir stående på motorvägen är det några saker som gäller:

Alla ut ur bilen,
upp på bortre dikessidan,
och där så fort som möjligt 100 m mot trafiken,
så att man står på en plats betryggande FÖRE den olycka som den stillastående bilen riskerar skapa.

Bilar som blandas in i en olycka på motorväg kan nämligen hamna var som helst.

Säkerhetsåtgärder vid vägarbete

Man kan inte använda de angelägna medlen till att bygga om en av landets bästa vägar för att några trafikanter åker omkring med huvudet under armen. Inte när landets övriga vägar i allt högre påminner om kostigar.

De mitt- och sidoräckesvägar som byggmaffian lurat stollarna att använda vägpengarna till tar slut i förtid genom att de koncentrerar slitaget för mycket.

Att någon hittar på att byta däck mitt på en trafikerad motorväg ger inte anledning till annan bedömning. Det är istället en utbildningsfråga. För att komma till en tid då det var säkert att börja byta däck på en kraftigt trafikerad motorväg får vi söka oss tillbaka till 1930-1940-talen.

Att folk gör det är antingen ett utslag av att trafikanterna är för dåligt utbildade eller eljest brister i omdöme. Får man punktering på en så trafikerad och snabb väg är inte rätta svaret att börja byta däck på vägen, särskilt inte bakom ett backkrön, medan folk sitter kvar i bilen.

Rätta svaret är, om det går, att köra på fälgen tills man kommer av motorvägen för att där byta hjul, skaffa ett nytt däck och en ny fälg eller låta bärga bilen.

Säkerhetsåtgärder vid rörliga vägarbeten

Det är inte anledning att förstöra miljarder som behövs för att nödtorftigt hålla igång, eller bygga om mitträckesvägar till fyrfiliga eftersom de förstörs av de av byggmaffians mutor skapade mitträckena och sidoräckena.

Kanske en del av EU-pengarna inte borde gå till byggmaffian utan till en lättillgänglig information i TV, på bio och i tidningar, som kan öka trafikanternas säkerhetsmedvetande. Inte sätta dem under förmyndare och ta över deras tänkande utan istället få dem att tänka själva.

Övertorneå tisdagen den 16 juli 2013
Mikael Styrman
.

måndag 15 juli 2013

Avlyssning inte enda hotet

.
(Svar till Martins andra kommentar till inlägget ”Psykopater i alla länder - förenen eder”)


Martin, Du säger att makten kommer från informationsövertaget. Men egentligen är det nog så att makten kommer från pengaövertaget. I avsaknad av pengar är information också användbart. Bäst är både pengar och information.

Det här får vi leva med, åtminstone så länge som vi väljer politiker efter partiernas listor. Skulle vi ha enmansvalkretsar som i England skulle varje politiker ha ett personligt mandat och vi skulle kunna avsätta mutkolvar.


Levnadssättet lämnar blottor åt utpressare

Jag ska försvara min ståndpunkt. Den som lever skrupelfritt: myglar till sig bidrag, tar mutor, byter bort ideologiska ståndpunkter i utbyte mot personliga förmåner, påverkar politiska beslut genom att sprida lögner, intrigerar mot andra genom att sprida lögner om dem eller på annat sätt intrigerar osv lämnar ett spår efter sig andra kan plocka upp och använda emot dem.

Juholts lägenhetspiruetter var av det enklare slaget. Mer eller mindre tillgängligt för alla hos riksdagens administration. Sådan information samlar vänner, kollegor, konkurrenter och fiender i politiken hela tiden om varandra i syfte att använda vid lämpligt tillfälle. Det är naturligtvis ibland fråga om ren utpressning. Men eftersom det utövas av politiker kallas det politik istället för brottslighet, trots att det i praktiken ofta är samma sak.



Korruption ofta svårutredd - särskilt om viljan saknas

Om någon däremot blir belönad för politiska tjänster genom att bli ompysslad av lyxhoror gratis är inte lika lätt att veta. Då blir spåret inte så tydligt. Där har den som har tillgång till avlyssningen ett klart övertag. Samma gäller om belöningen består i en pengabelöning utomlands, förmånliga lån i en viss bank, exempelvis beviljade till barnen eller förmånligt övertagna bostäder eller andra tillgångar - till en själv eller till nära anförvanter. Ett bra och kraftigt överbetalt jobb eller ett stipendium till barnen är exempelvis en ganska vanlig muta till politiker.

Alla dessa mutor är förhållandevis riskfria eftersom det svenska rättsväsendet inte alls jagar korruption utan snarare håller mutkolvarna om ryggen.



JAS-frågan bra exempel

Sådant utspelar sig hela tiden och ett aktuellt exempel är socialdemokratins kovändning i JAS-frågan där man har bytt fot och numera vill att ett nästan obefintligt försvar, ska använda oproportionerligt mycket pengar, till ett fåtal flygplan som man inte behöver och som inte kommer att göra någon nytta. Då förstår vi alla att i det fördolda finns en betydande otillbörlig belöning till några nyckelfunktionärer, vilket har avgjort frågan.


Politiska ”medståndare” mer avundsjuka än indignerade

Men vårt under politiken förslavade rättsväsende gör inget i saken. Inte ens politiska konkurrenter gör något åt det. De är istället strängt upptagna av att manövrera sig fram till en ståndpunkt i vilken det blir nödvändigt för något ekonomiskt intresse att muta dem också.


Ljög för dåligt

Vad sedan gäller Juholt så blev inte han avsatt av vare sig politiska motståndare eller avlyssnare. Till alliansen var han en gudagåva. De skulle aldrig avsatt honom. Han blev istället avsatt av sina egna. Det finns ganska många - oerhört många - som lever gott på politik. Ganska många, men naturligtvis långt ifrån alla, dessutom odugliga. Om s-partiet backar återstår en betydligt mer spartansk tillvaro för många av dem. Juholt var spontan och sköt från höften. Ibland kom det ganska verklighetsfrämmande utsagor eller sådana som var direkt motstridiga mot sådant han sagt strax innan. Det gjorde många av de som hade sin framtid investerad i en relativ valframgång för s-partiet livrädda. Därför avsatte de honom. Inte för att han ljög, utan för att han ljög för dåligt.


”Prinsar” som månar om sina förmåner

TV-licens-ministrarna fick avgå. Den ena för att alliansen hade lagt bollen på straffpunkten och kallat ut målvakten, genom dålig research. En överdådig livsstil är svår att tolerera om den ställs i kontrast mot småsnålt fiffel med obetydliga avgifter som sämre beställda inte kan undandra sig. Åtminstone den ena av ministrarna fick gå för att delar av administration var livrädd för henne. Statsförvaltningen är full av små ”prinsar” som var och en har rutat in ett eget litet hertigdöme, ett ämnesområde, inom vilket de dränerar statskassan på pengar. Ofta tillsammans med en eller flera vapendragare utanför det offentliga, tvättar pengar åt dem genom överprissatta låtsasuppdrag. Om det kommer in en handlingskraftig minister, full av ambition, i ett sådant område, är det ungefär som att slänga in en osäkrad handgranat i en fyrverkerifabrik. Därför fick hon sluta. De som stal, och de som konkurrerade med henne, gaddade sig samman mot henne.


Nödvändigt att söndra nätverken

Dessa ”prinsar”, som politikerna inte duger till att flytta på, gaddar sig återkommande samman för att underminera ministrar och regeringar i syfte att skapa svagast tänkbara regering. Bästa regeringen för dem är en svag ministär som inte vågar låta ledande tjänstemän leka ”hela havet stormar” i syfte att bryta sönder deras nätverk. De vill gärna ha en regering, med entusiastiska, optimistiska och oerfarna rådgivare och politiskt sakkunniga, vilka uppfyllda av skolans förenklade teoretiska modeller är helt exponerade för en komplicerad verklighets många svårigheter och därför helt beroende av tjänstemännen.



Ökad tolerans kontraproduktivt

Jag tror att jag anar vart Du vill komma med resonemanget om toleransen. Låt mig uttrycka det så här:

Ökad tolerans tror jag inte på. Man brukar säga att ett företag inte är effektivare än det behöver vara. Därav den offentliga sektorns eviga effektivitetsproblem. Det finns helt enkelt få, eller inga, som begriper vad pengarna ska räcka till, med en god förvaltning. Därför så lätt att stjäla. Kanske kan det, analogt med nyss nämnda, vara så att ökad tolerans ger ökad kriminalitet i politiken och administrationen - inte minskad som är det önskvärda.


Upp- och nedvända världen

Problemet är istället att vi lever i ett upp- och nedvänt system. Ett land där någon kan tvingas avgå för struntsaker men där riktigt grova brott vare sig utreds eller lagförs. Kanske är det detta Du syftar på?


Korrumperad press hot mot demokratin

Ibland blir politiker och andra avsatta bara av att en anklagelse utslungas, vilken omedelbart följs upp med ett massivt och i förväg planerat media-drev. Det är i princip omöjligt för en enskild att tränga igenom mediabruset hos en korrumperad press med enhetlig anfallsorder. Anklagelserna sker som regel nära inpå avgörande ögonblick och det tar mycket lång tid för kvarnarna att mala för att visa att anklagelserna var falska.

Typisk svensk journalist i arbete. På bilden Bo Holmström, TV4, utklädd till Mister Bean.


Falska anklagelser inte ovanliga

Det sker inte bara i politiken utan även i exempelvis näringslivet. För en utomstående, och till och med för många ganska nära den utsatte, är det svårt eller omöjligt att inse i vilken fråga eller i vilka frågor som personen agerat till skada för något skrupelfritt intresse. Av en enig press, som dessutom skenheligt inte låtsas om att de är korrumperade mutkolvar vars tjänster är till salu, får man ingen hjälp. Det fåtal personer som inser orsakssammanhangen skräms till tystnad. Även om de anar vem, eller vilka, som ligger bakom, så kan de inte veta hur starkt förankrad motståndaren är. I det sammanhanget har ju angriparen ett ointagligt kunskapsövertag.


Anfallet ofta från tredje part

Angreppet kommer som regel mycket överraskande och ofta från ett håll som inte kan kopplas samman med angriparen. Exempelvis skattemyndigheten används ofta för sådana angrepp i Sverige.

Men skattemyndigheten, och förvaltningsdomstolarna, används även som utpressningsorgan. Människor hotas då som regel med uppenbart felaktiga men mycket kostsamma skatter som stöts och blöts för att den angripne ska förstå att tiga eller inte motsätta sig mäktiga intressen. Ofta är inte syftet att fastställa de felaktigt bestämda skatterna utan syftet är istället maktutövning. Att tvinga igenom sin vilja.


Annorlunda i framtiden

Avslutningsvis vill jag säga, att det bara är mot den som det inte finns några angreppspunkter som man måste fabricera sådana. Det är inte alls omöjligt att avsätta någon utan någon kunskap alls, bara man har pengar, eller makt - helst både och. I framtiden blir det allt vanligare att man har skaffat sig kunskap - angreppspunkter - genom avlyssning etc. Då blir det helt tyst. Frågan görs istället upp ”mellan skål och vägg”. På sin höjd kommer vi medborgare ibland att se att någon gruppering gör en till synes besynnerlig kursändring. Då kan vi ana att utbud och efterfrågan kunnat mötas.

Övertorneå måndagen den 15 juli 2013
Mikael Styrman
.

Psykopater i alla länder - förenen eder

.
Så fick vi det bekräftat, genom Snowdens avslöjanden i bland annat brittiska The Guardian.

Det som vi misstänkte eller trodde oss veta.

Att psykopater i alla länder skaffar sig tillstånd, i sina respektive länder, att ”legalt” , göra inbrott, kränka privatlivets helgd, lyssna på, bugga och kränka utlänningar, deras näringsverksamhet och deras personliga integritet. Sedan byter man information fritt mellan länderna. Man avlyssnar åt varandra och skapar på det sättet en sorts ”public domain” - i hemlighet  - i vilken ALLA är avlyssnade.


Det gäller förstås bara inledningsvis. Efter hand som man blir varm i kläderna avlyssnar man naturligtvis alla själv - i mån av resurser. Man får ju ändå allt material och det blir bara omständigare att hämta in det genom andra.

Om allt det som man samlar in kunde användas till de ”ädla” syften med vars hjälp man drar ärendena genom lagstiftande församlingar och domstolar vore mycket gott och väl.

Men så bra är det ju inte.

Informationen blir istället handelsvara för den organiserade statsbrottsligheten och säljs till allehanda kriminella element, åtminstone i den utsträckning som den inte används inom ramen för den egna brottsligheten och maktutövningen, kamouflerad till bank- och finansverksamhet och ”myndighetsutövning”. Som exempelvis det som dåvarande generaldirektören Yvonne Fredriksson i Elmarknadsinspektionen och hennes kollegor i Elsäkerhetsverket och Kronofogdemyndigheten ägnar sig åt.


En bieffekt är naturligtvis att nationella och inhemska företagshemligheter inte kan bevaras. En säkerhetspolis som drar nytta, för egen och uppdragsgivarnas räkning, av främmande makts spaning, blir snart kollegor med främmande makt. Följden blir att man - istället för att värna befolkningens intressen -  gemensamt spanar på och röjer stora värden av nationellt och privatekonomiskt intresse. Det inhämtade materialet används till att plundra och förtrycka en allt fattigare befolkning och en allt mindre och allt rättslösare samling inhemska innovatörer, entreprenörer och företagare.

Det som återstår av det välstånd som tidigare skapats av entreprenörer lägger psykopater i administrationen beslag på, för egen del och för sina barns del. Ungefär som under Sovjetunionens sammanbrott ganska nyligen eller, om man så vill, ungefär som tjänstemannakleptomanerna förr, när de kallades adel.

Det är naturligtvis ingen slump att TeliaSonera är bästis med i stort sett alla grövre brottslingar i tidigare Sovjetunionen och en del andra diktaturer. Och det är inte heller någon slump att Vattenfalls värde snart utraderats genom onödigt och simulerat koncernbyggande utomlands, som egentligen bara syftar till att dränera Vattenfall på tiotusentals miljoner kronor - per affär.

Allt är en följd av att vi har ett åklagar- och domstolsväsende samt en redaktörs- och journalistkår som i det närmaste helt står på den grova organiserade brottslighetens sida i dess kamp för att plundra folket.

Övertorneå måndagen den 15 juli 2013
Mikael Styrman
.

tisdag 9 juli 2013

Piloter utan utbildning

.
I rapporteringen efter den något märkliga flygolyckan i San Fransisco häromdagen, då en Boeing 777 tillhörig Asiana Airlines ”landade” lite kort, dvs före landningsbanan, har det framkommit att piloten inte var utbildad på flygplansmodellen.

Det trodde man ju faktiskt att inte förekom, på en internationell flygning med passagerare. Dvs att piloterna är outbildade och att man beter sig som om det är vardagsmat.

Övertorneå tisdagen den 9 juli 2013
Mikael Styrman
.

Polisens prioritering

.
Ytterligare synpunkter med anledning av polisens dödsskott mot knivmannen i Varberg:

Av rapporteringen i media har framkommit att det fanns en polishund på platsen.

Hur är det möjligt att det ändå slutar med att polisen skjuter knivmannen till döds?

Jag ser i Radio Hallands rapportering, att polisen inte släppte hunden för att hundföraren inte fann ”rätt vinkel” och att det med hänsyn till knivmannens beväpning skulle kunna leda till, att man fick en situation med en skadad polishund + en knivbeväpnad man. Det skulle man naturligtvis riskera om polisen nyttjade hundens attack - inte till att ingripa eller övermanna mannen - utan till att gömma sig bakom polisbilen.

Det är möjligt att jag ställer stora krav på polisen. Men följden blir, när polisen inte gör sitt jobb, att någon annan, som är sämre rustad måste göra det istället. Det blir som när den ensamma sjuksköterskan, som attackeras av en missbrukare som får frispel på akuten, ringer polisen. När polisen inte har en kollega till hands rycker han inte ut alls. Så den späda och obeväpnade sköterskan utan polisiär vare sig utbildning eller  utrustning, lämnas att ensam sköta polisens arbete medan polisen gömmer sig på polisstation, på betryggande avstånd.

Den händelsen, och många andra liknande tyder på att polisen för länge sedan förlorat verklighetskontakten och behöver återfå den. Polis är ett väldigt speciellt arbete, det måste man ha klart för sig när man blir polis. Vill man inte utföra polisarbete när omständigheterna så kräver ska man bli dagisfröken istället.

Är det så, gud förbjude, att polisen värdesätter hundens säkerhet högre än människans? Trots allt är ju polisens uppgift inte bara att skydda allmänheten från en person som blir sjuk. De ska även skydda den sjuke mot sig själv eller sin sjukdom.




Vad ska man ha polishunden till om den inte används till polishundsuppgifter?

I ett samhälle med ett fungerande polisväsende har man rätt att ha en dålig dag på jobbet, eller att bli sjuk, utan att det ska sluta med att man blir skjuten till döds av polisen. Och man ska inte bli skjuten till döds av polisen för att polishunden anses värdefullare.

Denna händelse är snarlik med andra liknande händelser som också slutat med att den som blev sjuk sedan dödades av polisen. När det upprepas gång efter annan indikerar det att polisledningen inte tagit frågan på allvar eller helt sonika skickar ut fel signaler.

I förlängningen leder det till att folk inte vågar ringa till polisen för att det nästan säkert leder till att den sjuke mördas av polisen. Och hur mycket stöd har polisen kvar hos allmänheten när det gått så långt? När Kreti och Pleti, utan utrustning och utan utbildning, ingriper mot sjuka och beväpnade desperados för att de senare inte ska bli mördade av polisen?

Övertorneå tisdagen den 9 juli 2013
Mikael Styrman
.

Obekvämt med elpistol?

.
(Uppdaterad tis 9 juli 2013, kl 12:40)

Med anledning av polisens dödsskjutning av knivmannen i Varberg i söndags intervjuades Per Engström, avdelningschef vid rikspolisstyrelsen, i Rapport 19:30, måndagen den 8 juli. Han sa ungefär så här:

”Vi tror inte på elpistol idag. Vi har tittat på de jämförelser vi har gjort. Internationella jämförelser. Enligt dem minskar inte antalet dödsskjutningar om man skaffar elpistoler.”

(Intervjun kan ses på SVT Play, ca 6 min in i programmet.)

Mot detta måste rimligen flera invändningar göras och ytterligare frågor ställas:

1.
Hur många fall har Rikspolisstyrelsen studerat?

2.
Hur har studien gått till (vilka länder, antal fall, vilken dokumentation av de enskilda fallen osv)?

3.
Utfallet av om man har elpistol eller inte måste bedömas individuellt. Det kan inte bedömas som jämförelser av statistik = Antal skjutna av polisen före respektive efter att man skaffat elpistoler. Man måste fastställa: Hur skulle de individuella fallen ha avlöpt om man haft det alternativa vapnet? Hur har detta kvalitetsäkrats i Rikspolisstyrelsens påstådda studier?

4.
Det är en sak att man hittar dödsskjutningarna i statistiken. Men hur har Rikspolisstyrelsen fångat upp de fall i vilka människor avväpnats/gripits med hjälp av elpistol och vilka annars kunde ha lett till en skjutning?

5.
Hur många fall av gripanden med hjälp av elpistol rör det sig om och i hur många av dessa skulle en dödsskjutning istället ha kunnat ske om man inte haft elpistol?

6.
Andra länders polis kan ofta skjuta - vilket den svenska polisen sällan kan. Hur har underlag till jämförelsen inhämtats med hänsyn till skadeskjutning kontra dödsskjutning och hur har anpassning till svenska förhållanden skett?

Jag tror att det förhåller sig så att avdelningschefen vid Rikspolisstyrelsen, Per Engström, ljuger inför svenska folket i TV. Det han säger är med största sannolikhet professional bull-shit. Om inte Per Engström kan plocka fram en utredning värd namnet bör han istället vara före detta avdelningschef vid Rikspolisstyrelsen.

Det förefaller helt osannolikt att Rikspolisstyrelsen skulle ha gjort en sådan studie som krävs för att kunna dra några kompetenta slutsatser av den. En sådan studie är ett professionellt, drygt och grannlaga arbete som är föga förenat med att flexa ut.

Själv tror jag, med viss erfarenhet av hur svensk polis brukar arbeta, att man, åtminstone på hög nivå, helt enkelt inte bryr sig om ifall man skjuter några som flippar ur eller inte. Det är helt enkelt bekvämare för Rikspolisstyrelsen att polisen skjuter några om året till döds, än att polisen gör sitt jobb på ett hedervärt sätt.

Så kan det vara här i världen. Den ene får barn, syskon eller föräldrar mördade av polisen, för att den andre får bra betalt men inte vill sköta sitt arbete. Och landets politiska ledning, som har i sina händer att göra något åt saken - vad gör de?

Övertorneå tisdagen den 9 juli 2013
Mikael Styrman
.

söndag 7 juli 2013

Hotet mot bloggen

.
(Uppdaterad tis 9 juli 2013, kl 12:05)
(Svar till Nils kommentar till bloggen ”Europas Skam”.)

Ja, det är väl inte så gott att veta hur bloggens framtid ser ut. Hittills har man istället för att stänga den gått lite andra vägar. Ibland har den stoppats tillfälligt. Förmodligen medan man haft krigsråd och funderat på hur man ska göra.


Manipulerade parametrar och sökkriterier

Vidare har man ändrat parametrarna i sökfunktionerna, förmodligen för att man trott att ingen märker det. När jag skrev om någon korrumperad gangster tidigare, då kom mina bloggar upp tidigt när man googlade på ifrågavarande persons namn. Men efter att de ändrade kommer mina bloggar bara upp om man googlar ifrågavarande persons namn OCH mitt namn samtidigt. Det får ju samma funktion som en hemligstämpel eller censur. Om någon frågar om en annan person finns det ju för de flesta ingen möjlighet i världen att veta om att de måste fråga även på mitt namn. På detta sätt är numera, förmodligen alla korrumperade makthavare som går i USA:s koppel skyddade mot information som avslöjar eller misskrediterar dem.


Organiserad attack med anonyma inlägg med manipulativt syfte

Systematiska misskrediterande kommentarer har lagts in på bloggen en masse - alla med gemensam källa eller avsändare, vilket jag lyfte fram på bloggen för något år sedan. Det upphörde när jag påtalade det.


Falsk rating

En annan åtgärd gjordes för några år sedan, nära valet 2010 tror jag att det var. När man då googlade mitt namn fick man som första svar upp en ”analys”, eller utredning, som behandlade hur inflytelserik just min blogg var. Det mynnade ut i att den var mindre inflytelserik än nästa alla andra bloggar som fanns. :-) Jag tror det var nära 90% av alla bloggar som var mer inflytelserika. Det där bygger naturligtvis på känd kunskap i psykopathandboken. Kännedom om att människor vill vara med i ett vinnande lag, inte i ett förlorande lag. Så genom att upplysa alla läsare om att bloggen var betydelselös skulle den göras betydelselös. Och jag vet ju inte hur inflytelserik den är men jag vet ju att mot en betydelselös blogg behöver man inte vidta sådana åtgärder.

Det här betyder ju sannolikt, inte bara att amerikanska hemliga organisationer - kriminella eller ej - har full kontroll över sociala media. Även svenska politiska och/eller kriminella intressen har det. Naturligtvis då även andra länders motsvarigheter - antingen direkt eller indirekt genom amerikanska intressen.


Mörkläggning och anonymisering

Med rätt utrustning, tillgänglig för alla, kan man se ungefär vad det är för besökare på bloggen. Dock inte identifierbart ned på individnivå. En annan sak som sker numera är att man filtrerar de synliga besökarna så att jag inte längre kan se alla som besöker bloggen. Jag har kunnat konstatera det med hjälp av besökare som jag haft kännedom om att har besökt bloggen, och när de har gjort det, och sedan inte alls synts. Numera sker ju sådan filtrering dels genom att myndigheter och andra skaffat sig utrustning som gör att de inte längre ”syns”, men även genom att filtrering sker i annan regi, förmodligen även av Google. Så det är som med avlyssningen. När telefonerna racklar är inte frågan OM någon lyssnar utan HUR MÅNGA som lyssnar samtidigt - och vilka de är. Med bloggbesökarna är frågan i hur många nivåer och av vilka filtreringen sker. Detta är det nya sättet att begränsa det fria ordet på när det inte längre räcker med att man kontrollerar tidningarna.

Att det blev så berodde förmodligen på att de som skrev bloggen ”Corruptio” och som behandlar korruption och maktmissbruk och mycket kriminalitet inom rättsväsendet älskade att publicera utdrag som visade hur rikspolisstyrelsen och regeringskansliet hela tiden läste ”Corruptio”. Det var naturligtvis väldigt kränkande för ”makten” att man visade på hur sårbar den är, när den hela tiden är fullt upptagen med att försöka demonstrera hur osårbar den är. I alla fall så ledde det till att de alla gömmer sig och anonymiserar sig numera.


Hemligt samarbete

Det här säger naturligtvis mycket om de sociala nätverkens relation till de amerikanska spionorganisationerna och indirekt till den svenska politiska makten. Det var, som den som har följt med på bloggen noggrant också förstår, en del av anledningen till att jag påtalade att man hade invigt facebooks ”spioncentral” i Luleå när det var aktuellt. Innerst inne förstår nog nästan alla att denna explosion av utbyggnader i Europa inte beror på att man behöver kapacitet för att ta emot nya facebook- och andra sociala kunder, eftersom den expansionen redan är avklarad. Många gånger agerar människor enligt ”strutsmetoden”. Om vi blundar för det otäcka och farliga kan vi inbilla oss att det inte finns.

När det gäller stängningen av bloggen måste de ju välja mellan att göra ett synligt censurerande ingripande och att låtsas som om det regnar, för att istället censurera bloggen i smyg. Hittills har de valt det senare. Sannolikt medvetna om att en synligare censur visserligen tillfälligt skulle störa bloggen, men i ett längre perspektiv istället sannolikt vara kontraproduktiv, genom att öka bloggens exklusivitet. Den skulle dessutom bara återuppstå under andra former som gjorde att även brottslingarna har svårare att följa den.

Övertorneå söndagen den 7 juli 2013
Mikael Styrman
.

Giftet sprider sig över världen

.
(Svar till Peter Lindströms kommentar till bloggen ”Europas Skam”.)

Om det bara hade varit den senaste tiden hade man kunna förklara förfallet med de många hot mot mänsklighetens och den övriga skapelsens fortbestånd som människan skapat. Det finns så mycket numera, som är svårt att blunda för: befolkningsexplosion med ianspråktagande av djurlivets återstående vildmarksarealer; klimatförändringar med hetta, torka och översvämningar; utfiskning med möjlig kollaps för näringskedjorna att vänta; genetisk utarmning av grödorna genom kloning, med sannolik nedsatt motståndskraft mot sjukdomar och insekter, med förestående globala hungersnöder att vänta; ”Plast-Texas” i Stilla Havet som visat hur fiskar och djur tar upp plast i små fragment vilka stör deras fortplantning osv.

När diskussionen om flygets inverkan på klimatet uppmärksammades ledde det till att vi ... började flyga mer! Det säger tyvärr väldigt mycket om mänsklighetens samlade intellektuella kapacitet.

Men som sagt. Det har börjat mycket tidigare. Du skriver 1950-talet vilket säkert stämmer, i så måtto att det har pågått redan då. Men kanske är detta förlängningen av något som inletts ännu mycket tidigare. USA har, nästan så länge som förbundsstaten existerat behandlat Syd- och Mellanamerika som sin egen bakgård. Maffian och Industrin i USA, mellan vilka man tyvärr ofta måste sätta likhetstecken, eftersom de är sammanväxta och deras skrupelfrihet gör dem till synonymer, har avsatt och mördat presidenter och störtat regeringar på löpande band, när de senare försökt bygga upp nationalstaterna och bryta folkens förslavning under amerikanska intressen. Jag tror att det är samma fenomen, som vi tidigare inte förstod att fanns, eller inte brydde oss om, som nu har expanderats till att omfatta även Europa och resten av världen.

Vi betalar nu priset för att vi inte ställde upp för Syd- och Mellanamerika när problemet var mindre. Nu har vi fått skiten över oss och nu har den expanderat påtagligt och korrumperat även våra politiker.

Jag tror som Du är inne på, att 1984, och andra snarlika skrifter används som ”psykopathandböcker”.

Problemen med det moraliska förfallet och krigens renande funktion är nog att de är besläktade.

Det goda tänkande som Du beskriver och som människan skapat, har skapats av ett försvinnande litet fåtal goda intellektuella tänkare. Deras nivå är så avlägsen dagens ledares och deras underhuggares intellektuella och empatiska nivå, att de senare över huvud taget inte förstår vad dessa tänkare menar med sina skrifter.

Den amerikanska staten har skapat mycket gott som maktfullkomliga översittare i de amerikanska invandrarnas hemländer inte släppte fram. Men tyvärr har USA, med sin obegränsade tillbedjan av ”frihet och entreprenörsskap” aldrig lyckats tygla starka, egoistiska och gränslösa människor. Ansatser har gjorts genom åren, exempelvis när man med hjälp av anti-trust-lagarna styckade upp Standard Oil. Men på det stora hela taget har man misslyckats.

Spritförbudet tillkom sannolikt med de bästa av avsikter men bäddade marken för den grova organiserade brottsligheten som istället tog över staten. Det har upprepats med kriget mot narkotikan som redan har förrött Syd- och Mellanamerika och håller på att förvandla USA till ett av maffian förslavat land, bestående av i huvudsak två kategorier människor: de inlåsande och de inlåsta. Det leder till den amerikanska statens sammanbrott. Men först kommer amerikanerna sannolikt att lyckas ödelägga Europa och en del andra områden - om inte det osannolika sker och vi lyckas rensa bort det korrumperade slöddret från politik och offentlig administration i Europa.

Krigen har en renande funktion i breda folklager. Men de fungerar inte så väl som faktiskt skulle vara önskvärt. Det finns alltid människor som drar nytta av krigen. Många uppfylls av fredlig ödmjukhet efter större krig. Men de som startar dem och de som drabbas av dem är inte samma människor. Inte förrän vi hittar en fungerande metod, för att föra skadan vidare till dem som drar nytta av krigen, kan vi få stopp på den nuvarande utvecklingen. Den innebär att det militärindustriella komplexet skapar hot, terror och krig - med vett och vilja - för att dra nytta av andras rädsla. Det behövs åtgärder som kriminaliserar krig och krigsindustrin eller andra åtgärder som för vidare skadan till dem som drar nytta av krig- och terrorhot.

Det är ju lätt att säga i efterhand, men det var inget bra tecken när de segrande makterna efter andra världskriget inte gick till botten med krigsförbrytarna utan istället värvade så många som möjligt av dem.

Med propagandans hjälp gjorde Sovjetunionen sig till världens frälsare i östblocket. Med samma metoder gjorde USA sig till världens frälsare i väst. Men det socialistiska system klarade inte av att skapa välstånd. Socialistiska system sätter oduglingar till makten och låter dem förlama och motarbeta mera dugande människor. Därför duger socialistiska system på sikt bara till att fördela fattigdom bland folket och rikedom till de härskande klasserna. Det kapitalistiska systemet lyckas bättre med att skapa välstånd, men leder snabbare till jordens ödeläggelse eftersom det förutsätter evig tillväxt. Och det är ju svårt att åstadkomma när det bara finns en överbefolkad jord att leva av. Den miljöförstöring som i kapitalistiska system sker i privat regi svarar staten för i socialistiska system. Bägge systemen skapar ofria samhällen med förslavade människor. Sätten att förslava människor och att dölja slaveriet skiljer sig mellan systemen.

Den stora massan är dessvärre förhållandevis korkad, om än inte ond. Eftersom mindre begåvade människor inte förstår vad kloka människor pratar om drar de slutsatsen att de kloka måste vara tokiga. Denna tolkning emanerar ofta från, och exploateras av, ambitiösa och hänsynslösa människor. Den tilltalar obegåvade genom att förhärliga dem och smeka deras ego. Det är ett problem för demokratin att folket ska styra men ofta är oförmöget att skilja på ett bra och ett dåligt förslag, men samtidigt är fullt kapabelt att stimuleras av den som smickrar dem själva och förhärligar deras dumhet.

Något paradoxalt verkar nu det kapitalistiska, eller korrumperade kapitalistiska, systemet som vi nu lever i komma fram till samma slutresultat som det socialistiska systemet. Det tycks nämligen fördela fattigdom bland massorna och koncentrera rikedom hos ett fåtal.

Inget av systemen ger därför något nämnvärt utrymme för klokhet. Något sådant system har människan inte uppfunnit. Bägge systemen gynnar på sitt sätt framåtanda och samvetslöshet. Klokhetens insatser begränsas till korta mellanspel mellan varven, efter hand som psykopaterna och enfaldens arméer har ställt till det alldeles.

Övertorneå söndagen den 7 juli 2013
Mikael Styrman
.

lördag 6 juli 2013

Europas skam

.



Edward Snowden har röjt hur kriminella element i den amerikanska administrationen kränker såväl lag och rätt som den amerikanska konstitution, liksom alla europeiska rättssystem, i sina opåkallade och förkastliga intrång i den enskilda integriteten, runt om i världen i allmänhet och i Europa i synnerhet.

Rimligen borde såväl Europas befolkning som dess politiker vara honom stort tack skyldig. Han borde omedelbart erbjudas såväl asyl som beskydd. Men Europas politiker verkar bara vara rädda för vad som kan komma att avslöjas om dem själva. Kanske har jänkarna ”läckt” till Europas politiker, att Snowden har material från ”övervakningen” av europeiska politiker? Det skulle åtminstone förklara det kollektiva hjärnsläppet som just nu hemsöker kontinenten. Möjligen innebär det att vi har saftiga avslöjanden att vänta, om europeiskt slödder med framskjutna positioner i samhället.

Istället för att skydda Snowden hjälpte Italiens, Spaniens, Portugals, Frankrikes och Österrikes politiker till att försöka få fast honom och utlämna honom till de amerikanska brottslingarna, när man för några dagar sedan stängde sina luftrum och tvingade ned Bolivias presidentplan med jaktflyg, och genomsökte det under 12 h  i Österrike, på jakt efter Snowden.

Det är en stor skam för Europas, såväl folk som politiker, att det inte är de europeiska länderna, utan Venezuela och Nicaragua, som erbjuder Snowden asyl.

Samtidigt gör den amerikanska brottsligheten flera tydliga, men förmodligen oundvikliga, och för oss andra välkomna, självmål. President Obama förklarar flott och offentligt, att han inte kommer att vidta några särskilda åtgärder för att få tag i Snowden. Busarna i administrationen demonstrerar okänsligt sitt förakt, för såväl den amerikanska konstitutionen som presidenten, när de i vild panik visar att de inte skyr några som helst medel, i sina försök att få tag i Snowden. Det är som att se en verklig parallell till fiktionens ”Enemy of the State”. Åtminstone tycks paniken och de omdömeslösa och skrupelfria åtgärderna vara desamma. Och i vanlig ordning överträffas fiktionen bitvis av verkligheten.

Jag antar att det är ofrånkomligt att det någon gång sker. Men det är ändå anmärkningsvärt, att den amerikanska och europeiska organiserade brottsligheten, på detta sätt bjuder Putin att sola sig i glansen som det innebär att vara klassens ”good guy”. Samtidigt är det ett högt spel för Putin. USA har nyligen och tydligt demonstrerat sin skrupelfrihet genom att döda Usama Bin Ladin, utan rättegång, för att hindra honom från att berätta sanningen om 9/11. Det är troligt att det blir ”flip” för Putin om han lyckas hindra de amerikanska yrkesmördarna och ”flop” om amerikanarna lyckas ta livet av Snowden. Det är inte mycket som talar för att Snowden sitter på en terminal på Moskvas flygplats. Men blotta påståendet medför väl att det är så mycket brottslingar där att det är mer folk på terminalen än på en Super Bowl-final. Åtminstone är det fler beväpnade besökare. Och det säger inte heller så lite.

Länge har det varit känt, att den organiserade brottslighetens påverkan på den amerikanska livsstilen, har gjort det allt tydligare, att USA:s överlevnad i sin nuvarande form kräver, eller leder till, Syd- och Mellanamerikas samhällsbyggens sammanbrott och undergång. I och med Snowdens avslöjanden kan detta utökas till att USA och dess organiserade brottslighets överlevnad kräver Syd- och Mellanamerikas OCH Europas undergång. USA är allierat med ledande Europeiska politiker, men i praktiken inte längre en allierad till Europa. USA, och de Europeiska politiker man kontrollerar, är kontinentens och befolkningens fiender, samt ett hinder mot en ekonomisk återhämtning med en gynnsam, och hållbar, långsiktig ekonomisk utveckling. Jag vill mena att en sådan kräver såväl demokrati som rättstrygghet. Det krävs av det enkla skälet att en uthållig ekonomisk utveckling kräver rättstrygghet. Och rättstrygghet är en betydande utmaning för en demokrati och en omöjlighet utan demokrati.

Övertorneå lördagen den 6 juli 2013
Mikael Styrman
.