söndag 24 november 2019

Den godhjärtade dumheten närmar sig vägs ände


Stefan Löfvens katastrof i förra söndagens Agenda har med rätta gjort människor fly förbannade. Hur kan karln sitta och säga att det skulle gått likadant med mord, sprängningar, gruppvåldtäkter, rån, bilbränder och knarkhandel om det hade bott svenskar i förorterna, att människorna inte har något eget ansvar, att det är förorternas utanförskap som skapar kriminaliteten? Med andra ord: att de människor som utsätter sina medmänniskor för allt detta, har varit hederliga när de kom hit, men att de svåra förhållandena i Sverige, jämfört med deras hemländer i Afrika, Mellanöstern och Asien, har gjort dem kriminella.

Det väcker onekligen funderingar kring hurdana människor Löfven omger sig med om han tror att allmänheten fungerar så. Om han inte tror det ljuger ju karln oss alla upp i ansiktet genom TV:n. Det har i alla tider funnits mindre bemedlade och också fattiga människor i våra förorter. Inte har samhället spårat ur för det. Inte har de börjat skjuta på folk eller bränna bilar för andra eller ockuperat den lokala butiken och börjat langa knark på hyllorna. Ändå sätter sig den här blindgångaren Löfven i TV-studion och säger att svenskarna, och tidigare invandrade grupper, skulle ha gjort likadant om de hade bott i våra av socialdemokratin uppbyggda förorter.

Alla vet att orsaken till att det har gått åt helvete är att Stefan Löfven - och packet han omger sig med - har släpat hit en massa folk som det är fel i huvudet på. I den mån de alls har blivit fostrade har det skett av föräldrar som saknar moral och vanlig hederlighet. För att vara riktigt säker på att lyckas ödelägga landet har nomenklaturan låtit gränserna stå på vid gavel så att Nordafrikas, Mellanösterns och delar av Asiens gatubrottslingar har fått invandra fritt och nu lever i en anonym parallellvärld utom samhällets kontroll.

Löfven fick förstås sina fiskar varma - även av skribenter som brukar titta bort när nationalsocialdemokratins rätta väsen visar sig. Men det är ju inte första gången den politiska maffian röjer sig. Strax var därför skadebegränsningen igång i våra maffiakontrollerade media, exempelvis i form av riggade interna låtsasdebatter i SVT, med bland annat Daniel Suhonen, som vanligen får låtsas vara ställföreträdande vänsteropposition inom sosseriet - för att hålla kvar de svikna. Men vad i all världen har den stora uppmärksamheten kring Stefan Löfven och sosseriets interna problem för berättigande en vecka senare när ett annat parti har kongress? Där gick media-maffians navelskådande lite för långt tycker jag.

För övrigt tror jag att vi - under tiden efter Löfven - kommer att tvingas städa för att rädda landet. Bland annat borde vi kanske återta svenska medborgarskap från brottslingar till vilka Löfven och hans anhang generöst har delat ut dem. Därefter bör de kastas ut ur landet - om vi vill rädda landet. Frågan är, ställd på sin spets, om vi ska vara lojala med 9 miljoner svenskar eller med några tusen grova invandrade brottslingar?

En vanlig uppfattning är att första generationens invandrare bara i ringa omfattning ägnar sig åt grov brottslighet - de törs inte annat. Det är andra generationens invandrare som förstör samhället. De behöver inte vara rädda för att bli utvisade. Kanske måste vi även öppna för att ta medborgarskapet från andra generationens invandrare i de fall de visar sig helt oförmögna att leva efter samhällets normer. Det är naturligtvis en helt absurd sak att göra gällande. Men vi lever ju i en helt absurd situation, innebärande att en av världens fredligaste och mest välordnade nationer på kort tid förvandlats till ett genomkorrumperat och sönderfallande afrikanskt U-land beläget i Nordeuropa.

En annan viktig omständighet, som statistiken missar - eller mer troligt aktivt undviker - är de många nysvenskar från Afrika, Mellanöstern och Asien, som kommer hit med sina familjer och strax får lära sig av sosseriets godhjärtade dumhet med andras pengar, att det går bra att komma hit med sin familj, strax överge den och överlåta åt en dubbelarbetande hustru och skattebetalarna att försörja familjen och fostra barnen, för att själv istället flyta omkring och leva på bidrag som drygar ut intäkterna från den brottsliga verksamheten. Häri döljer sig en stor del av förklaringen till vad som pågår i våra förorter. Det behövs en möjlighet att faktiskt kasta ut hela familjen om de beter sig så. Samhället ska inte vara någon extrapappa åt utländska grova brottslingars familjer, vilka satt i system att missbruka ett godhjärtat system. I sina hemländer finns det inte på kartan att männen överger familjen. Då ska det inte tolereras av dem här heller.

Ett ”mjukare” alternativ till återtaget medborgarskap skulle kunna vara att Kriminalvården får upphandla fängsligt förvar i lämpliga länder, innebärande att de invandrade brottslingarna får fängslas under förhållanden som överensstämmer med de förhållanden de själva kommer ifrån. Det skulle bli mycket billigare och det skulle inte upplevas som en belöning, vilket en arab, afrikan eller afghan kan uppleva svenskt fängelse som. 

Möjligen saknar vi även danskarnas möjlighet till ”förvaring”. Det framstår som helt obegripligt att människor som har belastningsregister tiotals sidor långa, fyllda med grova brott, återkommande släpps ut i samhället för att begå fler grova våldsbrott. Någonstans måste väl samhället sätta ned foten och konstatera att: ”Det räcker nu!”

Falun söndagen den 24 november 2019
Mikael Styrman

Inga kommentarer: