Svenska höga kriminella bakom knarkmorden

 .

Jag ser i medias rubriker att polisen betecknar gårdagens tre mord på Vaksala Torg i Uppsala som en ”enskild händelse”.

Det låter ju, mitt i bedrövelsen, ganska humoristiskt och påminner mig om den gamla fotbollshistorien, som förstås finns i en mängd varianter:

”Japan och Sverige spelade fotboll. Sverige vann med 48-0. Efteråt blev det slagsmål i det japanska omklädningsrummet om vem som släppte in det 27:e målet, för att matchen vände då.”

Det verkar onekligen ganska fånigt att uttrycka sig i form av ”en enskild händelse” i en situation som innebär att politikens, rättsväsendets, polisens och kriminalvårdens oduglighet eskalerat till en nivå som innebär att det begås hundratals mord per år i ett litet land som Sverige. Sverige leder den globala gangstermordligan. De flesta offer är gangsters, men en ökande andel är vanliga skötsamma människor, svenskar såväl som nysvenskar. Ibland blir de bara mördade, men numera sprängs ibland hela grannskapet i luften, medan den politiska nomenklaturan lamt står och tittar på och på sin höjd beklagar - dock utan att göra något på riktigt åt saken.

Det gör att Sverige är världsmästare i grenen ”Oduglig ordningsmakt”.

Många tenderar att skylla alltihop på kriminella invandrare - det vill säga utlänningar - och tror att problemet löses genom att man kastar ut invandrarna. Det är både rätt och fel. Invandrare begår säkert en betryggande majoritet av gangstermorden. Men om problemet är så enkelt - varför finns då inte problemet i andra länder som, enligt vår utgångspunkt, nästan består till 100% av sådana som vi betecknar som invandrare eller utlänningar?

Svaret är naturligtvis att det inte alls är invandrarnas fel att Sveriges institutioner är odugliga. Merparten av dem anländer till Sverige från länder där ingen hjälper en, eller ens familj, att överleva. Det måste man klara själv, ibland i konflikt med utbrett kriminella myndigheter.

Invandrarna reagerar bara på stimuli. Enligt deras i den svenska verkligheten väl förankrade uppfattning är svenska institutioner ofta kontrollerade av grova kriminella och för att klara sig mot dessa - utan stöd av en fungerande hederlig ordningsmakt och ett dito rättsväsende - måste man själv vara kriminell.

Varför fungerar det inte i Sverige då, när det fungerar i andra länder?

Förmodligen är problemet i Sverige inte invandrarna, hur illa många än må tycka om dem. Problemet är de många grovt kriminella svenskar som under decennier av korrumperat politiskt styre tillåtits lusa ned våra institutioner med så mycket grova brottslingar att de hederliga i institutionerna ängsligt håller sig undan och tittar bort när den grova brottsligheten tar över landet.

Sverige, liksom alla länder, fungerar som en trappa. Den måste städas uppifrån. Man måste rensa ut och låsa in grova brottslingar som Anders Sundström och Sven-Erik Bucht m fl för att nu bara ta några exempel på grova offentliga brottslingar som visserligen numera är ”sina egna”. Det går aldrig att få ordning på Sverige genom att som nu jaga småbrottslingar på gatan eftersom de ju står längst ned i hackordningen. Det är bara spel för kulisserna.

I decennier har man i Sverige - med våra korrupta media i täten - hånat Italien för att landet består av så kriminella att man måste ha parallella poliskårer som håller ordning på polisen. Det är naturligtvis begripligt att kriminella journalister, politiker, poliser, åklagare och domare ser en anledning att håna det italienska rättsväsendet. Allt för att slippa de parallella kårerna. Verkligheten bakom de svenska kriminellas hån är att Italien tidigare varit hårt drabbat av korruption och grov brottslighet och därför utvecklat en metod att tygla dessa avarter. Italien är det bästa exemplet, men det finns inslag även i andra länder vilka vi kan lära av.

Vi bör - i brist på bättre metoder - följa det italienska exemplet. Vi bör inrätta flera från varandra fristående poliskårer som även - och till och med framför allt - har till uppgift att hålla ordning på varandra. 

I ett litet land som Sverige, som på grund av utbredd korruption, har hundratals mord om året, som inte bara drabbar gangsters utan även oskyldiga och hederliga, kan man inte fortsätta att ha påföljder vid mord och grov korruption vilka inte är något annat än ett hån mot folket och brottsoffren.

Vi måste sluta låta maffian döma maffians yrkesmördare till ungdomsvård något år eller andra löjliga påföljder - oavsett ålder. Vi måste sluta med att döma grovt korrumperade politiker och tjänstemän - vilka nästan aldrig blir dömda - och deras kumpaner till dagsböter. 

Deras brottslighet är - i bägge fallen - systemhotande. Det ska vara livstid i straffskalan i bägge fallen.

Visst kan det vara synd om enstaka ungdomar som blivit brottslingar och mördare till följd av att de offentliga gråterskorna tillåtits styra landet till näst intill sammanbrott. Men det är inte rimligt att hela nationen måste gå under för att man inte kan hålla grova brottslingar borta från gatan, vare sig de är unga eller politiker, poliser, åklagare, domare eller andra tjänstemän.

Det italienska exemplet med parallella poliskårer är bra och skulle naturligtvis redan sedan länge varit följt om inte maktens boningar hade kontrollerats av grovt kriminella i Sverige.

Ett annat i sammanhanget mycket viktigt missförhållande i Sverige är att kriminella politiker och kriminella tjänstemän i den högre byråkratin konsekvent user grovt kriminella till viktiga poster om rikspolischef, justitiekansler, justitieråd mm. Detta är lika viktigt att ändra på. I brist på bättre förslag tror jag att vi likt snarlika lösningar i andra länder måste ta bort utnämningsmakten från våra kriminella politiker och tjänstemän gällande dessa tjänster. Till de nyss uppräknade kategorierna och förmodligen ytterligare några bör man utses direkt av folket i allmänna val. Det kan inte gå sämre än det kriminella spektakel som just nu utspelas i Sverige.

Falun onsdagen den 30 april 2025

Mikael Styrman

.

Trump en verklighetens ”Blofeld”

 .

Verkligheten överträffar alltid dikten. Det är ett känt och nog ganska accepterat faktum. Skulle man - innan det hänt i verkligheten - i en bok beskriva ett fenomen som Donald ”Blofeld” Trump, skulle boken - åtminstone om den inte var extremt välskriven, refuseras som varande allt för orealistisk. Blofeld är en figur i flera av Ian Fleming inspirerade James Bond-filmer. Blofeld är ondskan förkroppsligad.

Vilken förläggare med självaktning skulle kunna ge ut en bok som innebar att USA skulle förvandlas till en civilisation under så långt gånget förfall, att varje byte vid makten skulle resultera i massamnesti av skurkar, och/eller av medarbetare, som annars skulle riskera att förföljas av nästa president, med hjälp av ett dysfunktionellt rättsväsende i allmänhet och en lika dysfunktionell som ryggradslös Högsta Domstol i synnerhet?

Ta inslaget med en presidentkandidat som under valmöte skulle skjutas av en attentatsman, men råkar vrida på huvudet så att endast örsnibben skadas, samtidigt som en man i publiken dödas av kulan som missade sitt mål.

Eller ingrediensen med den amerikanska presidenten som räddas från sina upprepade konkurser av den ryska maktnomenklaturan och som en följd härav för resten av livet blir en från Moskva fjärrstyrd destruktiv amerikansk president som river ned landets institutioner - utan att ersätta dem med annat än visavi presidenten lyhörda gangsters och dessutom inte särskilt kompetenta gangsters.

Helt följdriktigt visar sig den destruktiva presidenten vara oduglig, bli bortröstad och sedan väljas igen, av en demokrati som numera nästan kan beskrivas som "dummast styr”. Dummast i betydelsen att ledaren väljs av alla, det vill säga av de enfaldigaste, eftersom de är i majoritet. För så är det det nog. Obegåvade och ondskefulla eller åtminstone egoistiska tycks gå tretton på dussinet. Men mänskligheten har inte funnit någon statsbildning som är demokratisk och som inte leder till att ondskefulla galningar tar makten. Historiens exempel är otaliga.

Även presidenter har rätt att bli sjuka - både fysiskt och psykiskt. Den amerikanska konstitutionen är tänkt att fungera så att maktdelningen ska skydda nationen mot galna presidenter. Men konstitutionens upphovsmän har missat detta med att avsättande av galna presidenter kräver friska människor med civilkurage. Den amerikanska maktapparaten tycks inte precis rosad med människor som både är kloka, ansvarskännande och har civilkurage. Kanske hade konstitutionens upphovsmän för mycket civilkurage själva för att förstå hur klent det var ställt med den saken hos den amerikanska allmänheten? Kanske har den amerikanska civilkuragen under seklernas lopp dränerats genom invandring av människor utan civilkurage. Vem vet?

En annan verklighetsfrämmande ingrediens är att den nyvalda Moskvastyrda presidenten insisterar på att göra Canada och Mexico till amerikanska delstater, återta Panama-kanalen med våld samt skicka familjen till Grönland på besök med syftet att komma över danskarnas mineralfyndigheter på Grönland, under sken av att det skulle vara nödvändigt för att försvara USA mot den amerikanska presidentens ryska finansiär.

Eller ta bara en sådan fullständigt osannolik historia som att Sovjetunionen, som Ronald Reagan kallade för ”Ondskans Imperium”, under sin nygamla ryska identitet skulle lyckas snärja en misslyckad amerikansk fastighetshaj - på dennes förslag - och att denne sedan - må vara med viss rysk sakkunnig hjälp - skulle bli president. Sedan visa sig vara skvatt galen, bli bortröstad och därefter bli vald igen. Hur sannolikt är det?

Ett annat exempel på tillståndet i nationen är den av presidenten förda handelspolitiken, som minsta barn kan inse att är fullständigt dödfödd och som riskerar leda till att enorma mängder av hittills välmående amerikaner hamnar på gatan.

Eller fenomenet med att skicka människor utan rannsakan till koncentrationsläger i El Salvador. Inte lätt att förstå om det är en följd av beräknande ondska eller av sjukdom?

Ett sådant fenomen som att det republikanska partiet på kort tid skulle visa sig vara helt försvarslöst mot en galen presidentkandidat och de gangsters han omger sig med, i så hög grad att hela partiet på kort tid förvandlas till en doa-doa-kör åt en galen presidentkandidat. Självklart har korruptionen länge präglat och urgröpt den amerikanska maktutövningen, men ändå…

Historien blir inte mindre fantastisk av att han - naturligtvis - håller sig med en köpt lyxhustru som - nu minns jag inte termen längre - ska förstärka hans image, samtidigt som han är åldrad och flintis, men har sådana komplex för det att han kammar fram långt hår från nacken för att dölja flinten. Redan när man ser det ska alla varningslampor blinka rött.

Satiren skulle naturligtvis inte vara krönt om han inte även visade sig vara dyslektiker - oförmögen att vare sig kunna läsa eller skriva utan problem - och omgav sig med i och för sig läskunniga, men galenpannor, utan annan förklaring än att han uppenbart älskar att omge sig med läskunniga personer som gör som han säger.

Säkert kan listan göras mycket längre, men redan det skrivna säger vad jag vill ha sagt. Inte bara har den amerikanska inbilskheten resulterat i ett sådant gränslöst komiskt haveri, trots att förmodligen nästan alla amerikaner gjort sitt bästa. Dessutom visar de sig - sina höga tankar om sin märkvärdiga nation och sin fullständigt odugliga relik till konstitution vara helt oförmögna att avsätta dåren och få in honom på en sådan institution som är till för sådana eller åtminstone vårda honom i hemmet - om han någonsin skulle komma ut från fängelset eller dårhuset som en stat med fungerande rättsväsende skulle ha placerat honom på för länge sedan.

Nä, problemet är kanske inte bara Donald ”Blofeld” Trump’s. Mänskliga civilisationer kommer och går. De uppstår, utvecklas och så småningom blir de självförstörande och går under, för att nya civilisationer ska kunna uppstå. Det är kanske bara den amerikanska nationen som passerat sitt zenit och övergått i den självförstörande fasen? I så fall har vi alla - inte minst amerikanerna - en händelserik, men knappast angenäm, tid att se fram emot.

Alternativet kan vara mycket värre. Om amerikanerna tycker att Blofeld är ganska ok - då har världen kanske problem - inte med en galen president, utan med en nation bestående av huvudsakligen galningar.

Falun lördagen den 26 april 2025

Mikael Styrman

.

Våren har kommit till Södertälje

 .

Våren har kommit till Södertälje.

Typiska vårtecken kan åter skönjas.

Den knarklangande dräggen av mellanöstern-ursprung bemannar nu åter lekplatser och utegym i Kusens Backe.

Då lär det vara likadant i utegymmet och på parkeringen i Tveta där langarna också vanligen häckar och större leveranser brukar äga rum.

De ska börja i tid de som narkomaner ska bli.

Falun torsdagen den 24 april 2025

Mikael Styrman

.

Vad finns bakom kulisserna i Joakim Medin vs Erdogan-fallet

 .

Etcetera, för vars räkning Joakim Medin reste till Turkiet för att skriva om kurder, var tidigare inblandad i, eller bevakade, en historia där man i Sverige hängde en Erdogan-docka i en stolpe offentligt. Att därefter åka till Turkiet förefaller onekligen så urbota korkat att inte mycket talar för att det var ett misstag. Snarare ligger det i farans riktning att det skedde med beräkning.

Blev Joakim Medin som skriver för Etcetera tubbad av olika egennyttiga krafter att åka till Turkiet mot bättre vetande eller var han stollig på eget initiativ?

Den som har skickat Medin till Turkiet har nog vetat ganska bra vad som kommer att hända? Om Medin själv begrep det eller inte vet vi inte - åtminstone inte än.

Erfarenheterna från liknande fall som inträffat tidigare är att Medins resa till Turkiet kan vara lockande och driven av karriärlystnad. ”A working-class hero is something to be” som John Lennon skrev en gång i tiden.

Huruvida någon därutöver utnyttjade Medin för egna syften vet vi inte än, men det förefaller väl inte osannolikt.

För sosseriet är det säkert inför kommande val välkommet med fall som både kan samla de trogna och dra röster bland intressanta målgrupper och som helst inte klaras upp för snabbt. I så fall bleknar martyrskapet och alla rörelser med ambitioner behöver sina egna martyrer.

Att resan skedde med beräkning skrev jag ovan, men om det skedde med Joakim Medins beräkning eller om det enbart skedde på grund av beräkningar som andra gjorde, eventuellt Medin ovetande, vet vi inte. Det kan vi inte veta. Säkert finns det sådana som vet. Men troligen står de inte i kö för att kliva fram och tala om hur det verkligen förhåller sig…

Det kan nog vara så, att Medins värsta ovänner finns i kretsen av hans vänner.

Falun torsdagen den 24 april 2025

Mikael Styrman

.

Enligt vanligtvis välunderrättad källa

.

kommer Sverige att representeras på påven Franciskus begravning av hennes helighet Birgitta Ed och kungaparet.

Något oklart i skrivande stund om statsminister Ulf Kristersson får följa med. Han påstås inte ha någon matchande klädedräkt.

Cirka 120.000 av Sveriges 10 miljoner invånare är katoliker, enligt Wikipedia, eller 1,2 promille av befolkningen. Men ingen mängd är förstås för liten för att bjuda in sig själv till ett hyfsat medialt och heligt kattdop.

Det finns en miljon muslimer i Sverige numera. Vad innebär det för hennes helighets framtida åtaganden?

Falun torsdagen den 24 april 2025

Mikael Styrman

.

Återlämna Alaska istället

 .

Donald Trump jobbar på för att behaga sin finansiär och rösträkningsexpert Vladimir Putin.

Han gör nu ännu ett nytt försök att tvinga Ukraina att överlåta Krim mm till ryssarna, trots USA:s postsovjetiska löfte att garantera Ukrainas gränser i utbyte mot att Ukraina överlämnade sina kärnvapen till Ryssland.

Men det finns naturligtvis andra, mer rättvisa, sätt att tillfredsställa den ryska autokratens markhunger.

USA, lett av Trump, kan med fördel återlämna Alaska som man tilltvingade sig från Ryssland.

Det lär knappast störa de många amerikanska idioter vilka kysser marken där Trump satt sina fötter.

Falun torsdagen den 24 april 2025

Mikael Styrman

.

För tidigt att ropa hej

 .

Ett gammalt talesätt lyder att man inte ska ropa hej innan man är över bäcken.

”Seniorekonomer” gör sig till juniorekonomer när de under pågående tullkrig, i TV,  har väldigt bråttom att offentligt utropa Donald Trump till segrare efter att Trump går ut med att ett antal, förmodligen lika obetydliga som labila aktörer, kanske till och med bananrepubliker, vill ”förhandla” med Trump. Att en ”expert” så snabbt ropar hej i nyhetsmedia i den rådande situationen verkar inte särskilt genomtänkt. I synnerhet inte om man bara har Trumps ord på vad som gäller. Han ljuger ju alltid som en häst travar. Det där har nog varit i pappas säck på banken innan det har hamnat i juniorekonomens påse.

Trump har idag utsträckt tiden som måltavlorna för hans hot har på sig med 90 dagar. Det talar ett helt annat språk. Det säger att framgången uteblev och Trumps nerver svek samt att reträtten har inletts, men behöver kamoufleras för att inte Trump & Co ska tappa ansiktet. Det skulle innebära att stora mängder människor som litat på Trump blir allvarligt blåsta.

Men det är en annan sak, som i kombination med det ovan beskrivna förmodligen är allvarligare. Det är den stora volatiliteten som nu präglar börserna i kölvattnet på en lång tids uppgång. Det ser ut som förspelet till en större börskrasch. Det brukar se ut så. Stora svängningar som får girigheten att löpa amok och lurar investerarna att försöka vara med på festen och bara hämta in ännu ett jätteklipp, innan man lägger av. Efter lång tids uppgång verkar typiskt sett hos alldeles för många investerare infinna sig en tro på att börsen bara kan gå uppåt. Man ska inte vara jätteförvånad om de stora svängningar vi nu kan se på börserna kommer att följas av en större kollaps. Det är i så fall inte första gången en börskollaps föregåtts av dylik volatilitet.

Falun onsdagen den 9 april 2025

Mikael Styrman

.

Hur länge går det att mörka Tesla’s och Musk’s pågående sammanbrott?

 .

Ingen inom vare sig den amerikanska politiken eller finansbranschen verksam tycks våga dra undan luckan under Musk och Tesla.

Det mesta talar för att Tesla är körda. De har inte orkat hålla näsan över vattenytan på länge nu. Utvecklingen av ny - fungerande - och meningsfull - teknik tycks ha avstannat. Troligen är det en följd av brist på erforderliga likvida medel. Möjligen även på grund av kompetensbrist. Det försprång Tesla tidigare hade visavi konkurrenterna tycks inte bara vara uppätet, utan numera även förbytt i underläge. Tesla leder inte längre utvecklingen - om de någonsin gjort det - utan kommer haltande efter konkurrenterna. Framför allt tycks de kinesiska konkurrenterna numera ligga klart före i utvecklingen.

Det görs - föga förvånande - försök att fördröja Teslas kollaps genom publicering av oprecisa, förment initierade - men till intet förpliktigande - uttalanden som går ut på att måla upp en ljusnande framtid för Tesla. Dock utan att uttalandena är substantiellt underbyggda.

Elon Musk omnämns alltjämt som ”världens rikaste man”. Men hur är det med den saken egentligen? Är Elon Musk ännu världens rikaste man eller har han ens varit det någon gång? Handlar det istället om en gränslöst egotrippad mediakåt figur av samma typ som Donald Trump? En figur som av media på grund av slentrian och egennytta omnämns som världens rikaste man för att det skapar intresse och säljer annonser? Att istället omnämna honom som en trashank vars tillgångar redan är flerfaldigt belånade, och kanske även dubbelbelånade, i flera nivåer, säljer inte - åtminstone inte uthålligt.

Vad Tesla har tjänat in tycks till stora delar ha lekts bort på verklighetsfrämmande rymdlekar som inte är något att ha och heller aldrig kommer att bli det. Istället handlar det om uttråkade amerikanska oligarkers kukmätningstävlingar.

Tesla och Musk är en, eller möjligen flera, koncerner som hålls uppe med offentliga bidrag, låtsasbeställningar från det allmänna samt lån och bidrag som ingen vågar kräva in. Situationen tycks inte helt olik den som gällde för Östtyska och Sovjetiska konglomerat vid deras sammanbrott för ca 35 år sedan. Även i den kapitalistiska världen har funnits liknande föregångare. När gränserna mellan näringsliv, politik och myndigheter suddas ut och blir otydliga upphör aldrig odugliga företag att blomstra. De övergår bara till att blomstra med hjälp av skattebetalarnas pengar.

Det har inte blivit lättare för politiken och finansvärlden att kräva in pengarna av Musk efter att han lyckades göra sig till Donald Trumps maskot. Det har inte blivit lättare för det finansiella systemet att hantera Musk och Tesla av att en galen president lierat sig med honom. Även Trump har tryckt in konstgjord andning i Elon Musk’s affärer. Förmodligen har det skett i inte oansenlig omfattning på kort tid. I vart fall så omfattande att Trump förlorar ansiktet när det kommer fram, givet den framträdande roll Trump gav Musk i hans svamliga DOGE-projekt. Det ger sig självt, givet Trump’s omvittnade småaktighet, att ingen står i kö för att vara bulan på vägen som välter hela lasset.

Den förestående kollapsen för Tesla och Musk’s övriga luftslott går inte väl ihop med Donald Trump’s floskler om ”Make America Great Again”. Tvärtom får en kollaps för Tesla Donald Trump att tona fram i ett löjets skimmer. Det är i själva verket i skenet av Musk’s förestående kollaps som hela det här spektaklet med tullsatser med uppenbart påhittade beräkningsgrunder ska ses. Syftet är att skydda Tesla från konkurrens och samtidigt rädda Trumps ansikte, men det kamoufleras till industripolitik. Skyddstullarna som mest är till för att rädda ansiktet på Trump och Musk kommer snabbt som en virvelvind och man ska nog inte vara främmande för tanken att de också kan komma att försvinna som en virvelvind. Det finns, menar jag, anledning att fråga sig om de industriledare som inte sitter still i båten utan istället har för bråttom att rätta sig efter Trumps sällan genomtänkta nycker, riskerar att hamna ur askan i elden om även de börjar ”skjuta från höften”.

Trump - eller möjligen någon rådgivare - tycks i vart fall ha förstått vartåt det barkar eftersom Trump inlett processen att distansera sig från Musk. Men det ger nog bara Trump visst anstånd inför galgen - i synnerhet som han inte begrep bättre än att släppa lös stollen Musk att förstöra livet för många tusen offentligt anställda amerikaner. Det hundhuvudet har de två stollarna ännu bara börjat att bära.

Rädslan för att agera mot tokerierna går att förstå eftersom alla sett hur Trump på ett närmast svinaktigt sätt behandlat alla som på något sätt varit verksamma under demokraternas styre eller försökt tygla Trumps grova brottslighet. Senare - när Trump kommer att ha fallit på eget grepp, eller någon annan fäller honom till marken, kommer de många som nu gömmer sig ängsligt fram och sparkar på Trump’s mössa. Jag säger inte att de nödvändigtvis gör fel. Hur gick det exempelvis för framstående tyskar som varnade för, eller försökte hindra galningen Adolf Hitler? Det går att förstå rädslan och ibland går rädsla och klokhet in i varandra.

Det är nog bara så vi människor fungerar när vi alla har kunnat se hur Trump & Co lyckats välta hela det amerikanska rättssystemet över ända. Trump är sin egen fiende. Så småningom kommer han att sätta stopp för sig själv. Men först kommer han att skada väldigt många människor och förstöra livet för dem.

Det är nog inget större fel på den amerikanska konstitutionen och det amerikanska rättssystemet. Det är bara det problemet att de förutsätter att alla som upprätthåller dessa och alla som kommer i kontakt med, samt regleras av dem, är hederliga. De fungerar som den numera hädangångne studierektorn i min ungdoms grundskola brukade säga att lås fungerar: 

- Lås är bara till för hederliga människor - mot tjuvar hjälper ingenting.

Så småningom kommer Trump att köra USA och stora delar av världen åt helvete så grundligt att kapabla människor kommer att kunna samla sig till att avsätta och låsa in honom. Egentligen tror jag inte att det är till nackdel att han på besatta personers vis är så angelägen om allas ständiga uppmärksamhet att han snart sagt dagligen måste signera beslut live och med katt-stora bokstäver - det ena beslutet svamligare än det andra. Jag tror att det är bättre än om han skulle ha agerat som en frisk person. Då skulle man nämligen långsamt ha vant sig vid galenskapen i så hög grad att många skulle accepterat mycket av stollerierna. Därför är det bra att han och de andra galningarna gasar på så att vi andra inte hinner vänja oss vid galenskapen.

Falun torsdagen den 3 april 2025

Mikael Styrman

.