.
I Lobito, vid den Angolanska kusten, i Sydvästafrika, står ett, av ett otal, monument över hur den organiserade brottsligheten, i form av svenska politiker och höga statliga tjänstemän, återkommande, och utan egen risk, plundrar de svenska skattebetalarna. Som vanligt, nödgas man säga, är det inom ramen för Vattenfalls organisation som maffian åter fått fritt spelrum.
Maffiamonument
Monumentet som sådant består av ett gasturbindrivet kraftverk som är uppfört i skarven mellan 1990- och 2000-talet. Bara kraftverket har kostat flera hundra miljoner kronor. Hur mycket hela kalaset har kostat skattebetalarna står skrivet i stjärnorna men jag tror inte att man är helt fel ute, om man antar att det närmar sig miljardbelopp, eller mer.
Aldrig producerat någon kraft
Ändå är det inte de stora beloppen som det gasturbindrivna kraftverket kostat, som gör det intressant. Det är det faktum att det, trots de stora summor som förbrukats vid dess uppförande, aldrig har producerat någon elektrisk kraft. En bidragande orsak till detta, är att det ledningsnät, som uppförts runt i kring, i syfte att ge sken av att vara ledningar ämnade att föra ut den elektriska kraften i landet, i vart fall delvis utgörs av attrapper, som strax upphör - tar slut mitt i ingenstans…!
Drifttagning à la Vattenfall
Ytterligare en pikant detalj och det som på sätt och vis kröner detta svensk offentlig förvaltnings och offentlig företagsamhets storverk, är att de inblandade svenska experterna lyckats med bedriften att köra sönder kraftverket under drifttagningen av detsamma, för 10-talet år sedan. Därefter har det bara stått där.
Aldrig varit avsett att producera
Ur rationalitetssypunkt är detta ointressant eftersom kraftverket aldrig varit avsett att producera någon kraft. Syftet har istället varit att stjäla pengar av de svenska skattebetalarna och därför behöver det inte fungera. I likhet med hundratals andra svindlerier mot de svenska skattebetalarna som utspelat sig på den afrikanska kontinenten har projektet bara varit en förevändning, som gjort det möjligt för de svenska fredsduvorna att fylla sina fickor, och sina bankkonton i de utländska skatteparadisen.
Het potatis åker runt i munnen
Och nu åker de på ohederlig väg överkomna uppgifterna, över fredsduvornas banktillgodohavanden i Liechtenstein, runt i munnen på det svenska skatteverket, som en het potatis. För god för att spotta ut, för stor för att svälja, för het för att tugga och värst av allt även allmänt kända. Skatteverket har fullt sjå med att hitta någon tillräckligt ofarlig stackars egenföretagare, utan politiskt kontaktnät, som man kan hudflänga offentligt och som kan få symbolisera den svenska skatteflykten. Att ge sig på de korrumperade fredsduvorna törs man naturligtvis inte.
Afrikansk nivå på svensk korruptionsbekämpning
I Afrika där inkomsterna är små och nästan ingen orkar betala någon skatt, är det allmänt accepterat att en statlig tjänst som polis, tullare, skattetjänsteman osv, innebär en rätt att tvinga till sig mutor därför att staten inte har råd att avlöna sina tjänstemän. I Sverige finns betydande inkomster, av vilka staten tar nästan alla, och ger allt mindre tillbaka: allt sämre service, allt sämre skydd. Ändå ingen svensk korruptionsbekämpning.
Spåren behöver inte sopas igen
Det är ett grovt underbetyg för den svenska politiska förvaltningen, det svenska rättsväsendet i allmänhet och korruptionsbekämpningen i synnerhet, att dessa skurkar kan lämna sådana monument efter sig och inte behöver sopa igen spåren, medvetna om att ingen följer spåren. Att den organiserade brottslighetens egen regering, som avsattes 2006, inte hade för avsikt att göra något åt detta förvånar ingen. Sveriges skattebetalare, av vilka många har utomordentligt svårt att klara sin försörjning på grund av maffians överbeskattning av deras inkomster, väntar nu på alliansregeringens besked, om vad man kommer att göra åt saken.
Det gamla tricket bör inte upprepas
Något val tillbaka, under ett tidigare borgerligt maktinnehav, gjordes ingenting åt det svenska skattetrycket förrän två, tre veckor före valet, då främst ett parti började tjata om att skattetrycket var för högt. Det är inte troligt att en alliansregering som till stor del kom till makten på grund av sin kritik mot det nationalsozialdemokratiska maktmissbruket kommer att komma undan med att klaga på korruptionen inför nästa val. Det är inte heller troligt att den svenska korruptionen kommer att försvinna, eller ens mildras, av sig självt. Det är troligt att man måste göra något åt detta. Det är också troligt att man bör sopa framför den egna trappen, annars är risken stor att någon annan gör det.
Sluta gulla med kraftmaffian
Det är också lämpligt att sluta gulla med den organiserade brottsligheten inom Vattenfall, EON och Fortum. De har, med våra politikers hjälp, fått höja energipriserna med 200-300% utan att de egna kostnaderna ökat nämnvärt. De har fått utsläppsrätter till skänks och tar sedan betalt som om det inte skett. Samtidigt springer våra korrumperade myndigheter den organiserade brottslighetens ärenden när de förföljer det fåtal nätbolag som finns kvar, som sköter sin verksamhet så att inte befolkningen behöver evakueras när vädret blir sämre.
.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar