tisdag 25 mars 2014

MH370 - Klart men oklart

.
Igår gick Malysiska regeringen ut och deklarerade att man nu tror att det är klarlagt att MH370 störtade i södra Indiska Oceanen och att ingen överlevde.

Det är rätt anmärkningsvärt att man går ut med den uppgiften. Man har trott det länge. De flesta officiella institutioner tycks ha trott det, eller åtminstone ha låtsats tro det. I sexton dagar har man med världens samlade övervakningsresurser sökt efter ett stort trafikplan men utan att hitta det. Signalspår fanns, men det syntes råda stor osäkerhet om hur de skulle tolkas.

Vad var det som hade hänt och som gjorde det möjligt att gå ut och tala om för oroliga anhöriga att deras närstående troligen har dött? Att de troligen har dött visste ju alla sedan tidigare. Det var bekräftelsen som saknades. Och den kom nu. En bekräftelse på att man nu TROR att de har dött, som tidigare.

Det som fanns var en ny analys av satellitdata. Aldrig tidigare använd. Och denna aldrig tidigare använda analysmetoden ansågs plötsligt så tillförlitlig och utprovad att man kunde gå ut med beskedet till de anhöriga - beskedet om att man inte vet, men tror.

Det som snarare hade hänt, bakom kulisserna, och som tvingade ut malaysierna på banan, var all världens politikers och stasidilletanters ångest över att HELA VÄRLDEN kunde följa hur de alla tusentals miljarder till integritetskränkande övervakning och James Bond-leksaker till trots man ändå kunde man inte följa ett helt stort trafikflygplan eller ta reda på vart det tagit vägen.

De stora grabbarna stod med byxorna nere och en hel värld hade börjat skratta åt dem, och håna dem - den sorgliga bakgrunden till trots. Och nu kunde en hel värld följa hur de inte heller kommer att kunna följa nästa plan som försvinner nattetid. All världens stasifunktionärer och deras påhejande politiker framstod som fåntrattar. Detta måste helt enkelt få ett slut.

Det var det som fick malaysierna att gå ut med att man nu, efter sexton dygn, tror att planet har störtat.

Mutholm tisdag den 25 mars 2014
Mikael Styrman

.

söndag 23 mars 2014

Uppstädning av Indiska Oceanen?

.
Allt fler rapporter kommer in från satellitspaningarna efter det försvunna malaysiska planet MH370.

Än så länge obestämbara bitar hittas, vilka kan vara delar av MH370. Men de kan lika gärna komma från exempelvis tsunamin vid Fukushima, eller någon annanstans ifrån. Haven är fulla av sopor efter människans och industrins stordåd. I Stilla Havet cirkulerar ett sopområde stort som Texas. Så illa börjar det vara med dystopin ”den västerländska civilisationen” att det ligger så mycket skit i haven att man inte längre kan hitta ett försvunnet trafikflygplan, all världens tekniska hjälpmedel till trots.

Det framgår inte av rapporteringen om man lokaliserar spillrorna och plockar upp dem eller om man bara åker runt och tittar på dem. Förmodligen det senare. Det är ett mänskligt beteende. Och det blir väl tillväxten som ledande maffiarepresentanter går runt och väntar på - likt småbarn väntande på jultomten - som ska lösa problemet med nedsvinandet av haven - också?

Den väntande tillväxten ska för övrigt också lösa problemen med framtidens resursbrist, med överbefolkning och livsmedelbrist, människans utrotande av andra livsformer, arbetslösheten med mera. Tillväxten kommer att få mycket att göra.

Fortfarande tyder det mesta på att planet blev kapat av mutkolvar - de ”köpta” piloterna. Ett slags den stora världens Alf Simu och Robert Enbuske. (De två, som det visade sig, kriminella linjemontörer som mutades av den svenska statsbrottsligheten att lämna ifrån sig Ekfors nycklar till maffians hantlangare.) Större sammanhang, större värden, större statsbrottslighet, men samma kriminalitet. Men eftersom man av allt att döma inte vågar utreda det som skulle kunna kallas CIA-spåret kring MH370 så får man väl sysselsätta sig med att utreda något annat. Huvudsaken att man gör något så att inte allmänheten inser att man inte vågar leta efter planet någon annanstans än bort mot Sydpolen.

Emellanåt presenteras diffusa uppgifter om satellitspår och signaler men utan begriplig redogörelse för vem som plockat upp dem och varför de pekar i någon viss riktning, om det alls pekar någonstans. Ingen utom de som var med på planet och eventuellt var inblandade i en kapning av planet kan naturligtvis ännu veta vad som verkligen hände. Men nog förefaller det åtminstone för en utomstående som om efterforskningarna just nu är inriktade på att utreda villospår för att inte behöva närma sig en allt för farlig verklighet.

Mutholm söndag den 23 mars 2014
Mikael Styrman
.

torsdag 20 mars 2014

Satellitsignalerna kommer och går

.
En försvårande omständighet för den som försöker analysera eller förstå vad som kan ha hänt med det malaysiska flygplanet MH370 är att det återkommande presenteras nya teorier i media om vad som hänt planet. Alla rör sig i området runt Indiska Oceanen och alla är understödda av satellitsignaler. Ett mycket märkligt förhållande om utgångspunkten är att den mediala rapporteringen är sanningssökande.

Antingen finns det signaler som visar någonting. Eller så finns det signaler som inte visar någonting begripligt. Men det kan inte finnas signaler som visar än det ena och än det andra. Av rapporteringen hittills får man närmast intrycket att planet ännu flyger omkring i området och skickar vilseledande signaler. Allting andas desinformation lång väg.

Mutholm torsdag den 20 mars 2014
Mikael Styrman
.

Den mediala sanningen är föränderlig

.
För bara några dagar sedan rapporterade svenska massmedia, tämligen samstämmigt och sakligt (?) om tekniska indikationer som innebar att MH370 flugit längs en linje antingen mot nordväst eller mot sydost. Allt över ett antal muslimska länder.

Något senare rapporterade man, med stöd av en ”flygsäkerhetsexpert” att planet inte kan ha flugit på en västlig kurs för att bränslet då inte skulle räcka.

En ängslig malaysisk minister uttalar - kanske på goda grunder - att den iakttagelse av ett plan vid Maldiverna ”troligen inte stämmer”.

Nu undersöker man möjliga vrakdelar i Indiska Oceanen som ger uttrycket ”att finna en nål i en höstack” helt ny innebörd och ligger betydligt längre bort än en västlig kurs skulle behövt innebära.

Och exempelvis Aftonbladet som så sent som i tisdags räknat upp mängder av ”muslimska terrorfästen” som planet var på väg till rapporterar nu om världens galna och vilda teorier om vart planet tagit vägen. :-D

Månntro man slår sig på bröstet över denna amerikaniserade propagandakampanj i svenska media?

Mutholm torsdag den 20 mars 2014
Mikael Styrman




.

onsdag 19 mars 2014

Fler spår efter MH370

.
Diego Garcia

Nu kommer det in rapporter om att MH370 - eller något annat plan som också håller sig undan - vid ungefär ”rätt” tidpunkt passerat nära Maldiverna, väster om Indien.

Det leder osökt till diskussionen om vilken bränslekapacitet planet kan ha haft. Ingen torde idag kunna med säkerhet säga hur mycket bränsle planet hade vid start från Kuala Lumpur. Ett rimligt antagande är därför att planet förmodligen var fulltankat.

När planet behöver tankas nästa gång bestäms inte så mycket av hur mycket bränsle man har haft vid start som av hur långt man har kvar att flyga. Det kan förefalla självklart, men det gäller extra mycket i fråga om MH370 som kanske inte kan gå ned var som helst för att tanka, utan att röja sig.

Det innebär, att om planet setts vid Maldiverna kan det ha varit på väg till eller från den amerikanska flygbasen på Diego Garcia beläget i centrala Indiska Oceanen. Rutten från Malaysia till Diego Garcia och vidare från Diego Garcia vart som helst, är nära nog idealisk för den som vill undgå upptäckt. Det ligger nämligen mitt ute i ingenting, i ett område där ingen bor och endast få flygplan och båtar rör sig.

Normalt flyger ett flygplan ned bränslemängden betydligt före tankning. Ett lätt plan drar mindre bränsle än ett tungt. Men ett flygplan, vars pilot inte vill gå ned var som helst för att tanka, kan välja att tanka tidigt om man därmed har bränsle till målet eller till nästa ”säkra” flygplats.

Ett läge som gjort för diskreta operationer

Skulle nu MH370, gud förbjude, vara en CIA-operation kan tankning på en avlägset belägen flygplats, som Diego Garcia, kontrollerad av en terrororganisation, vara ett nog så gott alternativ. Där finns personal som lärt sig hålla tand för tunga för att inte riskera att bli skjuten, eller sprängd i luften, under någon ”misslyckad” operation, som exempelvis de Navy Seals som påstods ha dödat Usama Bin Ladin och vars ålderdomliga helikopter sköts ned vid en ”misslyckad” insats - som dock förmodligen gick över förväntan.

Mutholm onsdagen den 19 mars 2014
Mikael Styrman
.

Det flygande religionskriget

.
Det är ett imponerande väl förberett informationsmaterial som rullas ut i vår USA-styrda press. Det är inte att ta miste på att det stulna planet förväntas användas för att underblåsa religionskriget.

Men varför har det inte använts för sitt syfte än?

Det kan naturligtvis finnas flera skäl till det. Ett uppenbart är att operationen kan ha misslyckats och planet störtat. Ett annat tänkbart skäl är det som följer av operationens high tech-stuk. Nämligen att planet inte omhändertagits av religiösa fanatiker, manipuleringsbara att söka lyckan hos de 72 jungfrurna i paradiset. Om planet ska flygas på självmordsuppdrag av fanatiker från sådan kulturell bakgrund att självmord inte är för handen, måste först fjärrstyrning installeras.

I media ritas mycket skisser över olika tänkbara landningsplatser, i företrädesvis muslimska länder i Asien. Det tyder på en ganska ung analytikerskara som inte i sin erfarenhetsdatabas har de tre PFLP-planen på Dawson’s Field, vid Zarqa i den Jordanska öknen 1970, och de många flygplanskyrkogårdarna i amerikanska öknar. Antalet möjliga landningsplatser är därför vida större än de blygsamma antal om några hundra som kastats fram.

Jag vill också dra en lans för att hela Asiengrejen kanske är en fint. Att ett asiatiskt plan stals i Asien kan just i akt och mening ha varit att lägga ut ett villospår. Och det tycks ju ha fungerat. Eller så är pressen så lydig och kuvad att de lojalt spelar med och bedrar sina läsare. Det vore ju i så fall inte första gången.

Planet stals nattetid för att mörkret var nyckeln till att undgå upptäckt av satelliter och annat otyg. Därefter har planet, som har mycket stor räckvidd, flugit västerut och följt med nattmörkret. Flighten är sannolikt mycket noga utvald för att få mörker under hela resan och hinna gömma undan planet på landningsplatsen innan dagsljuset bryter in.

Därför kan planet mycket väl vara i exempelvis Mellanöstern, Sahara eller Europa, men det kan till och med vara i Amerika, och har med största sannolikhet ändrat utseende och kan numera stå som dublettplan på vilken allmän flygplats som helst, till synes helt legal och med alla papper i ordning, eftersom de ju bara är en extra uppsättning av dess tvillings dokument. För en organisation tillräckligt sofistikerad för att genomföra en dylik operation behöver planet bara vara in i hangar någon timma för att helt byta skenbar identitet. Pappren är fixade i förväg och ingen står och fotograferar startande och landande flygplan på flygplatser för att verifiera deras identitet. Inte på dagen och definitivt inte på natten. Något behov av att gömma sig finns därför inte.

Barack Obama var i Polen igår. Var är han idag? Om han exempelvis i strävan att minska USA:s skenande militärutgifter dragit på sig det militärindustriella komplexets ogillande kanske Airforce One krockar snart med ett plan som alla lurats tro att är i Asien. Det vore bara allt för elegant att först vagga in allmänheten i tron att planet stulits av muslimer och att det är muslimer som krockar med Airforce One. Om någon har sådana planer är det i så fall någon som har tillgång till Obamas reseschema.

Det är ingen höjdare att söka efter ett trafikflygplan med avstängda transpondrar i mörker. Men det är inte heller någon höjdare att i mörker försöka se ett flygplan med avstängda ljus och transpondrar och med en pilot som är fientligt inställd och flyger oanmäld emot en själv.

- Fantasifullt? Javisst, men kom ihåg att verkligheten alltid överträffar dikten. Hollywood kommer ständigt tvåa.

Mutholm onsdag den 19 mars 2014
Mikael Styrman
.

tisdag 18 mars 2014

Inte roligt i Malaysia

.
De flesta länder har, i en värld med begränsade resurser, dominerad av en tro på evig tillväxt, med en ökande befolkning som redan äter på jordens kapital och ödelägger dess miljö, vart och ett sina egna anledningar att inte glädjas särskilt mycket. Malaysierna har sin alldeles egna anledning att inte vara allt för glada.

Det mesta talar idag för att ett Malaysiskt trafikflygplan är i händerna på vad som kan förmodas vara vettlösa psykopater med syfte att hålla världens befolkning i skräck och fruktan. Många väntar med spänning på vem som eventuellt ska få ett med sprängämnen, eller bara en bomb, fullastat flygplan i huvudet.

Om planet slår ned i Ryssland, under sken av att vara ryska befrielserörelsers verk, är det förstås inte bra för relationerna till Ryssland. Och inte heller bra för dem som inte vill se det pågående religionskriget växa till sig.

Om psykopaterna väljer att låta det slå ned i Kina - en ännu till stora delar ganska oexploaterad marknad för krigsmaterial - ger det knappat heller någon anledning till Malaysisk glädje. Det är inte så långt från Kina till Malaysia.

Om psykopaterna väljer att låta bomben gå i USA vet man med stor säkerhet vad som blir följden. Små länder har blivit fullständigt ödelagda för mindre än så i modern tid och nästan undantagslöst av USA.

Och, slutligen, om det blir i Europa, finns det många politiska karriärister som kommer att stå i kö för att få hjälpa USA att ödelägga Malaysia - för att rädda sina egna karriärer.

Som sagt, det finns inte mycket att glädja sig åt i Malaysia idag.

Mutholm tisdag den 18 mars 2014
Mikael Styrman
.

Vem stal MH-370?

.
Efter hand som spekulationerna rasar vidare kring det försvunna malaysiska flygplanet kommer hela tiden ny ”information”. Inte så mycket fakta om planets försvinnande som sådant, men mycket analyser, spekulationer och inslag i det pågående kalla kriget, vilka gör flygplanets försvinnande mer begripligt.


Vinklad rapportering

Den gamla politruken och tendentiösa maktstövelslickaren Rolf Fredriksson satt i dag i SVT:s morgonsoffa med andra pålitliga politruker. Det blir nästan lite humoristiskt när Europas mest USA-styrda politiker samt amerikanska politiker och tjänstemän stöttar en nazistkupp i Ukraina, samtidigt som man är och fingrar på Rysslands kanske viktigaste flottbas. Medan detta pågår pratar våra TV-politruker om Putins oberäknelighet och Putins storimperialistiska ambitioner. För att ryssarna hann före jänkarna till Krim. Det är politiskt nyspråk i sin prydno när USA nästan står inne i Ryssland och stampar med sin ”hjälp”. Den som nyss Afghanistan, Irak, Pakistan, Somalia, Libyen, Syrien med flera länder fått ”njuta” av. Medan detta pågår anklagar det kalla krigets kolportörer Ryssland, för oberäknelighet och storimperialistiska ambitioner! Tänk att dessa TV-skurkar inte har någon som helst skam i kroppen.

Rolf Fredriksson säger visserligen att vi kanske är på väg mot en kalla kriget-situation. Men det är ju ett understatement eftersom det nya kalla kriget har pågått länge. Och i det kalla krigets dramaturgi blir det försvunna flygplanet plötsligt begripligt.


9/11 behöver avlösning

Med 9/11 kunde de amerikanska psykopaterna hålla sitt folk i skräck i åratal. I skräck för att bli utsatt för ett terroristattentat. Under åren som gått har amerikaner i hundratusental ätit ihjäl sig, kört ihjäl sig med bil, rökt ihjäl sig, knarkat ihjäl sig, skjutit ihjäl varandra och gått i graven på grund av läkemedelsmissbruk. Men hela tiden i skräck för att dö av en terroristattack. Men risken för en amerikan att dö av ett terrorattentat är obetydligt större än risken för att vinna högsta vinsten på Lotto och bli träffad av blixten fem gånger samma dag. Resten av världen har varit mer balanserad, men inte mycket bättre.

Nu har världen börjat nyktra till. Obama vill dra ned försvarsbudgeten. Europas och resten av världens människor plågas av vrede över hur de amerikanska äcklen gör intrång i deras privata sfär. Nu behövs det något som åter piskar in skräck i människors medvetande.


Inte lätt att vara Obama

Att det militärindustriella komplexets psykopater är inblandade i försvinnandet är nog ganska säkert. Frågan är snarare vilka mer som är inblandade? Är den vildvuxna och okontrollerbara amerikanska floran av hemliga organisationer utan demokratisk insyn inblandade? Är staten, regeringen, presidenten inblandad? Jag tror inte man ska vara för säker på det. Idag är det nog inte lätt att vara i Barack Obamas ställe. Han riskerar att få skulden för detta. Han kan vara inblandad. Men det kan också vara så att han vet mindre än vi andra, omgiven som han är av karriärsugna stollar och psykopater som medvetet eller omedvetet försöker vilseföra honom.


Bullshitspår

Den ”korridor” med en tänkbar rutt mot nordnordväst som Malaysiska befattningshavare på order hasplat ur är uppenbart en bricka i det kalla krigets pussel. Den kontrakurs mot sydsydost som inte leder någonstans och som samtidigt lanserats är bara till för att öka trovärdigheten i det påhittade huvudspåret. Det är ganska uppenbart att exempelvis kineserna inte tror på dessa sagor.


Skräckens uppbyggnad behöver tid

Det finns en speciell knorr med att psykopaterna inte använt sig av planet än. Skräcken måste först byggas upp med hjälp av mysteriet. Sedan, när skräcken, uppbyggd av USA-trogna propagandaorgan börjat verka blir det meningsfullt att göra attacken. Varför inte mot ett europeiskt mål denna gång?

Jag känner mig inte övertygad om att man bestämt målet än. Det blir nog den fortsatta händelseutvecklingen som bestämmer om planet blir en bricka i religionskriget mot Islam eller det relativt nystartade kriget mot Ryssland.


Tydligt CIA-stuk

Jag tror att Kalle Holmbergs artikel i DN av igår, ”Talibaner vill inte kännas vid försvunna planet”, kommer sanningen nära. MH-370-kuppen är helt enkelt för avancerad för barfotakrigare. Det är bara allt för tydligt CIA-stuk över hela operationen.


Utmätt tid

I längden kan inte ett industrialiserat land med störningskänslig infrastruktur vinna mot barfotakrigare. USA har förstört infrastruktur systematiskt i Afghanistan i cirka tio år nu. Människor har bortförts och mördats under nattliga räder utförda av tungt beväpnad militär mot människors bostäder. Hur skulle USA se ut idag om det hade utsatts för samma hänsynslöshet?

USA har över 100 kärnreaktorer. Landet har stora befolkningskoncentrationer med extremt oskyddade och störningskänsliga försörjningsvägar för el, vatten, värme och mat. Gränsen mellan dels skenbart lugn och ordning samt dels kaos och kravaller är hårfin. Det dräller av fullt flygfärdiga eller lätt flygfärdiga flygplan i alla storlekar över hela landet. I praktiken omöjligt att övervaka. Den som kan köra bil, buss eller traktor kan köra flygplan efter en kortare introduktion. En åsnedrivare behöver en lite längre kurs.

USA:s tid är sannolikt utmätt. Så småningom kommer dess lössläppta psykopater att tangera och överskrida en osynlig gräns efter vilken barfotakrigare och andra kommer att acceptera att det aldrig kommer att bli bättre av sig självt. Det finns ingen möjlighet för en teknologiskt högtstående och störningskänslig stat att vinna mot en motståndare obetydligt modernare än bronsåldern. Det enda under en tid fungerande vapnet är den underlägsenhetskänsla och brist på självförtroende som finns hos den skenbart underlägsne. Men när det övertaget utjämnats är rollerna ombytta.


Följ pengarna

Den som hittar en tillverkare beredd att marknadsföra utrustning för att lokalisera flygplan med avslagen transponder nattetid har sannolikt kommit en bra bit på väg för att hitta tjuven som stal MH-370 och potentiellt även de 237 passagerarnas mördare. Åtminstone om inte detta är  en statsfinansierad CIA-operation med udden riktad mot Ryssland. Då spelar pengarna ingen roll.

Mutholm tisdagen den 18 mars 2014
Mikael Styrman
.

måndag 17 mars 2014

Var kan man gömma ett jetplan?

.
Nästan ingen vet vad avsikten är med den förmodade stölden av Flight 370. Det spekuleras i att målet kan vara exempelvis ett attentat mot Petrona Towers i Kuala Lumpur. Det tror inte jag. I så fall hade det nog redan skett.

Om vi nu gör det måhända förhastade, men ändå inte långsökta antagandet, att Flight 370 - om det är stulet - är stulet för att användas mot ett attentat mot något amerikanskt intresse, eller ryskt, infinner sig frågan var man kan gömma planet tills det är ”ready to go”?

Vem skulle vara beredd att husera det?

Vem skulle vilja ta risken att göra sig till ovän med ett USA som behandlar vänner och fiender likadant - det vill säga som fiender? Att göra sig till ovän med Putins Ryssland är förstås det amerikanska militärindustriella komplexet berett till. Särskilt mot bakgrund av att de amerikanska flottenheterna kom för sent på sitt vikingatåg till Krim.

Förmodligen kan vem som helst, som kan tro sig komma undan med att vara ovetande, vara beredd att gömma planet, om man har rimlig grund för antagandet att det ska användas mot amerikanska intressen.

Och hur ska USA agera? Ska man åka runt och hota med att inte längre behandla sina vänner, som man redan behandlar som sina fiender, som ”mest gynnad kund”.
Kommer det att fungera att åka runt och hota alla med stryk - igen?
Eller ska man låtsas vara allas kompis - igen?
Även de nyss sönderbombade?
Och de som vet med sig att de står i tur för att bli sönderbombade och bestulna?
Kommer det att fungera?

Och om inte USA åker runt och hotar alla med stryk - ja, då vet vi ju vem som har tagit planet…

Slutsatsen blir att man förmodligen kan gömma det nästan var som helst.

Och om krutuppfinnarna i de många amerikanska hemliga säkerhetsorganisationerna får syn på planet - kommer de att känna igen det?

Jag är inte helt övertygad om det.
Snarare tror jag att det lutar åt att de kommer att känna igen det - efteråt.

Vi lever i en spännande tid. Sagt många gånger förut, men sällan med lika stort berättigande som idag.

Mutholm måndag den 17 mars 2014
Mikael Styrman
.

Upprörande säkerhetsbrister

.
Stölden av Malaysian Airways Flight 370 riktar fokus mot flygsäkerheten. Eller rättare sagt primärt mot flygsäkerheten, sekundärt mot säkerhet i största allmänhet, åtminstone för psykopater i maktapparaterna, eftersom förmodligen ingen vet vart Flight 370 är på väg eller när.

Flygplatser och flygbolag visar prov på ett störande oamerikanskt säkerhetsmedvetande i sin oförmåga att trakassera den flygande personalen. Detta är något som måste uppröra sanna amerikavänner som Carl Bildt.

Flygbolagen bör genast ta intryck från de amerikanska småskolorna och utrusta varje flygplans cockpit med en beväpnad kommissarie, instruerad att omedelbart skjuta den flygande personalen till döds, om de försöker någonting.

För att även gardera passagerarnas säkerhet för det fall säkerhetskommissarien i cockpit byter sida, bör det bland passagerarna finnas en tyngre beväpnad kommissarie med högre säkerhetsklassning. Lämpligen utrustad även med granater för att kunna forcera dörren till cockpit för den händelse kommissarien i cockpit försöker någonting.

Världens flygpassagerare har rätt till lika hög säkerhet som eleverna i en typisk amerikansk småskola.

Var skulle vi vara utan Amerikas vägledande föredöme?

Mutholm måndag den 17 mars 2014
Mikael Styrman
.

Förändrat säkerhetsfokus?

.
Mer än ett decennium har nu flygresenärer, efter 9/11, trakasserats av meningslösa säkerhetskontroller. Uppenbart ofarliga livsmedel och andra ägodelar för miljarder har antingen stulits eller förstörts under täckmantel av att handla om flygsäkerhet. Passagerare som inte ser ut som bankdirektörer utsätts för integritetskränkande, men meningslösa, kontroller.

Samtidigt avlyssnas och buggas allmänheten en masse av säkerhetsindustrins idioter.

Men de som verkligen är farliga missar man helt.

Det räcker med att titta på övervakningsfilmen av den summariska säkehetskontrollen av piloterna på Malaysian Airways Flight 370 för att förstå hur det ligger till.

Resenärerna som är utelåsta från cockpit trakasseras.

Men piloterna som är inlåsta i cockpit och ostörda kan flyga in planet i vilket komplex som helst kontrolleras inte alls.

I rättvisans och säkerhetens namn: Fram för fler ändtarmsundersökningar av piloter och flygvärdinnor. Gärna övervakade av en rättrogen politisk kommissarie från NSA eller CIA.

Mutholm måndag den 17 mars 2014
Mikael Styrman
.

”Svensk” Ukrainsk ”folkomröstning”

.
Den av ryskvänliga intressen kuppartat genomförda ”folkomröstningen” om Krims status väcker svensk irritation.

Svenska politiker och journalister ondgör sig över att ”folkomröstningen” inte innehåller utslagsgivande alternativ varför det inte går att veta vad Krims befolkning egentligen vill.

Precis som med den svenska kärnkraftsomröstningen.

Märkligt att det tilldrar sig så mycket irritation hos svenska psykopater att psykopateleverna i Ryssland är så läraktiga och tillägnar sig svenska metoder. Lite stolthet över att vara Putins mentorer vore på sin plats.

Mutholm måndag den 17 mars 2014
Mikael Styrman
.

söndag 16 mars 2014

Malaysia Airlines Flight 370

.

Satellitbild över London med ett trafikplan just passerande över Russel Square.

Det är intressant att ett stort trafikflygplan kan försvinna trots all teknisk övervakning som finns.

Numera, och ganska sent omsider, har yrvakna säkerhetsorganisationer världen över lagt hemskt viktig stasiavlyssning av Kreti och Pleti åt sidan för att intressera sig för det stulna flygplanet.

Att man nu tror att planet blivit stulet, snarare än kapat, och har gjort husrannsakan hemma hos piloterna tyder på att man kan ha upptäckt att planet tankat betydligt mer bränsle än vad som behövs för att ta sig den ganska måttliga sträckan från Kuala Lumpur till Beijing, ca 370 svenska mil.

Den aktuella flygplantypen, Boeing 777-200ER, är byggd för att transportera 365 passagerare, och deras bagage, 1.465 svenska mil, med erforderlig IFR-reserv. Det innebär i princip att planet tar sig vart som helst i världen med full last. Eller som Boeing själv exemplifierar det: genom att vara lämpligt för distanser som Chicago-Seoul. Läs gärna istället Seoul-Chicago.

United Stasi of America menar nog i vanlig ordning att de kan slå sig för bröstet, efter att ha utfört sitt säkerhetsarbete på ett exemplariskt sätt, genom att ha ägna sig åt industrispionage och ha snuskat sig i allmänhetens privatliv. Andra menar att de håller på med strunt istället för sådant som verkligen är farligt.

Att man nu söker efter planet i vissa områden beror naturligtvis på var det är fysiskt möjligt att ta ned ett stort trafikflygplan helt och utan att alla vet om det. Varken djungel eller hav är att föredra i sammanhanget. Öknar brukar vara att föredra. Det vore intressant att veta hur mycket spåret hade hunnit kallna innan man började söka.

Det går ju bra att spåra försvunna flygplan, som vill bli spårade, dagtid, i vackert väder. Inte lika lätt att hitta flygplan som inte vill bli spårade, nattetid.

Hoppas att det inte, i vanlig ordning, visar sig vara som med Iran-Contras - att hemliga amerikanska säkerhetsorganisationer skenar och jobbar ”på fel sida” - under cover :-)

Ett hett tips är nog att US Air Force kommer att bränna ganska mycket jetbränsle den närmaste tiden…

Till vad nytta återstår att se.

Mutholm söndag den 16 mars 2014
Mikael Styrman
.

fredag 7 mars 2014

Bitcoinbank bestulen

.
Det rapporterade Ny Teknik i dag.

En uppgörelse inom bankvärlden?

Muteborg torsdag den 6 mars 2014
Mikael Styrman
.

torsdag 6 mars 2014

Vd för bitcoinbank hittad död

.
Det rapporterade Ny Teknik i dag.

En uppgörelse inom bankvärlden?

Muteborg torsdag den 6 mars 2014
Mikael Styrman
.

tisdag 4 mars 2014

En miljard hit eller dit…

.
SVT:s morgonsändningar rapporterar om att USA ska låna en miljard dollar till den amerikanska CIA-styrda lydregimen i Ukraina. Fast de uttryckte sig inte exakt så. Det vill säga att USA genast ska låna upp en miljard dollar för att låna vidare till Ukrainas nya regim. En miljard hit eller dit spelar ingen roll i den stora amerikanska konkursen.

Hopplösheten inför den amerikanska ekonomiska verkligheten har ju sedan länge lett till att det finansiella valspråket i USA är ”full fart framåt - strunta i torpederna”!

Mutholm tisdagen den 4 mars 2014
Mikael Styrman
.

måndag 3 mars 2014

Ett sundhetstecken…

.
att Fredrik Reinfeldt orkade stå emot den amerikanska Ukraina-propagandan och uttrycka sig modererande om Rysslands överväganden med anledning av kalabaliken vid sin gräns, i Ukraina, som tidigare jämte Ryssland var en del av Sovjetunionen.

Föga förvånande väckte det irritation hos USA:s sändebud i Sverige, Carl von Ribbentrop, och hos de enögda fåntrattarna i ”pressen” som  förväntar sig att bli tagna på allvar trots att de bara återger propagandamaterial, utan någon kritisk eller ens intellektuell analys.

Mutholm måndagen den 3 mars 2014
Mikael Styrman
.

Galenpannor på marsch

.
Knappt hann Obama väcka tanken på en begynnande anpassning av det amerikanska försvaret till en nivå i paritet med verkliga hot, och i nivå med de amerikanska skattebetalarnas betalningsförmåga, så hade det försvarsindustriella komplexets galenpannor åstadkommit en veritabel härdsmälta, i en vanskött stat i ekonomisk upplösning - vid den ryska gränsen.

Den omstörtande verksamhet som amerikanska psykopater på 1900-talet ägnade sig åt i Sydamerika har man numera flyttat så långt som till Europa. Och Europas politiker uppträder som knähundar - bruna om nosen efter allt rövslickande - som hämtade från en hundfilm från Walt Disney.

När jag nyss såg USA:s utrikesminister John Kerry i TV:s nyhetssändningar fann jag mig sitta med ett litet leende på läpparna. Tankarna gick till Cervantes ”Riddare av den sorgliga skepnaden”. Men det fanns någonting annat också. Eller det saknades något, men vad? Så kom jag på det. Det var öronen. Om det inte hade varit för att de långa öronen saknades hade Kerrys samtidigt både aningslösa och trofasta uppenbarelse varit på pricken lik min sinnebild av Jan Långben, bevarad sedan barndomen. Kanske inte någon stor tänkare, men säkert en lojal genomförare.

Hundar med mänskliga egenskaper eller människor med knähundars egenskaper? Nuförtiden, med allt fantastiskt man kan åstadkomma inom film- och videotekniken, är det inte alltid så lätt att veta vad man ser på TV. En hund som försöker vara människa eller en människa som försöker vara hund? Tänk på George W Bush exempelvis och allt som åstadkoms under hans tid som president. Vilka karaktärsegenskaper skulle Du själv vilja tillskriva honom?  Eller Carl von Ribbentrop, för att ta en annan ur kenneln som exempel?

Samtidigt som vi betraktar den amerikanska propagandaapparaten, och hur den tecknar bilden i ”svenska” media, bör vi nypa oss i armen och fråga oss hur scenariot skulle se ut, om ryssarna åstadkom en statskupp i Mexico? - En annan stat i upplösning, i skuggan av en mäktigare, som suger ut den.

Skulle Carl von Ribbentrop uttala sig med samma fördömande ordalag mot Obamas USA om ryssarna störtade en mexikansk president och istället tillsatte en rysslandstrogen torped?

Mutholm måndagen den 3 mars 2014
Mikael Styrman
.

Nästan ett erkännande

.
Det tålde inte att påminna om Ingvar Carlsson & Co:s inblandning i de märkliga turerna kring Palmemordet och Palmeutredningen. Det utlöste under sistlidna veckan en formlig kanonad av villospår i den maffiakontrollerade pressen. Må vara nödtorftigt kamouflerade till legitima spekulationer. Men den välorkestrerade kanonaden talar mellan raderna ett tydligt språk. Nästan lika tydligt som ett erkännande.

Mutholm måndagen den 3 mars 2014
Mikael Styrman
.