Låt SÄPO registrera.

Låt SÄPO och FRA registrera petrifierade lämningar.

I politiken är alltid fritidspolitiker i stort underläge i förhållande till yrkespolitiker. På motsvarande sätt är styrelseledamöter i underläge jämfört med företagsledningar. Det är allmänt känt och inte särskilt konstigt.

Intressantare är att företagsledningar och styrelseledamöter som inte kan jobbet är i underläge i förhållande till företagets medarbetare (jmfr Vattenfall, Fortum, E.ON).

Av avgörande betydelse för denna betraktelse är att också politiker, även erfarna sådana, är i kunskapsmässigt underläge i förhållande till statens medarbetare på verk och departement. Häri ligger förmodligen en stor del av förklaringen till att en tidigare inslagen politik tycks fortsätta efter ett maktskifte.


Byråkratin bestämmer

Häri finner vi sannolikt också förklaringen till att förslag till allehanda integritetskränkande buggningslagar och liknande lever vidare efter maktskiftet. Varje småpåve i administrationen strävar efter att utöka sitt revir och sina anslag. Okunniga politiker klarar vare sig av att genomskåda argumenten eller att ta den nödvändiga konflikten med sina ”nya” medarbetare. Till skillnad från ministern och/eller statssekreteraren i fråga ”kan” de verksamheten - åtminstone tror ministern det.


Berlinmuren slukade alla resurser

I Östtyskland bidrog detta fenomen sannolikt i hög grad till att en allt för stor del av de gemensamma resurserna gick åt till att övervaka den egna befolkningen, kväva det fria ordet och hålla den egna befolkningen fången i det egna landet.


En självgående byråkrati bygger upp ett Stasi i Sverige

Vi ser nu hur allt mer resurser kommer att ianspråktas till jämförbara syften i Sverige. Det är visserligen inlindat i välvilliga argument men så är ju vägen till helvetet stensatt med goda föresatser.

Den ofantliga byråkrati som en okontrollerad vilja att höja skatterna begåvat oss med strävar oavbrutet mot att bli större, mot att svälla i alla riktningar. Det bästa för landet vore en kunnig och handlingskraftig regering som hade förmåga att begränsa detta med några välriktade Alexanderhugg. Den bistra verkligheten är väl att sannolikheten för att vi ska ha sådan tur i Sverige inte är särskilt stor. Får vi en sådan regering bör man nog lämna in en tipsblankett samma vecka.

Dessa strävanden att låta byråkratin svälla förvärras om den tillåtits växa utan effektivitetskontroll. Det vet vi efter 70 år av nationalsocialdemokrati att det inte finns en så ineffektiv verksamhet att inte NS kan ineffektivisera den ytterligare.


30-årig husgrund fornlämning

En omfattande länsstyrelse- och museibyråkrati har dammsugit landet efter dumheter att fornminnesförklara. Själv har jag till exempel fått en 30 år gammal husgrund fornminnesmärkt och skyddad enligt alla konstens regler av dessa dugande och drivande nationalsocialdemokrater.


Rotar i gamla soptippar

Det pågår en omfattande utgrävningshysteri så fort någon vill gräva i marken. Försök av enskilda fastighetsägare att leva av, bruka och utveckla sin mark utlöser veritabla orgier där länsstyrelse- och museifolket vältrar sig i, som de uttrycker det, ”skärvstenslämningar”. Det är samma fenomen som vi vanliga människor beskriver som att de rotar i gamla soptippar för det är ju nämligen vad ”skärvstenslämningar” är.

Att det bott människor på en plats för 5.000 år sedan får ju inte tabubelägga marken och hindra att det bor människor där idag – var finns i så fall förnuftet?


Okatalogiserade fynd

Våra museer är redan fulla av okatalogiserade och otillfredsställande registrerade fynd som enligt musei- och utgrävningsmaffian är utomordentligt värdefulla, mycket viktiga, oersättliga etc.

Landet är fullt av människor och det förefaller följdriktigt att dra slutsatsen att om det finns människor här nu så fanns det människor här förr också. På motsvarande sätt kan man tänka sig att om man vid en mängd jämförbara fyndplatser hittat omfattande förstenade exkrementer efter forntida människors verksamhet från måndag till torsdag förefaller det inte helt osannolikt att fredagens lämningar inte på något för oss avgörande sätt skulle skilja sig från föregående dagars. Ändå finns det tusentals välavlönade statsanställda som, inte som fritidshobby utan på betald arbetstid, blir lyckliga som barn på julafton av ytterligare fynd av helt jämförbara petrifierade lämningar. Inte bara blir de lyckliga av det, de missar inte heller något tillfälle att i pissviktigt rus förklara för oss andra hur okunniga vi är och hur märkvärdiga de är. Om de nu har rätt, och det måste de väl ha med tanke på de enorma summor de tillåts kosta det här samhället, är det av yttersta vikt att dessa lämningar omhändertas och registreras på vederbörligt sätt.


Kanalisera byråkratins expansiva strävanden

Om man inte kan stå emot byråkratins strävanden att växa kanske man kan kanalisera den på ett sätt som inte får sådana ödesdigra konsekvenser för de grundläggande mänskliga rättigheterna i landet. Här öppnar sig nu en möjlighet att både rädda de mänskliga rättigheterna i Sverige och registrera dessa lämningar. Låt James Bond-grabbarna på SÄPO och FRA ta hand om registreringen av de petrifierade lämningarna.