1980 dog Jugoslaviens socialdemokratiska diktator Josip Broz Tito. När Jugoslaviens lapptäcke av etniciteter inte längre hölls samman av rädsla för Tito och när resten av de socialdemokratiska diktaturerna i öst samtidigt klappade ihop slets Jugoslavien sönder av inbördeskrig. Efter hand som inbördeskriget rasade kom, enligt uppgift, ca 100.000 flyktingar till Sverige, av vilka 70.000 fick stanna i landet.
De flesta var naturligtvis människor som flydde terror, etnisk rensning, våld och övergrepp samt ond bråd död. Men bland dessa människor kom också tungt beväpnade gangsters som intill dess hade roat sig med att mörda människor i Balkankrigen. De tog med sig sina vapen och övergick till att råna banker i Sverige på ett ditintills sällan skådat sätt. En del av dem påstås ha blivit köpmän när de stulit ihop det nödvändiga startkapitalet.
Några år senare började vi höra talas om att man kajkade åldringar och andra till Sverige för att kunna lyfta sjukersättningar, socialbidrag och pensioner i deras namn, varefter de ofta fick återvända hem. Men bidragen fortsatte att komma från en nation vars handläggare och ”ansvariga” var helt ointresserade av huruvida utbetalningen var korrekt, om personen alls fanns, eller fanns i Sverige, eller över huvud taget fanns i livet.
Inte mycket hördes om fallen efter att den första indignationsstormen lagt sig i media. Förmodligen berodde det på att inga insatser av betydelse gjordes för att styra upp detta. Det ger sig självt att om de politiska makthavarna och byråkratin är så ointresserade av om skattemedlen skingras som av en gödselspridare så kommer den kunskapen att spridas människor emellan med mun-mot-mun-metoden, över snart sagt hela världen.
I denna bakgrund finns sannolikt förklaringen att hämta till varför vi har en Irakisk försvarsminister som har fått svenskt medborgarskap på rekordtid under falskt namn, trots en bakgrund som general åt Saddam Hussein. En försvarsminister som har sommarbostad i södra Stockholm som han och hans familj kan uppsöka när det blir för varmt i Irak. En sommarbostad som dessutom finansieras av att han är sjukskriven och lyfter sjukersättning finansierad av svenska skattebetalare för att han har ”dåligt minne”. I Sverige finansierar sjukersättningen hans och familjens sommarbostad men i Irak är han nog inte sjukskriven. I det av inbördeskrig, amerikaner och terror sönderslitna Irak är det inte så dålig ordning att försvarsministern tillåts vara sjukskriven.
Uppgifterna om vem som visste vad varierar. I vanlig ordning säger sig berörda ministrar ha varit ovetande. Men de ljuger naturligtvis. Det är känd kunskap att ministrarna alltid ljuger om den saken och att i deras medarbetares uppgifter ingår att ljuga för att skydda ministern från sina tillkortakommanden och sina skumma affärer. Av skriverier i media den senaste tiden framgår att uppgifter om vem som visste och inte visste vad är färskvara. Den ena som visste idag påstår sig imorgon ha varit ovetande och vice versa. Det är svårt att dra någon annan slutsats än att ALLA visste när uppgifterna varierar så. Men ingen vill eller behöver ta ansvar. I vilket annat land som helst skulle huvudena rulla. Men den svenska maffian behöver nog knappt samla ihop till en ursäkt. Om man kontrollerar rösträknarna behöver man inte göra det.
Det är klart att en arabisk general från Saddam Husseins tid får inte den snilleblixten från en klar himmel att han ska bli bidragsfuskande sommarbostadsägare i Sveriges huvudstad utan att kunskapen om att man kan göra så är allmänt spridd. Möjligen med undantag för om det här är ett insiderjobb, ett utslag av korruption på mycket hög svensk nivå. Svenska politiker, med sin doadoa-kör i media, åker runt i världen och mästrar andra om hur de ska göra och hur bra vi är på allt i Sverige. Men med numera känd kunskap är det nog så att i andra länder skrattar man gott åt de odugliga men självupptagna ”svenskarna” och de dumma svenska skattebetalarna som håller sådant slödder vid köttgrytorna. Åtminstone skrattar man bakom ryggen.
Att det här bara är toppen på isberget är förstås uppenbart. Om man inte är alldeles gäst hos verkligheten inser man att det finns massor av snarlika fall. Människor som på ett eller annat sätt utnyttjar det svenska socialförsäkringssystemet utan att ens finnas i landet. De finns sannolikt i många länder och alla vet att det är riskfritt, att ingen bryr sig om hur svenska skattemedel hanteras, att systemet plundrar medborgarna och delar med sig generöst.
Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi har själv ett förflutet som illegal invandrare i Sverige. När han nekades uppehållstillstånd gick han under jorden och så småningom fick han uppehållstillstånd av ”humanitära skäl”. Hur mycket humanitära skäl kostar eller vilken kompensation det påfordrar är inte känt. Men känt är i alla fall att det ansågs så meriterande av nationalsocialdemokratin att han numera är socialförsäkringsminister. Genom sin pressekreterare Viktor Nyberg låter han, enligt Aftonbladet, hälsa att ”inte en krona ska gå till den som inte har rätt till det.” Vi får väl se vad det innebär. Hittills imponerar inte Shekarabis insatser - om han inte är en av de många som utnyttjar den odugliga svenska byråkratin vill säga.
En lite underhållande tanke som väntar på ett svar är om det även finns högt uppsatta ”svenskar” som på motsvarande sätt har sommarbostäder i exempelvis Mellanöstern finansierad av deras skattebetalare? Eller är det även i sådana fall svenska skattebetalare som står för fiolerna?
Falun söndagen den 1 december 2019
Mikael Styrman
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar