.
Det är inte så länge sedan det offentliggjordes att dåvarande landshövdingen i Stockholms Län, moderaten Anna Kinberg-Batra hade anställt och rejält avlönat ett antal nära väninnor, till och med sådana som är gudmödrar åt hennes barn. Inte avlönat själv förstås, utan avlönat av skattebetalarnas medel. Med andra ord fick Stockholms skattebetalare försörja hennes hov av gunstlingar vars främsta uppgift sannolikt var att vara väninnor på heltid.
Nu har det redan länge skrivits om statsminister Ulf Kristersons barndomsvän Henrik Landerholm.
Historien sådan den rapporterats är märklig.
Han är till namnet - förutom Ulf Kristersons barndomsvän - nationell säkerhetsrådgivare - samtidigt opolitisk. Det låter ju som ett skämt i den högre skolan när en moderat statsminister anställer en mångårig moderat riksdagsman som OPOLITISK nationell säkerhetsrådgivare. Vad är det för pajaserier? Hur kan en nationell säkerhetsrådgivare - dessutom mångårig moderat riksdagsman - vara opolitisk? Det kan göras många lustiga paralleller, men det som kittlar fantasin är - hur tänkte man där?
Det är ju som att anställa en präst som säger sig inte vara religiös. Sådana verkar det ju finnas tretton på dussinet när man till och med i ärkebiskopens hov förfäktar att det går lika bra att göra om kyrkorna till moskéer. Då är man inte besvärad av någon störande gudstro. Pragmatisk är ett understatement.
I egenskap av nationell säkerhetsrådgivare åker Landerholm sedan land och rike kring - och även frekvent till sin särbo i Tyskland - på skattebetalarnas bekostnad, tills media börja ställa frågor. Då betalas biljetterna snabbt privat - i efterhand. Som om det inte räckte med det lämnar den ”nationella säkerhetsrådgivaren” sin mobil och sin dokumentation på de underligaste platser - till och med i främmande makts lokaler. Det bär ju nästan prägeln av en sorts freudianska felsägningar.
Om jobbet är ett ”hittepå-jobb” är naturligtvis allt som har med det att göra tämligen ofarligt. Då är det kanske inte så lätt att hålla garden uppe och vara på sin vakt? Att det återkommande sker sådant talar nog med viss styrka för att jobbet är just ett hittepå-jobb givet till en kompis och förtrogen. Kanske ett tack för lång och trogen tjänst? Jag har inte sett om uppgiften förekommit i media om hur mycket Landerholm får betalt för att åka runt och drälla med handlingar, åtminstone till namnet gällande rikets säkerhet eller om det är som Landerholm säger - drälla med just meningslösa handlingar och dito rekvisita?
Så här står det på Wikipedia:
Bakgrund. Henrik Landerholm är son till Staffan Landerholm, överläkare vid Enköpings lasarett, och Olena Tingdahl, samt bror till tidigare försvarsministern Karin Enström och kommunalpolitikern i Uppsala Louise Landerholm Bill, liksom svåger till tidigare riksdagspolitikern Per Bill.
Det börjar ju nästan verka lite sekteristiskt. Men så kanske det är i politiken? Man träffar mest kollegor och konkurrenter så det kanske är naturligt att man parar sig, gifter sig, umgås och rekryterar inom sekten. Eller inom ”bunkergänget” som Tove Lifvendahl sammanfattade saken för 23 år sedan när valet gick åt helvete för moderaterna under Bo Lundgrens ledning.
Vi kanske behöver studera de moderata furste-hoven mer ingående? Det är kanske som med mycket annat så att den sista moderata furste-gunstlingen inte ens är född ännu?
Falun lördagen den 25 januari 2025
Mikael Styrman
.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar