tisdag 1 november 2016

Begränsning av vinster i välfärden är fel medicin mot fel sjukdom

.
Länge har sosseriet och de övriga röda bröderna plågats av det allt värre förfallet inom vård och omsorg. Det tycks inte spela någon roll hur mycket pengar som pumpas in. Det går åt helvete med musik i alla fall. Människor ”som har byggt upp det här samhället” ställs i allt högre grad och allt oftare utan vård. Och människor som påtalar förfallet och dess orsaker förföljs, medan brottslingarna å sin sida försvaras av sina underhuggare i massmedia.

Förr var det enkelt. Det var bara det onämnbara som var orsak. Tjuvaktiga tjänstemän och dito politiker samt deras förtrogna i ”näringslivet” som man lite missvisande kallar den gren av maffian som är specialiserad på att plundra den offentliga sektorn med hjälp av insiders. Omöjligt att komma till rätta med i ett land som saknar såväl fungerande polis som fungerande åklagarväsende. Den politiserade attrappen som vi har istället utgör naturligtvis inget hot mot den organiserade brottsligheten.

Istället för att ta itu med kriminaliteten sätter politiker och tjänstemän upp ett skådespel, som går ut på att orsaken till förfallet varken är stölder eller inkompetens, utan istället det. för genuint avundsjuka och missunnsamma oduglingar, förhatliga förhållandet att den som tillhandahåller vård och omsorg utan dessa tjuvar med i bagaget kan göra stora vinster.

Numera är bilden mer komplicerad. Nu har dumheten på allvar tagit upp kampen med tjuvaktigheten i fråga om vem som kan göra mest på kortast tid för att föröda välfärden. Jag tänker naturligtvis på importen av sjuka och vårdbehövande och ofta kriminella människor från tredje världen som i rask takt tränger ut svenskarna från deras välfärdssystem. Även detta nya svarta hål är onämnbart och försök att påtala det leder oftast till att en korrupt mediakår startar ett rasistdrev mot den som försöker.

Våra politikers oförmåga att sköta omsorgssektorn och komma till rätta med tjuverierna överglänses endast av deras fantasilöshet när det kommer till att hitta på undanflykter till varför förfallet accelererar. Följaktligen höjer man samtalstonen i fråga om de förhatliga vinsterna i vården, väl medvetna om att en stor del av befolkningen är så bakom flötet, att de låter sig luras, eller åtminstone är så fega, att de finner för gott att låtsas att de låter sig luras.

Men vinster i välfärden orsakar naturligtvis inget förfall inom vård och omsorg. Däremot är vinster i välfärden en tydlig markör. Ju sämre skött den offentliga vården är och ju fler och större tjuvar den huserar, desto större vinster kan man göra i en vård som inte har dessa politiska kleptomaner med i bagaget. Med tillräckligt långfingrade oduglingar och psykopater i den offentliga verksamheten kan man göra goda vinster i privat regi och ändå tillhandahålla bättre vård.

När maffians vapendragare, de röda bröderna i vården, nu känner hotet från mindre tjuvaktiga aktörer är det naturligt att de försöker förbjuda vinsterna, själva symptomen på de svarta hålen i den offentliga vården. Det är naturligtvis fel medicin mot fel sjukdom. Det är inte fel att göra vinster i vården. Det är till och med önskvärt att göra goda vinster. Då kan man investera i och tillhandahålla god vård.

Det är inte vinsterna som ska förbjudas, häcklas, kritiseras eller avslöjas. Det är dålig vård. Dålig vård som resulterar i goda vinster ska också kritiseras och stävjas. Men det är den dåliga vården som ska angripas - inte vinsterna.

God vård som resulterar i goda vinster ska varken kritiseras eller förbjudas utan tvärtom uppmuntras.

Därför är det förslag som nu lagts inte till för att rädda vården utan istället till för att rädda tjuvarna och hjälpa dem att fortsätta dränera den offentliga vården på dess ekonomiska resurser.

Falun tisdagen den 1 november 2016
Mikael Styrman
.

måndag 17 oktober 2016

Det som inte får sägas

.
Det är säkert jobbigt att vara redaktör på en svensk tidning. Tänk att gå där hela tiden som en strykrädd hund och fundera på vad som inte får sägas. Och samtidigt måste man låtsas inför folket att makthavarna är rädda för det censurerade ordets makt.

Det har blivit i Sverige som det var i Östeuropa före murens fall. Egentligen har väl svenska media alltid haft mycket gemensamt med sina östeuropeiska bröder, numera med deras arv. Men det har blivit tydligare nu.

Jag kanske är en dålig tidningsläsare numera, upptagen som jag allt som oftast är av skadeverkningarna av det svenska rättsväsendets förfall och sammanbrott. Men jag hade i alla fall inte noterat att det var någon sorts kravaller på Gotland, föranlett av ordningsmaktens, måhända av klantiga lagstiftare påtvingade, taffliga sätt att hantera gruppvåldtäkten mot den rörelsehindrade kvinnan. Och när jag observerade det var det för att det i media framskymtade missnöje bland allmänheten över att ”alla” poliser var på Gotland. Det rapporterades som en ”polisinsats”. Det blir ju ganska komiskt när steg 1 i händelsekedjan är onämnbar och man istället får läsa om steg 2 och sedan måste försöka lista ut vad steg 1 är, som ju då officiellt inte förekommer eller förekommit. Det lämnar fältet fritt för ryktesspridning och spekulationer. Ungefär som ett havererat rättsväsende och en dito ordningsmakt överlåter våldsmonopolet åt ligor, gäng och gatans parlament.

Ännu märkligare blir det när man piskar fram en ”motdemonstration” bland de trogna och ska rapportera om den, samtidigt som man ska tiga om vad som föranleder den.

Statens företrädare fortsätter att lalla om att staten har våldsmonopolet. Men som jag som hastigast såg någon skribent framhålla: våldsmonopolet tillhör den som upprätthåller det. Den nuvarande ordningen, eller avsaknaden av ordning, som innebär att en snart sagt oduglig politruk och fårskalle leder polisen genom verklighetsflykt är djupt olycklig. I förlängningen framskymtar en tillvaro som innebär att vi själva måste ta ansvar för vår säkerhet och bland annat värja oss mot inte bara gatubrottslingar utan även kriminella politiker som Sven-Erik Bucht, Anders Sundström och Mona Sahlin. Det blir så att staten drar sig undan och överlåter åt oss att försvara oss och våra närmaste och våra tillgångar själva. Sedan, när vi gjort det, kommer statens nio-till-fem-jobbare och låser in oss efter mångårigt papperströskande. Det innebär att polisen, rättsväsendet, ja hela staten kommer att ha mer gemensamt med brottslingarna, inte bara de offentliganställda och straffriförklarade kleptomanerna, än de har med befolkningen. Det är, om det har undgått någon, ingen idealisk situation när inte bara araber, afrikaner och asiater, utan även svenskarna börjar kasta handgranater mot polisen.

Riksnarren bör snarast sparka jubelidioten som låtsas vara rikspolischef och se till att få lite ordning i landet. Han är ingen Palme och han blir ingen Palme. Han ska komma hem och sköta jobbet, eller åtminstone försöka.

Falun måndagen den 17 oktober 2016
Mikael Styrman
.

Emancipationen blomstrar

.
Det skulle också kunna uttryckas ”indoktrineringen blomstrar” i svenska media.

Förr när det skulle spelas, eller hade spelats, fotboll sades det särskilt om det gällde damfotboll. Ja lite tidigare rapporterades det inte alls. Men det kan förstås ha att göra med att damfotboll inte varit vare sig stor eller pågått länge. På motsvarande sätt nämndes det om juniorer avsågs. Men om inget tillägg gjordes var det underförstått att det gällde herrar seniorer. Inte alldeles rättvist, det medges.

Nu har, som vanligt i det offentliga och i media, pendeln slagit över åt andra hållet. Nu säger media ingenting om vad som gäller. Bara att det har spelats fotboll - punkt. Man får försöka gissa resten. Det är ungefär som med invandrarbrottsligheten. Man får sitta där hemma och undra vad fan det har tagit åt svenskarna som har börjat bränna bilar, mörda folk på restauranger med maskingevär, kasta handgranater mot polisbilar och gruppvåldta kvinnor. Men ”fittstimmet” som kontrollerar den offentliga debatten säger att allt är som vanligt. ”Sådär har svenska män alltid gjort”.

Inte är väl det heller bra. Nog kan jag också titta på damfotboll. Men långt ifrån alltid når den upp till den manliga fotbollens nivåer. Däremot är det internationella motståndet svagare inom den kvinnliga fotbollen så Sverige klarar sig bättre internationellt. Men det beror som sagt nog mest på att motståndet är svagare på grund av att emancipation gått så mycket längre i Sverige, där Gudrun Schyman-typerna bestämmer det mesta. Och efter hand som emancipationen rasar vidare åker svenska kvinnor utomlands för att träffa ”riktiga män” istället för de där ”käringarna” som finns i Sverige.

Förre LO-ordföranden Stig Malm fick ordentligt på pälsen en gång i tiden när han ganska föraktfullt, men enligt etablerad fackföreningsjargong, kallade partiets kvinnor för ”fittstimmet”. Man kan så här i backspegeln, i emancipationens dagar, undra hur det hade gått för Stig Malm om han istället hade kallat dem för ”kukstimmet”? Förmodligen hade det gått bättre…

Men jag vill i alla fall veta om det spelas manlig eller kvinnlig fotboll. Jag vill inte indoktrineras att tro att de är likvärdiga och jag vill inte hålla på och gissa heller. Det leder bara till att jag slutar titta på fotboll. Det vore för övrigt kanske det bästa. Fotbollen tycks ju numera mest vara en anledning att samlas för att slåss på gator, torg och läktare.

Falun måndagen den 17 oktober 2016
Mikael Styrman
.

Skidpaniken sprider sig

.
I den svenska, för att inte säga västeuropeiska, och för all del i all USA-kontrollerad media, upplyses och påminns vi, med rätt eller orätt, om att Ryssland har en statligt dirigerad dopingcirkus. Men vad ska vi då säga om alla dessa ”astmasjuka” norska skidbroilers?

Norrmännen knaprar astmamedicin som vore deras träningsläger förlagt till ett sanatorium. Nyss har den manliga norska skidåkaren Martin Johnsrud Sundby stängts av för doping. Han fick två månaders avstängning som han påpassligt nog fick avtjäna sommartid. Vad tyder det på om inte en statskontrollerad dopingorganisation?

Nu har den kvinnliga skidbroilern Therese Johaug torskat för doping. Visserligen påstås det att läkaren ska ha köpt och utan att tveka gett henne av ett preparat vilket var försett med tydlig ”Doping”-märkning. Det bär inte precis sanningens prägel…

Johaug gråter floder, som det kan förväntas när ett förmöget liv och en plats i solen står i utsikt att förbytas i ett jobb i kvarterets snabbköpskassa. Och Maarit Björgen instämmer i gråtandet och flaggar för att sluta helt. Vadan denna panik? Är det insikten om att man knaprat samma läkemedel som får Björgen att flagga för att hellre fly än illa fäkta?

När nu den andra norska elitåkaren på kort tid torskar för doping finns det anledning att ställa frågan: hur gick det med övriga norska åkares prover när de alla avkrävdes att lämna prover, föranlett av att två norska elitåkare på kort tid lämnat positiva prover? För de avkrävdes väl alla att lämna prover, eller?

Nu ska Johaug tröstas för att förbundet ”svikit” henne. För skens skull måste hon kanske ändå straffas. Blir det strängare än för Sundby kanske norska befattningshavare kan göra likadant som muslimska makthavare gör när piskstraff döms ut. Straffet får avtjänas i etapper. Då kan Johaug stängas av två eller tre somrar i rad. Då kan ingen tveka i fråga om huruvida norrmännen verkligen gör sitt bästa för att komma till rätta med dopingen. Eller hur?

Och för att riktigt markera hur allvarligt man ser på dopingfrågan kan norska befattningshavare höja tonen mot Ryssland. Kanske är det dags för ett nytt USA-producerat dopingavslöjande om Ryssland, så att vi alla lyckas behålla fokus?

Falun måndagen den 17 oktober 2016
Mikael Styrman
.

Kulturetablissemanget håller andan

.
Nobelpriset för särskilt märkvärdig litteratur har tilldelats Bob Dylan. En förvånad omvärld, åtminstone i Sverige, undrar vad nobelkommittén håller på med. Dylan är väl musiker, songwriter och trubadur? Alls inte menar Per Wästberg som företrädande Nobelkommittén talade om för oss via TV att Dylan minsann är författare. För att riktigt visa hur väl underbyggt beslutet är att tilldela Dylan priset, fyller Wästberg på med att om man läser Dylans texter från 1960-talet framlänges och baklänges, utan musik, finner man att de innehåller sådan nyskapande och högstående litteratur att Dylan nu bör tilldelas Nobelpriset år 2016. Detta påstås då Akademiens ledamöter ha ägnat sig åt istället för att läsa nutida litteratur.

Från Dylans håll är det alltjämt tyst. Ingen verkar veta varför? Kan det vara för att Dylan - innan han uttalar sig - vill få klart för sig om han är utsatt för någon sorts ”practical joke" - i kolossalformat på grund av dess stora offentlighet?

Oavsett vad Dylan så småningom kommer fram till tycks Akademien ha lyckats med det vanliga konststycket, att utse sig själva som pristagare, och lyfta fram sin egen utomordentliga särart, genom att utse en nobelpristagare vilket val framstår som obegripligt för alla andra. Osökt går tankarna till HC Andersens klassiska saga ”Kejsarens nya kläder”. Den som i sagan inte ser de obefintliga kläderna är hopplöst korkad och obegåvad samt helt inkompetent för sitt ämbete. Kanske har nu Akademien lyckats så väl med sitt självförhärligande att kung Carl Gustaf bör utnämna Akademien och dess medlemmar även till Kungliga Hovskräddare.

Vid de inte särskilt sällan inträffande tillfällena när man utser amerikanska pristagare, kan Akademien lämpligen kalla sig för Kunglig Syjunta. Kanske ett lämpligt valspråk då kunde vara ”För friheten - i tiden”?

Falun måndagen den 17 oktober 2016
Mikael Styrman
.

fredag 14 oktober 2016

Dylan, Obama, Cheney och Nobel

.
Här har vi oroat oss över hur psykopaternas samvetslösa fiffel på och runt Karolinska ska påverka Nobelpriset. Efter att Norska Stortingets Nobelkommitté utsåg Barack Obama till fredspristagare. utan att han uträttat särskilt mycket annat än att hålla några valtal - som kanske var skrivna av någon annan - föreföll det finnas all anledning att oroa sig över att Karolinskas kaos skulle resultera i att Alfred Nobels minne skulle fortsätta att kraftigt devalveras, för att inte säga besudlas.

Vår oro för vad pajaserierna på Karolinska skulle åstadkomma verkar dock ha varit något enögd. Åtminstone hamnar den nu i skugga bakom det senaste hotet mot Nobel, som även det kommer inifrån organisationen. Jag syftar naturligtvis på att man utsåg Bob Dylan, som inte gjort något på 50 år, till nobelpristagare i litteratur. Det han gjorde för mer än 50 år sedan borde inte heller rendera honom något litteraturpris.

Spontant tänkte jag att det måste ha varit ett häftigt fylleslag på akademien som resulterade i att stofilerna trodde sig dela ut Polar Music Prize och inte Nobelpriset i litteratur. Minst lika häftigt som den brainstorming som fick Nobelledningen att komma fram till att det viktigaste att göra med Alfred Nobels kvarlämnade pengar var att bygga ett modernt tempel åt sig själva i Stockholms City.

Men så var det nog inte, vid närmare eftertanke. Troligare är väl att det är det klassiska USA-kryperiet som har slagit till igen. Det som innebär att Nobelpriset delas ut till amerikaner om de så vore hästar. I så fall har det gått ganska bra när man utsåg Dylan. Det kunde ha gått mycket värre. Det kunde ha delats mellan Barack Obama och Dick Cheney. Men än finns det hopp.

Nästan hela Mellanöstern och delar av Afrika och Asien står i lågor till följd av amerikanska maffians interventioner. Flyktingar och immigranter från dessa områden översvämmar länder som ligger 20-talet länder bort och vars stollar till politiker tror att det är deras sak att städa USA:s bakgård, med sina egna skattebetalares pengar. Och fortfarande har Dick Cheney inte fått det Norska Stortingets Fredspris till Alfred Nobels minne.

Skärpning Nobelkommittéerna!

Att det sedan finns akademiker som hänger sig åt mygel, väntjänster och gentjänster är inte precis ovanligt. Vi ser ibland spåren efter deras mygel med gemensamma tillgångar för att skapa egen vinning. Det kan handla om psykopater som anställs som struptransplantörer, isbrytare som lånas ut i utbyte mot gentjänster, nobelpris vilkas beslutsprocess påverkas otillbörligt eller som nu en musiker som får ett litteraturpris. Det är därför inte ägnat att förvåna att det finns professorer som förfäktat att Bob Dylan skulle få nobelpriset i litteratur. Man kan till och sträcka sig så långt att man säger att den dagen det inte finns myglare i den akademiska världen - då finns det anledning att vara verkligt orolig för vad som pågår.

Falun fredagen den 14 oktober 2016
Mikael Styrman
.

fredag 23 september 2016

Hillevi Engström flyr bullshitjobbet!

.
Hillevi Engström (M) som efterträdde Rikskleptomanen för bara en månad sedan som ”Samordnare mot våldsbejakande extremism” har nu skippat låtsasjobbet.

Det är känt bland många, att ”samordnare” är en titel som egentligen innebär att fråga är om ett bullshitjobb, ihopsnickrat endast för att föda politruker som visat sig vara odugliga och därför hamnat på regeringskansliets elefantkyrkogård.

I det här fallet hittades jobbet på för att skapa en orsak till att försörja Mona Sahlin på skattebetalarnas bekostnad efter att hon visat sig oduglig på alla andra uppdrag som maffiabröder och -systrar fixat åt henne. Givet den särskilda bakgrunden till att ämbetet finns ska det inte uteslutas att det finns fler på institutionen som inte vare sig presterar eller förväntas prestera någonting alls.

Det var naturligtvis aldrig meningen att uppdraget skulle gå till en moderat, men när Mona Sahlin och hennes korrumperade polis ställde till det uppstod en villervalla som kom att resultera i att Hillevi Engström utsågs. Kanske vill de röda bröderna bli av med henne i Upplands Väsby?

Att erbjuda henne att bli samordnare mot våldsbejakande extremism var naturligtvis en förgiftad kalk. Redan att utses till Mona Sahlins struntjobb är naturligtvis kränkande för envar som duger något till. Det är ju en signal om att man är oanställbar. Dessutom är ju jobbet omöjligt. Det finns inget en sådan institution kan bidra med för att lösa det problem som gett institutionen dess namn. Till det krävs helt andra bandage. Den förväntas inte ens bidra med något. Jobbet finns bara för att lura i de mest lättlurade av alla lättlurade människor att regeringen har tagit itu med problemet med våldsbejakande extremism.

De som jobbar där kan naturligtvis inte att lägga två strån i kors för att motverka utvecklingen mot våldsbejakande extremism. Det är ju inte så att de som blir våldsverkare och terrorister inte vet att det är fel. Snarare är det så att de är gränslösa individer fostrade av gränslösa föräldrar. Gränslösa personer botas inte av att man håller på och lallar med dem.

Däremot ligger innehavaren av ämbetet bra till för att bli regeringens syndabock när det går åt helvete. Samordnaren har inte lyckats osv. Kanske är just det vad Hillevi Engstöm märkt under sin "smekmånad" eftersom hon nu flyr uppdraget. Kanske var det också därför uppdraget nu gick till en moderat, när Rikskleptomanen tog sitt och den korrumperade men i tjänsten tydligen straffimmuna polisens pick och pack och gick?

Det går inte att tygla gränslösa araber genom att låta ett fungerande rättsväsende ersättas av pladder. Och det går inte att på gamla dagar lära Mona Sahlin vad som misslyckats under ett helt liv. Att skydda henne från rättsväsendet har uppenbarligen inte varit rätt medicin.

Samordnaren mot våldsbejakande extremism har endast två uppgifter i livet: att lyfta lön och att komma ihåg att andas.

Falun fredagen den 23 september 2016
Mikael Styrman
.

onsdag 21 september 2016

Globala flyktingkrisen snart löst?

.
I USA är nu ett antal låtsasledare från den amerikanska maffians vasallstater församlade. Även obetydliga och i någon betydelse ockuperade småstater som Sverige är representerade, exempelvis genom den fd fackpampen Stefan Löfven, fram till den allra senaste tiden vår motsvarighet till den grova organiserade brottsligheten i andra länder. Ämnet för sammankomsten i fråga är den globala flyktingkrisen.

Utan att veta vilka krafter som tagit initiativet till kattdopet återstår att försöka, att genom den begränsade och filtrerade information som når oss genom propagandaorganen, förstå vad som pågår.

Det torde vara uteslutet att man från USA:s sida skulle ta initiativet till ett möte för att lösa den globala flyktingkrisen och det av flera skäl. Ett är att man gått igenom stora svårigheter för att skapa flyktingkrisen. Ett annat är att det skulle innebära ett makalöst hyckleri att sedan trumma ihop ett möte för att gråta krokodiltårar över flyktingkrisen. Ett tredje är att det vore oamerikanskt att bekymra sig över andras kriser, åtminstone bland psykopaterna i maktens korridorer. Ett fjärde är att det ligger den amerikanska nationalkaraktären närmare att försöka dra nytta av flyktingarnas utsatta situation exempelvis genom att förstöra deras egendom, plundra dem eller våldta dem.

Mer troligt är att det är vasallstaternas Quisling-ledare som trummat ihop till ett möte vid vilket ingen kommer att våga säga hur saker och ting förhåller sig, men vid vilket man hoppas kollektivt och ängsligt skjuta fram ledtrådar stavelse för stavelse till de amerikanska psykopaterna tills de förhoppningsvis förstår och förbarmar sig över vasall-quislingarnas bryderi. Det är en vansklig balansgång eftersom ingen kan förväntas våga tala klarspråk i så hög grad att man riskerar att dra på sig jänkarnas missnöje. Hoppet står till kollektiv överföring utan att någon riskerar att vara för tydlig.

Man kan säga att situationen motsvarar den som skulle varit om ledarna för de av Tyskland under första hälften av 1940-talet ockuperade länderna Polen, Norge, Danmark, Holland, Belgien, Frankrike, Tjeckoslovakien med flera, skulle samlats i Berlin för att klaga på Adolf Hitler. Eller den som skulle varit om sovjetiska underhuggare skulle samlats för att tala om för Josef Stalin att han är galen. Inte så lätt…

Med Stalin var det ju så att han dog när han dog delvis för att underhuggarna var så rädda för honom att ingen vågade gå in och kontrollera varför han inte vaknade, av rädsla för att det skulle rendera den orolige ett nackskott. Och Hitler vågade ju aldrig någon konfrontera. Han fick ödelägga hela Europa, inklusive Tyskland och dö för egen hand. Ungefär likadant som amerikanerna nu har ödelagt Mellanöstern och är i färd med att ödelägga Europa. Få se om vasallstaternas samlade ledare vågar haspla ur sig något av vikt och om de sedan får resa hem - utan att det blir via Guantanamo… :-)

Jag hoppas att jag underskattar dessa feghetens apostlars dådkraft. Men om jag inte gör det tror jag ändå att den globala flyktingkrisen är på väg att få en lösning på lite längre sikt. Allt fler tecken tyder nämligen på att de terrorattentat som åratal, ja decennier, av amerikanska strävanden gjort till vardag i Syd- och Mellanamerika, Asien, Afrika och Europa nu även är på väg att etablera sig i världens räddaste land - USA. Det är naturligtvis inte mer än rätt att de som kokat soppan också får äta av den själva. I USA finns cirka 300 miljoner invånare, men ännu fler hundra miljoner vapen, stora mängder traumatiserade veteraner, massor av psykopater av alla slag, var och en bidande sin tid för att ta sin chans att vinna en plats högt upp på dynghögen. Amerikanerna kommer förmodligen snart att vara för upptagna med att ha ihjäl varandra för att ha tid att ödelägga andra länder. Med lite tur, för världens övriga befolkning, är sprängdåd snart en del av den amerikanska vardagen, så som knark- och skolskjutningar redan är det. När man har fullt upp med att avgöra vilken galning som kontrollerar det ena eller det andra hangarfartyget blir det svårt att ha tid med att jävlas med andra.

Blir denna för USA dystopiska beskrivning verklighet blir det många amerikaner som kommer att fly hals över huvud för att inte bli stenade till döds, eller något ännu värre. Och ett antal Quislingar lär också få bråttom.

Amerikanska ledare brukar vara noga med att påpeka att de har rätt, att de är Guds förtrogna och utsända. Hur blir det då när amerikaner slåss inbördes, när den slappa kontrollen över försvarsekonomin gör det möjligt för alla möjliga Noriega-liknande typer att beväpna sig och skaffa egna arméer på skattebetalarnas bekostnad? På vems sida kommer Gud att vara då? Kanske på allas? Så brukar ju USA göra. Delta på alla sidor. Oavsett vem som vinner är man kompis med vinnaren. Visserligen till priset att landet i fråga ödeläggs, men ”shit happens!” Inte för inte brukar man ju skoja om att det aldrig är några revolutioner i Washington eftersom det inte finns någon amerikansk ambassad där.

Det är inte säkert att det fortsatta amerikanska sönderfallet löser flyktingkrisen i resten av världen. Det kan hända att den processen redan hunnit gå för långt för att gå att stoppa. I så fall kan man förutse att vi kommer att kunna dela in Europa i huvudsak i två grupper: en som det kommer att gå dåligt för och en som det kommer att gå åt helvete för. Jag har en ganska bestämd uppfattning om vilken grupp Sverige kommer att höra till och vilken grupp Ungern kommer att höra till och det lär inte bli samma grupp.

För många amerikaner kommer det att innebära att de slipper dö av svält efter att ha förbrukat allt grundvatten och efter att ha drabbats av verkningarna av genmanipulerade grödors bieffekter vilka inbilska forskare inte förutsåg. De får istället dö på sitt favoritsätt - med kulor och krut. Ett utslag av svart humor blir möjligen att de flesta kommer att dö för amerikansk hand, samtidigt som de är rädda för muslimer och mexikaner.

En intressant fråga blir hur mexikanerna ska agera när amerikaner försöker ta sig över muren för att fly till Mexico? Och hur ska kanadensarna göra, som redan tidigare avskyr inbilska, skrävlande och hänsynslösa amerikaner? Ska de bygga en egen mur? Slutar amerikanernas strävan att stänga resten av världen ute, efter att ha ödelagt deras länder, med att de själva blir instängda i USA - alldeles oavsett vem som betalar muren? 
   
Falun onsdag den 21 september 2016
Mikael Styrman
.

tisdag 20 september 2016

En del barn vägrar bli vuxna

.
Nyhetsmedia har under dagen och kvällen fokuserat på utomordentligt barnsliga och fantasifulla uppgifter om påstådd rysk underrättelseverksamhet riktad mot svensk försvarspersonal på låg nivå.

Jag ifrågasätter inte att scenarior som de i ”nyhetsmedia” beskrivna kan ha utspelat sig. Men jag är benägen att tro att försvarspersonalen då kan ha haft mycket svårt att hålla sig för skratt.

Det är nog inte långsökt att tro, att de förment ryska agenterna bryter på ryska ungefär med samma accent som Brad Pitts rollfigur pratar italienska i Quentin Tarantinos film ”Inglorious Bastards”. Men det är naturligtvis inte rumsrent att tala om något sådant i den proamerikanska rövslickarnationen Sverige.

Försök nu för en gångs skull närma Er jordytan och komma ihåg att Ni är clowner, eller möjligen barn som vägrar bli vuxna.

Clowner spionerar man inte på - dem skrattar man åt.
   
Falun tisdag den 20 september 2016
Mikael Styrman
.

Psykopaternas fjanterier på Gotland

.
Regeringen blixt-stationerade 150 man på Gotland på grund av ett påhittat nytt hot från Ryssland. Det måste förstås avskräcka ryssarna om de nu hade varit intresserade av Gotland…?

Ännu räddare skulle ryssarna ha blivit om regeringen, som någon föreslog, även skulle skicka patroner till de 150 Gotlandsattrapperna.

Många är vi som har undrat vad som den här gången skulle döljas med lite uppumpad rysskräck? Varför 150 man till Gotland när de bättre skulle behövas i Arabiska Dalen söder om Stockholm, i Vivalla i Örebro eller exempelvis i Malmö?

Men det kanske är så enkelt att de inte törs sig till skådeplatserna för det ännu lågintensiva svenska inbördeskriget? Och vår lallar-regering törs inte heller sätta in dem där de behövs. Bättre att fjanta och gulla med livsstilskriminella som bränner bilar och våldtar runt om i landet. Mycket tryggare att fjanta runt på Gotland med det påhittade rysshotet.

Med en precision värdig Pavlovs hundar instämmer de i Nato-frågan alltid lika indoktrinerade och programmerade moderaterna och liberalerna i fjanterierna - som de alltid gör när Nato diskuteras eller på annat sätt lobbas för. Ingen fråga är för barnslig för att dra en lans för Natomedlemsskap.

Att psykopaterna i regeringen och deras doadoa-kör i massmedia och politik använde de 150 attrapperna till att flytta fokus har ju hela tiden varit ganska uppenbart. Frågan är från vad? Nu har regeringens budget släppts. Kanoner ska köpas för hundratals miljoner samtidigt som ingenting, eller åtminstone allt mindre, fungerar i det forna föredömet Sverige. Tiotals miljarder ska användas för att lalla med arabiska krigsförbrytare trots att invandringen nyss av en nästan enig politik- och massmediakår påstods vara lönsam. Kanske det räcker för att förklara fjanterierna på Gotland?

Falun tisdag den 20 september 2016
Mikael Styrman
.

måndag 1 augusti 2016

Nutidens Chamberlain och Daladier i färd med att ödelägga Europa

U.
Andra Världskriget föregicks av att välvilliga men fega och ryggradslösa europeiska politiker under 1930-talet gick Hitler till mötes på punkt efter punkt, utan att någon gång sätta ned foten.

Under åren 1935 - 1938 utspelade sig bland annat följande:

Allmän värnplikt infördes i Tyskland - i strid med villkoren i Versaillesfreden.
Flottan och flyget rustades upp.
Det demilitariserade Rhenlandet ockuperades - eller besattes.
Tyskland lämnade Nationernas Förbund.
Österrike anslöts till Tyskland.
Det Tjeckoslovakiska Sudetlandet likaså.
Resten av Tjeckoslovakien besattes.

Det kallades eftergiftspolitik. För alltid i historieböckerna inskrivet är Neville Chamberlains viftande med ett papper efter hemkomsten från München-konferensen vid vilken han och Daladier skänkt bort Tjeckoslovakien. Som om ett avtal med Hitler var något att lita på.

Churchill kommenterade detta med:

”De valde mellan krig och vanära. De valde vanära och de kommer att få krig.”

Först efter att Hitler även tagit Polen svarade Storbritannien och Frankrike med en krigsförklaring vilken sedan resulterade i ett nästan treårigt låtsaskrig. Det kan argumenteras för att det blev ett nästan femårigt låtsaskrig. Om inte ryssarna hade satt fart mot Berlin skulle kanske de allierade ännu samla sina krafter i Storbritannien.

Politiken såg annorlunda ut då. Det gick att veta vem som gjorde vad och ställa politiker som klantade till det till svars. Idag gömmer sig alla oduglingar i en diffus och anonym köckenmödding. Det går inte att veta vem som har gjort vad utan alla gömmer sig i ett anonymt kollektiv. Icke desto mindre är det Chamberlains appeacementpolitik som råder nu i umgänget med Erdogan, som av allt att döma aspirerar på att bli vår tids Hitler.

Precis som Hitler och hans kumpaner genomskådade Neville Chamberlain och Édouard Daladier har Erdogan genomskådat dagens ryggradslösa självsmekare till europeiska politiker. Nyckeln den här gången är inte krigströtthet som under 1930-talet utan fega och egoistiska politikers ovilja att föra den migrationspolitik som tiden kräver, på grund av risken för att bli undanskuffade från köttgrytorna.

Den här gången är det Arabiska, Afrikanska och Asiatiska migranter som Europas politiker inte vågar ta i. Erdogan erbjuder sig att stoppa dessa under förutsättning att de istället byts ut mot turkar med fri rörlighet. Det sägs inte rakt ut men i kölvattnet på fri rörlighet inom Europa för turkar följer naturligtvis fri rörlighet för Erdogans religiöst fanatiska Gestapoliknande milis. Frågan är om Europa har någonting att vinna på att gentemot Erdogan göra samma misstag som Chamberlain och Daladier gjorde mot Hitler?

Ändå är det nog minst 50% chans att Erdogan får igenom sina krav, sedan när det lugnat ned sig och de Europeiska politiska krypen tror att det passerar obemärkt och utan att någon av dem kan pekas ut som ansvarig.

Vilken, eller vilken grupp av, Europeiska politiker kommer från Ankara och viftar med ett avtal med Erdogan som löser migrationsproblemet, eller flyktingproblemet som man föredrar att kalla det - trots att flykten sträcker sig över halva klotet?

Falun måndagen den 1 augusti 2016
Mikael Styrman
.

måndag 25 juli 2016

Marchen in i molotovcocktail-samhället

.
Den gamle centerledaren Torbjörn Fälldin gick bort i förrgår. Igår blev han ihågkommen i media. En av många saker man minns honom för är hans uttalanden om att ingen taburett är så viktig för honom att han är beredd att leda marschen in i kärnkraftsamhället.

Hans oro för vad kärnkraften ska ställa till med var genuin och delas ännu av många. Det handlar om det olösta problemet med slutförvaring av avfallet men numera även om hotet från vanskötta svenska kärnkraftverk. Sedan Fälldins aktiva tid har fler hot dykt upp och identifierats vilka gör det svårare att rangordna hoten, exempelvis klimathotet.

Jag undrar vad Torbjörn Fälldin skulle sagt om dagens centerpartister som försöker ta täten i marschen in i molotovcocktail-samhället?

För några år sedan uppmärksammades att det gick bra, och med partiledningens acceptans, att bli moderat politiker genom att betala folk av okänd politisk uppfattning för att de skulle bli medlemmar i moderaterna och  rösta på mutkolven på nomineringsmöten.

Centern är inte så stora längre och verkar uppleva det som att man behöver något att profilera sig på och som drar röster. Man ägnar sig åt en tydlig flirt med nysvenskar och miljöpartister.

Ett tips till Annie Lööf och Centerpartiet kan väl vara att göra ungefär som moderaterna gjorde. Erbjud alla nysvenskar som blir centerpartister en gratis molotovcocktail och två fria handgranater. Svenska politiker älskar att krypa för USA. Varför inte förse välkomstpresenterna med texten ”Imported and Powered by Centerpartiet”?

Nya tider ger nya seder. Gårdagens politiska slogans kunde vara långa och komplicerade. Här ett förslag till en modern och twitteranpassad slogan till Centerpartiet:  - Boom!

Falun måndagen den 25 juli 2016
Mikael Styrman
.

Då IKEA, nu Ansbach

.
Allt fler börjar nu förstå vad Stefan Löfven och Center- och Miljöpartister, för att nu bara nämna några, har ställt till med.

Dubbelmordet på IKEA i Västerås där en tillfällig nysvensk, som nekats uppehållstillstånd, mördade två oskyldiga svenskar för att få bo på svenska statens all inclusive-hotell gläntade till vidden av vad dessa politiska dilletanter ställt till med.

Nu har, av allt att döma, Tyskland begåvats med sin motsvarighet. Enligt tidiga uppgifter i media utfördes sprängdådet i Ansbach, av en syrier som dödade sig själv och skadade tolv. Han nekades uppehållstillstånd för ett år sedan.

Tyskland delar tydligen det svenska problemet att man inte får iväg de som nekas uppehållstillstånd. Man kan undra om Merkel i likhet med Löfven står i TV och gottar sig åt hur imponerade alla andra är av hur tyskarna skött migrationspolitiken? I alla fall tror jag att det inte behöver ske så många IKEA/Ansbach-mord för att det ska bli slut på papegojmärken för Merkels del.

I Sverige har vi tiotusentals personer i snarlik situation - alla illegalt anlända oräknade. Det som framför allt gör att det inte händer så mycket är att svenska staten är i så långt framskridet förfall att man inte klarar av att söka reda på och skicka iväg dem.

Falun måndagen den 25 juli 2016
Mikael Styrman
.

Det offentliga svenska självsmekeriet…

.
…känner inga gränser.

Ibland manifesteras det av att clownen Löfven i Aktuellt säger att alla andra är imponerade av hur vi sköter migrationsfrågan i Sverige. Verkligheten är väl snarare att deras förakt för hur inkompetent det offentliga Sverige hanterar frågan inte känner några gränser. De som inser det lustiga i hur det blir i Sverige när vuxna människor gör sitt bästa ligger snarare och vrider sig av skratt på golvet.

En annan gång manifesteras det av att svenska riksrevisionen har miljoner att dela ut för att stödja motsvarande verksamheter i andra länder. Fast egentligen var det bara tänkt så. Nu verkar det som om riksrevisionen istället har förskingrat pengarna.

Det är inget mindre än ett hån mot svenska skattebetalare att ett av världens mest korrumperade länder, numera även begåvat med en av de mest korrumperade riksrevisionerna, ska dela ut pengar till sådan verksamhet i andra länder. Svenska staten lånar upp pengar för att de ska förskingras.

Och Löfven står i TV och slår sig för bröstet över hur duktiga man är…

Falun måndagen den 25 juli 2016
Mikael Styrman
.

Trump en typisk amerikan

.
Det är ett väldans hallå i Sverige om Donald Trumps presidentkandidatur. Ett skämt, tycker många, katastrof menar andra. Bägge åsiktsinriktningarna har förmodligen rätt.

Trumps argumentation riktar sig till idioter kan man tycka. Problemet är att det tilltalar många amerikaner. Trump vänder sig således till idioter för att väldigt många amerikaner är idioter och tilltalas av idiotretorik. Men det är bara förnamnet på problemet. I det gränslösa USA tilltalas en stor del av befolkningen av verklighetsfrämmande retorik som innebär att amerikanerna åter ska få det bra - på alla andras bekostnad. Ett land med 300 miljoner invånare, varav hälften är idioter och alla är beväpnade med maskingevär. Det är det som är problemet med Trumps kandidatur.

Falun måndagen den 25 juli 2016
Mikael Styrman
.

söndag 24 juli 2016

Svensk vattenbrist - bakom propagandakulissen

.

Det har varit svårt att undvika ett snett leende när man följt svensk vetenskaps och svenska medias profetior om vad klimatförändringarna skulle komma att innebära för Sverige. Länge hette det att det skulle bli varmare i Sverige, vilket bara skulle vara bra. Mer nederbörd skulle vi också få, även det ganska bra. Alperna skulle förlora sin snö medan Sverige skulle få behålla sin. Det fanns därför anledning att se framtiden an med tillförsikt. All skidturism skulle flytta från Alperna till Sverige.

Även finnarna drabbades av samma propaganda och synsätt. Svensk smitta? När en World-Cup-tävling fick ställas in i Alperna marknadsförde sig genast finska Levi som ”det snösäkra alternativet”. Året därpå förlades säsongens första deltävling till finska Levi, som då i enlighet med lagen om alltings jävlighet saknade snö…

Vi har en längre tid kunnat följa frågan om den amerikanska vattenbristen. ”Hela landet” är numera konstbevattnat och grundvattenreservoarerna sinar i rask takt, särskilt i Kalifornien. Inte alls konstigt, med jänkarnas gränslösa livsstil. Det kan vi alla ta till oss. Hur ska jänkarna kunna få mat till sina 300 miljoner invånare utan vatten? Ett angeläget problem för svenska världsförbättrare.

Men hur är det med den svenska vattenbristen? Ingen behandlar den. Framför allt ingen med kompetens och auktoritet att högt tala om det många av oss vet eller tror oss veta. Stora områden i åtminstone södra Sverige, inte minst viktiga jordbruksområden, har redan återkommande och tilltagande vattenbrist. Man behandlar det i media som ”elefanten i rummet”, som ett obetydligt, övergående eller icke-existerande problem. Ungefär som förgiftningen av Östersjön. Men är det övergående? Beror det på lite regn eller variationer i regnmängden? Kommer det att lösa sig om det i framtiden regnar mer? - Knappast.

Anledningen till att problemet inte alls behandlas i Sverige är förmodligen att det är skapat av människan, för att inte säga staten, och att det är mycket svårhanterligt. Då och då angrips skogsdikningen som orsak till nästan allt ont i Sverige. Översvämningar och svåra islossningar förklaras alla som skogsdikningens verkningar. Jag säger inte att det inte är rätt, bara att det är enögt. Motsvarande problem finns inom jordbruket. För att förbättra odlingsförutsättningarna har svenska jordbruksmarker först dikats och senare täckdikats. Det skapar bättre skördar men på minussidan resulterar det i att inte grundvattenreservoarerna hinner fyllas på. När alla marker är dikade rinner en allt större del av vattnet ut i havet istället för att fylla på grundvattenreservoarerna. Som en ”sidovinst” tar det med sig allt större del av ämnen som förgiftar haven. Det märks tydligast i Östersjön och skylls med förkärlek på att östereuropéer inte har reningsverk i den omfattning vi har i Sverige. Det märks först där det finns stor andel odlingsmark och leriga jordar. Där är andelen dikad areal störst, vattenförbrukningen hög och marken behöver längre tid för att fylla på grundvattenreservoarerna på grund av de täta jordarna. Men när man följer den svenska debatten får man intrycket att problemet inte existerar.

Falun söndagen den 24 juli 2016
Mikael Styrman
.

MH370 - Elefanten i luftrummet

.
Länge har nu låtsasjakten efter det ”försvunna” malaysiska passagerarplanet MH370 pågått i ett område i vilket ingen tror att planet finns. Så länge att det nu börjar bli genant. Så genant att det nu börjat publiceras nya villospår i amerikanska tidningar.

Det handlar, av det mesta att döma, bara om att ingen vågar konfrontera USA med vad som verkligen hände när planet var på väg mot den amerikanska Diego Garcia-basen på brittiskt territorium i Indiska Oceanen. Det var tidigt känt att piloten övat landning på Diego Garcia med sin simulator. Det fanns också vittnesuppgifter som pekade mot att planet setts på väg mot Diego Garcia - lågt, kanske under radarhöjd.

USA har allt sedan 9 september 2001 lidit av akut säkerhetsnoja, för att inte säga skräck. Om det visar sig att jänkarna skjutit ned MH370 så är det inte första gången rädda och skjutkåta amerikaner skjutit ned civilflygplan. Exempelvis sköt man ned ett Iranskt trafikflygplan över Persiska Viken trots att planet var både känt och följde sin rutt.

Beroende på omständigheterna kan det möjligen betraktas som försvarbart om ett plan blir nedskjutet. Eftersom man inte törs utreda frågan är det svårt att bedöma om sådana omständigheter kan ha rått vid Diego Garcia. Om inte Diego Garcia-spåret kan utredas ordentligt talar inte det för att sådana omständigheter skulle ha legat för handen.

Vi brukar tala om ”elefanten i rummet” för att beskriva ett problem som är så känsligt att det inte kan adresseras. Kanske har MH370 utvecklats till ”elefanten i luftrummet”`?

Falun söndagen den 24 juli 2016
Mikael Styrman
.

Ocean Gala skapar panik i migrationsindustrin

.
Det är intressant att följa hur fartyget M/S Ocean Gala, förvisat från Härnösand till Utansjö hamn, skapar panik i hela migrationsindustrin.

Tjuvknepen är många för att hindra att fartyget får lägga till någonstans över huvud taget och driva sin verksamhet. En lustig konsekvens har blivit att den allomstans rådande statliga toppstyrningen kommit i öppen dager i media. Normalt är den dold bakom potemkulisser och idealiserande floskler, vars betydelse är att vi har kommunal självbestämmanderätt i Sverige. Det har vi naturligtvis - i alla frågor som rikspolitiken, riksbyråkratin och maffian inte bryr sig om. Men så fort det gäller något för de nyss nämnda viktigt råder absolut toppstyrning. Delvis är det naturligtvis en följd av att kommunpolitiker ofta är svaga vid en jämförelse. Nu sprider sig paniken från bankmaffian via centralbyråkratin via Löfven och nedåt.

Paniken beror naturligtvis på att M/S Ocean Gala skickar ut fel associationer till dem som betalar kalaset . eller plundras - beroende på hur man själv är bekväm med att uttrycka saken. Många svenskar, som brukar kalla sig själva ”de som har byggt upp landet” är besvikna och förvirrade. Ja, de kallas för detta av politikerna också - några månader före varje val, när man ska lura dem till valbåsen. Men allt fler av dem tvingas äta på soppkök och pengar till sjuk- och tandvård samt mediciner blir allt svårare att orka med eftersom migrationsparasitindustrin roffar åt sig alla pengar. Inte bara pensionärer drabbas. Skolorna är i fritt fall och det är bara förnamnet jämfört med vad som kommer att hända när alla dessa olika folkslag och språk ska hanteras i skolor, utspridda över landet. Begreppet ”den nya hjälplösheten” har vi hört talas om. Snart får vi även bekanta oss med begreppet ”den nya analfabetismen”.

Löfven och kompani döljer migrationsparasitindustrins verksamhet under ett täcke av humanitet och medmänsklighet, som naturligtvis Sveriges fattigpensionärer och numera allt större väljargrupper ska stå för, vare sig de vill eller inte. Men bakom kulisserna handlar det bara om att stjäla skattemedel. Ungefär som när man borrar en onödig tunnel genom Hallandsåsen eller när Sjöfartsverket upphandlar helikoptrar i riggade affärer eller när en lastbils påkörning av ett broräcke göms under ett tält och påstås ha skapat skador för 100 miljoner kronor. Och nu är man rädda för att M/S Ocean Gala ska kvadda hela denna lukrativa maffiaverksamhet genom att få skattebetalarna att associera till kryssningssemestrar. Därav paniken. Det är rädslan för att skattebetalarna ska förstå  och kunna ta till sig politikens drivkrafter som skapar den. Allting bygger ju på att lättlurade skattebetalare ska kunna lura sig själva, med stöd av propagandamedia, att det är maffians goda hjärta som driver migrationscirkusen.

Falun söndagen den 24 juli 2016
Mikael Styrman
.

fredag 22 juli 2016

Europas Gröna Khmerer

.

Det vore orättvist att påstå att EU:s och Europas politiker skapat situationen i Turkiet. I den mån någon har skapat den är det Erdogan och hans underhuggare. I bakgrunden spökar religiös extremism som de antingen själva tror på, eller bara utnyttjar för att driva mobben dit de önskar. Det finns något exempel i historien på maktgalna ledare som själva kan ha varit religiöst troende. Men åtminstone nästan alla har bara trott på sig själva och använt sig av religiösa övertoner för att hantera en okunnig och efterbliven mobb.

Men Europas nationella politiker och EU:s politiker är naturligtvis i hög grad medskyldiga till situationen i Turkiet. Genom att inte inse att verkligheten har förändrats och genom att därför bita sig fast vid skenheliga floskler, som må ha varit lika rätt för 50 år sedan, som de är fel idag, har de skapat en situationen som gjort det omöjligt för dem själva att hantera det migrationskaos de skapat genom sitt stöd för USA:s utrikespolitik i bland annat Mellanöstern, Afghanistan och Pakistan.

En målmedveten och lika hänsynslös som maktgalen Erdogan, har skickligt utnyttjat EU:s oförmåga att sköta migrationsfrågan. Det är nog tveksamt om vi någonsin kommer att få veta om EU:s politiker gett klartecken åt Erdogan - mellan skål och vägg - eller om han bara själv dragit slutsatsen att varken EU eller USA kommer att blanda sig i hans utrensningar av sekulära krafter i Turkiet. Visst, de kommer att kritisera hans värsta avarter och kanske till och med att hota lite grand. Men därvid kommer det att stanna. Mot bakgrund av vad USA och Europa har ställt till med i arabvärlden är det inte säkert att vi ska vara ledsna över det, åtminstone inte i det omedelbart nära förestående tidsperspektivet.

Mot bakgrund av hur Erdogan agerat i fråga om det turkiska folkmordet på armenier finns anledning att känna stark oro inför vad som kommer att hända i Turkiet med omnejd. Vi behöver nog inte lyfta blicken särskilt långt över den egna näsan för att finna minoriteter som kan drabbas mycket hårt av Erdogans retoriks konsekvenser. Historien saknar inte exempel på ledare som härskat genom att piska majoritetsmobben mot olika minoriteter. Och mobbens galenskap, utan en klok ledare och en fast hand som styr den, känner knappast några gränser.

Erdogan har i övrigt slagit an en otrevlig ton genom att godtyckligt massavskeda intellektuella, ställa dem utan försörjning och göra dem livegna med hjälp av reseförbud och andra inskränkningar i deras tillvaro. Grovt betraktat finns det två möjliga konsekvenser av detta. Antingen knäcker Erdogan allt motstånd, eller så skapar han istället ett mycket starkt motstånd som kan skicka in även Turkiet i en period av mycket lång och svår oro, med ofattbart mänskligt lidande till följd. Jämför man det senare perspektivet med vad framför allt USA skapat i arabvärlden och dessutom tar i beaktande de särskilda relationer som råder mellan USA och NATO-landet Turkiet, ligger det inte allt för långt bort att dra slutsatsen att det nu blivit Turkiets tur att drabbas av det amerikanska militärindustriella komplexets söndra- och härskapolitik.

Historien upprepar sig, men aldrig exakt lika som tidigare. Stalins förföljelsemani rensade bland annat ut alla höga militärer. Hitler rensade ut oliktänkande och hetsade mobben mot judarna. I Kina vände kulturrevolutionens stollerier upp- och ned på alla begrepp. Kambodjas kulturrevolution urartade än mer. De intellektuella drevs ut på åkrarna men det räckte inte med det. Det visade sig att cirka två miljoner människor, eller var fjärde kambodjan, mördades av de Röda Khmererna, ackompanjerade av stora delar av den svenska politiska och kulturella elitens applåder.

Det finns nog all anledning att befara att Erdogans iscensatta statskupp var startskottet för honom att med stöd av USA:s och Europas politiska etablissemang skapa Europas Gröna Khmerer. Det behöver inte ens vara hans avsikt för att bli följden av hans övergrepp mot den turkiska befolkningen. Det är svårt att sätta några gränser för det vansinne människor är kapabla att åstadkomma i flock. Det gäller i allra högsta grad för enkla, okunniga och måttligt begåvade människor vilka utnyttjas av mer förslagna för sina syften.

Falun fredagen den 22 juli 2016
Mikael Styrman
.

onsdag 20 juli 2016

Erdogan orsakar semesterkaos för svenska politiker

.
Nyss har våra svenska och europeiska politiker i lag med, eller på uppdrag av, den amerikanska organiserade brottsligheten, ödelagt ett flertal arabländer och öppnat migrationsslussarna till Europa, med sedermera känt resultat, dock ännu under framväxt. Det har dessa hycklande klåpare gjort samtidigt som de slagit sig över bröstet av förträfflighet och påstådd humanitet. Sedan har de uppdragit åt Erdogan att mer eller mindre låta skjuta ned migranterna vid gränsen, även om man naturligtvis inte säger det rent ut.

Europas politikers klantighet öppnade dörren åt Erdogan att göra sig till diktator i Turkiet. Man kan förmoda att detta bekräftats till Erdogan - mellan skål och vägg. Och Erdogan var inte sen att nappa! Det var som att ringa i vällingklockan och ropa: - Maten är färdig - kom och ät!

Nu rensar Erdogan ut oliktänkande och intellektuella på ett sätt som Europa inte sett sedan Hitlers och Stalins dagar. Europas politiker som är de som - i vanlig ordning - ställt till detta tillsammans med de amerikanska stollarna tiger förstås. Just nu har man lyft upp båda fötterna i luften och springer runt, funderande på var man vågar sätta ned foten för att inte riskera sin plats vid köttgrytorna. Förhoppningsvis har journalistiken glömt Erdogans utrensningar när semestern är slut.

Svensken i gemen däremot står med båda fötterna på jorden, men är lite bekymrad för om charterflyget ska gå i tid.

Falun onsdagen den 20 juli 2016
Mikael Styrman
.

Politikernas välförtjänta belöning i antågande

.
På måndag kväll krackelerade den svenska politiska censurens mur tillfälligt. Då fick vi se att fransmännen verkar vara måttligt imponerade av hur deras politiker sköter migrationsfrågorna och säkerheten. Premiärministern Manuel Valls buades ut när han besökte en minnesstund i Nice för de senaste offren för en verklighetsfrånvarande och havererad politik.

Vanligtvis skulle vi nog inte få se sådana inslag, men i chocken efter massmordet i Nice, under semestertider, blir censurens balansgång svårare än vanligt. Vi är nog ännu inte framme vid en situation innebärande att kuvade och hunsade svenskar buar ut sina politiker. Det är förstås ännu längre till att något sådant skulle sändas. Inslaget om Valls får nog ses som en metafor för svensk samhällskritik.

Mot bakgrund av svårigheterna att kombinera bibehållen säkerhet för medborgarna med import av terrorister och mördare från problemområden, kom förmodligen Valls lindrigt undan - den här gången…

Att tro att man övervakningsvägen ska kunna förhindra massmord, efter att ha importerat mördare och låtit dem bygga upp NoGo-zoner, är att onödigtvis utsätta sig själv för andras ringaktning.

Förmodligen kommer vi i den nära framtiden att kunna se hur det franska missnöjet med deras politiker skärps och tar sig andra uttryck än bara buanden. Svenskarna är visserligen både lugnare och mer flegmatiska än fransmännen och förmodligen även mer korkade och lättlurade. Det är ändå troligt att vi från fransmännens förhållningssätt till sina politiker får viss vägledning rörande svenskarnas mer långsiktiga relation till sina politiker.

Manipulationer, som exempelvis de i Dagens Nyheter återkommande, kan försena en liknande utveckling i Sverige, men efter hand som det nu franska problemet tydliggörs även i Sverige kommer kanske frågan att bli om politikerna ska tugga i sig folkets belöning ensamma, eller om de ska göra det tillsammans med regimtrogna mediarepresentanter.

Falun onsdagen den 20 juli 2016
Mikael Styrman
.

måndag 18 juli 2016

Erdogans kupp

.
Nu är vi inne på tredje dagen sedan Erdogans kupp i Turkiet. Fortfarande omnämns den i TV som  ”den misslyckade statskuppen”,”militärkuppen” och liknande. När vi nu börjar få lite perspektiv på händelsen och ser hur pusselbitarna passar i varandra, hur olika exceptionella åtgärder varit ordnade i förväg, hur massarresteringar sköljer över landet och drabbar människor som knappast kan ha varit inblandade i någon miniatyr-militärkupp och hur Erdogan piskar massorna med Hitler-inspirerad nationalistisk retorik, för att driva fram uppenbart olagliga övergrepp, kan det vara dags för svenska media att omnämna kuppen som vad den av det mesta att döma verkligen var: Erdogans kupp, med den iscensatta låtsaskuppen i inledningen.

Det kan vara lite jobbigt att tala klarspråk för svenska media eftersom Erdogan förväntas vara den parhäst till europeiska politiska drönare som ska stoppa massmigrationen från Mellanöstern och Asien till Europa, genom att vidta de kraftfullare åtgärder som europeiska politiker inte anser sig kunna använda själva, efter den skenheliga retorik som man i åratal matat oss med via propaganda-media.

Hur Erdogan förhåller sig till den sekulära staten och till folkmord vet vi redan tidigare. Vi har säkert inte sett det sista turkiska folkmordet under vår levnadstid. Frågan är bara vilka minoritetsgrupperingar som kommer att drabbas, hur och i vilken ordning?

Jag har tidigare jämfört ”den misslyckade statskuppen” med det av Hitler iscensatta polska angreppet mot Tyskland den 1 september 1939. Det går även att läsa in vissa likheter med ”De långa knivarnas natt” den 30 juni 1934 under vilken Hitler & Compani rensade ut och mördade konkurrenter från SA-trupperna. Historien upprepar sig, men det blir sällan eller aldrig exakt likadant som tidigare.

Falun måndagen den 18 juli 2016
Mikael Styrman
.

söndag 17 juli 2016

Svenska åtgärder mot självmordsförare

.
Nu ser vi med spänning fram emot vilka kraftfulla åtgärder våra svenska raketforskare i politiken och polisväsendet kommer att vidta för att skydda oss mot självmordsförarna som de massimporterat utan kontroll.

Kanske vi får blå-vita pappersarmband från polisen med texten ”Kör inte över med lastbil” ?

Falun söndagen den 17 juli 2016
Mikael Styrman
.

Erdogan rensar ut tusentals domare

.
Det är svårt att omedelbart ta till sig varför en ”militärkupp” omedelbart och utan utredning ska resultera i att tusentals civila domare rensas ut. Det är också svårt att förstå hur man så här snart efteråt kan avgöra om en domare är inblandad i ”kuppen” eller inte. Hur är detta utrett och i vilken laglig ordning sätter man stora delar av rättsväsendet ur spel?

Kanske Erdogan har varit i Sverige och sett hur bra en diktatur fungerar med nästan bara servila mutkolvar som domare?

Falun söndagen den 17 juli 2016
Mikael Styrman
.

Erdogan i Hitlers fotspår

.
Erdogan gör som Hitler gjorde. När tillfälle ges rensar han ut konkurrenter, oliktänkande och andra misshagliga personer från förvaltningen.

Världens ledare fördömer den misslyckade ”kuppen” i Turkiet. Tacka för det. Vad kan de annars göra? Skulle de berömma den skulle de samtidigt tala för en kupp mot dem själva. Det lite paradoxala är att om ”kuppen” hade varit verklig, och lyckats, är chanserna goda för att de istället hade fördömt Erdogan.

Nu får de vackert sitta stilla i båten medan de hoppas på att Erdogan ska göra deras arbete som de själva inte duger till att utföra.

Erdogan verkar, att döma av medias rapportering, vara populär i Turkiet. Det var Adolf Hitler också i början. Hitler hade också en driven propagandaapparat till sitt förfogande.

Erdogans kupp påminner ganska mycket om det av Hitler iscensatta ”polska angreppet” mot Tyskland den 1 september 1939, med den misslyckade förövningen en vecka innan.

Falun söndagen den 17 juli 2016
Mikael Styrman
.

I kölvattnet på ”Döden i Nice”…

.
…är nu franska politiker som förväntat igång med att skylla ifrån sig.

Föga förvånande sker det genom att låta polisen låsa in lite folk på måfå.

Syftet är förstås att försöka inbilla befolkningen att polisen genom ytterligare kontroller och underrättelsearbete ska kunna skydda befolkningen mot självmordsförare.

I praktiken har polisen och säkerhetspolisen ibland haft kännedom om attentatsmän och ibland inte haft det. Någon skillnad för attentatens genomförande har det knappast haft. Och då talar vi om en typ av attentat som kräver anmärkningsvärda förberedelser.

Att sätta sig i ett fordon - vilket som helst - och köra ihjäl vilka som helst, kräver inga förberedelser. Det krävs inte, men det underlättas av, om man är tillräckligt många för att man ska vara omöjliga att övervaka och att man är fostrade i en kultur i vilken det är ett acceptabelt beteende. De kriterierna är numera tillgodosedda genom europeiska politikers försorg, med medias benägna bistånd.

Falun söndagen den 17 juli 2016
Mikael Styrman
.

Rättsröta inom svenska friidrotten?

.
Märkliga turer inom friidrotten: Mörkläggning, mygel, lögner och halvsanningar - i bästa fall.

En svensk välkänd för detta löperska går före i kön och tas ut till OS utan att ha klarat uppställda kvalgränser. Det vill säga - såvitt kan förstås av rapporteringen - favoriseras på mer förtjäntas bekostnad.

Abeba Aregawi däremot åker ut omedelbart när ett första prov pekar på doping. I det fallet spelade det ingen roll att processen inte var avslutad. När sedan reglerna ändras och preparatet inte alls visar sig vara doping blir hon ändå inte uttagen till OS-truppen.

En avdankad höjdhopperska plockas fram ur propagandaärmen och får i TV förklara att ”hon har ju inte gjort några bra resultat i år”.

Men den först nämnde har ju inte gjort några resultat på åtta år….och blir ändå uttagen!

Vad håller Ni på med egentligen inom friidrottsadministrationen?

Borde inte idrotten vara resultatorienterad och idrottsmännen vägas i samma vågskål?

Falun söndagen den 17 juli 2016
Mikael Styrman
.

fredag 15 juli 2016

Döden i Nice - EU-politisk biverkning

.
EU:s politiska och byråkratiska adel försvarar alltjämt den fria rörligheten och fri eller nästan fri invandring - oavsett vandel. Den var inget stort problem så länge arabvärlden var stabil och så länge inte amerikanska drönare terroriserade befolkningen i många muslimska länder.

Men nu är det en annan verklighet. Nu kommer människor i stora skaror till Europa, vilka i generationer har levt med, har utsatts för, och kanske även har utfört terrordåd på nästan daglig basis.

I Frankrike som nu drabbas igen är kanske problemen ännu tydligare än i Sverige. Den inhemska befolkningen flyr sydliga kuststäder som Marseille och runt större städer finns stora förortsområden till stor del prisgivna åt arbetslöshet, utanförskap och kriminalitet. Polisen vågar sig inte alltid in i områdena som är utmärkta rekryteringsbaser - även spontana sådana - för massmördare. Politikerna vågar i bästa fall inte ta i frågan. I sämre fall försöker de lura i oss att de gjort något bra.

Det var inte så förvånande att någon skulle upptäcka att en bil, eller lastbil, är ett utmärkt mordredskap även utan sprängämnen. Det är mer förvånande att det skulle ta så lång tid.

Hur ska politikerna hantera detta? Fler löjliga ”säkerhetskontroller” Hur ordnar man det kring vilken bil, buss eller lastbil som helst? USA har sina skolskjutningar. Europa är sannolikt på väg att få sina självmordschaufförer. Hittills är detta i hög grad ett franskt problem. Snart kommer fransmännen att genom EU ha exporterat detta franska problem till resten av Europa. Vad kommer mer att hända? Det är nog ingen orealistisk gissning att vi kommer få se frihet och mänskliga rättigheter satta ur spel i stor skala. Den stora friheten som EU skulle erbjuda förbyts i den stora ofriheten? Var det EU-politikernas och tjänstemännens avsikt att vi skulle importera det arabiska samhällssystemet? Om det var det så är operationen på väg att lyckas. Det kunde man förstå att skulle bli följden när den offentliga sektorns fåntrattar började flyga jakt- och bombplan över arabvärlden tillsammans med USA, för att rasera de samhällssystem som fanns där. Det skulle ha varit sju resor enklare att låta arabvärlden vara i fred, istället för att börja härja där med far och son jubelidioterna Bush och Bush. Nu står man inför att försöka bygga upp europeiska pratdemokratier - som ändå kommer att bli arabiska diktaturer - om inte annat så för att demokratier synes oförmögna att hantera det arabiska problemet. Hur länge kommer det att ta och när ska Bryssel sluta importera mördare till Europa?

Falun fredagen den 15 juli 2016
Mikael Styrman
.

Justitieministrarna och Ebbe Carlsson-typerna

.
Det är inget unikt som sker nu när justitieminister Morgan Johansson försvarar rikspolischefen Dan Eliassons rätt att vara politruk i första rummet och ämbetsman i andra rummet - i bästa fall.

Nationalsocialdemokraterna i allmänhet, och deras justitieministrar i synnerhet har något av en tradition som innebär att de gör bort sig själva för att försvara sina fixare. Det gäller även när fixarna har dunkelt omdöme, kanske framför allt när de är skummisar. Det är ju något av den nationalsocialdemokratiska fixarens roll - att göra det där lite ljusskygga, så att inte politikerna behöver smutsa sina händer synligt.

Tankarna går osökt till Anna-Greta Lejon. Hon var också justitieminister och Ebbe Carlsson var en gränslös fixare utan moraliska betänkligheter. Även den gången lekte nationalsocialdemokraterna poliser. Anna-Greta Lejon skrev ett rekommendationsbrev för att hjälpa Ebbe att smuggla in olaglig utrustning, med vars hjälp man skulle kränka medborgarnas integritet. Hon fick avgå. Morgan Johansson är ute klafsar i samma träskmarker och visar prov på utomordentligt dåligt omdöme genom att försvara en rikspolischef som tycks tro att han är Gestapo-chef. Kommer även Morgan Johansson att tvingas avgå eller har nationalsocialdemokratin nu sjunkit så djupt att man inte längre inser det omdömeslösa i hans agerande?

Nog påminner det lite om Mona Sahlins falska intyg till den ”före detta livvakten” för någon månad sedan. Han som hade lyxbilar och inkomster från Gud vet vilken sorts verksamhet, men ingen ”vit” inkomst och därför inte kunde köpa bostad i Saltsjöbaden. Nu har väl ingen tänkt tanken att göra henne till justitieminister även om hon säkert själv tycker att hon är idealisk. Fast vem vet? Om nationalsocialdemokratin letar sig ut ur de kriminella dimmorna kanske Mona Sahlin efterträder Morgan Johansson som justitieminister? Ingvar Carlsson kan skriva rekommendationsbrev åt Mona Sahlin.

Vilka utredningsåtgärder har rikspolischefen Dan Eliasson vidtagit för att reda ut härvan med den ”före detta livvaktens” affärer? Om några? Eller är han kanske inte alls rikspolischef utan bara politruk?

Falun fredagen den 15 juli 2016
Mikael Styrman
.

Europeiska drönarnas Brexit-ångest

.
De europeiska politiska och byråkratiska drönarna - inte minst de svenska - har drabbats av svår ångest till följd av att den brittiska folkomröstningen resulterade i att Brexit-linjen vann.

Varför sådan ångest om man tror att det ska gå så illa för Storbritannien som svenska propagandaorgan torgför?

Orsaken är naturligtvis att man egentligen är övertygade om att det kommer att gå mycket bättre för Storbritannien utanför EU - med sedvanliga samarbetsavtal - än i EU. Det handlar inte uteslutande om ekonomi. Ännu viktigare är att Storbritannien håller på att vrida sig ur EU:s stolliga migrationspolitik. Den fria rörligheten är en annan viktig fråga. En strålande idé i en stabil värld. Men en helt hopplös tanke med det kaos som USA:s och EU:s politik i arabvärlden resulterat i. Sannolikt en för stor tugga för EU-etablissemanget att svälja.

Det är en sak att ha en stollig migrationspolitik om den delas av alla. Då finns inget alternativ att jämföra med. Inkompetenta, överavlönade och ansvarslösa EU-politiker som inte vågar göra sitt jobb på grund av risken för en indignationsstorm i media, kan skylla på att katastrofen var oundviklig - ett verk av en naturlag och något som inte skulle gått att ändra på. Med ett Storbritannien utanför EU, fritt att utforma sin egen migrationspolitik, kommer europeiska politikers storverk i en annan dager.

Inte minst Finland, som drabbats hårt av Euromedlemskap och EU:s USA-styrda Rysslandspolitik, har stor anledning att följa utvecklingen i Storbritannien noggrant. Euro-medlemskapet har resulterat i höjd prisnivå och betydande exportsvårigheter - inte minst för finsk jordbruks- och livsmedelsindustri. Det finns tecken som tyder på att det är lätt för europeiska politiker att besluta om att Finland ska hålla en väpnad gräns mot Ryssland - enligt koreansk modell. En politik som om något går fel lätt resulterar i att nästa europeiska krig utkämpas på finsk mark. Det är en utveckling som kan innebära slutet för Finland som självständig stat och som Finland kan ha svårt för att värja sig för inom EU.

EU:s politiker, i händerna på det migrationsindustriella komplexet kommer av allt att döma att fortsätta skapa utanförskap och NoGo-zoner runt om i Europa. Fri invandring av människor som till stor del är grova kriminella och som i åratal - decennier, ibland generationer - levt med terrordåd som en del av vardagen - som ett sätt att leva - kommer sannolikt att migrera arabvärldens terrorvardag till Europa.

Det blir intressant att se om Storbritannien kan undvika att gå i samma fälla som EU. Befolkningen har åtminstone röstat för att göra ett försök. Åtminstone kommer de att slippa betala för drönarna i Bryssel och Strasbourg även om drönarna själva högljutt påstår att britterna minsann ska föda dem ändå.

Falun fredagen den 15 juli 2016
Mikael Styrman
.

Brittisk regeringsombildning - med svenska ögon sedd

.
Under några dagar har jag haft tillfälle att följa BBC’s rapportering vilket jag vanligen inte har. Ganska roat fick jag tillfälle att jämföra skådespelet kring premiärministerbytet och den ganska problemfria och konstruktiva bild av den brittiska regeringsombildningen som man fick av BBC, med den rapportering om Storbritanniens snara undergång vilken förmedlades av TV4 med sedvanlig efterföljande domedagspredikan av Ann Linde. Nog är våra svenska EU-politruker väldigt ängsliga för att i kölvattnet på Brexit tvingas överge den påtvingade gåslever- och rödvinsdieten i EU.

SVT:s Text-TV meddelade igår att börsen nu återhämtat sig från Brexit-omröstningen. Domedagsbasunerna har åtminstone så här långt tutat i onödan.

Den nytillträdda premiärministern Theresa May utser Boris Johnson till utrikesminister. Det väcker farhågor hos svenska media om vilka frispråkiga uttalanden vi kan förvänta oss från Johnson. Eller är det i medias fall snarare frågan om förhoppningar? För många höga politiker, som inte är vare sig överdrivet kompetenta eller hederliga, men som tar sig själva på mycket stort allvar, handlar det nog i alla fall om rädsla. Jag kan tänka mig att många britter inte har så mycket till övers för uppblåsta politiker - inte minst europeiska - och utnämnandet av Johnson föder förväntningar om välgörande respektlösa uttalanden från den brittiska utrikesministern.

Att utse Johnson till utrikesminister handlar nog inte om att han förväntas vara särskilt kompetent som utrikesminister. Åtminstone delvis torde det handla om traditionellt maktspel. May har hellre Johnson med i båten än har honom som besvärande och underminerande skitspridare på stranden. Sådär gjorde Fredrik Reinfeldt med världsturisten Carl Bildt och Löfven har gjort likadant med den intrigante gruvmarodören Sven-Erik Bucht. Johnson får, enligt vad som förutspås, en avlövad utrikesministerpost. Carl Bildt fick en globetrotterpost som garanterade att han aldrig skulle vara hemma och lägga sig i politiken. Sven-Erik Bucht fick en landsbygdsministerpost där hans insatser för Sveriges jordbruksnäring än så länge inte är så mycket att skriva hem om. Att han använt sin ministerpost till att göra sina redan gynnade kompisar, ekonomiska och miljöbrottslingar i gruvbranschen, ännu mer ansvarsbefriade lär inte heller vara populärt bland människor som har något innanför pannbenet. Sverige är redan i gruvsammanhang en bananrepublik. Det brukar vara så i bananrepubliker att om man mutar en minister får man göra vad man vill med nationens rikedomar. I bananrepubliker finns heller inget rättsväsende som kan ställa korrumperade ministrar till svars.

Falun fredagen den 15 juli 2016
Mikael Styrman
.

torsdag 14 juli 2016

Sveriges sjukvårds-EU u.p.a. bildas

.
Sveriges landstingspolitruker - politiker och byråkrater - är sedan en tid i full färd med att bilda storregioner. Det innebär att flera landsting slås samman till större enheter. I takt med sjukvårdens sönderfall intensifieras arbetet med att bilda regioner.

Varför? Är landstingen för små enheter för att tillhandahålla sjukvård? Blir vården bättre om flera misskötta landsting slås samman till en misskött storregion?

Nej. Naturligtvis inte. Vårdens problem beror inte på att enheterna är för små. Och misskötta enheter blir inte bättre av att gå samman med fler misskötta enheter. Tvärtom. Problemen är snarast de motsatta. Landstingen styrs formellt av något som kan betecknas som förstorade byapolitiker. Informellt och självsvåldigt av tjänstemän. Fram till landstingsfullmäktiges köttgrytor kommer enbart för tjänstemännen ofarliga politiker.

Landstingens problem kan istället beskrivas som att enheterna är för stora och för dåligt organiserade för att fel och missförhållanden ska kunna ringas in, för att stölder och förskingring ska kunna upptäckas och för att ansvar ska kunna utmätas. Sammanslagningen till regioner kommer att göra det ännu svårare för väljarna att utmäta ansvar och det är själva syftet med regionerna - att skapa ett sjukvårds-EU i vilket ingen kan vare sig utöva insyn eller utkräva ansvar. Kort sagt: i takt med vårdens sönderfall ser brottslingarna i tjänstemannapartiet, och deras underhuggare i de politiska partierna, om sitt hus för att utestänga väljarna från deras berättigade insyn och sitt inflytande över vårdens bedrivande.

Det säger oss mycket om vad som kommer att hända när regionerna blir fler och större. Redan nu är situationen så undermålig att människor dör i avsaknad på vård. Tjänstemän och politiker möter problemen genom import av stora mängder vårdbehövande människor från tredje land, vilka favoriseras på den egna befolkningens bekostnad. Inte för att de brinner för att hjälpa människor från exempelvis arabvärlden. Intrigen är mycket hänsynslösare och mer utstuderad än så. Det sker för att man ska kunna kanalisera missnöjet med vårdens sönderfall mot andra än politiker och tjänstemän. Syftet är med andra ord att invandrarna ska dra på sig majoritetsbefolkningens missnöje med sönderfallande vård med mera. Minoritetsbefolkningar har alltid tagit stryk. Så är meningen att det ska bli i Sverige också.

Vården kommer inte att bli bättre med storregioner. Sönderfallet kommer inte ens att bromsas. Istället kommer det att accelerera. Byråkratin kommer att öka kraftigt vilket kommer att förbruka ännu mer resurser. Attrappen IVO kommer inte att tillföra något. Vi saknar såväl fungerande tillsyn som oväldiga polis- och rättsväsenden. Det finns inte i den överskådliga framtiden någonting som tyder på att det kommer att förändras till det bättre. Människor kommer istället att fortsätta att dö i allt större antal på grund av utebliven eller undermålig vård. Inte förrän situationen blir så undermålig att politiker och tjänstemän börjar dö kan man förvänta sig någon förbättring för medborgarna.

Tjänstemän och politiker har satt samhällets renhållningsmekanismer ur spel. Dessa har betraktas som till besvär för dem. De har inte insett att fungerande institutioner i minst lika hög grad är till försvar för tjänstemän och politiker. Sannolikt kommer de så småningom att få lära sig detta ”genom hälen”.

Falun torsdagen den 14 juli 2016
Mikael Styrman
.

IVO - moderna tiders avlatsbrev

.
Föga förvånande - nödgas jag säga - bekräftar även Uppdrag Gransknings genomlysning av några fall som behandlats av Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO) vad vi redan visste. Synbarligen utan nämnvärd skam i kroppen duckar IVO nära nog till 100% för alla uppgifter som vi medborgare förletts att tro att IVO inte bara ska utföra utan även vara garant för, nämligen granskning och utrensning av missförhållanden och missdådare inom vård och omsorg.

Med illa dolda flin flyter handläggarna undan från journalistens frågor. Konfronterade med frågorna, utan möjlighet till flykt, framkommer förklaringen. IVO har - på gott och ont, ska framhållas - inga eller nästan inga möjligheter att åstadkomma någon rättelse i samband med missförhållanden. Istället blir IVO:s uppgift och roll den motsatta: att legitimera skurkars fortsatta verksamhet inom vården.

Den totala oförmågan att åstadkomma någonting över huvud taget, och den nästan totala passiviteten, är frapperande, för att inte säga upprörande, särskilt mot bakgrund av de viktiga uppgifter man har lurat i oss att IVO ska sköta.

”Lurat i oss” är nämligen precis vad politiker och byråkrati gjort. Ingen av de nyss nämnda har över huvud taget tänkt tanken att IVO SKA åstadkomma något. IVO:s uppgifter är uteslutande att skydda skurkar inom vården: medicinsk personal, byråkrafter och politiker. Och de ska skyddas mot sjuka, stympade och sörjande medborgare som fått sin egna liv förstörda, direkt eller indirekt, samt förlorat anhöriga. Samtidigt ska det skapa en bild - medvetet en falsk bild - av att det verkligen finns en inspektion.

Alla inom vården är väl informerade om låtsasleken. IVO fungerar som katolska kyrkan under medeltiden. IVO säljer avlatsbrev - syndernas förlåtelse åt skurkar och oduglingar inom vården liksom till sjukvårdspersonal som bara haft otur. Medborgarna görs rättslösa - redan drabbade såväl som ännu inte drabbade. Vårdens missdådare står i kö för anmäla sig själva och inhämta sitt avlatsbrev för att sedan kunna fortsätta att skurka sig.

Det finns en betydande skillnad mellan IVO och den katolska kyrkan på Medeltiden. Den som ville ha syndernas förlåtelse och undgå skärselden genom katolska kyrkans försorg fick vara beredd på att lätta på penningpungen ordentligt. Fattiga gjorde sig icke besvär. Men IVO’s försäljning av avlatsbrev är så konstruerat, att de plågade, stympade och mördade medborgarna, eller deras anhöriga, betalar för vårdens missdådares avlatsbrev genom skattsedeln. Vårdpersonal, byråkrater och politiker - speciellt de två senare kategorierna - har frikort - från dag ett och utan slut.

Falun torsdagen den 14 juli 2016
Mikael Styrman
.

Inga pappersarmband på Luleå-kalaset

.
Hörde att polisens pappersarmband mot tafsandet inte kom fram till Luleå-kalaset. Enligt uppgift hann de inte fram i tid. Jag skulle tro att det är sådant där Stockholms-svammel som inte går att dela ut i Norrbotten.

I vilket fall som helst fyller det mig med djup oro. Hur ska det gå att värja flickorna på Luleå-kalaset mot araberna och andra muslimer och för all del även överförfriskade macho-norrbottningar i testosteronstinn ålder utan polisens kraftfulla redskap?

Vi får hoppas på det bästa.

Och så får vi hoppas att någon även tar fram en pappersstrut åt Dan Eliasson, som han kan ha på huvudet. Lämpligen försedd med texten ”Rikspolischef”. Annan text behövs inte. Eliasson, och numera även justitieministern Morgan Johansson, har ju gjort rikspolischefsämbetet synonymt med pappersstrutar.

Falun torsdagen den 14 juli 2016
Mikael Styrman
.

Taigafästingar - eller inga fästingar alls?

.
Enligt nyhetsmedias uppgifter den senaste tiden ska det nu forskas i om de förmodat TBE-spridrande Taiga-fästingarna finns längs Norrbottenskusten. De påstås sprida en farligare variant av TBE än övriga fästingar.

Jag vet en annan sak som med fördel skulle kunna forskas i. Det är varför det återkommande påstås att det inte finns fästingar i Tornedalen.

Rådjuren vandrade in i Tornedalen under andra hälften av 1980- och första hälften av 1990-talen. Med rådjuren kom förmodligen fästingarna. Jag bodde då i Övertorneå. I och nära tätorten fanns sällan eller aldrig några rådjur.

För ca 15 år sedan hade vår katt 4-5 st fästingar på sig när familjemedlemmar kammade den efter att den varit ute. Den uppehöll sig alltid på, eller mycket nära tomten. Fortfarande år 2016 presenteras i TV-nyheterna uppgifter som gör gällande att det inte finns några fästingar i Tornedalen. Jag menar att påståendet är både absurt och okunnigt.  Om resultatet av den hittillsvarande forskningen är så klent framstår det som slöseri med pengar att forska i Taiga-fästingarna och TBE.

Forska istället i varför resultatet av den hittillsvarande forskningen är så klent att man tror att det inte finns fästingar i Tornedalen. Alla som vistas i skog och mark torde veta att det är fel. Varför presenteras då alltjämt dessa felaktiga uppgifter?

Jag tror att fästigarna vandrade in med rådjuren. Sedan har de kanske spridits vidare med andra, mer frekvent förekommande, hjortdjur som älg och ren. En intressant tanke som möjligen också kan vara värd en forskningsinsats är frågan om från öster invandrande mårdhundar inte bara kan ha rabies med sig utan även fästingar. Någonstans bör ju TBE-smittan ha kommit ifrån.

Men bör börja med att forska i varför resultatet av den hittillsvarande forskningen är så klent att man inte vet att fästingarna är etablerade i Tornedalen. Och forska gärna i varför resultatet av svensk skolgång är så klent att när TV:s journalister ska illustrera var gränsstaden Haparanda är så placeras den långt in i landet. Var har  den journalisten fått sin utbildning? Varna gärna andra! Och hur rekryteras journalister som ska syssla med samhällsfrågor om sökande med sådana luckor i sin utbildning slipper igen nätet? Skicka tillbaka till småskolan eller beordra långvarigt tittande på ”Inte smartare än en femteklassare”.

Falun torsdagen den 14 juli 2016
Mikael Styrman
.

Samhälle i förfall

.
Jag besökte nyligen min gamla hembygd, Övertorneå i Tornedalen. Där tog det nationalsocialdemokratiska kommunalrådet nyligen den årliga marknaden av daga, eller åtminstone näst intill, genom att starta en dödsdömd restaurang och med den utsätta marknadsarrangemanget för illojal konkurrens, för att strax därefter konka med restaurangen.

Det är bara ett av många exempel på hur kloka och oegennyttiga politiker successivt ersatts av egennyttiga och hänsynslösa stollar. Förr hade det varit otänkbart att en ledande politiker skulle kunna ägna sig åt sådan verksamhet samtidigt som han själv är överavlönad av kommunen för att, som det verkar, stöka till det på orten.

Skadorna av utflyttningen, eller utdrivningen om man så vill, av kompetens och intellektuell kapacitet, från bygden letar sig många uttryck. Ett som var svårt att blunda för vid mitt besök, är att trots att det finns hur mycket mark som helst i Övertorneå placerar man dans- och öltältet närmaste granne med kyrkan och kyrkogården. På denna viloplats som traditionellt präglats av vördnad och respekt ska nu skränas, pissas och kopuleras av överförfriskade människor. Det påminner minst sagt om hur kyrkorna förvandlades till djurstallar när mobben fick makten genom ryska revolutionen.

Men det är klart att demokratin lyckas inte alltid. När den intellektuella kapaciteten på orten utarmas blir demokratin självförstörande. Stollar väljer stollar. Dem kan de begripa sig på. Intelligenta människors tankegångar blir för svåra att följa varför stollarna gärna betecknar intelligentian som galna. Egentligen är det ju mitt i bedrövelsen ganska humoristiskt.




Falun torsdagen den 14 juli 2016
Mikael Styrman
.

Carte Blanche föreslås åt naturskövlande gruvbanditer

.
Sverige har sedan en tid, okänt för mig hur lång, begåvats med ännu en i den långa raden förmodligen helt onödiga myndigheter vilkas egentliga syfte är att hålla den politiska adelns närstående med en kravlös drönartillvaro, förr nästan bara i Sverige, numera även runt om i världen.

Jag tänker på myndigheten ”Tillväxtanalys” som för att befästa att man inte glömt sina välgörare nu föreslår att risken för gruvexploatörer ska minskas ytterligare. Framför allt Norrland är fullt med övergivna gropar som ödelagt naturen och utgör stora miljöhot vilka man inte svarar för ens med den hittills rådande lagstiftningen. Skattebetalarna blir sittande med kostnaderna i sin famn eftersom inga säkerheter krävs. Låtsasgruvorna med sina miljöförstörande aktiviteter och deras glädjekalkyler uppstår i slutet av varje högkonjunktur och står på näsan senast i ingången till nästa lågkonjunktur.

Knappt har Sven-Erik Bucht’s, Anders Sundström's och Mats Paulssons’s giftgrop utanför Pajala hunnit fyllas med förorenat vatten innan drönarna på Tillväxtverket föreslår att gruvskurkarna ska avkrävas ännu mindre ansvar.

Det hade framstått som seriösare om Tillväxtanalys istället hade analyserat vilka de långsiktiga skadeverkningarna blir för Sverige av vår tandlösa lagstiftning och vårt korrumperade rättsväsende som smeker politiska gruvskurkar medhårs, istället för att sätta dem där de hör hemma - i fängelse - där vi nu bara förvarar kriminella immigranter och politiska fångar.

Falun torsdagen den 14 juli 2016
Mikael Styrman
.

Pokemon Go - en samhällsspegel?

.
Jag ska skriva ned mina tankar om det nya fenomenet ”Pokemon Go” som jag såg ett nyhetsinslag om härom dagen. Då är det ofrånkomligt att tänka på att Ines Uusmann gick till den moderna historien för framför allt två saker:

Hon sa att om det är möjligt att åka till månen, landa där och åka tillbaka, så är det möjligt att bygga en tunnel genom Hallandsåsen. Den andra saken var att hon sa att Internet var en ”fluga” som snart  kommer att ha gått över. Bägge uttalandena är sådana som vi haft mycket roligt åt.

Beträffande Uusmann’s uttalande om Internet så framstår det ju idag som helt befängt. Men, om vi framtiden får något annat, som vi idag inte känner till, som gör Internet överflödigt, kommer Uusmann’s uttalande att omprövas och framstå som väldigt förutseende.

Beträffande Hallandsåsen fick hon nog mer rätt än hon anade. Det gick att bygga en tunnel genom Hallandsåsen - och det blev med sedvanlig svensk offentlig sektors effektivitet och hederlighet nästan lika dyrt som att åka till månen och tillbaka. Sen har vi väl inte sett slutet på eländet i tunneln än. Tunneln lever. Den består av lera och järnvägsspåren flyttar sig därför efter hand som fuktigheten i åsen förändras. Sannolikt har man numera begripit det, men nekar i sten till att problemen i tunneln kommer inifrån tunneln. Jag skulle inte bli förvånad om det så småningom resulterar i en urspårning med efterföljande brand och massdöd inne i tunneln.

Vad Hallandsåsen framför allt påminner oss om, är att allt som går att göra inte är klokt att göra. Hur många som sedan har begripit det vet vi inte och jag befarar att det skulle vara nedslående att få veta svaret…

Pokemon Go tycks vara ett skolexempel på just en sådan sak som man kan göra - men absolut inte bör göra. Vi har redan stora problem med att människor drömmer sig bort i trafiken. De, eller vi, lyssnar på musik i lurar och hör inte trafikens varningsljud, ser inte heller trafiken. Vi sms:ar och mailar stående, sittande, liggande, gående, medan vi kör bil samt springande med en smartphone i ena handen och en stackars unge i terränggående barnvagn i andra handen.

Vi behöver inte ett spel som ytterligare avskärmar alla dessa zombies från verkligheten. Pokemon Go är därför ett skolexempel på något som kan göras, men som inte bör göras - något som gör spelaren självförstörande. Om det prompt ska göras hoppas jag att de gör spelen så att de leder utövaren över en stupkant. Det skulle kunna vara lite tillämpad darwinism och gallra bort människor som är för korkade för att överleva och på så sätt även göra en insats mot överbefolkningen av jorden varigenom också  klimatförändringarna skulle bekämpas.

Falun torsdagen den 14 juli 2016
Mikael Styrman
.

Olympiatruppen - nu helt prestationsoberoende

.
Nu har även IOK fullt ut anammat den mygelkultur som sedan länge präglar den svenska offentliga verksamheten. Inte så konstigt kanske eftersom idrotten allt som oftast står med tiggarkoppen under kranen - trots all kommersiell och dopingdrivande finansiering.

Numera blir man uttagen till den olympiska truppen oberoende av vilka resultat man presterar. Viktigare än resultat i modern tid är goda relationer till AB Släkt och Vänner. Eller är det kanske lång och trogen tjänst som premieras? Det är åtminstone inte möjligheterna att prestera.

Med småbarnsidrott är det i allra högsta grad rimligt att alla ska få vara med, oavsett resultat. Men i fråga om elitidrott är det lika rimligt att det är prestationer som räknas.

IOK:s nya uttagspolicy speglar det svenska samhällets förfall som nu resulterat i att ingen - absolut ingen - behöver leverera någonting i den svenska offentliga verksamheten.

Övriga länder deltar för att vinna, medan Sverige skickar halta, lytta och krymplingar för att på arenan skutta runt lite grand på måfå, som gällde det deltagande i ett handikapp-OS. Även de som inte har någon möjlighet att åstadkomma någonting ska det, på grund av någon sorts missriktad jämlikhetstanke, brännas pengar på, för att man ska låtsas att man har lika god vinstchans vare sig man har två ben, ett ben eller inga ben alls. Resultatet blir ungefär som när det någon gång kommer någon skidåkare från Afrika eller liknande, som en kul grej. I enstaka fall och med rätt framtoning är det underhållning för publiken. Men med den svenska modellen innebär det bara att man lurar publiken som kommer för att se topprestationer, men istället möts av till topprestationer kamouflerat lallande. Men det kanske är så, att när Sverige på grund av det nyss nämnda allt överskuggande samhällsproblemet inte kan prestera någonting i OS döljer man det och tar avstånd från tävlingstanken genom att göra pajaskonster av hela deltagandet.

Inte roligt för de många duktiga och energiskt tränande ungdomar som är på väg upp att se hur platserna i olympiatruppen delas ut mygelvägen - för lång och trogen tjänst.

Falun torsdagen den 14 juli 2016
Mikael Styrman
.

onsdag 6 juli 2016

Björklunds åsiktsfria dag i Visby

.
Härom dagen var det Liberalernas och Jan Björklunds dag under Sodom- och Gomorraveckan. Jag råkade se ett eller flera inslag med honom under måndagskvällen, tror jag det var. Han ville ha mera EU. Men han sade, för vilken gång i ordningen vet jag inte, att EU inte har kunnat hantera migrationsfrågan, Fast kanske sa han flyktingfrågan? Det brukar svenska politiker göra…

Det intressanta med det är, att han kritiserar att EU inte har kunnat hantera frågan, dock utan att förklara varför han tycker så. För mycket? För lite? För snålt eller omänskligt eller för generöst? Det får vi inte veta. Björklund, och en del kollegor, gör som sossarna brukade göra förr (kanske nu också?). Han försöker appellera till människor av ALLA åsikter - samtidigt. Det spelar ingen roll om man tycker si eller så. Björklund är ändå mannen vi ska rösta på för han vet minsann att EU hanterat frågan ”fel”. Det känns ganska ohederligt tycker jag. Han försöker lura oss att rösta på honom oavsett om vi delar hans uppfattning eller ej, för att han inte talar om var han står.

Vad betyder ”mer” EU i fallet Björklund? Planerar han för en framtid som EU-drönare?

Om han skötte skolan på samma ”rakryggade” sätt när han var minister är det nog inte så konstigt att han inte lyckades stoppa förfallet i den. Det brukar inte gå bra när man inte står för något utan i slutändan bara håller med alla. Så småningom hinner verkligheten ikapp.

Jag tycker nog att han gott kan gå tillbaka till försvaret om han inte ens kan tala om för oss var han står i olika frågor. Där behöver man bara kunna skylla allt på ryssarna och älska att slösa bort obegränsat med pengar på svindyr material. Båda sakerna är han ju bra på. Så mycket enklare dessutom när alla tycker lika…

Det är ganska uppenbart, tycker jag, att liberalerna börjat inse att de kört migrationsfrågan fullständigt åt helvete. Med sin kraftfulla fördömande retorik har man gjort det mycket svårt för sig själva att byta fot. Nu har man insett att man måste det och har lyft foten - i smyg. Men man vågar ännu inte sätta ned den någonstans. Därtill är platserna vid köttgrytorna alltför kära. Sen må politiken vara liberal, nazistisk, kommunistisk eller vad fan som helst. Liberalerna är av vilken åsikt som helst som säkrar en plats vid köttgrytorna. Hade Björklund och Sveriges liberaler levt på 1930- och 1940-talen kunde de ha angripit Adolf Hitler från höger och Josef Stalin från vänster om det hade säkrat platserna vid köttgrytorna. Efter kriget skulle man naturligtvis ha varit emot kriget…

Falun onsdagen den 6 juli 2016
Mikael Styrman

.

”Jorden till Wolodarski…Jorden till Wolodarski…”

.
Igår kväll var bland andra DN:s chefredaktör Peter Wolodarski med i SVT:s Opinion. Han kände kanske trycket att ha en åsikt om något när han bjudits in till TV? Bland annat gjorde han stort nummer av att Hillary Clinton fått starkt kritik från FBI för hennes hantering av statlig epost via sin privata brevlåda. Britt-Marie Mattsson, som stod bredvid inflikade, påtagligt avmätt, att de inte rekommenderade åtal. Det hade nog fått en seriösare framtoning, om Wolodarski hade uppmärksammat det uteblivna åtalet, istället för att blåsa upp betydelsen av helt tandlös kritik, som mot bakgrund av rekommendationen att inte åtala bara blir ordbajs.
Varför väcks inte åtal? Det duckade naturligtvis Wolodarski för. Clinton är ju en potentiell blivande president. Lite roande att iaktta kryperiet för den som sett, och känner igen, de här maffiamarionetternas dans sedan tidigare.

Men det skulle bli ännu lustigare. Med stor indignation påpekade Wolodarski att Donald Trump bland annat  har förespråkat utomrättsliga avrättningar i krig. - Men hallå Peter Wolodarski! ”Jorden till Wolodarski….Jorden till Wolodarski…” Vilken planet har Du varit på de senaste femton åren? I alla fall inte på samma som alla vi andra. Vad har USA gjort annat, åtminstone under de senaste femton åren, än ägnat sig åt utomrättsliga avrättningar i både fred och krig runt om i världen? Helt godtyckligt mördas människor som inte gjort något annat än att ha lokaliserats av några massmördande psykopater till drönarförare i Virginia. Det sker utan vare sig rättegång eller avkunnad Dom och till och med utan att någon anklagelse ens presenterats och dessutom utförs det av ett land som enligt internationell rätt saknar jurisdiktion i området. Hur är det ställt i hjärnkontoret på maffiakramaren Wolodarski när han kan lägga Trump till last vad som sedan länge är ”common practice” för alla de andra - inklusive Clinton? Heder tycks i alla fall inte vara någonting som bromsar på maffians språkrör Dagens Nyheter. Om chefredaktören förhåller sig så till verkligheten, hur ska det då inte fungera längre ned i hackordningen?

Men jag antar att framträdandet ändå motiverar Wolodarskis deltagande vid Sodom- och Gomorraveckan i Visby, för ömsesidig korsbefruktning mellan journalister och politiker i avspänd miljö…

Falun onsdagen den 6 juli 2016
Mikael Styrman
.

söndag 3 juli 2016

IOK, UEFA, Idrotten alltjämt i maffians grepp

.
Så långt tillbaka vi kan minnas har idrottens organisationer varit djupet korrumperade. Blotta tanken på att hitta exempelvis en afrikansk representant som inte är korrumperad har något löjligt över sig. I Afrika ÄR korruptionen systemet. Men just i de här sammanhangen skiljer övriga världsdelar inte ut sig. Idrottens organisationer har också varit helt fredade från alla former av granskning, vilket har lett till att idrotten ända ut i gärdesgårdsserierna är korrumperade numera. Varför? För att man spelar om pengar, naturligtvis. Samtidigt har idrottens renhet lovsjungits av mainstream media. Ända fram till i år.

Idrotten har hyllats från framgångsrikt mutande industrier, från media som i brist på hederlig idrott istället med glatt humör rapporterar från uppgjord sådan, samt från politiker som lever enligt den gamla diktatorsdevisen ”Bröd, Arbete och Skådespel”. Det har hos idrottens mutkolvar skapat en känsla av att stå över alla rättssystem.

Men nu har det visat sig att de inte står över krigshetsarna som kontrollerar FBI.

Det går an att vara korrumperad. Men det går inte an att ge idrottsspel till nationer som är föremål för blockad eller trakasserier från USA, för då kommer FBI.

Så idrottens topporganisationer har nu gått från att vara autonoma korrumperade organisationer till att vara USA-kontrollerade korrumperade organisationer.

Vad det eventuellt kommer att föra med sig blir kanske intressant att följa även om det i skrivande stund kan förväntas vara förutsägbart.

Krigshetsarna som styr Vita Husets politik muckar bråk i stort sett var som helst i världen. Än så länge riktar sig de politiska trakasserierna i idrottssammanhang ”bara” mot Ryssland.

En sak som man i samband med detta kan fråga sig, är om även ”kampen” mot doping kommer att politiseras, eller om det redan skett?

Politiska uteslutningar öppnar kanske dörren för framväxt av nya, okorrumperade och opolitiska spel och organisationer? Kanske, kanske, för framtiden även med sig konsumentbojkotter mot de industrier som korrumperar idrotten? Kommer sponsring av idrott någon gång i framtiden att bli synonymt med att dra på sig en skurkstämpel? Det beror nog på hur mycket vi FÅR veta och hur mycket vi VILL veta.

Jag för min del har sedan länge varit av uppfattningen att exempelvis OS blivit alldeles för stort för att vara meningsfullt att besöka. Det är numera en enda stor trafikstörning. Den som är idrottsintresserad gör bäst i att sitta hemma eller på hotellrummet och titta. Men så blir det naturligtvis när pengarna helt tar över. Då går det inte att sätta någon gräns. Mycket vill ha mer.

Falun söndagen den 3 juli 2016
Mikael Styrman
.