.
(Svar till signaturen Heffas kommentar till bloggen ”Operationen lyckades - patienten dog!”)
Det är ju så att hela tvångsförvaltningslagen skrevs för att möjliggöra en konfiskation av Ekfors nät och för att det skulle se lagligt ut. Det kanske mest intressanta är att det skedde under sossetiden, men med borgerligt stöd. Sedan har lagen vässats några gånger under den borgerliga tiden(!). Så det är ganska långt mellan de värderingar som många politiker säger sig ha inför sina väljare å den ena sidan och vad de gör i verkligheten å den andra sidan.
Jag menar nog att det länge har varit uppenbart att våra politiker är mer befryndade med varandra än med sina respektive väljargrupper. Vart fjärde år ömmar de för väljarna ett halvår. Sedan roffar de åt sig - tillsammans - i tre och ett halvt år.
Tvångsförvaltaren debiterade kunderna efter bästa förmåga tillsammans med banditerna på Reilers Ingenjörsbyrå (det svenska IG Farben) men det blev mest svammel - ingenting stämde. Men det gjorde ingenting. Syftet var ju att skapa osäkerhet och se till att kunderna inte betalade till oss. Sedan behöll de alla pengarna de fick.
Det var ju ganska väntat eftersom man valde en misslyckad advokat, Johan Gullesjö, som inte hade lyckats försörja sig i Skellefteå och därför öppnat filial i Stockholm. Han behövde förvaltararvodet och var förmodligen beredd att göra vilka skurkstreck som helst för att få det.
Han har varit tvångsförvaltare i nio månader men har ännu inte varit till Övertorneå.
Det är klart att syftet var att se till att vi inte skulle kunna få några intäkter. Och det är väl lika klart att de roffar åt sig efter förmåga av våra pengar. Och därmed av elabonnenternas pengar. Det ger sämre elnät och högre kostnader för kunderna, naturligtvis. Det har vi ju sett redan av tidigare tvångsförvaltningar som gav kraftigt höjda kostnader men ingenting tillbaka.
Jag kan ju förstå hur banditerna resonerar. De har ju en tydlig vinning av detta och agerar utifrån sina utgångspunkter rationellt. Men hur i all världen har kunderna resonerat?
Men det mest nedslående är nog beskedet som det här skickar ut om tillståndet i landet - från regeringen och nedåt. Säkert vet många redan hur det är ställt men många vet nog inte eller orkar inte med att ta till sig hur illa det är.
Hur, och när, och varför blev lyckolandet Sverige som internationellt framställdes som Utopia förvandlat till en förbrytarstat som övertogs av den organiserade brottsligheten? Ett land där den organiserade brottsligheten blev ett med staten. Och vad kan vi dra för slutsatser om den framtida utvecklingen för Sverige och svenskarna av detta?
Övertorneå den 30 juni 2011
Mikael Styrman
.
torsdag 30 juni 2011
Kennelklubben
.
(Svar till signaturen Jenny (Grynet)’s kommentar till bloggen ”Så här sätter vi nättarifferna”.)
Tack för de orden - särskilt med tanke på att Du inte håller med.
Jag tror inte att ”hela världen är korrupta myglare med högerextrema sympatier”.
Men jag tror däremot att tillräckligt många, och tillräckligt inflytelserika, personer är höggradigt korrumperade och egennyttiga, för att det ska ha svåra konsekvenser för rättssäkerheten i landet och därmed för välståndsutvecklingen. Bland de viktigaste faktorerna för en god välståndsutveckling är nämligen en hög grad av rättssäkerhet och en låg grad av korruption och över huvud taget väl fungerande offentliga institutioner.
Om de sedan är högerextrema, vänsterextrema eller centerextrema saknar betydelse för egennyttiga personer. En egennyttig är det som är gångbart för stunden. Kommunist i Sovjetunionen på 1920-1960 talen, nazist i Tyskland på 1930-1940 talen, karriärsosse i Sverige på 1960-1980 talen, karriärmoderat i Sverige på 2010 talet osv.
I ett internationellt perspektiv: pro-sovjet i Sverige på 1970-talet men nu pro-amerikansk. Åtminstone fram till det näraliggande Amerikanska ekonomiska sammanbrottet. Sen kan det bli någonting annat. Pro-kinesiskt är redan i tiden.
Korruptionen är mycket utbredd i Sverige. Men till skillnad från många andra länder bedrivs inget metodiskt arbete för att avslöja och beivra korruption i Sverige. All korruptions bästa vän är aningslösheten. Och hur ska man kunna avslöja korruption utan att försöka eller utan att man ens tror att den existerar? Den symboliska korruptionsbekämpningen står under direkt inflytande från höggradigt korrumperade krafter. När den, vilket sker förhållandevis ofta och då av misstag, stöter på korruption nära makten tvärstannar alla utredningar och gör på stället marsch. Det är nästan löjligt uppenbart ibland, som t ex OBOL-utredningen. Den slutade tydligen med att Per-Ola Eriksson blev hedersdoktor istället.
Det är så löjligt uppenbart att man faktiskt kan överväga att slå ihop och byta namn på Åklagarmyndigheten och Polismyndigheten till Kennelklubben eller Brukshundsklubben.
Tänk vad kul det skulle vara om alla uppblåsta titlar skulle bytas mot olika hundnamn som beskrev deras funktion. En korruptionsåklagare skulle då kunna ha den beskrivande titeln Pudel - smaka på det. Chefs-Pudel Krister van der Kwast till exempel. Ordningspolisen skulle analogt kallas för schäfrar och nationella insatsstyrkan för kamphundar. En tjuvaktig polischef i Norrbotten som, för att ligga väl till hos de politiska kompisarna, stal vapen av en halvkänd elverkschef skulle kunna kallas - ja vadå? Finns det några så tjuvaktiga hundraser? Kanske strandade hela idén? Var det rent av kränkande att jämföra våra hundraser med våra åklagare och polischefer - kränkande för hundarna alltså? Jo förresten, Hyena skulle han kunna kallas. Hyenan Öystein Kärneskog. Fast hyenan är väl egentligen en kattliknande rovdjursras. Och inte fan tror jag att hyenorna skulle vilja liknas vid Öystein Kärneskog.
Det är kanske inte värt att kalla dessa existenser för djurnamn. Vi skulle nog riskera att bli utfrysta ur det internationella djurrättsaktivistiska samfundet.
En annan sak: Du ska veta, att jag är MYCKET bättre på el än på att skriva.
Men jag kan inte fördra att bli utsatt för och tvingas underkasta mig dumhet, inkompetens, korruption, maktfullkomlighet, mygel och översitteri.
Det går bara inte och det är min förbannelse. Det är det som har skapat alla mina problem. Om jag bara hade funnit mig i, att bli utsatt för sådant, och i tysthet ha accepterat, att successivt bli rånad på alla mina tillgångar, av dessa politiskt aktiva tjuvar, hemmahörande i S-partiet, C-partiet och M-partiet, så hade jag nog haft det ganska lugnt och hyggligt.
- Jävligt fattigt men ganska lugnt och hyggligt!
Övertorneå den 29 juni 2011
Mikael Styrman
.
(Svar till signaturen Jenny (Grynet)’s kommentar till bloggen ”Så här sätter vi nättarifferna”.)
Tack för de orden - särskilt med tanke på att Du inte håller med.
Jag tror inte att ”hela världen är korrupta myglare med högerextrema sympatier”.
Men jag tror däremot att tillräckligt många, och tillräckligt inflytelserika, personer är höggradigt korrumperade och egennyttiga, för att det ska ha svåra konsekvenser för rättssäkerheten i landet och därmed för välståndsutvecklingen. Bland de viktigaste faktorerna för en god välståndsutveckling är nämligen en hög grad av rättssäkerhet och en låg grad av korruption och över huvud taget väl fungerande offentliga institutioner.
Om de sedan är högerextrema, vänsterextrema eller centerextrema saknar betydelse för egennyttiga personer. En egennyttig är det som är gångbart för stunden. Kommunist i Sovjetunionen på 1920-1960 talen, nazist i Tyskland på 1930-1940 talen, karriärsosse i Sverige på 1960-1980 talen, karriärmoderat i Sverige på 2010 talet osv.
I ett internationellt perspektiv: pro-sovjet i Sverige på 1970-talet men nu pro-amerikansk. Åtminstone fram till det näraliggande Amerikanska ekonomiska sammanbrottet. Sen kan det bli någonting annat. Pro-kinesiskt är redan i tiden.
Korruptionen är mycket utbredd i Sverige. Men till skillnad från många andra länder bedrivs inget metodiskt arbete för att avslöja och beivra korruption i Sverige. All korruptions bästa vän är aningslösheten. Och hur ska man kunna avslöja korruption utan att försöka eller utan att man ens tror att den existerar? Den symboliska korruptionsbekämpningen står under direkt inflytande från höggradigt korrumperade krafter. När den, vilket sker förhållandevis ofta och då av misstag, stöter på korruption nära makten tvärstannar alla utredningar och gör på stället marsch. Det är nästan löjligt uppenbart ibland, som t ex OBOL-utredningen. Den slutade tydligen med att Per-Ola Eriksson blev hedersdoktor istället.
Det är så löjligt uppenbart att man faktiskt kan överväga att slå ihop och byta namn på Åklagarmyndigheten och Polismyndigheten till Kennelklubben eller Brukshundsklubben.
Tänk vad kul det skulle vara om alla uppblåsta titlar skulle bytas mot olika hundnamn som beskrev deras funktion. En korruptionsåklagare skulle då kunna ha den beskrivande titeln Pudel - smaka på det. Chefs-Pudel Krister van der Kwast till exempel. Ordningspolisen skulle analogt kallas för schäfrar och nationella insatsstyrkan för kamphundar. En tjuvaktig polischef i Norrbotten som, för att ligga väl till hos de politiska kompisarna, stal vapen av en halvkänd elverkschef skulle kunna kallas - ja vadå? Finns det några så tjuvaktiga hundraser? Kanske strandade hela idén? Var det rent av kränkande att jämföra våra hundraser med våra åklagare och polischefer - kränkande för hundarna alltså? Jo förresten, Hyena skulle han kunna kallas. Hyenan Öystein Kärneskog. Fast hyenan är väl egentligen en kattliknande rovdjursras. Och inte fan tror jag att hyenorna skulle vilja liknas vid Öystein Kärneskog.
Det är kanske inte värt att kalla dessa existenser för djurnamn. Vi skulle nog riskera att bli utfrysta ur det internationella djurrättsaktivistiska samfundet.
En annan sak: Du ska veta, att jag är MYCKET bättre på el än på att skriva.
Men jag kan inte fördra att bli utsatt för och tvingas underkasta mig dumhet, inkompetens, korruption, maktfullkomlighet, mygel och översitteri.
Det går bara inte och det är min förbannelse. Det är det som har skapat alla mina problem. Om jag bara hade funnit mig i, att bli utsatt för sådant, och i tysthet ha accepterat, att successivt bli rånad på alla mina tillgångar, av dessa politiskt aktiva tjuvar, hemmahörande i S-partiet, C-partiet och M-partiet, så hade jag nog haft det ganska lugnt och hyggligt.
- Jävligt fattigt men ganska lugnt och hyggligt!
Övertorneå den 29 juni 2011
Mikael Styrman
.
onsdag 29 juni 2011
Bankerna måste gå i konkurs
.
(Svar till signaturen Marängs kommentar till bloggen ”Vad händer med SAAB?”)
Ja, man måste väl från regeringens sida gilla läget och satsa på det postindustriella samhället när man sköter landet så att det snart inte finns någon industri kvar.
Jag har gjort samma reflektion som Du beträffande Fredrik Reinfeldt. Han tycks mest specialiserad på att titta in i kameran med nallebjörnsögonen och se snäll och ledsen ut.
För inte så länge sedan gjorde han ett mycket anmärkningsvärt uttalande om Arbetsförmedlingen. Jag fick intrycket att han inte är helt klar över vilken roll han förväntas spela i landet. Enligt min uppfattning borde han vara statsminister och som sådan känna sig ytterst ansvarig för att statsförvaltningen fungerar väl och att skattemedlen kommer till god användning så att medborgarna inte nödvändigtvis övertaxeras. Men av hans uttalanden om Arbetsförmedlingen att döma, verkar han tro att han ska vara någon slags alla statstjänstemäns jourhavande kompis. Han verkade närmast rädd, tycker jag. Troligen är han i många sammanhang numera en ”Lame Duck”. Nedmald till oduglighet av ”Tjänstemannapartiet” vars mest tongivande psykopater alliansregeringen inte vågat flytta på och som därför numera styr regeringen istället för tvärtom. För att styra en så stor administrativ apparat som en nation som Sverige måste man nämligen bryta sönder maktstrukturerna bland tjänstemännen. Det vet folk med erfarenhet från att styra stora organisationer. När kotterierna blir för starka måste man leka ”hela havet stormar”, sparka några och flytta runt alla andra, så att de för en tid inte känner sin omgivning så väl att de vågar intrigera. Det har inte alliansregeringen förstått eller brytt sig om och därför är man numera byråkratins fångar. Som regering med förmåga att reformera byråkratin och agera till skattebetalarnas fromma är man passé. Man är numera ett redskap för egennyttiga krafter som parasiterar på skattebetalarna på ett otillbörligt sätt.
Häri döljer sig förklaringen till att isbrytare hyrs ut på vintern så att sjöfarten stannar, att vägmedlen förbrukas genom installation av skadliga räcken, att järnvägen håller på att bryta samman och Vattenfalls massförstörande av skattemiljarder för att nu bara ta några exempel.
Det är nog inte så lätt att vara Fredrik Reinfeldt och måsta släpa på alla dessa mutkolvar till låtsasborgerliga parasiter som sossarna förstörde när de var i sin krafts dagar och dessa stod med rumpan i vädret och erbjöd sosseriet sina tjänster. Och nu måste man hela tiden vara rädd för all skit som kan komma i dagern. Och när det sätter igång kanske många journalist- och redaktörsattrapper kan förvandlas till riktiga journalister. Då kan ju reningsbadet gå som ett fostervatten. Och vem blir kvar då?
Jag har själv haft lite kontakter med Arbetsförmedlingen som jag ska berätta om här på bloggen vid tillfälle, apropå vad Fredrik R tyckte att Arbetsförmedlingen duger till.
Vad gäller godhetskavajen så handlar det nog inte om solidaritet med vare sig Lettland, Irland, Portugal eller Grekland utan om solidaritet med sig själv och det politiska eliten närstående odugliga bankväsendet som vi har i det här landet. Bankträsket befinner sig hela tiden i en situation som kan beskrivas som fem i tolv, eller fem minuter före katastrofen. Och staten åker omkring som en städgumma och odlar myten att bankerna inte kan tillåtas gå i konkurs. I själva verket är det ju precis tvärtom. Den här för nationen och folket fullständigt odugliga och kontraproduktiva bankmaffian som vi är begåvade med behöver, och kommer att, gå i konkurs. Tyvärr håller de våra politiska makthavare i ett järngrepp så de kommer inte att gå i konkurs förrän landet också gör det. Men det kommer att ske förr än de flesta anar. Det kommer att ske därför att det är inbyggt i systemet.
”Vårt” system i bland annat Sverige fungerar så, att bankerna får ta stora och illa underbyggda risker. De får nyttiggöra sig vinsten när det går bra. De får skicka vidare räkningen till skattebetalarna när det går dåligt därför att den rådande åsiktslikriktningen bjuder att banker ”inte kan tillåtas” gå i konkurs. Ett sådant system är självförgörande och det kommer därför att förgöra sig själv. Tyvärr kommer det att dra Sverige med sig i fallet därför att korruptionen är så stark och välutvecklad i Sverige att nationen inte längre kan värja sig mot den nationella bankbrottsligheten och de politiker den köpt. Och då hjälper det inte hur många krymplingar och värnlösa personer som än drivs ut på arbetsmarknaden av illvilliga försäkringstjänstemän, som tolkar regelverket som fan tolkar bibeln.
Övertorneå den 29 juni 2011
Mikael Styrman
.
(Svar till signaturen Marängs kommentar till bloggen ”Vad händer med SAAB?”)
Ja, man måste väl från regeringens sida gilla läget och satsa på det postindustriella samhället när man sköter landet så att det snart inte finns någon industri kvar.
Jag har gjort samma reflektion som Du beträffande Fredrik Reinfeldt. Han tycks mest specialiserad på att titta in i kameran med nallebjörnsögonen och se snäll och ledsen ut.
För inte så länge sedan gjorde han ett mycket anmärkningsvärt uttalande om Arbetsförmedlingen. Jag fick intrycket att han inte är helt klar över vilken roll han förväntas spela i landet. Enligt min uppfattning borde han vara statsminister och som sådan känna sig ytterst ansvarig för att statsförvaltningen fungerar väl och att skattemedlen kommer till god användning så att medborgarna inte nödvändigtvis övertaxeras. Men av hans uttalanden om Arbetsförmedlingen att döma, verkar han tro att han ska vara någon slags alla statstjänstemäns jourhavande kompis. Han verkade närmast rädd, tycker jag. Troligen är han i många sammanhang numera en ”Lame Duck”. Nedmald till oduglighet av ”Tjänstemannapartiet” vars mest tongivande psykopater alliansregeringen inte vågat flytta på och som därför numera styr regeringen istället för tvärtom. För att styra en så stor administrativ apparat som en nation som Sverige måste man nämligen bryta sönder maktstrukturerna bland tjänstemännen. Det vet folk med erfarenhet från att styra stora organisationer. När kotterierna blir för starka måste man leka ”hela havet stormar”, sparka några och flytta runt alla andra, så att de för en tid inte känner sin omgivning så väl att de vågar intrigera. Det har inte alliansregeringen förstått eller brytt sig om och därför är man numera byråkratins fångar. Som regering med förmåga att reformera byråkratin och agera till skattebetalarnas fromma är man passé. Man är numera ett redskap för egennyttiga krafter som parasiterar på skattebetalarna på ett otillbörligt sätt.
Häri döljer sig förklaringen till att isbrytare hyrs ut på vintern så att sjöfarten stannar, att vägmedlen förbrukas genom installation av skadliga räcken, att järnvägen håller på att bryta samman och Vattenfalls massförstörande av skattemiljarder för att nu bara ta några exempel.
Det är nog inte så lätt att vara Fredrik Reinfeldt och måsta släpa på alla dessa mutkolvar till låtsasborgerliga parasiter som sossarna förstörde när de var i sin krafts dagar och dessa stod med rumpan i vädret och erbjöd sosseriet sina tjänster. Och nu måste man hela tiden vara rädd för all skit som kan komma i dagern. Och när det sätter igång kanske många journalist- och redaktörsattrapper kan förvandlas till riktiga journalister. Då kan ju reningsbadet gå som ett fostervatten. Och vem blir kvar då?
Jag har själv haft lite kontakter med Arbetsförmedlingen som jag ska berätta om här på bloggen vid tillfälle, apropå vad Fredrik R tyckte att Arbetsförmedlingen duger till.
Vad gäller godhetskavajen så handlar det nog inte om solidaritet med vare sig Lettland, Irland, Portugal eller Grekland utan om solidaritet med sig själv och det politiska eliten närstående odugliga bankväsendet som vi har i det här landet. Bankträsket befinner sig hela tiden i en situation som kan beskrivas som fem i tolv, eller fem minuter före katastrofen. Och staten åker omkring som en städgumma och odlar myten att bankerna inte kan tillåtas gå i konkurs. I själva verket är det ju precis tvärtom. Den här för nationen och folket fullständigt odugliga och kontraproduktiva bankmaffian som vi är begåvade med behöver, och kommer att, gå i konkurs. Tyvärr håller de våra politiska makthavare i ett järngrepp så de kommer inte att gå i konkurs förrän landet också gör det. Men det kommer att ske förr än de flesta anar. Det kommer att ske därför att det är inbyggt i systemet.
”Vårt” system i bland annat Sverige fungerar så, att bankerna får ta stora och illa underbyggda risker. De får nyttiggöra sig vinsten när det går bra. De får skicka vidare räkningen till skattebetalarna när det går dåligt därför att den rådande åsiktslikriktningen bjuder att banker ”inte kan tillåtas” gå i konkurs. Ett sådant system är självförgörande och det kommer därför att förgöra sig själv. Tyvärr kommer det att dra Sverige med sig i fallet därför att korruptionen är så stark och välutvecklad i Sverige att nationen inte längre kan värja sig mot den nationella bankbrottsligheten och de politiker den köpt. Och då hjälper det inte hur många krymplingar och värnlösa personer som än drivs ut på arbetsmarknaden av illvilliga försäkringstjänstemän, som tolkar regelverket som fan tolkar bibeln.
Övertorneå den 29 juni 2011
Mikael Styrman
.
Operationen lyckades - patienten dog!
.
Efter nio månaders ”skenförvaltning” som inneburit att staten genom tvångsförvaltaren tagit alla intäkter utan att utföra något arbete och lämnat Ekfors Kraft AB att sköta drift, underhåll och förnyelse utan intäkter har Ekfors Kraft AB överraskande - åtminstone som det verkar - försatts i konkurs av Stockholms Tingsrätt.
Alliansregeringen i allmänhet och näringsminister Maud Olofsson i synnerhet fortsätter att imponera...
Regeringens, genom Energimarknadsinspektionen, genomförda tvångsförvaltning av Ekfors Kraft AB kan jämföras med att överläkaren på ett sjukhus tar sig för att operera sjukhusets enda kärnfriska patient, inleder med att helt tömma patienten på blod varefter denne överraskande avlider. Operationen förklaras som en stor framgång av sjukhusledningen vilket budskap även trummas ut i lojala propagandaorgan.
I fallet Ekfors sprids en närmast humoristiskt vilseledande och mörkläggande kompaktversion av TT - Tidningarnas Telegrambyrå. Kanske det är dags för TT att byta namn till PC - Propaganda-Centralen?
Utförligare kommentar från mig kommer lite senare ikväll, eller imorgon...vi får se...
Men följ gärna medias rapportering så att Du kan se vad förbrytarstaten vill att Du ska tro och läs gärna här på bloggen om hur det verkligen förhåller sig.
Övertorneå den 29 juni 2011
Mikael Styrman
.
Efter nio månaders ”skenförvaltning” som inneburit att staten genom tvångsförvaltaren tagit alla intäkter utan att utföra något arbete och lämnat Ekfors Kraft AB att sköta drift, underhåll och förnyelse utan intäkter har Ekfors Kraft AB överraskande - åtminstone som det verkar - försatts i konkurs av Stockholms Tingsrätt.
Alliansregeringen i allmänhet och näringsminister Maud Olofsson i synnerhet fortsätter att imponera...
Regeringens, genom Energimarknadsinspektionen, genomförda tvångsförvaltning av Ekfors Kraft AB kan jämföras med att överläkaren på ett sjukhus tar sig för att operera sjukhusets enda kärnfriska patient, inleder med att helt tömma patienten på blod varefter denne överraskande avlider. Operationen förklaras som en stor framgång av sjukhusledningen vilket budskap även trummas ut i lojala propagandaorgan.
I fallet Ekfors sprids en närmast humoristiskt vilseledande och mörkläggande kompaktversion av TT - Tidningarnas Telegrambyrå. Kanske det är dags för TT att byta namn till PC - Propaganda-Centralen?
Utförligare kommentar från mig kommer lite senare ikväll, eller imorgon...vi får se...
Men följ gärna medias rapportering så att Du kan se vad förbrytarstaten vill att Du ska tro och läs gärna här på bloggen om hur det verkligen förhåller sig.
Övertorneå den 29 juni 2011
Mikael Styrman
.
fredag 24 juni 2011
Så här sätter vi nättarifferna
.
Svar till signaturen ”Svenne”
Jag har tillämpat enklast tänkbara - och enligt min uppfattning rättvisaste - grundprinciper:
Rörliga kostnader ska täckas av rörliga avgifter.
Fasta kostnader ska täckas av fasta avgifter.
De rörliga kostnaderna är överföringsförlusterna i nätet.
De ska täckas av den rörliga (volym- eller kWh-beroende) nätavgiften.
Övriga kostnader är att betrakta som fasta.
De påverkas inte av om vi överför mer eller mindre energi via nätet.
De fasta kostnaderna bestäms på följande sätt:
1. Hur stora intäkter behöver vi ha för att kunna driva nätet på ett försvarbart sätt, dvs utan att våra kunder drabbas av onödiga och/eller långa elavbrott eller tvingas till evakuering som brukar vara fallet i en del andra nät?
2. Summera alla kundernas huvudsäkring så att summa Ampere som intäkterna ska fördelas på erhålls.
3. Dela de önskade intäkterna med antalet Ampere i nätet för att erhålla ett pris per Ampere som bestämmer de fasta avgifternas storlek.
4. Fundera på hur det ryggradslösa politiska patrasket kommer att försöka angripa tarifferna utan att röja att de ägnar sig åt politiskt skumraskgöra.
När vi var tvångsförvaltade första gången, av Vattenfall, kom de fram till att vår tariffmodell var bättre och rättvisare än deras. Men det är en tung vandring att orka införa den. Metoden har den nackdelen att även de som stjäl sin ström måste betala lite grann eftersom de fasta avgifterna blir ganska höga. Och de som stjäl ström är ett högljutt slödder som skrämmer politiker och därför blir det jobbigt att införa modellen.
På plussidan ligger enkelheten och rättvisan liksom det faktum att för den som utnyttjar sitt abonnemang väl blir priset per kWh modest. För den som har ett abonnemang och inte nyttjar det blir priset högre. Men modellen innebär att varje kund bär en rättvis del av den gemensamma bördan. För sådan är ju verkligheten. Elleverantörens kostnader sjunker ju inte för att kunden inte utnyttjar anläggningen. I vissa sammanhang är det till och med tvärtom.
Så långt är allt gott och väl. Men sen kommer de politiska tjuvarna och deras vapendragare som parasiterar på skattebetalarna och gör skit av alltihop. Som de gör med isbrytare, järnvägar, polisutredningar, kärnkraftverk, vägar och försäljningar av krigsmaterial för att nu bara ta några exempel. Och då sätter de igång och förstör vårt företag för att det inte ska synas så tydligt hur vanskött det är på andra håll. Man tar alla pengar och låter gangsterkompisarna strö ut dem på meningslösheter för att tysta en obekväm röst i syfte att försäkra sig om att kunna fortsätta plundra skattebetalarna.
Övertorneå den 24 juni 2011
Mikael Styrman
.
Svar till signaturen ”Svenne”
Jag har tillämpat enklast tänkbara - och enligt min uppfattning rättvisaste - grundprinciper:
Rörliga kostnader ska täckas av rörliga avgifter.
Fasta kostnader ska täckas av fasta avgifter.
De rörliga kostnaderna är överföringsförlusterna i nätet.
De ska täckas av den rörliga (volym- eller kWh-beroende) nätavgiften.
Övriga kostnader är att betrakta som fasta.
De påverkas inte av om vi överför mer eller mindre energi via nätet.
De fasta kostnaderna bestäms på följande sätt:
1. Hur stora intäkter behöver vi ha för att kunna driva nätet på ett försvarbart sätt, dvs utan att våra kunder drabbas av onödiga och/eller långa elavbrott eller tvingas till evakuering som brukar vara fallet i en del andra nät?
2. Summera alla kundernas huvudsäkring så att summa Ampere som intäkterna ska fördelas på erhålls.
3. Dela de önskade intäkterna med antalet Ampere i nätet för att erhålla ett pris per Ampere som bestämmer de fasta avgifternas storlek.
4. Fundera på hur det ryggradslösa politiska patrasket kommer att försöka angripa tarifferna utan att röja att de ägnar sig åt politiskt skumraskgöra.
När vi var tvångsförvaltade första gången, av Vattenfall, kom de fram till att vår tariffmodell var bättre och rättvisare än deras. Men det är en tung vandring att orka införa den. Metoden har den nackdelen att även de som stjäl sin ström måste betala lite grann eftersom de fasta avgifterna blir ganska höga. Och de som stjäl ström är ett högljutt slödder som skrämmer politiker och därför blir det jobbigt att införa modellen.
På plussidan ligger enkelheten och rättvisan liksom det faktum att för den som utnyttjar sitt abonnemang väl blir priset per kWh modest. För den som har ett abonnemang och inte nyttjar det blir priset högre. Men modellen innebär att varje kund bär en rättvis del av den gemensamma bördan. För sådan är ju verkligheten. Elleverantörens kostnader sjunker ju inte för att kunden inte utnyttjar anläggningen. I vissa sammanhang är det till och med tvärtom.
Så långt är allt gott och väl. Men sen kommer de politiska tjuvarna och deras vapendragare som parasiterar på skattebetalarna och gör skit av alltihop. Som de gör med isbrytare, järnvägar, polisutredningar, kärnkraftverk, vägar och försäljningar av krigsmaterial för att nu bara ta några exempel. Och då sätter de igång och förstör vårt företag för att det inte ska synas så tydligt hur vanskött det är på andra håll. Man tar alla pengar och låter gangsterkompisarna strö ut dem på meningslösheter för att tysta en obekväm röst i syfte att försäkra sig om att kunna fortsätta plundra skattebetalarna.
Övertorneå den 24 juni 2011
Mikael Styrman
.
torsdag 23 juni 2011
Vad händer i Kiruna?
.
Stänger Gruv LKAB:s gruva i Kiruna om landstingsledningen stänger lasarettet?
Det blir i så fall mycket pengar som inte kommer fram till statskassan.
Vad händer då?
Öppnar LKAB eget för att få igång gruvan?
Ett privatsjukhus för Kirunaborna.
LKAB har råd att göra det.
Det vore i det läget god samhällsekonomi att göra det.
Begär Kirunaborna ut sin del av landstingets skatteintäkter då?
Är det i så fall början till slutet för landstingets vanstyre?
Övertorneå den 24 juni 2011
Mikael Styrman
.
Stänger Gruv LKAB:s gruva i Kiruna om landstingsledningen stänger lasarettet?
Det blir i så fall mycket pengar som inte kommer fram till statskassan.
Vad händer då?
Öppnar LKAB eget för att få igång gruvan?
Ett privatsjukhus för Kirunaborna.
LKAB har råd att göra det.
Det vore i det läget god samhällsekonomi att göra det.
Begär Kirunaborna ut sin del av landstingets skatteintäkter då?
Är det i så fall början till slutet för landstingets vanstyre?
Övertorneå den 24 juni 2011
Mikael Styrman
.
Vad händer med SAAB?
.
Kanske Maud kan lösa SAAB-problemet genom att tvångsförvalta SAAB?
Det är hon ju bra på....
Då tar man SAAB:s intäkter och låter dem försöka bygga bilar utan pengar.
Är hon inte fantastisk vår näringsminister, så säg.
Var skulle vi vara utan Maud?
SAAB kanske kan byta namn till SAAB Bank?
Då öppnas ju alla slussar...
Övertorneå den 24 juni 2011
Mikael Styrman
.
Kanske Maud kan lösa SAAB-problemet genom att tvångsförvalta SAAB?
Det är hon ju bra på....
Då tar man SAAB:s intäkter och låter dem försöka bygga bilar utan pengar.
Är hon inte fantastisk vår näringsminister, så säg.
Var skulle vi vara utan Maud?
SAAB kanske kan byta namn till SAAB Bank?
Då öppnas ju alla slussar...
Övertorneå den 24 juni 2011
Mikael Styrman
.
Löjliga manipulationer
.
Så har det myglande brödraskapet varit i farten igen med sina patetiska manipulationer av svenskarna. Jag tänker naturligtvis på ”Nils Holgersson-utredningen”.
Det myglande brödraskapet
Bakom utredningen står HSB, Hyresgästföreningen, Riksbyggen, SABO och Fastighetsägarna. Jaha, och hur förtroendeingivande låter det? Erkända myglare och politiska skurkar hela högen. Åtminstone den här gången har hela utredningen slagsida. Den är nämligen konstruerad för att dölja de tjuvaktiga rackarkäringarna Maud Olofsson (näringsminister Centernazisterna) och Yvonne Fredrikssons (Eljuntefrämjandet Ei) stöldturné i Övertorneå.
Mörkläggning pågår
Eftersom hela tjuvrajden håller på att skita sig kallas det myglande fotfolket in. Nu ska man slå i svenskarna att Ekfors har höga tariffer och att det är därför man är ute och försöker stjäla vårt företag.
Målstyrd bluffutredning
För att få det att se seriöst ut har man studerat Ekfors tariffer för att se vilken kundkategori som Ekfors tariffer slår ogynnsammast mot och sedan har man byggt hela utredningen runt det och låtsas att det är en riktig utredning, som bara ”råkat” få ett visst resultat - sanningen. Fast egentligen är det en vanlig målstyrd bluffutredning av den typ som staten alltid brukar göra. Det vill säga att man bestämmer först vad resultatet ska bli och sedan konstruerar man utredningen så att den ger det önskade resultatet.
Tror att vi alla är tomma i bollen
Det är så med de här krutuppfinnarna att de tror att vi svenskar är så tomma i bollen att vi inte begriper vad de håller på med. Bara för att vi inte omedelbart kliver upp på barrikaderna och kraxar så tror de att vi inte fattar något. Nåja, alla fattar ju inte. En del vägrar att fatta. Och det är klart att om man låtit sig plundras hela livet av politikens tjuvar, och har trott på dem, kan det vara smärtsamt att ta till sig att man blivit blåst. Men de flesta fattar och nästan alla unga människor fattar.
Kostnadsriktiga tariffer...
Ekfors har - som nästan enda svenska elverk - kostnadsriktiga tariffer. Det vill säga att tariffen på ett bra sätt speglar hur våra kostnader ser ut. Elnätet står där det står och kräver lika mycket kostnader för drift, underhåll och förnyelse oavsett om det används eller inte. Den enda kostnad som är beroende av förbrukningen är de överföringsförluster som alltid uppstår i kraftledningar. De ökar när förbrukningen ökar.
Därför har jag konstruerat våra tariffer så att den rörliga överföringsavgiften täcker de överföringsförluster som vi har i vårt nät. Alla övriga kostnader har jag slagit ut på den fasta avgiften. Så ser den ekonomiska verkligheten ut för ett elverk och det bör tarifferna återspegla och inte något annat påhittat förhållande.
...ger rättvist fördelade kostnader
Då uppstår ett antal saker. En del får lite högre elkostnader. Andra får lägre. Men alla människor får de gemensamma kostnaderna rättvist fördelade och de betalar ”sina” kostnader enligt en rättvis och enkel modell.
Det leder till en hög fast avgift och en låg rörlig avgift. Ekfors har en överföringsavgift på bara 6 öre per kWh. Ovanligt låg. Det är lätt att glömma att den rörliga avgiften kan dra ihop till mycket pengar. Särskilt om man har hög förbrukning och/eller hög rörlig avgift. Att modellen är enkel är också viktigt. Det är lätt för en kund att veta hur kostnaderna kan bli lägre. En kund som har låg förbrukning får en hög kostnad per kWh därför att den höga fasta avgiften fördelas på ett fåtal kWh. En kund med hög förbrukning får en låg kostnad per kWh eftersom den höga fasta avgiften kan slås ut på många kWh. Men det är rättvist för precis så ser våra kostnader ut.
Förslagna parasiter och ryggradslösa politiker
Jag sa nyss att ett antal saker inträffar. En av de saker som inträffar är att det alltid finns ett antal gaphalsar som vill att någon annan ska betala deras kostnader. Det är ofta ganska hänsynslösa och förslagna personer. Ofta vet de att politiker alltid följer minsta motståndets lag. Att en politiker ofta tycker att en folksamling uppgående till två personer är en betydande opinionsyttring. Följaktligen sätter de igång ett herrans liv för att få någon eller några politiker att ordna så att någon annan ska betala deras kostnader. I de flesta områden fungerar det så att elverket böjer sig för högljudda påtryckningar och anpassar sina tariffer så att fogliga sansade ansvarsfulla och samarbetsvilliga människor får betala högre priser och de gapiga egoistiska tjuvarna och parasiterna kommer undan billigare. Men så inte här. Här försvarar vi de principer vi tror på och tycker att de tjuvaktiga och gapiga parasiterna ska stå för sina egna kostnader och inte pådyvla dem på hyggliga människor.
Så här har de gått till väga:
För att nu konstruera en låtsasutredning som ska komma fram till att Ekfors tariffer är dyra och suspekta har man valt en kundkategori som har låg förbrukning, nämligen lägenheter i flerfamiljshus utan elvärme. Då ser det ju ut som om vi är särskilt dyra. Men det blir väldigt löjligt. Vi har ca 3.500 kunder men bara ett 30-tal sådana hus i vårt område.
Och så här skulle en seriös utredning gjorts
Om man hade velat göra en seriös utredning hade man redovisat hur tarifferna slår på olika typer av kunder. Då hade man t ex kunnat välja kunder med eluppvärmda villor. Sådana räknas i tusental i vårt nät. Här har en typisk kund med elvärme 20 Amp säkring och 30.000 kWh förbrukning. Om man jämför en sådan kund hos Ekfors med Vattenfall, Eon och Fortum kommer man fram till följande resultat, alla priser exkl moms:
Beställningsverk för att dölja Mauds skumraskaffärer med Eljuntan
Men det var som sagt inte intressant att visa därför att hela Nils Holgersson-utredningen är ett beställningsverk för att dölja vår näringsminister Maud Olofssons pågående elnätstjuverier i Övertorneå på Eljuntans uppdrag.
Lögner och statistik
Det finns olika sorters lögn: små vita lögner, vanliga lögner, grova lögner, lögn och förbannad dikt och så finns det statistik. Ett tydligt exempel på hur statistik kan ljuga eller åtminstone förvränga verkligheten är det fransk-engelska överljudsplanet Concorde som bara trafikerades i tolv exemplar. Före dödsolyckan i Paris var det världens säkraste flygplan. Alla höll sig i luften. Efter olyckan i Paris var det världens farligaste flygplan för vart 12:e plan hade störtat.
Ungefär sådär är det med statliga och halvstatliga elprisjämförelser också. Särskilt sådana som görs i manipulativt syfte. Men det kriminella slöddret tror att vi inte begriper det - men det gör vi ju, eller hur?
Övertorneå den 23 juni 2011
Mikael Styrman
.
Så har det myglande brödraskapet varit i farten igen med sina patetiska manipulationer av svenskarna. Jag tänker naturligtvis på ”Nils Holgersson-utredningen”.
Det myglande brödraskapet
Bakom utredningen står HSB, Hyresgästföreningen, Riksbyggen, SABO och Fastighetsägarna. Jaha, och hur förtroendeingivande låter det? Erkända myglare och politiska skurkar hela högen. Åtminstone den här gången har hela utredningen slagsida. Den är nämligen konstruerad för att dölja de tjuvaktiga rackarkäringarna Maud Olofsson (näringsminister Centernazisterna) och Yvonne Fredrikssons (Eljuntefrämjandet Ei) stöldturné i Övertorneå.
Mörkläggning pågår
Eftersom hela tjuvrajden håller på att skita sig kallas det myglande fotfolket in. Nu ska man slå i svenskarna att Ekfors har höga tariffer och att det är därför man är ute och försöker stjäla vårt företag.
Målstyrd bluffutredning
För att få det att se seriöst ut har man studerat Ekfors tariffer för att se vilken kundkategori som Ekfors tariffer slår ogynnsammast mot och sedan har man byggt hela utredningen runt det och låtsas att det är en riktig utredning, som bara ”råkat” få ett visst resultat - sanningen. Fast egentligen är det en vanlig målstyrd bluffutredning av den typ som staten alltid brukar göra. Det vill säga att man bestämmer först vad resultatet ska bli och sedan konstruerar man utredningen så att den ger det önskade resultatet.
Tror att vi alla är tomma i bollen
Det är så med de här krutuppfinnarna att de tror att vi svenskar är så tomma i bollen att vi inte begriper vad de håller på med. Bara för att vi inte omedelbart kliver upp på barrikaderna och kraxar så tror de att vi inte fattar något. Nåja, alla fattar ju inte. En del vägrar att fatta. Och det är klart att om man låtit sig plundras hela livet av politikens tjuvar, och har trott på dem, kan det vara smärtsamt att ta till sig att man blivit blåst. Men de flesta fattar och nästan alla unga människor fattar.
Kostnadsriktiga tariffer...
Ekfors har - som nästan enda svenska elverk - kostnadsriktiga tariffer. Det vill säga att tariffen på ett bra sätt speglar hur våra kostnader ser ut. Elnätet står där det står och kräver lika mycket kostnader för drift, underhåll och förnyelse oavsett om det används eller inte. Den enda kostnad som är beroende av förbrukningen är de överföringsförluster som alltid uppstår i kraftledningar. De ökar när förbrukningen ökar.
Därför har jag konstruerat våra tariffer så att den rörliga överföringsavgiften täcker de överföringsförluster som vi har i vårt nät. Alla övriga kostnader har jag slagit ut på den fasta avgiften. Så ser den ekonomiska verkligheten ut för ett elverk och det bör tarifferna återspegla och inte något annat påhittat förhållande.
...ger rättvist fördelade kostnader
Då uppstår ett antal saker. En del får lite högre elkostnader. Andra får lägre. Men alla människor får de gemensamma kostnaderna rättvist fördelade och de betalar ”sina” kostnader enligt en rättvis och enkel modell.
Det leder till en hög fast avgift och en låg rörlig avgift. Ekfors har en överföringsavgift på bara 6 öre per kWh. Ovanligt låg. Det är lätt att glömma att den rörliga avgiften kan dra ihop till mycket pengar. Särskilt om man har hög förbrukning och/eller hög rörlig avgift. Att modellen är enkel är också viktigt. Det är lätt för en kund att veta hur kostnaderna kan bli lägre. En kund som har låg förbrukning får en hög kostnad per kWh därför att den höga fasta avgiften fördelas på ett fåtal kWh. En kund med hög förbrukning får en låg kostnad per kWh eftersom den höga fasta avgiften kan slås ut på många kWh. Men det är rättvist för precis så ser våra kostnader ut.
Förslagna parasiter och ryggradslösa politiker
Jag sa nyss att ett antal saker inträffar. En av de saker som inträffar är att det alltid finns ett antal gaphalsar som vill att någon annan ska betala deras kostnader. Det är ofta ganska hänsynslösa och förslagna personer. Ofta vet de att politiker alltid följer minsta motståndets lag. Att en politiker ofta tycker att en folksamling uppgående till två personer är en betydande opinionsyttring. Följaktligen sätter de igång ett herrans liv för att få någon eller några politiker att ordna så att någon annan ska betala deras kostnader. I de flesta områden fungerar det så att elverket böjer sig för högljudda påtryckningar och anpassar sina tariffer så att fogliga sansade ansvarsfulla och samarbetsvilliga människor får betala högre priser och de gapiga egoistiska tjuvarna och parasiterna kommer undan billigare. Men så inte här. Här försvarar vi de principer vi tror på och tycker att de tjuvaktiga och gapiga parasiterna ska stå för sina egna kostnader och inte pådyvla dem på hyggliga människor.
Så här har de gått till väga:
För att nu konstruera en låtsasutredning som ska komma fram till att Ekfors tariffer är dyra och suspekta har man valt en kundkategori som har låg förbrukning, nämligen lägenheter i flerfamiljshus utan elvärme. Då ser det ju ut som om vi är särskilt dyra. Men det blir väldigt löjligt. Vi har ca 3.500 kunder men bara ett 30-tal sådana hus i vårt område.
Och så här skulle en seriös utredning gjorts
Om man hade velat göra en seriös utredning hade man redovisat hur tarifferna slår på olika typer av kunder. Då hade man t ex kunnat välja kunder med eluppvärmda villor. Sådana räknas i tusental i vårt nät. Här har en typisk kund med elvärme 20 Amp säkring och 30.000 kWh förbrukning. Om man jämför en sådan kund hos Ekfors med Vattenfall, Eon och Fortum kommer man fram till följande resultat, alla priser exkl moms:
Beställningsverk för att dölja Mauds skumraskaffärer med Eljuntan
Men det var som sagt inte intressant att visa därför att hela Nils Holgersson-utredningen är ett beställningsverk för att dölja vår näringsminister Maud Olofssons pågående elnätstjuverier i Övertorneå på Eljuntans uppdrag.
Lögner och statistik
Det finns olika sorters lögn: små vita lögner, vanliga lögner, grova lögner, lögn och förbannad dikt och så finns det statistik. Ett tydligt exempel på hur statistik kan ljuga eller åtminstone förvränga verkligheten är det fransk-engelska överljudsplanet Concorde som bara trafikerades i tolv exemplar. Före dödsolyckan i Paris var det världens säkraste flygplan. Alla höll sig i luften. Efter olyckan i Paris var det världens farligaste flygplan för vart 12:e plan hade störtat.
Ungefär sådär är det med statliga och halvstatliga elprisjämförelser också. Särskilt sådana som görs i manipulativt syfte. Men det kriminella slöddret tror att vi inte begriper det - men det gör vi ju, eller hur?
Övertorneå den 23 juni 2011
Mikael Styrman
.
onsdag 22 juni 2011
Sanningen söker sig fram
.
Efter ett långt och för många säkert plågsamt tigande börjar nu gläntas på täcket över den ekonomiska katastrof som Maud Olofsson och hennes medarbetare och företrädare har ställt till med i Vattenfall, den tidigare kronjuvelen bland de svenska statsägda företagen.
Det har föranlett Maud Olofsson att göra en taktisk reträtt. Att låtsas avgå. Varför gör hon så? Kan hon inte ens avgå ordentligt?
Är det regeringens krishanterare som har varit framme? Ska den berättigade kritiken mot regeringen för att ha sysselsatt sig med fel saker utebli om den oansvarige ministern redan avgått? Eller är situationen så illa att ingen vill ha jobbet?
Som ovan sägs har det än så länge bara gläntats på täcket till katastrofen.
SVT:s Rapport har forskat i saken och funnit att intäktsbortfallet genom de katastrofala kärnkraftförvärven i Tyskland hittills kostat oss 16 miljarder (sextontusenmiljoner) kronor.
De meningslösa ombyggnadsarbetena i katastrofreaktorerna har i sin tur kostat sex miljarder kronor. Sammanlagt tjugotvå miljarder (tjugotvåtusenmiljoner) skattekronor.
Men det här är dessvärre långt ifrån hela sanningen. E24 har berättat att HEW, Hamburgische Electricitäts-Werke, som förvärvades av Vattenfall och som ägde de omvittnat otillförlitliga kärnkraftverken hade reserverat 20 miljarder för framtida saneringskostnader i samband med den förestående stängningen av kraftverken.
Dessa reserver löste Vattenfall upp och använde till företagsförvärv. En rent grekisk ekonomi skulle man kunna säga. Konsekvensen av detta är, att utöver så här långt bortsvamlade 42 miljarder kronor, eller annorlunda uttryckt fyrtiotvåtusenmiljoner, ska svenska elabonnenter och skattebetalare även betala för rivning och sanering av de tyska kärnkraftverken Brunsbüttel och Krümmel samt för en minoritetsandel av Brokdorf. Och hur mycket kommer allt detta att kosta? Jag tror inte att man är över måttan misstänksam om man antar att ett belopp motsvarande det som HEW hade lagt undan vid tidpunkten för Vattenfalls förvärv av HEW i augusti 2002, men som ju heller inte finns kvar, inte kommer att förslå. Rivning av kärnkraftverk är knappast någon billig hobby i Tyskland. Hur stor blir sluträkningen för hela Europaäventyret? Och - Maud och Fredrik - jobbar Jöran Hägglund och Yvonne Fredriksson verkligen med rätt saker nu?
Till detta kommer att när Vattenfall förvärvade HEW ansågs prislappen vara låg med anledning av den osäkerhet som rådde kring de skandalomsusade kärnkraftverken. Kommer prislappen på HEW att vara högre nu när det är klarlagt att kärnkraftverken i fråga ska bommas igen och saneras?
Osökt leder detta till frågan om den svenska kärnkraften. Jag tror att den gängse uppfattningen bland allmänheten är att betryggande reserveringar och fonderingar har gjorts för att täcka kostnader i samband med avveckling av kärnkraftverk och/eller kärnkraftolyckor. Men är det så? Vilka reserveringar och fonderingar har gjorts?
Den svenska kärnkraften genomgår idag en effekthöjning som enligt experter minskar marginalen mot en härdsmälta eller större olycka. Vilka kalkyler har våra politiker, vår regering, gjort med anledning av detta? Hur mycket ökar risken med anledning av det driftsätt och den installerade effekt som nu blir aktuell? Och de människor som får hela sin tillvaro slagen i spillror OM eller kanske NÄR vi får vårt första kärnkrafthaveri - hur ska de människorna tas om hand och kunna beredas en ny tillvaro? Vilken ersättning ska de få? Vad kommer det att kosta och hur ska det finansieras? Hur ser analyserna, beredskapen och planerna ut?
Ett kärnkrafthaveri i Oskarshamn eller Forsmark i kombination med ogynnsam vind kan ödelägga hela Stor-Stockholm och göra området, hela fastighets- och industrikapitalet obrukbart. Säkert kan någon mena att risken inte är stor. Även om risken nu ökar påtagligt kan säkert många mena att den ändå inte är stor. Men det är till klen tröst att risken ansågs vara liten när olyckan väl är framme och man inte har förberett sig under ordnade former. Så hur ser analyserna och beredskapen ut?
HEW hade reserverat 20 miljarder för sanering av kärnkraftverk. Vilka reserveringar har ägare till svenska kärnkraftverk gjort för motsvarande ändamål?
Vilka analyser av befarade kostnader och reserveringar för dito i samband med en, eller flera, större kärnkraftolyckor har gjorts nu när man övergår till ett märkbart farligare driftsätt?
Övertorneå den 21 juni 2011
Mikael Styrman
.
Efter ett långt och för många säkert plågsamt tigande börjar nu gläntas på täcket över den ekonomiska katastrof som Maud Olofsson och hennes medarbetare och företrädare har ställt till med i Vattenfall, den tidigare kronjuvelen bland de svenska statsägda företagen.
Det har föranlett Maud Olofsson att göra en taktisk reträtt. Att låtsas avgå. Varför gör hon så? Kan hon inte ens avgå ordentligt?
Är det regeringens krishanterare som har varit framme? Ska den berättigade kritiken mot regeringen för att ha sysselsatt sig med fel saker utebli om den oansvarige ministern redan avgått? Eller är situationen så illa att ingen vill ha jobbet?
Som ovan sägs har det än så länge bara gläntats på täcket till katastrofen.
SVT:s Rapport har forskat i saken och funnit att intäktsbortfallet genom de katastrofala kärnkraftförvärven i Tyskland hittills kostat oss 16 miljarder (sextontusenmiljoner) kronor.
De meningslösa ombyggnadsarbetena i katastrofreaktorerna har i sin tur kostat sex miljarder kronor. Sammanlagt tjugotvå miljarder (tjugotvåtusenmiljoner) skattekronor.
Men det här är dessvärre långt ifrån hela sanningen. E24 har berättat att HEW, Hamburgische Electricitäts-Werke, som förvärvades av Vattenfall och som ägde de omvittnat otillförlitliga kärnkraftverken hade reserverat 20 miljarder för framtida saneringskostnader i samband med den förestående stängningen av kraftverken.
Dessa reserver löste Vattenfall upp och använde till företagsförvärv. En rent grekisk ekonomi skulle man kunna säga. Konsekvensen av detta är, att utöver så här långt bortsvamlade 42 miljarder kronor, eller annorlunda uttryckt fyrtiotvåtusenmiljoner, ska svenska elabonnenter och skattebetalare även betala för rivning och sanering av de tyska kärnkraftverken Brunsbüttel och Krümmel samt för en minoritetsandel av Brokdorf. Och hur mycket kommer allt detta att kosta? Jag tror inte att man är över måttan misstänksam om man antar att ett belopp motsvarande det som HEW hade lagt undan vid tidpunkten för Vattenfalls förvärv av HEW i augusti 2002, men som ju heller inte finns kvar, inte kommer att förslå. Rivning av kärnkraftverk är knappast någon billig hobby i Tyskland. Hur stor blir sluträkningen för hela Europaäventyret? Och - Maud och Fredrik - jobbar Jöran Hägglund och Yvonne Fredriksson verkligen med rätt saker nu?
Till detta kommer att när Vattenfall förvärvade HEW ansågs prislappen vara låg med anledning av den osäkerhet som rådde kring de skandalomsusade kärnkraftverken. Kommer prislappen på HEW att vara högre nu när det är klarlagt att kärnkraftverken i fråga ska bommas igen och saneras?
Osökt leder detta till frågan om den svenska kärnkraften. Jag tror att den gängse uppfattningen bland allmänheten är att betryggande reserveringar och fonderingar har gjorts för att täcka kostnader i samband med avveckling av kärnkraftverk och/eller kärnkraftolyckor. Men är det så? Vilka reserveringar och fonderingar har gjorts?
Den svenska kärnkraften genomgår idag en effekthöjning som enligt experter minskar marginalen mot en härdsmälta eller större olycka. Vilka kalkyler har våra politiker, vår regering, gjort med anledning av detta? Hur mycket ökar risken med anledning av det driftsätt och den installerade effekt som nu blir aktuell? Och de människor som får hela sin tillvaro slagen i spillror OM eller kanske NÄR vi får vårt första kärnkrafthaveri - hur ska de människorna tas om hand och kunna beredas en ny tillvaro? Vilken ersättning ska de få? Vad kommer det att kosta och hur ska det finansieras? Hur ser analyserna, beredskapen och planerna ut?
Ett kärnkrafthaveri i Oskarshamn eller Forsmark i kombination med ogynnsam vind kan ödelägga hela Stor-Stockholm och göra området, hela fastighets- och industrikapitalet obrukbart. Säkert kan någon mena att risken inte är stor. Även om risken nu ökar påtagligt kan säkert många mena att den ändå inte är stor. Men det är till klen tröst att risken ansågs vara liten när olyckan väl är framme och man inte har förberett sig under ordnade former. Så hur ser analyserna och beredskapen ut?
HEW hade reserverat 20 miljarder för sanering av kärnkraftverk. Vilka reserveringar har ägare till svenska kärnkraftverk gjort för motsvarande ändamål?
Vilka analyser av befarade kostnader och reserveringar för dito i samband med en, eller flera, större kärnkraftolyckor har gjorts nu när man övergår till ett märkbart farligare driftsätt?
Övertorneå den 21 juni 2011
Mikael Styrman
.
tisdag 21 juni 2011
Rädda de Tyska bankerna
.
Det mödosamma och viktiga arbetet med att rädda de tyska bankerna går vidare. Ännu spjärnar illvilliga greker emot. Grekerna tycks helt oförstående inför att konkursmässiga tyska banker inte längre vill låna pengar till grekisk välfärdskonsumtion, något som tidigare gått bra under lång tid.
Frågan kommer att behandlas vid många mycket viktiga möten för europeiska makthavare, på vilka man efter mycken huvudbry kommer att komma fram till att man bör lösa situationen genom att trycka mer pengar. Precis som lösningen på de flesta problem som man haft att hantera hittills varit att trycka mer pengar.
Nu gäller det att få fart på sedelpressarna.
Övertorneå den 21 juni 2011
Mikael Styrman
.
Det mödosamma och viktiga arbetet med att rädda de tyska bankerna går vidare. Ännu spjärnar illvilliga greker emot. Grekerna tycks helt oförstående inför att konkursmässiga tyska banker inte längre vill låna pengar till grekisk välfärdskonsumtion, något som tidigare gått bra under lång tid.
Frågan kommer att behandlas vid många mycket viktiga möten för europeiska makthavare, på vilka man efter mycken huvudbry kommer att komma fram till att man bör lösa situationen genom att trycka mer pengar. Precis som lösningen på de flesta problem som man haft att hantera hittills varit att trycka mer pengar.
Nu gäller det att få fart på sedelpressarna.
Övertorneå den 21 juni 2011
Mikael Styrman
.
Dyra eller billiga nättariffer?
.
Idag fick vi veta att regeringen gör av med etthundranitton miljoner ( 119 000 000 ) kronor på information. Någon annan skulle säga att regeringen använder dem till propaganda. Ytterligare någon annan skulle säga att regeringen använder etthundranitton miljoner kronor av våra pengar till att ljuga oss fulla.
Vad får vi då för pengarna?
Tja, idag fick vi veta att Övertorneå har dyrare nätavgift än Luleå. Övertorneå sades även vara dyrast i landet och Luleå billigast. Var det en väl förborgad hemlighet tidigare? Däremot fick vi inte veta hur utredningen var gjord, vilka parametrar som använts, vilken säkringsstorlek, vilken förbrukning osv. Så långt räckte inte propagandapengarna. Inte heller propagandaorganens kritiska journalistiska granskning av maktens sagor.
Vi fick inte heller veta att Ekfors nät tvångsförvaltats tre gånger till mångmiljonkostnader och varit med om en tvångsinlösenprocess. Och vi fick inte veta att inget annat nät tvångsförvaltats. Man glömde också att berätta att den senaste tvångsförvaltning som Maud Olofsson & Co ägnat sig åt hittills inneburit att staten tagit alla intäkter under så här långt nio månaders tid och lämnat oss att sköta nätet helt utan intäkter.
Tvångsförvaltaren å sin sida leker bort elnätskundernas pengar på för kunderna helt onyttiga administrativa tjänster som levereras av parasiterande konsultslödder som står i närheten och gapar som fågelungar. Förr går jorden under än en parasit skäms.
Hur skulle nättarifferna se ut i andra delar av landet om de hade ägnats samma uppmärksamhet som vi av de tjuvaktiga statsanställda krutuppfinnarna? Det skulle jag vilja veta. Inte kan det väl ha funnits någon som på allvar trott att tvångsförvaltning av landets kanske bäst skötta elnät skulle leda till lägre tariffer? Det måste i så fall handla om självbedrägeri - om att rättfärdiga stölderna inför sig själv.
Vad ska man säga om detta då?
I ett land där vägarna håller på förvandlas till krondiken av inget annat skäl än en kombination av dumhet och girighet. Där tågen stannar när det börjar snöa därför att pengarna som skulle använts till förnyelse av järnvägsnätet lekts bort av idioter i Hallandsåsen. Där sjöfarten också stannar när isen lägger sig därför att makthavare tillåts hyra ut den största isbrytaren Oden - alias Anton Swedberg - för pengar under bordet. I ett land där exempelvis Obol-bedrägerierna inte får utredas på grund av politiska koryféers deltagande.
- Det är väl bara konsekvent.
Men, var det detta vi röstade för? - Inte jag i alla fall.
Nog hade jag högre förväntningar på regeringens kompetens och heder.
Övertorneå den 21 juni 2011
Mikael Styrman
.
Idag fick vi veta att regeringen gör av med etthundranitton miljoner ( 119 000 000 ) kronor på information. Någon annan skulle säga att regeringen använder dem till propaganda. Ytterligare någon annan skulle säga att regeringen använder etthundranitton miljoner kronor av våra pengar till att ljuga oss fulla.
Vad får vi då för pengarna?
Tja, idag fick vi veta att Övertorneå har dyrare nätavgift än Luleå. Övertorneå sades även vara dyrast i landet och Luleå billigast. Var det en väl förborgad hemlighet tidigare? Däremot fick vi inte veta hur utredningen var gjord, vilka parametrar som använts, vilken säkringsstorlek, vilken förbrukning osv. Så långt räckte inte propagandapengarna. Inte heller propagandaorganens kritiska journalistiska granskning av maktens sagor.
Vi fick inte heller veta att Ekfors nät tvångsförvaltats tre gånger till mångmiljonkostnader och varit med om en tvångsinlösenprocess. Och vi fick inte veta att inget annat nät tvångsförvaltats. Man glömde också att berätta att den senaste tvångsförvaltning som Maud Olofsson & Co ägnat sig åt hittills inneburit att staten tagit alla intäkter under så här långt nio månaders tid och lämnat oss att sköta nätet helt utan intäkter.
Tvångsförvaltaren å sin sida leker bort elnätskundernas pengar på för kunderna helt onyttiga administrativa tjänster som levereras av parasiterande konsultslödder som står i närheten och gapar som fågelungar. Förr går jorden under än en parasit skäms.
Hur skulle nättarifferna se ut i andra delar av landet om de hade ägnats samma uppmärksamhet som vi av de tjuvaktiga statsanställda krutuppfinnarna? Det skulle jag vilja veta. Inte kan det väl ha funnits någon som på allvar trott att tvångsförvaltning av landets kanske bäst skötta elnät skulle leda till lägre tariffer? Det måste i så fall handla om självbedrägeri - om att rättfärdiga stölderna inför sig själv.
Vad ska man säga om detta då?
I ett land där vägarna håller på förvandlas till krondiken av inget annat skäl än en kombination av dumhet och girighet. Där tågen stannar när det börjar snöa därför att pengarna som skulle använts till förnyelse av järnvägsnätet lekts bort av idioter i Hallandsåsen. Där sjöfarten också stannar när isen lägger sig därför att makthavare tillåts hyra ut den största isbrytaren Oden - alias Anton Swedberg - för pengar under bordet. I ett land där exempelvis Obol-bedrägerierna inte får utredas på grund av politiska koryféers deltagande.
- Det är väl bara konsekvent.
Men, var det detta vi röstade för? - Inte jag i alla fall.
Nog hade jag högre förväntningar på regeringens kompetens och heder.
Övertorneå den 21 juni 2011
Mikael Styrman
.
måndag 13 juni 2011
Förvaltningsberättelse Ekfors Kraft AB 090501-100430
.
Verksamhetsår i skuggan av Gulag
Verksamheten har haft förhållandevis liten omfattning under året. Det beror på att VD suttit i politiskt fängelse från 17 mars 2009 till den 16 november 2009. Eftersom fängelsetiden tillbringades i Kolmården resulterade det i ganska glesa kontakter med verksamheten och därav följande lägre verksamhetsintensitet.
Populistisk Potemkinkuliss
Fängelset i Kolmården uppfördes i populistisk yra i ett försök av ledande politiker att tillfredsställa mobben i samband med något missnöje med inbillad eller verklig ekonomisk brottslighet. Anstalten skulle vara ett specialfängelse för ekonomiska brottslingar. Eftersom det visade sig att landet inte hade så mycket ekonomiska brottslingar att man kunde fylla ett fängelse användes anstalten även för återanpassning av andra intagna än ekonomiska och politiska brottslingar. Fängelsetiden kunde i begränsad utsträckning användas till företagsledande uppgifter.
Borgenärsattacken fullföljs
Under maj månad försåldes en av VD:s skogsfastigheter på anbud av den organiserade politiska brottsligheten. Försäljningen var en konsekvens av det tidigare fientliga övertagandeförsöket med hjälp av en massiv borgenärsattack vid vilken Handelsbanken och Kronofogdemyndigheten spelade ledande roller. Även den aktuella vistelsen i politiskt fängelse var en konsekvens av VD:s vägran att låta sig plundras av den organiserade politiska brottsligheten med (S), (C) och (M):s förtecken. Försäljningsattentatet misslyckades och VD kunde avvärja försäljningen, med nöd och näppe.
Certifikatindragning politiskt beställningsverk
Likaledes under maj månad började Transportstyrelsen omotiverat att krångla med förnyelsen av VD:s helikoptercertifikat. Under överklagningsprocessen avled det juridiska ombudet. Efter att nytt ombud erhållits framkom, inte särskilt oväntat, att Transportstyrelsen agerat i strid med sin egen policy och certifikatet kunde återfås. Som brukligt är vid denna typ statsterrorism är det riskfritt för den enskilda tjänstemannen att utföra dylika politiska trakasserier och efter överklagande vinns målen. Men kostnaden, i det här fallet ca 60.000 kr, återfås inte. Det är tyvärr ännu riskfritt att utsätta svenska medborgare för politiska trakasserier. Under sommaren har VD fått mörkerflygbehörighet.
Rättegång utan deltagare
Under sommaren avhölls rättegång vid den Kinesiska Folkdomstolen i Haparanda i ett tvistemål mellan bolaget och Vattenfall vid vilken rättegång VD inte bereddes möjlighet att delta för att tillvarata bolagets intressen. En felaktig tredskodom blev därför följden.
Terroriststaten jobbar på
Under hösten återupptogs den politiska förtryckarstatens aktiviteter genom nya förhör av bolagets VD under anstaltvistelsen.
Driften under året
I övrigt har under verksamhetsåret renoveringarna av kraftverken kunnat slutföras i alla väsentliga delar och kraftverken har därför åter kunnat tas i drift.
Underhållsröjning har genomförts av ca 1/3 av distributionsnätet.
På grund av besvärliga snöförhållanden har snöbekämpning genomförts i något större omfattning än normalt.
Arbetet med att byta ut frånskiljare, montera nya dito samt installera fjärrstyrda frånskiljare har fortsatt under året.
Nya 20 kV avgreningar och transformatorkiosker har uppförts och drifttagits i Svanstein, Korva, Ekfors och Hedenäset.
Insamlingssystemet saboteras av nazikollaboratörer
Mätarbyten har genomförts för att möta kraven på rapporterande mätning. Mätarbytenas fullföljande för hela nätet försenas dock genom myndigheternas stridsåtgärder. Nämnas kan, att som ett led i Energimyndighetens stridsåtgärder har tvångsförvaltaren under verksamhetsåret 2009/2010, utan samråd med nätägaren börjat sabotera bolagets upphandling av och genomförande av mätarbytena genom att byta ut nyss uppsatta mätare mot helt främmande mätare som inte alls ingår i den upphandling som bolaget gjort av mätare. Åtgärden syftar sannolikt till att förstöra insamlingssystemet för bolagets mätare vilkas insamlingssystem jobbar genom insamling mätare till mätare via radio, vilket insamlingssystem slås sönder genom att luckor skapas i insamlingssystemet. Åtgärden utförs av och är förmodligen planerad av Reilers Ingenjörer – IG Farben AB.
Telias sammanbrott kräver uppbyggnad av eget kommunikationsnät
Grävning av slang för egen fiber för att klara interna kommunikationer trots det statliga telenätets pågående sammanbrott har genomförts inom Övertorneå tätort.
Helikopterombyggnad och bakomliggande orsaker
Ombyggnad av bolagens andra helikopter för flygning i mörker och i snöförhållanden m.m. har inletts under året. Ekfors-bolagen har som enda svenska kraftbolag egen helikopter. Att bolagen har två helikoptrar är en konsekvens dels av att organisationen har anpassats till att helikopter finns tillgänglig och dels till en händelse under ett tidigare verksamhetsår. I samband med ett motorhaveri på bolagets helikopter hade den lämnats för renovering till en flygoperatör som även bedrev flygverkstad. Reparationen skulle ta några veckor uppgavs det i augusti när motorskadan uppstod. Tyvärr samverkade ett flertal faktorer sedan i en olycklig riktning. Bolagets helikopter var utmätt till förmån för en ”skuld” till Vattenfall – dock gäller det inte bolagets sluträkning till Vattenfalls värmeverk i Övertorneå som Vattenfall av oförklarliga skäl ännu inte reglerat. Den aktuella flygoperatören hade själv helikoptrar av samma typ som bolaget och sökte då med ljus och lykta efter en likadan helikopter. Flygoperatören hade tidigare bedrivit en annan affärsrörelse som innebar ett ”nära samarbete” med representanter för den offentliga sektorn. Därmed kan nog den intelligente läsaren räkna ut vad som hände.
Jajamän, skvallret gick som brukligt är – inte minst i den offentliga sektorn. Flygoperatören fick veta att bolagets helikopter var utmätt och han behövde själv en likadan. Han bestämde sig för att vara överslug. Genom att skruva isär motorn skulle han få köpa helikoptern till kraftigt underpris av Kronofogden. Det skulle nämligen skapa osäkerhet om helikopterns status, vilket skulle skrämma bort alla andra spekulanter.
Tiden gick och det blev ingen exekutiv försäljning av helikoptern trots att flygoperatören tappert väntade hela hösten med helikoptern isärplockad. Den 25 november började det komma blötsnö och snöade därefter två dagar av tre fram till 25 januari. Bolagets situation blev mycket obekväm under rådande förhållanden och i avsaknad av helikoptern. Vid besök på flygverkstaden i fråga kunde konstateras att helikoptern numera delade rum med 12-14 personbilar som omhändertagits i en form av resandeservice. Där låg bolagets helikopters delar utspridda i rummet som ett flertal obehöriga personer hade tillträde till. Situationen sådan den var förde inte tankarna till en flygverkstad i västerlandet. Snarare till en byasmed, självlärd till flygmekaniker, i någon mindre by på tundran bakom Ural – långt bakom Ural. Jag har sett något liknande på YouTube – Klicka här för att se filmen. Inte så konstigt då att helikoptern hade ett flertal fel när den återlämnades. Bland annat hade avgasröret trampats sönder så att värmen inte fungerade i helikoptern. Och flygförsäkringen kostade ca 80.000 kr bara den under den tid då flygoperatören förfogade över vår helikopter på ett otillåtet sätt.
Efter upprepade påtryckningar återfick vi helikoptern under mellandagarna varefter bolaget snart hade snö- och issituationen under full kontroll.
Det är väl inte så ovanligt att affärsmän beter sig så som flygoperatören/verkstadsägaren gjorde med bolagets helikopter. Däremot är det ganska ovanligt att man genomför det så klumpigt att man kan bli beslagen med att ha gjort så. Då kan man lätt hamna i vanrykte. Folk kan få för sig att man är en klåpare som är bättre på att smörja funktionärer i den offentliga sektorn än man är på att driva flygoperativ verksamhet eller flygverkstad. Men Ekfors-bolagen har numera – vis av skadan – två helikoptrar.
Övertorneå den 13 juni 2011
Mikael Styrman
.
Verksamhetsår i skuggan av Gulag
Verksamheten har haft förhållandevis liten omfattning under året. Det beror på att VD suttit i politiskt fängelse från 17 mars 2009 till den 16 november 2009. Eftersom fängelsetiden tillbringades i Kolmården resulterade det i ganska glesa kontakter med verksamheten och därav följande lägre verksamhetsintensitet.
Populistisk Potemkinkuliss
Fängelset i Kolmården uppfördes i populistisk yra i ett försök av ledande politiker att tillfredsställa mobben i samband med något missnöje med inbillad eller verklig ekonomisk brottslighet. Anstalten skulle vara ett specialfängelse för ekonomiska brottslingar. Eftersom det visade sig att landet inte hade så mycket ekonomiska brottslingar att man kunde fylla ett fängelse användes anstalten även för återanpassning av andra intagna än ekonomiska och politiska brottslingar. Fängelsetiden kunde i begränsad utsträckning användas till företagsledande uppgifter.
Borgenärsattacken fullföljs
Under maj månad försåldes en av VD:s skogsfastigheter på anbud av den organiserade politiska brottsligheten. Försäljningen var en konsekvens av det tidigare fientliga övertagandeförsöket med hjälp av en massiv borgenärsattack vid vilken Handelsbanken och Kronofogdemyndigheten spelade ledande roller. Även den aktuella vistelsen i politiskt fängelse var en konsekvens av VD:s vägran att låta sig plundras av den organiserade politiska brottsligheten med (S), (C) och (M):s förtecken. Försäljningsattentatet misslyckades och VD kunde avvärja försäljningen, med nöd och näppe.
Certifikatindragning politiskt beställningsverk
Likaledes under maj månad började Transportstyrelsen omotiverat att krångla med förnyelsen av VD:s helikoptercertifikat. Under överklagningsprocessen avled det juridiska ombudet. Efter att nytt ombud erhållits framkom, inte särskilt oväntat, att Transportstyrelsen agerat i strid med sin egen policy och certifikatet kunde återfås. Som brukligt är vid denna typ statsterrorism är det riskfritt för den enskilda tjänstemannen att utföra dylika politiska trakasserier och efter överklagande vinns målen. Men kostnaden, i det här fallet ca 60.000 kr, återfås inte. Det är tyvärr ännu riskfritt att utsätta svenska medborgare för politiska trakasserier. Under sommaren har VD fått mörkerflygbehörighet.
Rättegång utan deltagare
Under sommaren avhölls rättegång vid den Kinesiska Folkdomstolen i Haparanda i ett tvistemål mellan bolaget och Vattenfall vid vilken rättegång VD inte bereddes möjlighet att delta för att tillvarata bolagets intressen. En felaktig tredskodom blev därför följden.
Terroriststaten jobbar på
Under hösten återupptogs den politiska förtryckarstatens aktiviteter genom nya förhör av bolagets VD under anstaltvistelsen.
Driften under året
I övrigt har under verksamhetsåret renoveringarna av kraftverken kunnat slutföras i alla väsentliga delar och kraftverken har därför åter kunnat tas i drift.
Underhållsröjning har genomförts av ca 1/3 av distributionsnätet.
På grund av besvärliga snöförhållanden har snöbekämpning genomförts i något större omfattning än normalt.
Arbetet med att byta ut frånskiljare, montera nya dito samt installera fjärrstyrda frånskiljare har fortsatt under året.
Nya 20 kV avgreningar och transformatorkiosker har uppförts och drifttagits i Svanstein, Korva, Ekfors och Hedenäset.
Insamlingssystemet saboteras av nazikollaboratörer
Mätarbyten har genomförts för att möta kraven på rapporterande mätning. Mätarbytenas fullföljande för hela nätet försenas dock genom myndigheternas stridsåtgärder. Nämnas kan, att som ett led i Energimyndighetens stridsåtgärder har tvångsförvaltaren under verksamhetsåret 2009/2010, utan samråd med nätägaren börjat sabotera bolagets upphandling av och genomförande av mätarbytena genom att byta ut nyss uppsatta mätare mot helt främmande mätare som inte alls ingår i den upphandling som bolaget gjort av mätare. Åtgärden syftar sannolikt till att förstöra insamlingssystemet för bolagets mätare vilkas insamlingssystem jobbar genom insamling mätare till mätare via radio, vilket insamlingssystem slås sönder genom att luckor skapas i insamlingssystemet. Åtgärden utförs av och är förmodligen planerad av Reilers Ingenjörer – IG Farben AB.
Telias sammanbrott kräver uppbyggnad av eget kommunikationsnät
Grävning av slang för egen fiber för att klara interna kommunikationer trots det statliga telenätets pågående sammanbrott har genomförts inom Övertorneå tätort.
Helikopterombyggnad och bakomliggande orsaker
Ombyggnad av bolagens andra helikopter för flygning i mörker och i snöförhållanden m.m. har inletts under året. Ekfors-bolagen har som enda svenska kraftbolag egen helikopter. Att bolagen har två helikoptrar är en konsekvens dels av att organisationen har anpassats till att helikopter finns tillgänglig och dels till en händelse under ett tidigare verksamhetsår. I samband med ett motorhaveri på bolagets helikopter hade den lämnats för renovering till en flygoperatör som även bedrev flygverkstad. Reparationen skulle ta några veckor uppgavs det i augusti när motorskadan uppstod. Tyvärr samverkade ett flertal faktorer sedan i en olycklig riktning. Bolagets helikopter var utmätt till förmån för en ”skuld” till Vattenfall – dock gäller det inte bolagets sluträkning till Vattenfalls värmeverk i Övertorneå som Vattenfall av oförklarliga skäl ännu inte reglerat. Den aktuella flygoperatören hade själv helikoptrar av samma typ som bolaget och sökte då med ljus och lykta efter en likadan helikopter. Flygoperatören hade tidigare bedrivit en annan affärsrörelse som innebar ett ”nära samarbete” med representanter för den offentliga sektorn. Därmed kan nog den intelligente läsaren räkna ut vad som hände.
Jajamän, skvallret gick som brukligt är – inte minst i den offentliga sektorn. Flygoperatören fick veta att bolagets helikopter var utmätt och han behövde själv en likadan. Han bestämde sig för att vara överslug. Genom att skruva isär motorn skulle han få köpa helikoptern till kraftigt underpris av Kronofogden. Det skulle nämligen skapa osäkerhet om helikopterns status, vilket skulle skrämma bort alla andra spekulanter.
Tiden gick och det blev ingen exekutiv försäljning av helikoptern trots att flygoperatören tappert väntade hela hösten med helikoptern isärplockad. Den 25 november började det komma blötsnö och snöade därefter två dagar av tre fram till 25 januari. Bolagets situation blev mycket obekväm under rådande förhållanden och i avsaknad av helikoptern. Vid besök på flygverkstaden i fråga kunde konstateras att helikoptern numera delade rum med 12-14 personbilar som omhändertagits i en form av resandeservice. Där låg bolagets helikopters delar utspridda i rummet som ett flertal obehöriga personer hade tillträde till. Situationen sådan den var förde inte tankarna till en flygverkstad i västerlandet. Snarare till en byasmed, självlärd till flygmekaniker, i någon mindre by på tundran bakom Ural – långt bakom Ural. Jag har sett något liknande på YouTube – Klicka här för att se filmen. Inte så konstigt då att helikoptern hade ett flertal fel när den återlämnades. Bland annat hade avgasröret trampats sönder så att värmen inte fungerade i helikoptern. Och flygförsäkringen kostade ca 80.000 kr bara den under den tid då flygoperatören förfogade över vår helikopter på ett otillåtet sätt.
Efter upprepade påtryckningar återfick vi helikoptern under mellandagarna varefter bolaget snart hade snö- och issituationen under full kontroll.
Det är väl inte så ovanligt att affärsmän beter sig så som flygoperatören/verkstadsägaren gjorde med bolagets helikopter. Däremot är det ganska ovanligt att man genomför det så klumpigt att man kan bli beslagen med att ha gjort så. Då kan man lätt hamna i vanrykte. Folk kan få för sig att man är en klåpare som är bättre på att smörja funktionärer i den offentliga sektorn än man är på att driva flygoperativ verksamhet eller flygverkstad. Men Ekfors-bolagen har numera – vis av skadan – två helikoptrar.
Övertorneå den 13 juni 2011
Mikael Styrman
.
söndag 12 juni 2011
Har Maud missat tåget?
.
Korruption inget nytt
Centern har en lång tradition av vinglande och stundtals ryggradslöst köpslående som ibland har varit mycket lukrativt. Ibland har det varit lukrativt för partiets väljargrupper. Andra gånger, och under senare tid i allt högre grad, enbart för partiets höjdare. Vid sitt tillträde som partiledare har Maud Olofsson haft att hantera den i ledande centerkretsar ganska påtagliga rufflarmentaliteten och rötan.
Tungt att förändra
Att ta itu med och förändra ett sådant förfall sedan det bitit sig fast i tapeterna är inte det lättaste. Den som försöker avveckla eller i vart fall minska förfallet kommer att finna att korruption är ett finmaskigt nät som snärjer många av de bundsförvanter man skulle behöva i förändringsarbetet. Sådant betyder mindre för den okorrumperade reformatorn och mer för den som även själv omfattas av korruptionen. Men ingen kan bortse från den tuggummi-i-håret-effekt som korruptionen innebär.
Nu eller aldrig
Bildandet av alliansen och alliansregeringen 2006 innebar ändå stora möjligheter för en nystart för centern. Nu eller aldrig kunde möjligheten beskrivas som. Tyvärr har synliga effekter av Maud Olofssons eventuella saneringsarbete inom centern till stora delar uteblivit.
Ekfors och statsterrorismen
Själv har jag suttit i politiskt fängelse som en direkt följd av ett gravt korrupt samarbete mellan främst (S) och (C) men med inslag även av (M). Och snart ska jag sitta en period till i svenskt politiskt fängelse av samma skäl. Stölden av Rottnebyskogen - där centern drog ett tungt lass - har Maud Olofsson inte heller lyckats eller ens försökt göra något åt. Inte heller har alliansregeringens makttillträde 2006 och centerns innehav av näringsministerposten, och tidigare även vice statsministerskapet, desavouerat verkan av den statsterrorism, och den massiva borgenärsattack, som det fientliga försöket till övertagande riktat mot mina företag tog sig uttryck i. Avtal ska hållas brukar inte minst borgerliga politiker framhålla. Det tycks även gälla gravt ohederliga avtal som är en produkt av lika delar fiffel, hänsynslöshet och korruption. Mitt taxeringsärende använde regeringen enbart som hållhake på mig, för att tvinga mig till olagligheter. När rätt sorts olagligheter inte infann sig blev resultatet i förvaltningsdomstolen att en försäljning av en rotpost från en rörelse FÖRE skatt, till en annan rörelse FÖRE skatt, belades med avgifter och undanröjd avdragsrätt innebärande att ytterligare flera miljoner godtyckligt konfiskerades av statsterrorismen. Och nu syns verkan ännu tydligare när ett av landets bäst skötta elnät tvångsförvaltas för tredje gången - av en förment borgerlig regering. Den här gången har det pågått i snart nio månader, utan att ett enda öre (!) sökt sig från den statliga tvångsförvaltningen till anläggningens ägare som också är den som driver nätet. Med regeringens goda vilja leker en vettlös tvångsförvaltare bort nätägarens och elkundernas pengar och strör dem över allsköns nazikollaborativt slödder, som Reilers Ingenjörsbyrå till exempel, utan att de presterat något av värde för vare sig elkunderna eller anläggningsägaren.
Tidigare långsiktiga och ansvarsfulla
Centerrörelsen, som är sprungen ur bondekooperationen, har tidigare uppvisat ett för politiska partier ovanligt långsiktigt och ansvarstagande synsätt i viktiga frågor. Alla vet vi hur centern tidigare positionerat sig i till exempel kärnkraftsfrågan, något som vissa partiledare kunnat försvara på ett bättre sätt och andra på ett sämre sätt. Efter Harrisburg och Tjernobyl har vi alla varit plågsamt medvetna om att kärnkraften, åtminstone illa skött, kan ödelägga alla livsbetingelser i stora områden för, i förhållande till en mänsklig livstid, närmast evig tid.
Kärnkraft u.p.a.
Vi vet också att kärnkraftsintressena efter framgångsrikt lobbbyarbete - eller uttryckt på annat sätt - på grund av utbredd och allvarlig politisk korruption - inte behöver, och följaktligen inte heller kan, ersätta de i värsta fall hundratusentals, eller miljontals, människor som kan få sina livsbetingelser helt ödelagda vid ett kärnkraftshaveri.
Vi vet också vad Vattenfall ägnat sig åt i Tyskland med sina kärnkraftverk under Maud Olofssons fögderi. De svenskägda kärnkraftverken har på grund av stora brister i säkerheten inte fått köras på mer än fyra år.
Nu, efter Fukushima-haveriet, med sina åtminstone tre härdsmältor, har en genant dålig säkerhet blottlagts i de japanska kärnkraftverken.
Situationen i svenska kärnkraftverk är möjligen snarlik. Det indikeras av mycket dålig tillförlitlighet. Detta i kombination med den absurda politiken, innebärande att verken ”trimmas” eller stressas ökar risken för haverier. Effekten ökas nu i förhållande till den effekt som verken ursprungligen är konstruerade för. Att en femtonårig pojke i ungdomligt oförstånd trimmar sin moped till hastigheter som den inte är byggd för går att förstå, och innebär möjligen en överblickbar risk. Att kärnkraftverk trimmas av vuxna människor, som fått vårt förtroende att sköta frågorna på ett ansvarsfullt sätt, innebär oöverblickbara konsekvenser och är helt oförlåtligt.
Centern och framtiden
Centerns ”framgångar” under senare tid på energiområdet befinner sig ljusår ifrån vad som skulle kunna betecknas som ett långsiktigt och ansvarsfullt agerande.
Vare sig Ekfors-frågan eller kärnkraftfrågan kommer att komma till ro med mindre än att den av påtaglig korruption präglade hanteringen ersätts av en hedervärd och ansvarsfull sådan.
Du vill väl bli ihågkommen för något annat Maud, än att ha förvandlat den forna jordnära centerrörelsen till någon sorts gravt korrumperade gröna Fukushima-kramare? Ett centerparti, som inte kommer till rätta med korruptionen inom partiet, och med den kortsiktiga fixarmentalitet, som numera ersatt den tidigare långsiktiga ansvarsfullheten, kan nog vara predestinerat att förvandlas till en före detta politisk kraft i Sverige.
Övertorneå den 12 juni 2011
Mikael Styrman
.
Korruption inget nytt
Centern har en lång tradition av vinglande och stundtals ryggradslöst köpslående som ibland har varit mycket lukrativt. Ibland har det varit lukrativt för partiets väljargrupper. Andra gånger, och under senare tid i allt högre grad, enbart för partiets höjdare. Vid sitt tillträde som partiledare har Maud Olofsson haft att hantera den i ledande centerkretsar ganska påtagliga rufflarmentaliteten och rötan.
Tungt att förändra
Att ta itu med och förändra ett sådant förfall sedan det bitit sig fast i tapeterna är inte det lättaste. Den som försöker avveckla eller i vart fall minska förfallet kommer att finna att korruption är ett finmaskigt nät som snärjer många av de bundsförvanter man skulle behöva i förändringsarbetet. Sådant betyder mindre för den okorrumperade reformatorn och mer för den som även själv omfattas av korruptionen. Men ingen kan bortse från den tuggummi-i-håret-effekt som korruptionen innebär.
Nu eller aldrig
Bildandet av alliansen och alliansregeringen 2006 innebar ändå stora möjligheter för en nystart för centern. Nu eller aldrig kunde möjligheten beskrivas som. Tyvärr har synliga effekter av Maud Olofssons eventuella saneringsarbete inom centern till stora delar uteblivit.
Ekfors och statsterrorismen
Själv har jag suttit i politiskt fängelse som en direkt följd av ett gravt korrupt samarbete mellan främst (S) och (C) men med inslag även av (M). Och snart ska jag sitta en period till i svenskt politiskt fängelse av samma skäl. Stölden av Rottnebyskogen - där centern drog ett tungt lass - har Maud Olofsson inte heller lyckats eller ens försökt göra något åt. Inte heller har alliansregeringens makttillträde 2006 och centerns innehav av näringsministerposten, och tidigare även vice statsministerskapet, desavouerat verkan av den statsterrorism, och den massiva borgenärsattack, som det fientliga försöket till övertagande riktat mot mina företag tog sig uttryck i. Avtal ska hållas brukar inte minst borgerliga politiker framhålla. Det tycks även gälla gravt ohederliga avtal som är en produkt av lika delar fiffel, hänsynslöshet och korruption. Mitt taxeringsärende använde regeringen enbart som hållhake på mig, för att tvinga mig till olagligheter. När rätt sorts olagligheter inte infann sig blev resultatet i förvaltningsdomstolen att en försäljning av en rotpost från en rörelse FÖRE skatt, till en annan rörelse FÖRE skatt, belades med avgifter och undanröjd avdragsrätt innebärande att ytterligare flera miljoner godtyckligt konfiskerades av statsterrorismen. Och nu syns verkan ännu tydligare när ett av landets bäst skötta elnät tvångsförvaltas för tredje gången - av en förment borgerlig regering. Den här gången har det pågått i snart nio månader, utan att ett enda öre (!) sökt sig från den statliga tvångsförvaltningen till anläggningens ägare som också är den som driver nätet. Med regeringens goda vilja leker en vettlös tvångsförvaltare bort nätägarens och elkundernas pengar och strör dem över allsköns nazikollaborativt slödder, som Reilers Ingenjörsbyrå till exempel, utan att de presterat något av värde för vare sig elkunderna eller anläggningsägaren.
Tidigare långsiktiga och ansvarsfulla
Centerrörelsen, som är sprungen ur bondekooperationen, har tidigare uppvisat ett för politiska partier ovanligt långsiktigt och ansvarstagande synsätt i viktiga frågor. Alla vet vi hur centern tidigare positionerat sig i till exempel kärnkraftsfrågan, något som vissa partiledare kunnat försvara på ett bättre sätt och andra på ett sämre sätt. Efter Harrisburg och Tjernobyl har vi alla varit plågsamt medvetna om att kärnkraften, åtminstone illa skött, kan ödelägga alla livsbetingelser i stora områden för, i förhållande till en mänsklig livstid, närmast evig tid.
Kärnkraft u.p.a.
Vi vet också att kärnkraftsintressena efter framgångsrikt lobbbyarbete - eller uttryckt på annat sätt - på grund av utbredd och allvarlig politisk korruption - inte behöver, och följaktligen inte heller kan, ersätta de i värsta fall hundratusentals, eller miljontals, människor som kan få sina livsbetingelser helt ödelagda vid ett kärnkraftshaveri.
Vi vet också vad Vattenfall ägnat sig åt i Tyskland med sina kärnkraftverk under Maud Olofssons fögderi. De svenskägda kärnkraftverken har på grund av stora brister i säkerheten inte fått köras på mer än fyra år.
Nu, efter Fukushima-haveriet, med sina åtminstone tre härdsmältor, har en genant dålig säkerhet blottlagts i de japanska kärnkraftverken.
Situationen i svenska kärnkraftverk är möjligen snarlik. Det indikeras av mycket dålig tillförlitlighet. Detta i kombination med den absurda politiken, innebärande att verken ”trimmas” eller stressas ökar risken för haverier. Effekten ökas nu i förhållande till den effekt som verken ursprungligen är konstruerade för. Att en femtonårig pojke i ungdomligt oförstånd trimmar sin moped till hastigheter som den inte är byggd för går att förstå, och innebär möjligen en överblickbar risk. Att kärnkraftverk trimmas av vuxna människor, som fått vårt förtroende att sköta frågorna på ett ansvarsfullt sätt, innebär oöverblickbara konsekvenser och är helt oförlåtligt.
Centern och framtiden
Centerns ”framgångar” under senare tid på energiområdet befinner sig ljusår ifrån vad som skulle kunna betecknas som ett långsiktigt och ansvarsfullt agerande.
Vare sig Ekfors-frågan eller kärnkraftfrågan kommer att komma till ro med mindre än att den av påtaglig korruption präglade hanteringen ersätts av en hedervärd och ansvarsfull sådan.
Du vill väl bli ihågkommen för något annat Maud, än att ha förvandlat den forna jordnära centerrörelsen till någon sorts gravt korrumperade gröna Fukushima-kramare? Ett centerparti, som inte kommer till rätta med korruptionen inom partiet, och med den kortsiktiga fixarmentalitet, som numera ersatt den tidigare långsiktiga ansvarsfullheten, kan nog vara predestinerat att förvandlas till en före detta politisk kraft i Sverige.
Övertorneå den 12 juni 2011
Mikael Styrman
.
Med en femtekolonnare som utrikesminister
.
Är det verkligen så ont om kompetent och oväldigt folk i det här landet, att det inte går att finna någon dugande person till utrikesministerposten, som kan företräda Sverige och tillvarata Svenska intressen?
Är det verkligen nödvändigt, att vi ska ha en Amerikansk-Turkisk Nato-lobbyist, med dito vidhängande bimbo, som utrikesminister i Sverige?
Övertorneå den 12 juni 2011
Mikael Styrman
.
Är det verkligen så ont om kompetent och oväldigt folk i det här landet, att det inte går att finna någon dugande person till utrikesministerposten, som kan företräda Sverige och tillvarata Svenska intressen?
Är det verkligen nödvändigt, att vi ska ha en Amerikansk-Turkisk Nato-lobbyist, med dito vidhängande bimbo, som utrikesminister i Sverige?
Övertorneå den 12 juni 2011
Mikael Styrman
.
tisdag 7 juni 2011
Har SAAB och Ekfors samma bödel?
.
När SAAB tillsammans med den övriga bilindustrin klappade ihop på grund av finanskrisen var inte bilindustrin ensam om svårigheterna. Många, nästan alla andra branscher gjorde dem sällskap. För SAAB blev det extra besvärligt på grund av dess långa historia med svaga ägare och därav följande långa svit av förlustår.
Inget nytt AB Svenska Varv
Regeringen var klok nog att inse, att inte staten är någon lämplig ägare av förlustbringande bilindustrier. Det var naturligtvis långt ifrån självklart att inte AB Svenska Varv skulle få en efterträdare i form av AB Svenska Bil. Jag har således inga invändningar mot regeringens ställningstagande i den frågan.
Rulla SAAB förbi valet
Däremot har jag kraftfulla invändningar mot det spel som bedrivits kring SAAB. Jag menar att det måste vara uppenbart för var och en att regeringens avsikt inte varit att försöka rädda SAAB, vilket sannolikt bottnar i en respekt för vilka svårigheter som det kan vara förenat med. Avsikten har istället av allt att döma varit, att rulla SAAB-frågan framför sig till efter valet 2010, för att därefter låta SAAB dö sotdöden så snabbt som möjligt, så att inte frågan riskerar att förpesta nästa val. Alltihop beroende på den bland ledande politiker etablerade inställningen att folkets minne inte är längre än en hönas. Tricket blir således att hjälpa SAAB-fabriken förbi valet 2010 för att därefter se till att den går i konkurs så fort som möjligt. Helst även utan att regeringens roll i detta blir allt för tydlig för väljarna.
Sex miljarder i sjön för att behålla makten
I detta sammanhang har regeringen enligt min uppfattning ägnat sig åt ett djup ohederligt spel och fört väljarna bakom ljuset å det grövsta. Många svenskar, dock långt ifrån alla, skulle kunna acceptera att regeringen satte sprätt på sex miljarder skattekronor om följden blev en överlevande SAAB-fabrik i Sverige, eller ens ett seriöst försök att rädda SAAB-fabriken. Men hur många skulle acceptera att regeringen slösade bort sex miljarder skattekronor med enda syfte att sitta kvar vid makten? Jag är övertygad om att de flesta skulle finna det liktydigt med grovt maktmissbruk, dito förskingring och bedrägeri. Ändå är det av allt att döma just detta som förevarit i SAAB-affären.
Svenska väljare betalar
Det blir inte bättre av att regeringen ägnat sig åt avancerad mörkläggning genom att försöka dölja sin agenda för väljarna genom att ge sken av att pengarna inte kommer från de svenska skattebetalarna. Istället har upplägget varit sådant att mindre skarpa väljare bibringas uppfattningen att pengarna kommit från EIB - för många väljare liktydigt med någon diffus och oidentifierad farbror som utan annan rimlig förklaring än en godhjärtad och människovänlig inställning skickat sex miljarder till Sverige för att man ska kunna leka bilfabrik i Trollhättan förbi valet 2010. Men sanningen är naturligtvis att det är de svenska skattebetalarna som betalar eftersom Sverige borgar för lånen.
Mörkläggning av beslutsprocessen
Samtidigt för regeringen väljarna bakom ljuset genom att leka kurragömma med beslutsfattandet. Inga negativa beslut från regeringen, nä,nä. Regeringen är positiv till allt men det är EIB och GM som är besvärliga. I verkligheten lägger naturligtvis inte GM två strån i kors beträffande vad som händer med SAAB, bara man blir av med kvarnstenen om halsen som SAAB utvecklades till för GM:s räkning. Och att EIB i det här sammanhanget är regeringens flöjt torde vara lika självklart. Om Sveriges regering tycker att månen är en stor grön ost så kommer det att stå i alla SAAB-papper att EIB anser att månen är en stor grön ost.
Den som på ett synbarligen ganska skickligt men samtidigt fullständigt skrupelfritt sätt genomförde detta från regeringens sida var näringsminister Maud Olofssons statssekretare Jöran Hägglund. Eller är det rättare att säga torped?
Förutsägbart och stereotypt beteende
Vi brukar skoja om att staten ofta lider brist på kreativitet eller förmåga till nytänkande. När man upptäckte att det gick att bygga sågar med en viss storlek fyllde man åtminstone övre Norrland med sådana sågar - alla stöpta i samma form. När man lyckades med en rävfarm fyllde man åtminstone Norrland med rävfarmar. Det föreföll vara en strålande idé. Tidigare etablerade rävfarmar gick som tåget (inte det svenska tåget) eftersom de fick sälja avelsdjur till rävfarmare som kom igång senare. Så där höll det på några år tills det fanns rävfarmar i stort sett överallt. Då upphörde nyetableringen genom att det började komma ut skinn på marknaden från det allt större antalet etablerade farmare. Och naturligtvis gick skinnpriserna i botten. Nyetableringen upphörde och nästan alla pälsfarmare gick i konkurs. Det här pyramidspelet körde våra politiker och statstjänstemän även med hjortfarmar, strutsar m.m.
Handlingsmönstret går igen
Därför är det inte så konstigt att regeringen tillämpar samma metod mot Ekfors som mot SAAB. Förutsägbarheten går igen. För att skydda olika degenererade medlemmar i främst den gröna men förmodligen även den blå sekten lät man C-politikern Per-Ola Erikssons och de övriga OBOL-männens kumpan Sven-Erik Bucht koppla in olagliga och livsfarliga vägbelysningsanläggningar för att Sven-Erik Bucht hotade Maud Olofsson och Ola Alterå att han skulle blåsa i pipan annars. Det är klart att det inte skulle se bra ut några veckor före ett val om det kom fram att OBOL-utredningen hade stannat för att ledande politiker ingick i ligan och skattebetalarna betalade OBOL-männens uppehälle och blockerade brottsutredningen. Ett upplägg fullt i klass med CIA. Något har de lärt sig av allt tittande på TV-serier om Vita Huset. De är inte obildbara, våra politiker...
Det sovjetryska styrelseskicket
Efter Ryska Revolutionen tillsatte socialdemokraterna i det nybildade Sovjetunionen politiska kommissarier, politruker, på alla upptänkliga institutioner och på alla nivåer i samhället. Alla befattningshavare, även ringa sådana, hade sin egen politiska övervakare med sig. Det berodde på att socialdemokraterna i Sovjetunionen befarade att inte de tidigare tsarryska befattningshavarna skulle vara beredda att stjäla, mörda och slå ihjäl med rätt engagemang.
Det centersvenska styrelseskicket
Ibland, som med rävfarmarna till exempel, blir handlingsmönstret så lika från fall till fall för våra politiker och chefstjänstemän att man inte kan låta bli att dra på munnen. För en tid sedan ägnade sig regeringen åt flagrant ministerstyre. Man tvingade Vattenfall att anställa SAAB-bödeln Jöran Hägglund på en chefspost. E24 skrev:
”Hägglund blir ansvarig för vad bolaget kallar "public and regulatory affairs" och ska bidra till att förbättra Vattenfalls "förståelse av det politiska och legala ramverket", enligt ett pressmeddelande.”
Det är centerpolitisk nysvenska och betyder att nu vill inte Vattenfalls tjänstemän göra regeringens politiska smutsgöra så därför måste vi tillsätta en egen torped för ändamålet. För väljarna ser det ju bra ut. De tror att Jöran Hägglund ska hantera Vattenfalls äventyrligheter i Europa. Men så är dessvärre inte fallet. Cirkus Vattenfall snurrar vidare i Europa för det finns allt för många som drar fördel av det. Dock inte de svenska skattebetalarna. Hägglund ska istället hantera Maud Olofssons och Yvonne Fredrikssons övergrepp mot mig och Ekfors Kraft. En katastrof i vardande som är på väg att explodera i ansiktet på Maud Olofsson och den övriga regeringen.
Det har ju blivit något av Maud Olofssons signum att det ofta inte är så noga om det hon gör blir bra eller dåligt. Det enda som räknas är HUR DET SER UT i väljarnas ögon.
Goda och dåliga tecken
Nyss har moderaterna tagit över de statliga företagen av näringsminister Maud Olofsson. Det är inte så svårt att förstå att de ville göra det. Mycket talar dock för att moderaterna har ångrat sig bittert. Hade de anat vad Maud Olofsson och hennes ”allianspartners” ställt till med i hennes fögderi - och nu pratar jag inte om de övriga regeringspartierna - hade den rockaden med säkerhet blivit ogjord.
Att nu Maud Olofsson inkallat sin favorittorped, SAAB-bödeln Jöran Hägglund, innehåller både goda och dåliga tecken. Till de dåliga hör naturligtvis att hon går till väga så. Istället för att försöka ställa sina omdömeslösheter till rätta går hon på i ullstrumporna och tillsätter den dokumenterat samvetslöse Jöran Hägglund för att rädda korståget mot landets snart enda privata elverk. Till de goda hör att det verkar som om moderaterna åtminstone inte vill smutsa sina fingrar genom aktivt deltagande i Maud Olofsson socialiseringsexpedition. Till de goda hör att det antagligen betyder att inte Vattenfalls personal står i kö för göra detta smutsgöra vilket i så fall naturligtvis hedrar mina branschkollegor. Till de goda hör även att det betyder att näringsministern inte tror att den övriga personalen på näringsdepartementet är tillräckligt ohederlig och samvetslös för uppdraget. Så sträck på Er pojkar och flickor på näringsdepartementet. Näringsministern tror inte att Ni är tillräckligt lyhörda och ohederliga för uppdraget. Det är i så fall ett gott tecken. Det skulle med andra ord räcka med att byta ut Maud Olofsson och Jöran Hägglund för att rekorderligheten skulle förbättras påtagligt på näringsdepartementet...
Näringsminsterns uppgifter
Har landets Centerpartistiska näringsminister några andra uppgifter än att
- medverka vid uppskjutning av astronauter,
- inviga vindkraftsparker med familjär anknytning, som befriats från den prövningens skärseld som drabbar alla andra exploatörer i landet,
- få sjöfarten att stanna genom att hyra ut isbrytare svart,
- röra till tågtrafiken bortom allt förstånd,
- slå ihjäl svenska bilfabriker, till mångmiljardkostnader, för att sitta kvar vid makten,
- hålla eljuntan om ryggen i dess vanvettiga utsugning av svenska folket,
- förskingra de stora värdena inom alla Sveriges skattebetalares Vattenfall,
- slå ihjäl svenska småelverk genom att konfiskera deras intäkter och därefter söka dem i konkurs, enligt känd nazistisk modell från 1930-talets Tyskland,
- plundra svenska skogsägare som inte är aktiva centerpartister, enligt samma modell,
- utöva otillbörliga påtryckningar mot politiska skattedomstolar för att skinna småföretagare och få dem otillbörligt satta i politiskt fängelse?
Om inte, känns det ju som att hon är ganska färdig med sina uppgifter nu och bör börja tänka på sitt eftermäle. Ifall hon inte har förstånd att göra något åt saken själv, är det den svenska statsministern som har att anställa och avskeda ministrar. Därför kan den närmaste tidens händelseutveckling komma att visa om näringsministerns allt mer omoraliska beteende och allt påtagligare fördunklade omdöme har haft och har statsministerns stöd. Vilken är den svenska regeringens moraliska status?
Hade vi nu varit i USA skulle Ola Alterå hämtats hem från Afrika i rödaste rappet för offentliga utskottsförhör om vad som utspelade sig i regeringskansliet månaderna före valet 2010. Men vår politiska opposition har nog ännu inte gjort sitt sorgearbete och känner sig nog ännu allt för befryndad med de korrumperade krafterna för att kunna utföra något trovärdigt oppositionsarbete. Rätta mig om jag har fel. Och det är klart, vad har de att vara missnöjda med om den företagsvänliga borgerliga regeringen socialiserar av hjärtats lust med gamla Sovjetryska, eller om man så vill Nazistiska metoder?
Övertorneå den 7 juni 2011
Mikael Styrman
.
När SAAB tillsammans med den övriga bilindustrin klappade ihop på grund av finanskrisen var inte bilindustrin ensam om svårigheterna. Många, nästan alla andra branscher gjorde dem sällskap. För SAAB blev det extra besvärligt på grund av dess långa historia med svaga ägare och därav följande långa svit av förlustår.
Inget nytt AB Svenska Varv
Regeringen var klok nog att inse, att inte staten är någon lämplig ägare av förlustbringande bilindustrier. Det var naturligtvis långt ifrån självklart att inte AB Svenska Varv skulle få en efterträdare i form av AB Svenska Bil. Jag har således inga invändningar mot regeringens ställningstagande i den frågan.
Rulla SAAB förbi valet
Däremot har jag kraftfulla invändningar mot det spel som bedrivits kring SAAB. Jag menar att det måste vara uppenbart för var och en att regeringens avsikt inte varit att försöka rädda SAAB, vilket sannolikt bottnar i en respekt för vilka svårigheter som det kan vara förenat med. Avsikten har istället av allt att döma varit, att rulla SAAB-frågan framför sig till efter valet 2010, för att därefter låta SAAB dö sotdöden så snabbt som möjligt, så att inte frågan riskerar att förpesta nästa val. Alltihop beroende på den bland ledande politiker etablerade inställningen att folkets minne inte är längre än en hönas. Tricket blir således att hjälpa SAAB-fabriken förbi valet 2010 för att därefter se till att den går i konkurs så fort som möjligt. Helst även utan att regeringens roll i detta blir allt för tydlig för väljarna.
Sex miljarder i sjön för att behålla makten
I detta sammanhang har regeringen enligt min uppfattning ägnat sig åt ett djup ohederligt spel och fört väljarna bakom ljuset å det grövsta. Många svenskar, dock långt ifrån alla, skulle kunna acceptera att regeringen satte sprätt på sex miljarder skattekronor om följden blev en överlevande SAAB-fabrik i Sverige, eller ens ett seriöst försök att rädda SAAB-fabriken. Men hur många skulle acceptera att regeringen slösade bort sex miljarder skattekronor med enda syfte att sitta kvar vid makten? Jag är övertygad om att de flesta skulle finna det liktydigt med grovt maktmissbruk, dito förskingring och bedrägeri. Ändå är det av allt att döma just detta som förevarit i SAAB-affären.
Svenska väljare betalar
Det blir inte bättre av att regeringen ägnat sig åt avancerad mörkläggning genom att försöka dölja sin agenda för väljarna genom att ge sken av att pengarna inte kommer från de svenska skattebetalarna. Istället har upplägget varit sådant att mindre skarpa väljare bibringas uppfattningen att pengarna kommit från EIB - för många väljare liktydigt med någon diffus och oidentifierad farbror som utan annan rimlig förklaring än en godhjärtad och människovänlig inställning skickat sex miljarder till Sverige för att man ska kunna leka bilfabrik i Trollhättan förbi valet 2010. Men sanningen är naturligtvis att det är de svenska skattebetalarna som betalar eftersom Sverige borgar för lånen.
Mörkläggning av beslutsprocessen
Samtidigt för regeringen väljarna bakom ljuset genom att leka kurragömma med beslutsfattandet. Inga negativa beslut från regeringen, nä,nä. Regeringen är positiv till allt men det är EIB och GM som är besvärliga. I verkligheten lägger naturligtvis inte GM två strån i kors beträffande vad som händer med SAAB, bara man blir av med kvarnstenen om halsen som SAAB utvecklades till för GM:s räkning. Och att EIB i det här sammanhanget är regeringens flöjt torde vara lika självklart. Om Sveriges regering tycker att månen är en stor grön ost så kommer det att stå i alla SAAB-papper att EIB anser att månen är en stor grön ost.
Den som på ett synbarligen ganska skickligt men samtidigt fullständigt skrupelfritt sätt genomförde detta från regeringens sida var näringsminister Maud Olofssons statssekretare Jöran Hägglund. Eller är det rättare att säga torped?
Förutsägbart och stereotypt beteende
Vi brukar skoja om att staten ofta lider brist på kreativitet eller förmåga till nytänkande. När man upptäckte att det gick att bygga sågar med en viss storlek fyllde man åtminstone övre Norrland med sådana sågar - alla stöpta i samma form. När man lyckades med en rävfarm fyllde man åtminstone Norrland med rävfarmar. Det föreföll vara en strålande idé. Tidigare etablerade rävfarmar gick som tåget (inte det svenska tåget) eftersom de fick sälja avelsdjur till rävfarmare som kom igång senare. Så där höll det på några år tills det fanns rävfarmar i stort sett överallt. Då upphörde nyetableringen genom att det började komma ut skinn på marknaden från det allt större antalet etablerade farmare. Och naturligtvis gick skinnpriserna i botten. Nyetableringen upphörde och nästan alla pälsfarmare gick i konkurs. Det här pyramidspelet körde våra politiker och statstjänstemän även med hjortfarmar, strutsar m.m.
Handlingsmönstret går igen
Därför är det inte så konstigt att regeringen tillämpar samma metod mot Ekfors som mot SAAB. Förutsägbarheten går igen. För att skydda olika degenererade medlemmar i främst den gröna men förmodligen även den blå sekten lät man C-politikern Per-Ola Erikssons och de övriga OBOL-männens kumpan Sven-Erik Bucht koppla in olagliga och livsfarliga vägbelysningsanläggningar för att Sven-Erik Bucht hotade Maud Olofsson och Ola Alterå att han skulle blåsa i pipan annars. Det är klart att det inte skulle se bra ut några veckor före ett val om det kom fram att OBOL-utredningen hade stannat för att ledande politiker ingick i ligan och skattebetalarna betalade OBOL-männens uppehälle och blockerade brottsutredningen. Ett upplägg fullt i klass med CIA. Något har de lärt sig av allt tittande på TV-serier om Vita Huset. De är inte obildbara, våra politiker...
Det sovjetryska styrelseskicket
Efter Ryska Revolutionen tillsatte socialdemokraterna i det nybildade Sovjetunionen politiska kommissarier, politruker, på alla upptänkliga institutioner och på alla nivåer i samhället. Alla befattningshavare, även ringa sådana, hade sin egen politiska övervakare med sig. Det berodde på att socialdemokraterna i Sovjetunionen befarade att inte de tidigare tsarryska befattningshavarna skulle vara beredda att stjäla, mörda och slå ihjäl med rätt engagemang.
Det centersvenska styrelseskicket
Ibland, som med rävfarmarna till exempel, blir handlingsmönstret så lika från fall till fall för våra politiker och chefstjänstemän att man inte kan låta bli att dra på munnen. För en tid sedan ägnade sig regeringen åt flagrant ministerstyre. Man tvingade Vattenfall att anställa SAAB-bödeln Jöran Hägglund på en chefspost. E24 skrev:
”Hägglund blir ansvarig för vad bolaget kallar "public and regulatory affairs" och ska bidra till att förbättra Vattenfalls "förståelse av det politiska och legala ramverket", enligt ett pressmeddelande.”
Det är centerpolitisk nysvenska och betyder att nu vill inte Vattenfalls tjänstemän göra regeringens politiska smutsgöra så därför måste vi tillsätta en egen torped för ändamålet. För väljarna ser det ju bra ut. De tror att Jöran Hägglund ska hantera Vattenfalls äventyrligheter i Europa. Men så är dessvärre inte fallet. Cirkus Vattenfall snurrar vidare i Europa för det finns allt för många som drar fördel av det. Dock inte de svenska skattebetalarna. Hägglund ska istället hantera Maud Olofssons och Yvonne Fredrikssons övergrepp mot mig och Ekfors Kraft. En katastrof i vardande som är på väg att explodera i ansiktet på Maud Olofsson och den övriga regeringen.
Det har ju blivit något av Maud Olofssons signum att det ofta inte är så noga om det hon gör blir bra eller dåligt. Det enda som räknas är HUR DET SER UT i väljarnas ögon.
Goda och dåliga tecken
Nyss har moderaterna tagit över de statliga företagen av näringsminister Maud Olofsson. Det är inte så svårt att förstå att de ville göra det. Mycket talar dock för att moderaterna har ångrat sig bittert. Hade de anat vad Maud Olofsson och hennes ”allianspartners” ställt till med i hennes fögderi - och nu pratar jag inte om de övriga regeringspartierna - hade den rockaden med säkerhet blivit ogjord.
Att nu Maud Olofsson inkallat sin favorittorped, SAAB-bödeln Jöran Hägglund, innehåller både goda och dåliga tecken. Till de dåliga hör naturligtvis att hon går till väga så. Istället för att försöka ställa sina omdömeslösheter till rätta går hon på i ullstrumporna och tillsätter den dokumenterat samvetslöse Jöran Hägglund för att rädda korståget mot landets snart enda privata elverk. Till de goda hör att det verkar som om moderaterna åtminstone inte vill smutsa sina fingrar genom aktivt deltagande i Maud Olofsson socialiseringsexpedition. Till de goda hör att det antagligen betyder att inte Vattenfalls personal står i kö för göra detta smutsgöra vilket i så fall naturligtvis hedrar mina branschkollegor. Till de goda hör även att det betyder att näringsministern inte tror att den övriga personalen på näringsdepartementet är tillräckligt ohederlig och samvetslös för uppdraget. Så sträck på Er pojkar och flickor på näringsdepartementet. Näringsministern tror inte att Ni är tillräckligt lyhörda och ohederliga för uppdraget. Det är i så fall ett gott tecken. Det skulle med andra ord räcka med att byta ut Maud Olofsson och Jöran Hägglund för att rekorderligheten skulle förbättras påtagligt på näringsdepartementet...
Näringsminsterns uppgifter
Har landets Centerpartistiska näringsminister några andra uppgifter än att
- medverka vid uppskjutning av astronauter,
- inviga vindkraftsparker med familjär anknytning, som befriats från den prövningens skärseld som drabbar alla andra exploatörer i landet,
- få sjöfarten att stanna genom att hyra ut isbrytare svart,
- röra till tågtrafiken bortom allt förstånd,
- slå ihjäl svenska bilfabriker, till mångmiljardkostnader, för att sitta kvar vid makten,
- hålla eljuntan om ryggen i dess vanvettiga utsugning av svenska folket,
- förskingra de stora värdena inom alla Sveriges skattebetalares Vattenfall,
- slå ihjäl svenska småelverk genom att konfiskera deras intäkter och därefter söka dem i konkurs, enligt känd nazistisk modell från 1930-talets Tyskland,
- plundra svenska skogsägare som inte är aktiva centerpartister, enligt samma modell,
- utöva otillbörliga påtryckningar mot politiska skattedomstolar för att skinna småföretagare och få dem otillbörligt satta i politiskt fängelse?
Om inte, känns det ju som att hon är ganska färdig med sina uppgifter nu och bör börja tänka på sitt eftermäle. Ifall hon inte har förstånd att göra något åt saken själv, är det den svenska statsministern som har att anställa och avskeda ministrar. Därför kan den närmaste tidens händelseutveckling komma att visa om näringsministerns allt mer omoraliska beteende och allt påtagligare fördunklade omdöme har haft och har statsministerns stöd. Vilken är den svenska regeringens moraliska status?
Hade vi nu varit i USA skulle Ola Alterå hämtats hem från Afrika i rödaste rappet för offentliga utskottsförhör om vad som utspelade sig i regeringskansliet månaderna före valet 2010. Men vår politiska opposition har nog ännu inte gjort sitt sorgearbete och känner sig nog ännu allt för befryndad med de korrumperade krafterna för att kunna utföra något trovärdigt oppositionsarbete. Rätta mig om jag har fel. Och det är klart, vad har de att vara missnöjda med om den företagsvänliga borgerliga regeringen socialiserar av hjärtats lust med gamla Sovjetryska, eller om man så vill Nazistiska metoder?
Övertorneå den 7 juni 2011
Mikael Styrman
.
torsdag 2 juni 2011
Nya bakteriestammar - och gamla botemedel
.
Enligt dagens TV-nyheter orsakas EHEC-utbrottet i Tyskland som även kräver svenska dödsoffer av nya aggressivare muterade bakteriestammar. Det är säkert så. Nästan lika säkert är att det skulle gå att skydda allmänheten ganska bra mot sådana utbrott om de som hanterar livsmedel tvättar sig om händerna och inte spolar bajsvatten på maten.
Vilket blir Sveriges motdrag? - Vaccinera hela folket mot någon äldre ofarlig form av EHEC med ett snabbt framtaget, oprövat men svindyrt och livsfarligt vaccin som ger bra kickback?
Övertorneå den 2 juni 2011
Mikael Styrman
.
Enligt dagens TV-nyheter orsakas EHEC-utbrottet i Tyskland som även kräver svenska dödsoffer av nya aggressivare muterade bakteriestammar. Det är säkert så. Nästan lika säkert är att det skulle gå att skydda allmänheten ganska bra mot sådana utbrott om de som hanterar livsmedel tvättar sig om händerna och inte spolar bajsvatten på maten.
Vilket blir Sveriges motdrag? - Vaccinera hela folket mot någon äldre ofarlig form av EHEC med ett snabbt framtaget, oprövat men svindyrt och livsfarligt vaccin som ger bra kickback?
Övertorneå den 2 juni 2011
Mikael Styrman
.
onsdag 1 juni 2011
Apropå EHEC-epidemin
.
Att döma av uppgifter i media tycks man ha svårigheter att lokalisera smittkällan i Tyskland. Från att ha misstänkt odlare i Spanien, med förmodad färskvattenbrist(?), är man numera tveksam tycks det av rapporteringen.
Det skulle vara intressant att se hur sjukdomsfallen fördelar sig geografiskt på en grafik. Hur omfattande är nätverket? Ett exportland? En importör? En grossist? Eller en stad eller bara en större butik som, sig själv ovetande, oavsiktligt duschar lortvatten över grönsaksdisken på sätt som är vanligt numera för att grönsakerna ska se fräscha ut?
Övertorneå den 1 juni 2011
Mikael Styrman
.
Att döma av uppgifter i media tycks man ha svårigheter att lokalisera smittkällan i Tyskland. Från att ha misstänkt odlare i Spanien, med förmodad färskvattenbrist(?), är man numera tveksam tycks det av rapporteringen.
Det skulle vara intressant att se hur sjukdomsfallen fördelar sig geografiskt på en grafik. Hur omfattande är nätverket? Ett exportland? En importör? En grossist? Eller en stad eller bara en större butik som, sig själv ovetande, oavsiktligt duschar lortvatten över grönsaksdisken på sätt som är vanligt numera för att grönsakerna ska se fräscha ut?
Övertorneå den 1 juni 2011
Mikael Styrman
.
Den svenska kungen
.
Ofta när man läser tidningar eller följer med i media, och särskilt när det blir tydliga ”drev”, finns det anledning att fråga sig: Varför står det här? Varför står det nu? Vem drar nytta av det här?
Många gånger används media, ibland sig själva ovetande men ofta med medias goda minne, till att lägga ut rökridåer ägnade att skymma andra känsligare eller viktigare frågor. Det är inte utan att det senaste drevet mot kungen är en sådan ickefråga som media sysselsätter sig med för att slippa hålla på med något riktigt. Så det vi bör fråga oss är vad som händer i bakgrunden och som spindoktorerna får media att tiga om? Vad är det egentligen som pågår i politiken just nu?
Trots allt är ju inte kungafrågan varken särskilt viktig eller brådskande. Sveriges Riksdag har sedan länge förvandlat kungen till en attrapp med ceremoniella och representativa sysslor. Det kan vara svårt för en vanlig medborgare att bedöma nyttan av dessa sysslor men det omfattande koppel av mutande affärsmän som åtföljer kungen på alla utlandsresor tycks värdera kungasymbolens insatser.
Att media lägger ned så mycket krut på att hålla på och snuska sig i kungens privatliv är både oförskämt mot kungen och mot folket. Det kan säkert finnas pikanta detaljer i en uttråkad monarks privatliv som man kan vältra sig i men det är normalt ingenting som angår oss. Det är en privat fråga, en fråga mellan man och hustru och inom familjen.
Oavsett vad kungen uträttar och vad han eventuellt har kapacitet för tycks hans eller kungasymbolens existens uppskattas av breda folklager. Och en sak är viktig att komma ihåg. Låtsasmonarki eller ej - om inte vi hade monarki skulle vi välja president med några års mellanrum. Skulle det bli bättre? Jag är inte övertygad om det. Spåren förskräcker.
”Vi” har tidigare lyckats välja Pol Pot-kramaren Birgitta Dahl till riksdagens talman. Talmannen har övertagit många viktigare sysslor av kungasymbolen. Och vi har haft en talman som lämnat Pol Pot sitt oreserverade stöd i utrotandet av minst 2,2 miljoner Kambodjaner. Och ingen, inte s-partiet, och inte heller andra har fördömt eller förskjutit henne för det.
Ett annat exempel är katastrofparasiten och förre folkpartiledaren tillika socialministern(!) Bengt Westerberg, som framlevt sina äldre dagar på världens nödlidandes bekostnad och som nu försörjs av regeringen med välavlönade nonsensuppgifter, beslutade av sina kompisar men bekostade av skattebetalarna. Inte heller han har således belönats på ett hedervärt sätt för sina bedrifter i Röda Korset.
Om vi inte hade kungen skulle säkert Birgitta Dahl- och Bengt Westerberg-typerna gå över lik med några års mellanrum för att komma fram till presidentämbetets köttgrytor. Den nyttan gör faktiskt kungen. Han håller borta det värsta avskrapet. I övrigt är det med kungen som med idrotten - svansen är värst!
Så kungen, sluta spela media i händerna genom att lämna illa övertänkta mediaintervjuer i privata angelägenheter och håll ut! Heja kungen!
Och media - skriv nu om det som spindoktorerna bett Er att inte skriva om, era geléhallonsryggar.
Övertorneå den 1 juni 2011
Mikael Styrman
.
Ofta när man läser tidningar eller följer med i media, och särskilt när det blir tydliga ”drev”, finns det anledning att fråga sig: Varför står det här? Varför står det nu? Vem drar nytta av det här?
Många gånger används media, ibland sig själva ovetande men ofta med medias goda minne, till att lägga ut rökridåer ägnade att skymma andra känsligare eller viktigare frågor. Det är inte utan att det senaste drevet mot kungen är en sådan ickefråga som media sysselsätter sig med för att slippa hålla på med något riktigt. Så det vi bör fråga oss är vad som händer i bakgrunden och som spindoktorerna får media att tiga om? Vad är det egentligen som pågår i politiken just nu?
Trots allt är ju inte kungafrågan varken särskilt viktig eller brådskande. Sveriges Riksdag har sedan länge förvandlat kungen till en attrapp med ceremoniella och representativa sysslor. Det kan vara svårt för en vanlig medborgare att bedöma nyttan av dessa sysslor men det omfattande koppel av mutande affärsmän som åtföljer kungen på alla utlandsresor tycks värdera kungasymbolens insatser.
Att media lägger ned så mycket krut på att hålla på och snuska sig i kungens privatliv är både oförskämt mot kungen och mot folket. Det kan säkert finnas pikanta detaljer i en uttråkad monarks privatliv som man kan vältra sig i men det är normalt ingenting som angår oss. Det är en privat fråga, en fråga mellan man och hustru och inom familjen.
Oavsett vad kungen uträttar och vad han eventuellt har kapacitet för tycks hans eller kungasymbolens existens uppskattas av breda folklager. Och en sak är viktig att komma ihåg. Låtsasmonarki eller ej - om inte vi hade monarki skulle vi välja president med några års mellanrum. Skulle det bli bättre? Jag är inte övertygad om det. Spåren förskräcker.
”Vi” har tidigare lyckats välja Pol Pot-kramaren Birgitta Dahl till riksdagens talman. Talmannen har övertagit många viktigare sysslor av kungasymbolen. Och vi har haft en talman som lämnat Pol Pot sitt oreserverade stöd i utrotandet av minst 2,2 miljoner Kambodjaner. Och ingen, inte s-partiet, och inte heller andra har fördömt eller förskjutit henne för det.
Ett annat exempel är katastrofparasiten och förre folkpartiledaren tillika socialministern(!) Bengt Westerberg, som framlevt sina äldre dagar på världens nödlidandes bekostnad och som nu försörjs av regeringen med välavlönade nonsensuppgifter, beslutade av sina kompisar men bekostade av skattebetalarna. Inte heller han har således belönats på ett hedervärt sätt för sina bedrifter i Röda Korset.
Om vi inte hade kungen skulle säkert Birgitta Dahl- och Bengt Westerberg-typerna gå över lik med några års mellanrum för att komma fram till presidentämbetets köttgrytor. Den nyttan gör faktiskt kungen. Han håller borta det värsta avskrapet. I övrigt är det med kungen som med idrotten - svansen är värst!
Så kungen, sluta spela media i händerna genom att lämna illa övertänkta mediaintervjuer i privata angelägenheter och håll ut! Heja kungen!
Och media - skriv nu om det som spindoktorerna bett Er att inte skriva om, era geléhallonsryggar.
Övertorneå den 1 juni 2011
Mikael Styrman
.
Praktiska ID-kort?
.
Enligt uppgifter i media ska man från och med idag, onsdag, börja utfärda ID-kort i olika färger i Finland. En färg för finnar, en annan färg för utlänningar. Det anses praktiskt. Men jag har inte sett att det har framkommit varför det är praktiskt. Vilka praktiska problem är det som ska lösas genom att utlänningars ID-kort ska ha en avvikande färg? I vilka vardagliga situationer ska omgivningens hantering av dem och deras ärenden vara beroende av om de är utlänningar eller inte? För vilka frågor i umgänget med utlänningar eller finnar måste man veta om de är det ena eller det andra och med sådan snabbhet att det inte finns möjlighet att klara ut det på annat sätt?
Ett annat sätt än olikfärgade ID-kort kan vara att bestämma att utlänningar ska ha ett särskilt kännetecken på rocken. Den metoden har ju provats tidigare, med ”framgång”. Då var det Davidstjärnor på rocken. Riktigt alla dumheter som någon kommer på behöver ju inte genomföras även om de går att genomföra, och även om det går att finna argument för dem.
Övertorneå den 1 juni 2011
Mikael Styrman
.
Enligt uppgifter i media ska man från och med idag, onsdag, börja utfärda ID-kort i olika färger i Finland. En färg för finnar, en annan färg för utlänningar. Det anses praktiskt. Men jag har inte sett att det har framkommit varför det är praktiskt. Vilka praktiska problem är det som ska lösas genom att utlänningars ID-kort ska ha en avvikande färg? I vilka vardagliga situationer ska omgivningens hantering av dem och deras ärenden vara beroende av om de är utlänningar eller inte? För vilka frågor i umgänget med utlänningar eller finnar måste man veta om de är det ena eller det andra och med sådan snabbhet att det inte finns möjlighet att klara ut det på annat sätt?
Ett annat sätt än olikfärgade ID-kort kan vara att bestämma att utlänningar ska ha ett särskilt kännetecken på rocken. Den metoden har ju provats tidigare, med ”framgång”. Då var det Davidstjärnor på rocken. Riktigt alla dumheter som någon kommer på behöver ju inte genomföras även om de går att genomföra, och även om det går att finna argument för dem.
Övertorneå den 1 juni 2011
Mikael Styrman
.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)