.
Nu har isen lagt sig i Bottenviken. Den har lagt sig i Bottenhavet. Och den är på väg att lägga sig i Östersjön.
Sjöfarten står stilla - fastfrusen i isen till dryga merkostnader - trots att vi har ett system genom vilket vi pungslagit svenska skattebetalare för att finansiera ett offentligt isbrytarväsende för att hålla sjöfarten igång.
Sjöfartsverket tycker, enligt Radio Norrbotten (naturligtvis), att svensk vintersjöfart klarar sig bra utan Oden. Men sjöfarten står stilla långa tider i igenfrusna farleder och väntar på isbrytarassistans.
Isbrytarna borde arbeta vintertid med att hålla våra farleder öppna. Sommartid vilar de sig i form vid malmhamnen i Luleå. Under sommarhalvåret skulle man möjligen kunna hyra ut dem. Då fick staten lite inkomster och personalen slapp ha tråkigt. Men icke. Staten hyr istället ut dem när vintern kommer men inte till isbrytning i våra farleder utan till expeditioner till Antarktis.
Då undrar vän av ordning på vilka bevekelsegrunder man hyrt ut dem och varför det går före deras huvudsyssla? Om man hyr ut dem bör det naturligtvis inte inkräkta på deras huvudverksamhet och det bör ju alltid ske med reservation för att den svenska isbrytningen ska gå i främsta rummet.
Om så inte skett blir man fundersam? Jag tycker att det luktar lång väg att någon/några fått sig en ordentlig underbordssmörjning.
Är vi numera i en rent Afrikansk situation? Har numera vilken politiker eller tjänsteman som helst rätt att hyra ut statlig utrustning och stoppa en betydande del av ersättningen i egna fickor? Gömmande sig bakom det alltid fungerande inkompetensargumentet? Vad ska man i så fall göra för att få isbrytning? Måste man muta bättre än den som hyrt isbrytaren? Det kan ju vara svårt om den går i oljeprospektering nu? Om man måste muta enskilda tjänstemän och/eller politiker - är inte isbrytarväsendet privatiserat då? Det måste i så fall vara en bra verksamhet ifall staten tar alla kostnader och uthyraren tar alla eller åtminstone en stor del av inkomsterna.
Vem är det som är pappa - eller mamma - till den nuvarande uthyrningen?
Och vilken statlig verksamhet blir nästa att hyras ut i en stat i moras, allt mer påminnande om Sovjetunionen anno 1988? Polishelikoptrarna? Snöplogarna på Arlanda?
Övertorneå den 20 februari 2011
Mikael Styrman
.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Såg på SMHI;s hemsida att ODEN nu är halvvägs upp från Sydamerika. Se: http://www.smhi.se/klimatdata/2.1090
Tack för den upplysningen.
Statsisbrytaren Oden har Luleå som hemmahamn. Där vilar den sig i form på somrarna.
På vintrarna, när isbrytandet ska börja drar den iväg till Antarktis där man antingen bara slösar bort skattemedel i största allmänhet, på äventyrsresor, eller drar in svarta pengar till höga tjänstemän och politiker som ”förstår” att hålla fram handen.
Nu har Oden blivit sedd halvvägs mellan Sydamerika och den svenska isen.
Det börjar bli med statsisbrytaren Oden som med ett annat Luleå-fenomen - nämligen Anton Swedbergs Swängjäng. I verkligheten fanns det ingen Anton Swedberg. Han var bara en gimmick. Han var på väg, men hade inte hunnit fram till konserten än. Då och då under deras konserter förmedlades underhandsrapporter om hur långt Anton Swedberg hade hunnit. Men han hann aldrig fram innan konserten hade tagit slut.
Skillnaden är att i fallet Anton Swedbergs Swängjäng gjorde det ingen skada utan var bara roligt. I fallet Oden är det ett av många synliga tecken på en grov ekonomisk och politisk brottslighet och ett långt gånget, och pågående, förfall inom rättsväsendet vilka företeelser alla kostar nationalhushållet oerhörda summor årligen.
Kanske vi ändå skulle döpa om Oden till Anton Swedberg som en påminnelse om vad som pågår inom statsförvaltningen medan ledande politiker ser bort eller tittar på fötterna medan deras kompisar skor sg?
Skicka en kommentar