Allmän förbrödring

.
Så har vi åter bjudits på den årliga demonstrationen av den offentliga sektorns fortgående och accelererande förfall ned i djupaste korruption och brottslighet. I numera vanlig och skamlös ordning har politiker, tjänstemän, lobbyister och journalister åter samlats i Almedalen på Gotland för inbördes beundran och för att betyga varandra sin lojalitet. Almedalsveckan syftar till allmän förbrödring och teambildning. Och rapporteringen är i etablerad ordning både förskönad och tillrättalagd, av de flesta journalister.

På skattebetalarnas bekostnad minglar man runt på betald semester. Inte sällan sker det i avspänd småfylla, på betald arbetstid och på span efter kvällens nyp. Under drygt en veckas tid knyter man lojalitetens band och skaffar sig nya värdefulla kontakter. Det är den svenska varianten av demokrati. Den är förbjuden i alla demokratiska och okorrumperade länder och system. Men i Sverige äter, dricker och kopulerar man på skattebetalarnas bekostnad, i syfte att uttrycka sin inbördes beundran och befästa och betyga sin inbördes pålitlighet.

Teambildningen syftar till att befästa att det är ”vi”, det vill säga ”man får inte vara dum-typerna”, mot ”dom”, ”de dumma skattebetalarna som vi har rätt att klå”, som teambildningen gäller. Det är det som numera är Almedalsveckans själ.

Inför årets korruptionsshow ökades antalet tillstånd för utdelning av sprit gratis för skattepengar med 33 %. Förra året ökade de med 24 %. Så kursen mot en skamlös och allomfattande korruption ligger spikrakt utlagd.

Ett otal svenska myndigheter slösar bort sina anslag på att dela ut sprit och reklamgåvor för att få sina anslag ökade ytterligare. Som om det var deras uppgift att använda skattepengar till lobbyverksamhet gentemot de som enligt lagen ska bestämma över deras medelstilldelning. Nog är det svårt att ta en regering på allvar som är så svag att den accepterar ett sådant beteende. Men den som har något innanför pannbenet ser naturligtvis den inneboende motsättningen i att skattemedel används för sådan otillbörlig påverkan av beslutsfattare och media. Men väldigt många politiker, tjänstemän och journalister är så korrumperade att de inte ser det, eller inte vågar och därför väljer att inte se det.

Vi som röstade på alliansen för att få stopp på det förfall och den tilltagande oduglighet som präglade nationalsocialdemokratins styre har istället av alliansregeringen belönats med ett accelererande förfall. Ett totalt moraliskt sammanbrott verkar pågå som allt mer för tankarna till Sodom och Gomorra.

Synen på Almedalen och den grova kriminalitet som hela sammankomsten innebär klyver tydligen den svenska journalistkåren. En del journalister är obekväma med att besöka Almedalen och skaffa sig maximala personliga fördelar av det korrumperade systemet. De verkar inte ha några problem med att förstå vad beteendet innebär och de tycks ha haft föräldrar som har gett dem en fostran och moralisk vägledning, som förbjuder dem att delta i spektaklet i syfte att sko sig själva.

Andra säger sig rent av vara stolta över att vara med och sko sig. De tycks väl införstådda med sitt hedersuppdrag att för folkets räkning kritiskt bevaka och rapportera om hur maktutövningen och hur hanteringen av skattebetalarnas pengar sker. Men landets ledande journalistelit verkar tolka sitt uppdrag så att ”granskningen” ska bestå i att de tillhandahåller avsugningar av makteliten.

Det finns dock på sikt en poäng med det som vi kan iaktta i Almedalen. När utbredd demoralisering av samhällssystemet, tjuvaktighet, korruption och oduglighet resulterade i de franska och ryska revolutionerna var det personlig kännedom som avgjorde vem som blev giljotinerad respektive skjuten med nackskott eller deporterad till Sibirien. Men tack vare Almedalskulturen har svenskarna Se & Hör samt tidningarnas mingelreportage att tillgå vilka tillhandahåller en korruptionens medlemsmatrikel nästa gång något liknande blir aktuellt.

- Nya tider, nya seder!

Gulag-Kolmården måndag den 9 juli 2012
Mikael Styrman
.