.
Media uppmärksammar att Medelhavet har blivit varmare - plötsligt…
Jag tror att det stämmer. Det har blivit varmare. Frågan är nog istället varför, och vad som går att göra åt saken - om något?
Vi var till Rhodos för 15-20 år sedan, jag och min hustru. Vi vandrade runt i gamla staden i jakt på en restaurang som kunde falla oss i smaken. Vi hittade en liten fiskrestaurang, som dock inte hade någon meny. På fråga berättade personalen att de bestämmer menyn när yrkesfiskarna kommer tillbaka och de får se vad de har fått för fångst. Redan då - innan vår hysteriska klimatdebatt hade kommit igång, sa det oss något om tillgången på fisk. Informationen vi fick andades inte det överflöd som min generation annars varit van vid i fråga om fisktillgång. Då gjorde vi inte den koppling till klimatet som man gör idag. Det gör jag faktiskt inte helt ut ännu heller.
Jag tror nämligen att det är alldeles för förenklat att förklara det med enbart klimatförändringar. Det finns en annan sida av myntet som inte är lika politiskt korrekt att tala om. En skenande mänsklig befolkning behöver mer fisk. Den tas upp industriellt, med mycket effektiva fiskemetoder. Den fisk som ska klara sig från industrifisket och hamna som fångst hos den lokala fiskaren från Rhodos måste - på ren och oförställd svenska - inte bara ha tur utan dessutom vara helvetes duktig.
Nu behöver det inte bara handla om effektiva fiskemetoder. Klimatet kan visst spela roll, men har i så fall gjort det i åtminstone 20-talet år, men det har inte varit populärt att påtala det, eller så har man bara inte begripit vad som pågår. Och nu pratar man om det i media som om det har hänt över en natt.
Klimathistoriken, det lilla vi ännu vet om saken, innehåller perioder med stora variationer och därav varierande havsnivåer. Det har funnits perioder med förändrade nederbördsmönster och månghundraårig torka i mänsklighetens historia. Oklart om det har just med den här saken att göra, men det låter som något som åtminstone påminner om El Nino/La Nina-fenomenet.
Det har funnits stora variationer i klimatet förr, vilka åtminstone inte ännu låtit sig förklaras. Men när nu ännu en större variation gör sig påmind hoppar nästan hela forskarkåren - åtminstone de som har medias öra - med i kören. Det är enligt de journalister och aktivister som uppenbarligen bestämmer vad forskarnas doa-doa-kör ska tycka uppenbart att det beror på fossila utsläpp.
Jag tror att den slutsatsen är mycket förhastad. Inte utesluten, men förhastad.
Visst tror man sig veta att vi har högre CO2-värden än man tidigare varit medveten om. Men är det därmed klarlagt att det är de fossila utsläppen som ställer till det? Är det ens klarlagt att temperaturökningarna beror på CO2-värdena? Jag menar att det kan vara det, men att det inte är klarlagt. Det handlar mer om att man tror det, i brist på något bättre att tro.
Det skulle kännas betydligt behagligare om man på något sätt kunde utesluta andra orsaker - vilket man inte alls har gjort. Något oklart om man ens har försökt?
I samma veva vore det intressant att veta om man kan förklara de stora anomalier som man numera funnit ut att har förekommit, med bland annat månghundraårig torka i det som vi brukar kalla vår civilisations vagga, ”den bördiga halvmånen”?
En annan intressant sak är havsnivåerna som i det här sammanhanget är extremt försummade. Vi vet numera att tidigare generationer av mänskliga civilisationer av naturliga skäl har anpassat sig till havsnivåerna. I ”vetenskapliga” kretsar talar man om Övre och Nedre Egypten som vore det två olika statsbildningar med två olika civilisationer. Man går till och med så långt att man hävdar att det handlar om ett Egypten bestående av ljushyade och ett bestående av negroida Egyptier.
Jag menar att det sannolikt är helt fel. Det handlar inte om ett Övre och ett Nedre Egypten i betydelsen två olika civilisationer. Det handlar om ETT Egypten som anpassat sig efter havets nivå. I tider med klimat motsvarande dagens hamnar civilisationen vid nuvarande kust och Nildelta. Men i varmare klimat med smälta polar- och inlandsisar hamnar havets nivå vid Luxors fot. Därav Övre Egypten. Det handlar inte om nutida rasflum med negroida egyptier utan istället om att Egypten anpassat sig till havets nivå.
Det är emellertid värre än så. Vi vet numera att det även finns ett tredje Egypten som numera är täckt av Medelhavet, liksom andra samtida civilisationer, och det för oss nordbor kanske numera mer kända Doggerland. Man kan således säga att det egentligen finns, och har funnits, ett Egypten som vid behov och av tvingande skäl anpassat sig efter havsnivån. Forskarvärlden har låtit lura sig av de nu kända lämningarna med koncentrationer dels vid nuvarande havskust och dels vid eller strax nedströms och därmed norr om Luxor.
Att det blivit två - ett övre och ett nedre - har sannolikt andra och enklare förklaringar som exempelvis terräng och jordarter mm. Framför allt säger det förmodligen att förändringarna av havets nivå har gått förhållandevis snabbt. Inte bara har havet stigit snabbt. Det har också dragit sig undan så förhållandevis snabbt att några mer omfattande civilisationer inte har slagit rot mellan övre och nedre Egypten.
Det här populärvetenskapliga lallandet med negroida egyptier är vetenskapens motsvarighet till Quentin Tarantinos filmer ”Inglorious Basterds” och ”Django Unchained”. Det är klart att det idag i vissa kretsar kan vara populärt med Tarantinos vida svängar med negroida revolvermän i Vilda Västern och alternativa historieskrivningar om Hitler-Tysklands tid som ju egentligen är fabler. Dock fabler som den illitterata allmänheten kan ha svårt att skilja från verkligheten. Men att man skulle kunna tycka att det vore trevligt om Tarantinos filmer var dokumentärer innebär dock inte att de är det. Lika lite sanna är sannolikt fablerna om negroida faraoner som just nu är på modet och hindrar den ängsliga arkeologin från att se det uppenbara, till förmån för att istället välja att se det politiskt korrekta.
Falun torsdagen den 3 juli 2025
Mikael Styrman
.
