onsdag 11 mars 2009

Inför differentierad pensionsålder i Finland.

.

Fortum på äventyr i österled.

I vårt östra grannland Finland, eller Västryssland som man numera kan kalla landet, efter Fortums inverterade erövringståg, håller det sakta på att gå upp för Västryssarna vad Fortum och pensionsförsäkringsbolagen ställt till med och hur det kan komma att påverka Västryssarna i form av höjda elavgifter, eftersatt underhåll av elnäten samt reducerade pensionsutbetalningar.


Notan hittills 4 Miljarder Euro.

Som behandlats tidigare på denna blogg har Fortum av någon outgrundlig anledning förvärvat Territorial Generating Company 10 (TGC-10) mellan Kazakstan och Jekaterinburg, öster om Ural. En affär som, visar det sig, hittills har en nota på närmare 4 Miljarder Euro (!) men vars sluträkning lika gärna kan bli 8 Miljarder Euro eller mer – ingen vet.


Fyra gånger högre priser i Norden.

Anledningen är att den ryska konsumentmarknaden avreglerats i området och energipriserna enligt uppgift rasat till en fjärdedel av vad Fortums kunder i Norden, själva får betala. Det torde i längden inte vara hållbart att ta ut ett pris av TGC-10:s kunder och fyra gånger mer av Fortums kunder i Norden, vilka är de som betalar kalaset.

Utprisnivån inom TGC-10:s område torde vara en bråkdel av vad den bör vara för att de investeringar i ytterligare elproduktion, som Fortum i samband med förvärvet åtagit sig att göra, ska bli lönsamma. Samtidigt har Fortum tvingats höja de anställdas löner med 20-30 % för att få behålla personalen.


Gaspriset styrs av Putin.

Farligast av allt är nog vad som framkommit om att kraftverken i fråga drivs av gas som levereras av Putin genom Gazprom. Priset på gas har inte avreglerats utan fastställs och uppräknas åratal i förväg av den ryska staten. Det nuvarande priset har bestämts före finanskrisen. Det torde därmed inte finnas några gränser för hur mycket detta äventyr kan komma att kosta för de nordiska elkunderna och de Västryska skattebetalarna.


Glidande omdömen.

När förvärvet presenterades var det enligt Fortums ledning en mycket god affär. För en tid sedan presenterades förvärvet som u-hjälp (från Finland till Ryssland). Numera kallar Fortum-ledningen förvärvet för en mycket stor utmaning. Jag vet inte vad Ni tycker, men jag vet att jag tycker att omdömena utvecklas i fel riktning.


Svårbedömda åtaganden.

När Finska Sonera for ut i Europa på erövringsfärd och köpte Tyska GSM-rättigheter slutade det med att finska staten gav bort hela Sonera till Svenska Telia, med pengar i kassan och allt, för att tas emot.
Det kändes väl inte som alldeles bra oavsett om man ville kalla det för god affär, u-hjälp eller stor utmaning. Om det skulle bli aktuellt att överlåta Fortum till någon på liknande villkor finns det anledning att fråga sig, om någon kommer att våga ta emot ett Fortum med svårbedömda, ännu ej infriade, åtaganden gentemot den Ryska staten.

Om Finska staten i så fall måste stötta Fortum med skattemedel – kommer den att ha råd med det?
Vad säger man i frågan på herrklubbarna för inbördes beundran i Helsingfors?


Pressen tiger.

Finland, eller som landet kallas i denna blogg, Västryssland, delar inte bara rättssystemet med det numera hädangångna Sovjetunionen. Pressens egen syn på tryckfriheten tycks man också ha gemensam med Putins Ryssland. Hur ska man annars tolka den Västryska pressens tigande i frågan?


Generositeten har en gräns.

Vi som följt västerländska optimistiska blåögda entreprenörers etablering i Ryssland har kunnat iaktta hur ryssarna låter den blåögde investera så länge denne har råd att investera. Sedan kommer en eller flera lågmälda typer in i lokalen och upplyser en om vilken god idé det är att bara lämna allt och resa hem. I det ögonblicket står valet mellan en skyndsam hemresa å ena sidan och, å den andra sidan, att med explosiv hastighet bli naturaliserad ryss med fast förankring i den ryska svartjorden. För de flesta brukar då en intensiv hemlängtan ta över viljan att besegra utmaningar. Vad de ansåg som inte reste hem, vet vi egentligen inte, eftersom vi ännu inte funnit någon sådan som kunnat berätta om sina överväganden.


Tidigare elverksinvesteringar i gamla Sovjetunionen.

För en tid sedan, ca 10-15 år, tog ett amerikanskt multinationellt företag över elverket i Tbilisi, i Georgien, och försökte stävja omfattande stölder, genom vilka var- och varannan som var släkt eller kompis med någon politiker, ansåg sig ha rätt till gratis el. Den gången slutade det med att det amerikanska företagets platschef kom hem från utlandsjobbet i en låda med de ungefärliga måtten 1x1x2 m. Fortums senior vice president, Tapio Kuula, bör nog ha sin sista vilja och testamente fäst på papper innan han åker på utlandsjobb. Mikael Lillius bör nog inte åka dit alls och kommer nog inte att göra det heller. Möjligen kan vi i framtiden få se Fortums kunder samla in pengar till en enkel biljett till Cheljabinsk åt Lillius.


De finska pensionsförsäkringsbolagen.

De Finska pensionsförsäkringsbolagen med Varma i spetsen har efter noggrann, skicklig och målmedveten investering av enorma pensionsmedel i närmast värdelösa fastigheter, att brottas med hur man ska förklara detta för de pensionssparande finnarna och därefter själva våga gå ut efter mörkrets inbrott.


Differentierad pensionsålder?

Ett sätt skulle kunna vara att införa differentierad pensionsålder. Om man ändrar så att männen får pension vid 89 års ålder och kvinnorna vid 102 år uppnås flera fördelar. Nästan inga pensioner behöver då utbetalas. Inga pensioner behöver heller sänkas.

Lugnet kan, åtminstone med hänvisning till denna fråga, åter infinna sig i herrklubbarna för inbördes beundran och det framgångsrika arbetet med att slutgiltigt placera andras tillgångar kan fortsätta.

Övertorneå den 11 mars 2009
Mikael Styrman

.

8 kommentarer:

Anonym sa...

Lycka till i ditt nya hem.
Vi behöver fler lastpallar och hörnskåp i Sverige.

Mikael Styrman sa...

Tacka för det.

Efter 70 års socialism duger ni inte till att få ihop vare sig lastpallar eller hörnskåp.

Ni duger bara till att gnälla, vara missnöjda och söka bidrag.

Sen kan Ni vara upp på barrikaderna och kraxa – fast bara anonymt!

Anonym sa...

lastpallar och hörnskåp,jajamen!!!

Anonym sa...

Vaddå NI !??

DU har väl också levt under denna hemska styrning. Men som vanligt så står du ju över oss vanliga. Du borde leda Sverige...nää, kom just på att du sitter i fängelse.
...och det är NI som gör hörnskåp och lastpallar, till oss medborgare som kan hålla sig på den lagliga stigen.

Mikael Styrman sa...

Nu har inte jag ambitionen att leda det här landet. Jag tycker för övrigt att vi har en bättre ledning än på mycket, mycket länge.

Även en bra ledning kan må gott av engagemang bland medborgarna…

Däremot har jag definitivt ambitionen att få slut på dels sosseriets tafatta lallande som har förstört det här landet och dels deras trakasserier mot medborgare som kan tänka själva.

Till tröst för Dig ska jag be att få påminna om att det är många stora ledare i världen som inlett sin karriär i fängelset, ditslängd av nollorna som de senare flyttat på.

Du/Ni har ett problem med lastpallarna och hörnskåpen förstår jag. Kan det vara att Ni efter 70 års sosseri inte längre kan skilja en lastpall och ett hörnskåp från en säng och en kudde?

Sen kan Du inte skilja på den lagliga stigen och den politiskt korrekta stigen. De är ofta två vitt skilda ting.

Anonym sa...

Rätt kul ändå att det i historieböckerna kommer att stå att det var under en borgerlig moderatdominerad regering som dissidenten Mikael Styrman dömdes och fängslades för sina åsikters skull!!!

Under den tidigare socialistiska regimen fick han däremot fritt uttrycka sina åsikter och agera som opinionsbildare mot Socialdemokraterna.

Alliansregeringen är effektiv, efter bara några månader vid makten är dissidenten bakom lås och bom!!

Anonym sa...

Du är klockren Styrman! Fan vad intressant läsning. Hoppas allt fixar sig och du får rätt i slutändan.

Kör hårt, Men rättvist:)

Mikael Styrman sa...

Svar till Nomen Mysticums kommentar till mitt inlägg ”Inför differentierad pensionsålder i Finland”:

Efter ett så långvarigt och korrumperande maktinnehav som nationalsocialdemokratin hade kommer det med nödvändighet att finnas kvardröjande effekter som kommer att påverka vårt samhällsliv under många år framöver.

Man måste utgå från att det finns många som mer har partibok än egen duglighet att tacka för sina befattningar. De har ibland svårt att agera sakligt och är därför mer partifunktionärer än statstjänstemän. En del kommer att kunna räta på ryggen och visa sig dugliga. Andra kommer inte att kunna lära om utan kommer att fortsätta att bedriva nationalsocialdemokratisk partipolitik så länge de finns kvar i statlig tjänst. Åter andra är än så länge bara förvirrade och undrar vad det är som händer. Sosseriet hade makten i nästan tre generationer. Det kan därför vara svårt för en del att faktiskt förstå, vad det var som hände när man tappade makten.

Det finns också många, förment borgerliga politiker, som långa tider återfunnits på sosseriets lönelista. Dessa kan vara svårare och ta längre tid att komma till rätta med. En tid kan de därför åtnjuta en sorts smekmånad men kommer så småningom att ta sin Mats ur skolan eller få hjälp att göra det.

Jag håller med dig om att alliansregeringen var effektiv i början. Sen övergick de till på stället marsch eller till att dansa hambo i knäck som någon jag känner skulle uttrycka det. Men det får kanske tillskrivas de svårigheter som den finansiella krisen skapat. När samhället ställs inför stora prövningar drar man sig från att genomföra stora förändringar, önskvärda och nödvändiga eller ej. Nu kan det dock börja vara dags att ladda om. Vi som röstade för regeringsskifte utlovades en dugande och handlingskraftig regering – inte en gammal mynningsladdare för engångsbruk…

Rätt kul att Du anser att det kommer att stå i historieböckerna, särskilt som Stockholmsmedia vacklar mellan dels att tro att sosseriet ännu sitter vid makten och dels att grubbla över hur de ska kunna ta sig tillbaka till makten. Men kanske har Du rätt, den som lever får se. Jag kanske kan hålla med dig i viss mån. Det kan komma att analyseras i efterhand hur det gick som det gick i Sverige, när media i motsats till vad som gäller i andra länder, blev maktens försvarare, istället för maktens granskare. Däri döljer sig åtminstone en del av förklaringen till att Sverige blev den sista sovjetstaten.