.
I dagarna har vi suttit på första parkett och kunnat följa regeringens tafatta försök att dels regera landet och dels försöka läka åratal av statsmaktens och det övriga offentliga Sveriges undergrävande av sin egen säkerhet, genom olika former av bidragsfinansiering till islamistiska verksamheter, sådana som inte alls borde förekomma i landet.
Nyss har man gjort en lagstiftning som ur allmän rättssäkerhetssynpunkt lämnar mycket i övrigt att önska. Den här gången var det en handfull påstått militanta islamister som drabbades. En annan gång är det någon eller några andra.
Islamisterna togs i ”förvar” på begäran av SÄPO. De anklagades för att vara mycket farliga för Sveriges säkerhet. Jag tar inte ställning till om de verkligen är farliga eller inte. Själv är jag övertygad om att det finns militanta islamister som är farliga både för landet och befolkningen. Om just de här islamisterna är det kan inte jag veta. Dessvärre kan nära nog ingen annan heller veta det, eftersom bevisen för anklagelserna är hemliga. Om jag har förstått saken rätt får de anklagade inte ens själva veta vad de anklagas för och inte heller med hjälp av vilken bevisning. Sådana anklagelser kan man inte försvara sig mot och de kan inte heller bli utredda. Det påminner om 1600-talets häxprov.
I alla fall så begärde SÄPO att de skulle utvisas såsom mycket farliga för landet. Sagt och gjort. Migrationsöverdomstolen och regeringen beslutade att utvisa dem. Det är här det riktiga pajaseriet tar fart. I vanlig ordning - som med nästan allt viktigt som behöver göras - visar det sig att sosseriet har suttit på alla stolar, för att tilltala alla väljargrupper - samtidigt. Dels gör man en lagstiftning som gör det möjligt att utvisa dem som vi inte vill ha här, för att tillfredsställa dem som tycker att det är bra. Ofta människor på högerkanten, som sosseriet brukar säga. Samtidigt gör man en lagstiftning som hindrar att man utvisar människor till länder från vilka nästan alla som vi inte vill ha här kommer. Det gör man för att tillfredsställa människor som man traditionellt beskriver som hemmahörande på vänsterkanten. Så, då har man tillfredsställt alla och alla kan rösta på socialdemokraterna. Det är bara en liten komplikation. Landet förlamas. Det går inte att ha dem här och de går inte att utvisa. De påstås vara så farliga för landet att de måste utvisas, men konsekvensen av sosseriets inkonsekvens eller dubbelmoral blir att man inte kan utvisa dem.
Nu först börjar det riktiga pajaseriet. Det som skiljer agnarna från vetet. Det som bara de största av alla stora clowner kan åstadkomma. Regeringen släpper lös dem. De sägs vara så farliga att de inte kan vara kvar i landet, så farliga att de måste tas i förvar och utvisas. Sedan kan vi inte utvisa människor som vi är rädda för - som inte är svenskar - till sina hemländer av omsorg om dem.
Om det nu är så, att SÄPO har rätt - hur mycket mer eller mindre farliga blir de för landet om man först låser in dem, sedan utvisar dem och därefter släpper lös dem? Det är ju inte så att det inte går att veta i förväg att de inte kommer att gå att utvisa. Alla sådana parametrar har varit kända sedan länge för dessa personer.
Jag tycker nog att det verkar vara så, att de som är verkligt farliga för de här landet är de människor som skickar skattebetalarnas pengar till islamister och de som gör lagar som desavouerar varandra.
Gemenligen skojar man ibland om att det inte går att både pissa och hålla igen. Man måste bestämma sig för ettdera. När vi skojat om sådant i andra sammanhang, man och man emellan, har det handlat om oförargliga ting. Inte skulle det ha förespeglat oss att landet skulle styras av narrar som både kan konstatera att någon är så farlig att han måste frihetsberövas och utvisas, men sedan inte kan utvisas. Ännu mindre sannolikt skulle ha tett sig att någon så farlig inte skulle kunna utvisas på grund av risk för förföljelse i sitt hemland. Helt omöjligt skulle förstås ha tett sig att någon så farlig skulle släppas lös, med ett utvisningshot hängande över sitt huvud.
För egen del måste jag säga att det känns heltokigt att någon kan vara så farlig för landet att han måste utvisas men att omsorg om vederbörandes säkerhet ska hindra att han utvisas. Om någon verkligen anses vara farlig för landet ska han inte få vara här alls. Då får han söka sig till något annat land, eller åka hem. Vi kan ju inte vara fristad för någon som vi tror att är farlig för oss. Ett minimum ifall något sådant gäller är väl att personen tas i förvar. Om han inte tas i förvar tyder det snarare på att man inte alls anser att han är farlig.
Kanske är hela operation med islamisterna bara ett klantigt försök av regeringen att låtsas göra något handlingskraftigt mot muslimerna som håller på att flytta Mellanösterns inbördeskrig hit. I så fall återstår väl bara att le lite skadeglatt åt vad tomtarna ställde till med igen.
Nog måste jag för min del tycka att de som är verkligt farliga för landet inte är de här islamisterna - militanta eller ej. Det är istället de lagstiftare och makthavare som återkommande åstadkommer sådana här pajaskonster som får landets namn att hånat flyga över jorden. Islamisterna kan vi alltid kasta ut, men inkompetenta lagstiftare och dito regeringar har visat sig vara ett helvete att bli av med.
Falun söndagen den 3 november 2019
Mikael Styrman
.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar