måndag 14 mars 2016

Överdriven rädsla för Trump?

.
Svenska media har under hela den amerikanska nomineringsprocessen varnat för hur tokigt det ska bli om Donald J Trump blir president.

Men vad har världen att frukta som inte de två stollarna Bush och Bush redan har ställt till med? George HW Bush och George W Bush fyller alla kriterier för att kvala in som två vettvillingar och jubelidioter, alternativt grova brottslingar, och dessa har våra massmedia lydigt slickat där bak medan de tvingat land efter land allt närmare, och över, avgrundens kant.

Vårt skenheliga massmediafolk gråter dock sina krokodiltårar istället för att kräva att de två brottslingarna Bush ställs inför rätta för brott mot mänskligheten. Sedan, om Trump blir president, övergår man till att slicka även honom där bak.

Falun måndagen den 14 mars 2016
Mikael Styrman

.

Haverikommissionens haveri i fallet Viola Beach-olyckan

.
Det har sagts i samband med utredningsarbetet efter Viola Beach-olyckan, att E4-bron över Södertälje kanal uppfyller alla säkerhetskrav som finns. Om det är så betyder det förmodligen att det är fel på säkerhetskraven. Det innebär i så fall att det kan finnas ett systematiskt fel på kraven. Just ett sådant fel som en haverikommissions uppgift är att finna. Men den svenska haverikommissionen kommer inte att finna det eftersom kommissionen lagt benen på ryggen och numera, av allt att döma, jobbar som den franska haverikommissionen. Den franska motsvarigheten går igenom mycket stora svårigheter för att dölja systemfel i Airbus flygplanskonstruktioner och skylla dem på piloter, med nya dödsolyckor som konsekvens.

Jag har sagt det tidigare, om än med många fler ord, att Viola Beach-olyckan innebär att det är fel på kraven, om bron fyller kraven. Det finns i så fall betydande risk för att det finns ett systematiskt fel - på Södertäljebron och andra. Det kommer i så fall att byggas fler liknande och farliga konstruktioner i Sverige. Möjligen är det så, att man har använt ett regelverk, som främst tar sikte på lokala gator, med lite trafik, låga hastigheter och goda siktförhållanden, med broar med tydligt igenkännbar öppning, och tillämpat det på bron över Södertälje kanal. Den är nämligen del av en extremt högt trafikerad väg, med höga hastigheter, med skymd sikt på grund av skymmande berg och vägens krön och kurvor samt med en bro som är illa belyst och av en konstruktion som gör att annalkande trafikanter inte ser att bron är öppen. På grund av kön med väntande bilar ser inte trafikanterna heller de nedfällda bommarna som i sin tur är placerade så nära stupet att när föraren väl kan se dem räcker inte den återstående sträckan till för att få stopp på bilen. Det blir inte bättre av att varningssystemet är opedagogiskt utformat och får den förare som inte hinner läsa skyltarna att tro att de nalkas en låg bro, tunnel eller kraftledning, som ju i samtliga fall är något som en personbilsförare inte behöver frukta. Ärendet är ett skolexempel på just ett sådant fall som haverikommissionen SKA utreda!

Det är lätt att förstå att ett stort nationellt och internationellt ekonomiskt intresse som Airbus kan få en korrumperad statsapparats olika institutioner, som den franska statens exempelvis, att bryta samman. Men vilket är det intresse som sitter med ändan i brödrosten i Viola Beach-olyckan och som är så inflytelserikt att det får den svenska haverikommissionen att begå professionellt harakiri? Förr kunde man veta med till visshet gränsande sannolikhet att det var de röda knappnålarnas brödraskap som spökade i bakgrunden, men vem ligger bakom haverikommissionens haveri i Viola Beach-olyckan?

Det bör haverikommissionens folk svara på offentligt - innan de avgår för att återupprätta förtroendet för haverikommissionen.

Falun måndagen den 14 mars 2016
Mikael Styrman

.

Schengen en välfärdsresebyrå för icke-européer?

.
Jag trodde, och tror, att EU är en intresseförening för européer. Bildad för att främja en god levnadsstandard i Europa och för att Europa ska klara konkurrensen med Asien och andra områden. Och jag trodde, och tror, att Schengen är ett fördrag vars syfte är européer ska få resa fritt inom Europa.

Men så tänker tydligen inte alla. Sveriges statsminister Stefan Löfven exempelvis, tycks vara i tron att EU och Schengen är en all-inclusive-välfärdsresebyrå för icke-européer. Om man inte importerar icke-européer, gärna kriminella, i stort antal, huller om buller, och försörjer dem får man inte vara med i Schengen - tycker Stefan Löfven.

Jag tror att det är så att Schengenländerna är förbundna att skydda Schengen-områdets yttre gräns.

Stefan Löfven tycks vara av uppfattningen att länder som inte importerar utomeuropeiska brottslingar en masse och under kaos-liknande förhållanden inte ska få vara med i Schengensamarbetet.

Löfven tycks vara i färd med att försöka utesluta länder som respekterar Schengenfördraget från samarbetet. Jag tycker att det snarare verkar som om Sverige riskerar att bli uteslutet från Schengen-samarbetet eftersom våra stollar till politiker saboterar Schengen-fördraget.

Undrar vem av oss som har rätt?

Falun måndagen den 14 mars 2016
Mikael Styrman

.

tisdag 8 mars 2016

Mycket mörkläggning kring Viola Beach-musikernas död

.
La Grande Arche de la Défence - istället för fungerande fransk integration
Många städer har monument som ambitiösa politiker byggt över sig själva, med skattebetalarnas pengar. Sådant har alltid förekommit. Inte bara triumfbågar har våra makthavare byggt, även om de är ett tydligt exempel.

La Défence byggdes av presidenterna Valéry Giscard d’Estaing och François Mitterrand, som äreminne över sig själva, medan parisarna kackade i ett hål i golvet och dagens gettoproblem grundlades. Stockholm har en helt egen variant. Där har mutorna i byggindustrin resulterat i att det fordom så vackra och besjungna Stockholm numera ser ut som om där avhållits efterkrigstidens årliga VM-tävling i ”Skövling av stränder och strandpromenader samt uppförande av motorvägar med stillastående trafik invid kulturbyggnader”. Av det som gjorde staden vacker och charmig finns numera nästan ingenting kvar, medan lättlurade stockholmare lallar på om ”Stockholm i mitt hjärta” på Skansen. Det borde naturligtvis heta ”Stockholm i mitt minne”. Den i min barndom så charmiga staden är numera så ödelagd och vanställd att de klåpare till politiker som ställt till med eländet - för egen vinning - borde hängas på Stortorget. Det har avrättats folk för mindre här i världen.

Södertälje har fått sin del av hybris-monument. Stadskärnan ödelades på 1960-1970-talen, som i de flesta andra svenska städer. På plus-sidan finns Södertälje Syd. En mycket speciell järnvägsstation på en pelarbro i kanten av staden. En doldis fram till helt nyligen var den till stora delar olämpligt konstruerade E4-bron över kanalen, vid vilken de fyra Viola Beach-medlemmarna och deras manager fick sätta livet till. Det är det som nu mörkläggs för fullt.

Mörkläggningen tar sig uttryck som att övervakningsfilmen från bron var överspelad. Senare dök en film från en närbelägen trafikkamera upp, men i mörklagt skick - belagd med förundersökningssekretess - en trafikövervakningsfilm från E4:an belagd med förundersökningssekretess efter en olycka! Inte ens i Sovjetunionen skulle det med säkerhet förekommit. Samtidigt sprids uppgiften att all skyddsutrustning fungerade. Hur kan allt ha fungerat när fem unga engelsmän omkommit, när brovakten inte vet att bilen kört ned i avgrunden och när båten som mosade dem inte beordrades att stanna? På båten uppger man sig tro att snö som rasar från broar i Södertälje är försedd med strålkastare och baklyktor.

Mycket tyder på att de fem engelsmännen omkom för att de inte i sin vildaste fantasi hade kunnat tänka sig att man kunde komma på den lysande idén att på en av Sveriges mest trafikerade vägar bygga en bro som öppnar ett schakt över kanalen i vilket bilarna kan trilla ned. Dessutom i det närmaste obelyst, med bommar så nära schaktet, att en fullastad bil, vars förare inte känner till hur man bygger broar i det här landet och som missar förvarningen, inte hinner stanna före schaktet.

Desinformationen, ryktesspridningen och spekulationerna har av naturliga skäl varit påtagliga. Allt skulle enligt en spekulation förklaras av att ungdomarna var berusade eller påtända - och så var de inte det. Bilen skulle ha blivit demolerad genom att ha kört in i motsatta strandens brofundament. Men bilens front var ganska intakt på bilderna. Dessutom skulle den i så fall, att döma av bilderna som publicerats, inte ha hamnat i vattnet utan snarare på land. Bilen var dessutom uppfläkt på baksidan. Så kan det bli - om Viola Beach-gänget backat bilen över stupet i mycket hög fart - inte annars. Det finns ingenting känt så här långt som tyder på att det skulle ha gått till så.


Ett annat rykte säger att båten inte går att stanna, att bromssträckan är för lång, och att båten måste behålla styrfart. I så fall går det illa för den en kilometer längre upp belägna slussen, i vilken båten både måste stanna helt och manövrera sig in med hög precision och i låg hastighet.

Ytterligare ett rykte säger att ungdomarna kört mycket fort, kanske för att hinna över innan bron öppnas. Kanske har det gått till så? Men det behöver inte ha gjort det, som jag strax ska komma fram till. Det motsägs även av uppgifter som säger att bron var på väg ned när olyckan inträffade.

Före stupet finns två bommar. Den sista är belägen ca 10-15 m före stupet. Den första ytterligare ca 40-50 m före. En bil med förare, som framförs i 90 har en bromssträcka på ca 47-54 m. Men hur lång bromssträcka har en bil med fem personer och mängder med instrument och annat bagage? Säkerligen mer än avståndet från den första bommen till stupet. Har bilen kört fortare än 90 är slutsatsen så mycket tydligare.

Bilen kan ha framförts i betydligt högre hastighet. Det behöver inte betyda att föraren var en vetvilling som älskade att hoppa över broar. Det räcker att han inte observerat eller förstått varningarna före bron, vilket alls inte är osannolikt, som jag strax ska komma fram till. Hastigheten på E4:an är betydligt högre än de 90km/h som jag nyss relaterade bromssträckan till.

Sedan finns ytterligare oklarheter som exempelvis att bromsarna kan ha haft brister eller att föraren kan ha lutat sig framåt i ett försök att tolka synintrycken och knockats av airbagen när den första bommen träffades. Förmodligen får vi aldrig reda på det eftersom alla i bilen omkom och de övervakningsfilmer vi hittills sett inte når upp till den tekniska kvalitet som en pensionär numera kan ha på en kamera i sin kolonilott.

Den första varningen, en brovarningsskylt, belägen 900m före bron, finns bara på vänster sida och är försedd med två blinkande gula lampor strax under skylten. Det innebär att en förare i mörker, i landsvägshastighet, dels riskerar att bländas av de blinkande lamporna och dels ska titta mot den mötande trafikens strålkastare. Blir föraren bländad av en mötande bilist, har ett större fordon framför sig, eller blir omkörd, är sannolikheten för att föraren ser och kan tolka varningen ganska liten. Här har efter olyckan monterats en till varningsskylt på vägens högra sida, ännu utan varningslampor. Det framstår som mycket märkligt att det på en motorväg skyltas bara på ena sidan av vägen. Det står i stark kontrast till den skyltningstradition vi har i Sverige. Ingenting har mig veterligen framkommit om varningslamporna, huruvida de fungerade eller ej.

Den nyss nämnda är dock inte den enda skylten. Några hundra meter längre fram finns en båge över vägen med dubbla varningsskyltar och lampor. Den bör naturligtvis vara svår att missa. Men återigen, om man har ett större fordon framför sig eller kör fort, finns det inga garantier för att föraren lyckas tolka innebörden av skyltarna. Inte ens om han inte blir distraherad av sina passagerare. Det finns mycket intryck att tolka i mörker. Med fordon framför blir tiden under vilken man passerar skylten begränsad. Till detta ska läggas en betydande svårighet. Föraren ska kunna ta till sig att någon har gjort en lösning som innebär att ett schakt öppnas i en av landets mest trafikerade vägar, dessutom med bommar strax framför.

Det är svårt att ta till sig att föraren inte skulle ha sett varningarna som föregår bommarna, under förutsättning att de fungerat, framför allt de på byglar över vägen. Inget verkar ha framkommit som talar för att varningarna inte fungerat. Återstår rimligen antagandet att föraren sett men inte hunnit uppfatta eller inte förstått varningarnas innebörd. Bygeln över vägen må vara synlig, om den fungerar, men dess utformning är sannolikt olycklig. Skyltarnas placering uppe på bygeln, kan förleda den som inte hinner läsa och tolka skylten ordentligt att tro, att det istället är en varning för högsta fordonshöjd inför en tunnel, bro eller annat lågt hinder.

Till de nyss nämnda svårigheterna ska nämnas att vägen fram till bron är kurvig och backig. Man ser inte bron förrän man bara har några hundra meter kvar. Nu har inte jag haft tillfälle att se hur bron ser ut när den är öppen, vilket naturligtvis är en betydande brist för den här analysen. När bron är stängd ser man bara ett anonymt stålskelett. Bron och dess tillbehör är visserligen belysta, men inte på ett sätt som gör att man kan förstå vad man ser. De är inte heller färgsatta på ett sätt som skulle hjälpa förare att förstå. Jag reserverar mig för att den öppna bron kan vara färgsatt på ett funktionellt sätt, även om det skulle förvåna mig. Den belysning som finns på bron är dock inte i stånd lysa upp bron på ett ändamålsenligt sätt. En kö med bilar framför gör inte saken lättare i mörker. Frågetecknen är många, men det framstår i skrivande stund som osannolikt att föraren skulle fortsatt framåt om bilens bromsar fungerat och han sett varningarna.

Mer ändamålsenlig brostandard på en så trafikerad väg skulle naturligtvis inneburit en E4-bro som medger full seglingshöjd utan att behöva öppnas. Stränderna är höga och kanalen smal. Ramperna till sådan bro skulle ta mycket plats och möjligen kräva omfattande omdragning av vägar. Den känsla man får när man betraktar eländet är att det inte är det eventuella behovet av omdragning av vägar som styrt utformningen utan snarare professionell fåfänga och en vilja att bygga just en sådan bro som byggdes. En klaffbro hade varit att föredra. En sådan bro skulle uteslutit ett olycksförlopp likt det inträffade. Men oavsett brotyp framstår det som aningen oförklarligt att det inte finns bommar där nu istället sitter varningsskyltar, några hundra meter före bron. Anslutningarna från E20 och Södertälje bör ha egna bommar före anslutningen till E4:an.

Har ungdomarna som utgjorde Viola Beach gått till en förtida död därför att man av professionell fåfänga byggde en häftig bro över Södertälje kanal, men för att spara pengar placerade bommarna just före stupet?

När man kör den här sträckan av E4:an, från söder fram till bron, medveten om vad som har hänt, förvånar man sig inte över att det har hänt. Man förvånar sig över att det inte har hänt tidigare. Förhållandet mellan varningarna före kurvan förhåller sig ungefär till en olycka som punkteringsrisken gör på en jumbojet. Risken är liten för punktering på ett hjul på en jumbojet. Men om det blir punktering på ett hjul är risken mycket stor för att det även blir punktering på alla övriga hjul på samma landningsställ. Risken för en olycka vid bron är liten så länge varningsanläggningarna fungerar, men om de inte gör det, blir olycksrisken betydande. Enligt vad som hittills framkommit har olyckan inträffat med fungerande varningsanläggning, vilket gör den så mycket märkligare. Men det talar starkt för att det bör finnas bommar i tidigare positioner så att inte oavsiktlig forcering av bommarna är liktydigt med egen död.

Jag har hört tanken tänkas högt, att man inte behöver vidta någon åtgärd, att det istället handlar om tillämpad Darwinism. Jag är långt ifrån övertygad. Mer troligt är att det finns en teknisk förklaring, även om den ännu inte uppenbarat sig för oss. Om en relativt nytillverkad Airbus för två miljarder kan bli självförstörande kan naturligtvis en varningsanläggning vid en bro i Södertälje få frispel. Det är ju bara att titta på hur signalsystemet fungerar vid järnvägen.

Det må vara svårförklarat nu vad det är som har hänt. Nästa gång kan det vara en busslast tyskar vars semesterresa till Stockholm slutar med att de får en båt i huvudet i Södertälje. Men då kommer det att vara svårt att förklara varför man lät det ske.                                                                               

Södertälje tisdagen den 8 mars 2016
Mikael Styrman
.

Självkörande bilar - något att längta efter?

.
Mercedes 500K - förmyndarfri
Härom dagen, igår eller i förrgår, var ett ganska stort inslag i TV:s nyheter att bilindustrin utvecklar självkörande bilar.

Varför släpper bilindustrin ut nyheter om självkörande bilar? Är det för att tuta i oss alla att allt är bra? Att vi ska fortsätta att konsumera oss lyckliga istället för att tänka på något riktigt?

Är självkörande bilar verkligen något som vi vill ha? Själv vill jag det inte. Om jag vill omkomma av att ha frånhänt mig kontrollen över min bil då tar jag bussen. Det går alldeles utmärkt redan idag, utan någon ytterligare utveckling. Vill jag omkomma för att det färdmedel jag valt löper amok för att ett dysfunktionellt styrsystem hamnar i en situationen som självtillräckliga konstruktörer och tillverkare inte insett, eller inte brytt sig om, att kommer att inträffa, då tar jag flyget - företrädesvis en Airbus.

Den dagen min bil kör sig själv, eller rättare sagt den dagen en icke närvarande förmyndare kör bilen, den dagen slutar jag köpa bil. På sin höjd kan jag tänka mig att då köra motorcykel som garanterat kommer att var förmyndarfri ytterligare en tid. Alternativt kan jag tänka mig att köpa något gammalt, fritt från både elektronik och förmyndare.

Så mycket pengar jag ska spara på att slippa köpa bil och reservdelskit, betala vägskatter, vägtullar, försäkringar och bensinskatt. Varför sänder TV-nyheterna då sådana rapporter från bilindustrin, om det inte är för att upprepa ”det finns absolut ingen anledning till oro” medan polarisarna smälter och man kör snö med tåg i Alaska för att kunna köra hundspannstävlingar? Om det inte är för att hälla i oss kallocain och lura oss att konsumera ”medan Rom brinner” så måste man ha drabbats av kollektivt hjärnsläpp och hybris inom bilindustrin, eftersom man alls sysselsätter sig med något sådant, av det mesta att döma både dödfött och kontraproduktivt projekt.

Södertälje tisdagen den 8 mars 2016
Mikael Styrman

.

måndag 7 mars 2016

Flashmeddelanden - på gott och ont

.
Den moderna tekniken ger oss oanade möjligheter. Snabbt och billigt kan vi nås av viktigare nyheter i vår telefon, platta eller dator. Det plingar till och ett kortfattat meddelande ger oss möjlighet att ta ställning till om vi vill läsa mer genast, eller kanske senare, eller inte alls. Ganska fantastiskt!

Och så har vi den mänskliga faktorn, i form av ambitiösa redaktörer på kvällstidningar som är kvar på stenåldersnivån, och som tar varje chans att bombardera oss med ett veritabelt pling-plong-krig, om meningslösheter som hur det gick i den ena eller den andra uppgjorda idrottstävlingen utan varje betydelse, eller exempelvis att hovet har släppt en ny bild på prins Oscar, eller viktiga och brådskande meddelanden om hur vi genast kommer till rätta med kulmagen. Allt för den enskilda redaktören utomordentligt viktigt material, som tvingar oss andra att stänga av detta teknikens underverk, för att istället fortsätta att manuellt leta efter nyheter på de olika sidorna, utan att besväras av omdömeslösa redaktörers pling-plong-krig, till synes föranlett av en tro på att vi bara följer just deras propagandaorgan och bara sitter och väntar på att någon ska bryta vår tristess, genom att plinga i vår telefon med meningslöst strunt.

Södertälje måndagen den 7 mars 2016
Mikael Styrman

.

Löfven, Erdogan och de förut utsatta

.
I radions nyhetssändningar idag uttalar statsminister Stefan Löfven sin upprördhet över hur statsmakten i Erdogans Turkiet har stormat och tagit över oppositionella tidningar. Det upprör Stefan Löfven - nästan lika mycket som det upprör honom att de förut utsatta numera tar sig förbi Turkiet, in i Europa.

Det upprör Stefan Löfven så till den milda grad att han nu avser hjälpa de oppositionella i Turkiet genom att betala miljarder till Turkiet, för att den turkiska staten ska hålla borta de förut utsatta från Europa. Löfven hoppas kanske att den turkiska staten ska skicka vidare eurona till oppositionen?

- Refugees Welcome! — Heja Stefan! - Var är Carola?

Södertälje måndagen den 7 mars 2016
Mikael Styrman

.

Viola Beach-filmen sekretessbelagd? Eller mörklagd?

.
Enligt radions nyheter idag finns nu övervakningsfilmen från den engelska orkestern Viola Beach’s hädanfärd. Den filmen som tidigare inte fanns. Nu finns den alltså, men omfattas nu när den finns av förundersökningssekretess.

Det låter mer än märkligt att en offentlig övervakningskameras film är sekretessbelagd efter en trafikolycka. För märkligt för att förtjäna någon trovärdighet. Den är knappast drabbad av förundersökningssekretess. Snarare av hjärnsläpp eller mörkläggning - möjligen både och.

i samma veva rapporterar radions nyheter om att ”allting fungerade”, eller hur man nu uttryckte sig, i samband med olyckan. Det är ännu märkligare. Hur är det belagt? Till och med jag vet ju om sådant som inte fungerade.

Södertälje måndagen den 7 mars 2016
Mikael Styrman

.

Minst dubbla lojaliteter

.
Som förmodligen enda svensk tycker Stefan Löfven att den försvarsanknutna stiftelse som fixat bostad åt försvarsminister Peter Hultqvist inte representerar ett särintresse. Det säger, i vanlig ordning, mer om Stefan Löfvens omdöme och rättsmedvetande, än det gör om Hultqvist's beroende av militära intressen.

En tröst i bedrövelsen är möjligen att Hultqvist fick lägenheten av den svenska militären och inte av NATO. Det komplicerar naturligtvis Hultqvist's lojalitetsbild ännu mer. Förutom lojaliteten mot NATO, som han torftigt försöker dölja, och lojaliteten mot Sveriges folk, ska han nu även väga in lojaliteten mot försvarsintressen. Frågan blir då naturligtvis om försvarsintressena slår sig in på en tredjeplats efter lojaliteten mot svenskarna eller om det blir en andraplats efter NATO?

Det kan tyckas märkligt att inte NATO fixar bostad åt sina underhuggare. Precis som Sverige inte gör det åt sina ministrar. Är det rent av så, att metoden används som ett sätt att sätta demokratin ur spel och skaffa sig en position utifrån vilken man kan utöva ett otillbörligt inflytande över ministrar? Det förutsätter att man lyckas förhindra att metoden avvecklas genom att staten tillhandahåller tjänstelägenheter i Stockholm åt ministrar från landsbygden, under deras tjänstgöringsperiod. Det är i så fall varken första eller sista gången Sverige är prisgivet åt sådana maffiametoder. Är det kanske också på det sättet att metoden, som så många andra maffiametoder, ursprungligen emanerar från USA?

Södertälje måndagen den 7 mars 2016
Mikael Styrman

.