.
(Svar till signaturen Heffas kommentar till bloggen ”Operationen lyckades - patienten dog!”)
Det är ju så att hela tvångsförvaltningslagen skrevs för att möjliggöra en konfiskation av Ekfors nät och för att det skulle se lagligt ut. Det kanske mest intressanta är att det skedde under sossetiden, men med borgerligt stöd. Sedan har lagen vässats några gånger under den borgerliga tiden(!). Så det är ganska långt mellan de värderingar som många politiker säger sig ha inför sina väljare å den ena sidan och vad de gör i verkligheten å den andra sidan.
Jag menar nog att det länge har varit uppenbart att våra politiker är mer befryndade med varandra än med sina respektive väljargrupper. Vart fjärde år ömmar de för väljarna ett halvår. Sedan roffar de åt sig - tillsammans - i tre och ett halvt år.
Tvångsförvaltaren debiterade kunderna efter bästa förmåga tillsammans med banditerna på Reilers Ingenjörsbyrå (det svenska IG Farben) men det blev mest svammel - ingenting stämde. Men det gjorde ingenting. Syftet var ju att skapa osäkerhet och se till att kunderna inte betalade till oss. Sedan behöll de alla pengarna de fick.
Det var ju ganska väntat eftersom man valde en misslyckad advokat, Johan Gullesjö, som inte hade lyckats försörja sig i Skellefteå och därför öppnat filial i Stockholm. Han behövde förvaltararvodet och var förmodligen beredd att göra vilka skurkstreck som helst för att få det.
Han har varit tvångsförvaltare i nio månader men har ännu inte varit till Övertorneå.
Det är klart att syftet var att se till att vi inte skulle kunna få några intäkter. Och det är väl lika klart att de roffar åt sig efter förmåga av våra pengar. Och därmed av elabonnenternas pengar. Det ger sämre elnät och högre kostnader för kunderna, naturligtvis. Det har vi ju sett redan av tidigare tvångsförvaltningar som gav kraftigt höjda kostnader men ingenting tillbaka.
Jag kan ju förstå hur banditerna resonerar. De har ju en tydlig vinning av detta och agerar utifrån sina utgångspunkter rationellt. Men hur i all världen har kunderna resonerat?
Men det mest nedslående är nog beskedet som det här skickar ut om tillståndet i landet - från regeringen och nedåt. Säkert vet många redan hur det är ställt men många vet nog inte eller orkar inte med att ta till sig hur illa det är.
Hur, och när, och varför blev lyckolandet Sverige som internationellt framställdes som Utopia förvandlat till en förbrytarstat som övertogs av den organiserade brottsligheten? Ett land där den organiserade brottsligheten blev ett med staten. Och vad kan vi dra för slutsatser om den framtida utvecklingen för Sverige och svenskarna av detta?
Övertorneå den 30 juni 2011
Mikael Styrman
.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Den som gapar över mycket mister ofta hela stycket......
Så sant...så sant.
Hoppas att det gamla talesättet bär syn för sägen.
Skicka en kommentar