.
Härom dagen var det sju (7) personer som blev skjutna i Stockholms-trakten. En del dödades, andra skadades i varierande utsträckning. Ofta är gärningsmännen i samband med de här skjutningarna som numera plågar vårt samhälle unga, till och med mycket unga. Sådana straffas ju inte. Pajas-samhället som S, MP, V och C lämnat efter sig behandlar drogade yrkesmördare som om de vore småbarn som snattat godis på dagis.
Dessa yrkesmördare daltas det till synes obegränsat med. I bästa fall sätts de in något år på något ynglingadagis där de får lära sig av andra kriminella hur de ska göra när de inom något år kommer ut och kan fortsätta mörda. Ja, om de inte väljer att nästan helt ohindrade ge sig ut på luffen i förtid.
Det är en märklig empati som dessa våra politiska dilettanter ger uttryck för. Empatin begränsar sig till empati med mördarna. Men offren, de ofta oskyldiga människor, som får sina liv ändade, eller totalt förstörda, räcker inte våra multi-kulti-ivrares empati till.
Vad händer då med ett samhälle som tar ut världens nästan högsta skatter, men inte prioriterar att skydda skattebetalarna mot narkotikalangande politiska pampars underhuggare?
Framtiden visar - om ingen gör något åt saken. Förmodligen går ett sådant samhälle mot upplösning och undergång. Så har det gått i andra länder där rättsstaten övergått till att vara tjänare åt grova brottslingar i politiken och byråkratin.
De som missbrukar sin ungdom till att mörda skyldiga och oskyldiga urskiljningslöst har förbrukat sin rätt till samhällets omsorger. Om vårt samhälle och vår rättsstat ska överleva måste vi skydda våra hederliga medborgare mot dessa brottslingar. Samhället kan inte som hittills bara ducka och hoppas att problemet ska gå över av sig självt. Det har man provat och spåren förskräcker. Det har fått den grova brottsligheten att skena.
Mördarna däremot beter sig helt rationellt, om än hänsynslöst. Om man kan tjäna en rejäl slant på att mörda någon eller några och inte riskerar något straff att tala om borde det inte vara så svårt att förstå att många finner det alternativet attraktivt. I synnerhet om man kommer från en miljö där människor mördas dagligen i stort antal. Det borde inte heller vara svårt att förstå att man tar sina seder med sig dit man kommer. Så har migranter gjort i alla tider.
Fängelser och häkten börjar vara fulla. Om man ska dra slutsatser av hur den svenska politiken och byråkratin brukar lösa ”sina” problem kommer de snart att börja slussa ut grova brottslingar i förtid i förhoppning att det inte ska märkas.
Det är hög tid att den svenska politiken - som är de som ställt till med eländet - får tummen ur ändan och hanterar problemet innan fängelserna är så fulla med mördare att det utfärdas någon sorts allmän amnesti och massor av mördare och andra grova brottslingar kommer ut på ett bräde. Ett sätt att hantera problemet kan vara att öppna svenska fängelser på entreprenad i Mellanöstern och Afrika och naturligtvis att plocka av det grövsta slöddret deras svenska medborgarskap och uppehållstillstånd.
Omvärlden betraktar förskräckt Sveriges bedrifter inom migrationsområdet. I andra länder har börjat sprida sig att dess medborgare avråds från att besöka Sverige på grund av risken för att bli skjuten på öppen gata. Sverige spelar därmed numera i samma liga som ett antal länder i Syd- och Mellanamerika. Det tar lång tid att bygga upp ett gott rykte, men det går fort att rasera det. Det är svårt att omedelbart bedöma hur mycket det kommer att kosta att låta dessa invandrade brottslingar ta sig rätten att ödelägga andra svenskars näringsverksamhet, eller för att uttrycka sig som politiker brukar förstå:
- Hur många svenskar måste bli arbetslösa innan politiken tycker att man verkligen ska göra något substantiellt åt att brottslingarna breder ut sig på alla andras bekostnad?
Falun söndagen den 11 juni 2023
Mikael Styrman
.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar