Censuren har bråda dagar

 .

Det borde inte ha undgått någon - åtminstone inte någon som hänger med sin tid - att vi är mitt inne i ett Nato-stim just nu. Nuvarande kampanj för svenskt Nato-medlemsskap är inte den första vi matas med. Troligen inte den sista heller. Men det är den senaste.

Uppenbart är att krafter verkat i det fördolda för att skapa konflikter och hot, för att skrämma upp oss och andra. Vi har inte fått veta vilka krafter eller hur arbetet har bedrivits, men det är ganska uppenbart, såväl som naturligt, att det pågått och alltjämt pågår. Fattas bara annat. Så har ju nästan hela efterkrigstiden sett ut. Snart 70 år. Men att forska i och för befolkningen berätta vad som sker på den fronten tycks alltjämt vara tabu.

De senaste veckorna har vi med viss omsorg fått oss berättat hur grova krav ryssarna framställt och hur galna och oacceptabla kraven är. Vi har levererats tolkningar, nästan instruktioner om hur illa vi ska tycka om det. Men ingenstans har vi fått veta innehållet och bakgrunden. Vad är det som vi avkrävs tycka så illa om? Jag kanske får återkomma på den punkten för nu har vi sent om sider fått tillgång till ett brev från ryssarna.

I söndags kväll sände SVT Dokument Utifrån. Jag såg en glimt, fann det intressant, men hade inte tid att titta då. Det handlade om Putin och Rysslands utrikespolitik. På måndag kväll när jag skulle se programmet hade censuren tagit det - med en krystad förklaring.

Onsdag kväll gick det att se en förvanskad variant i Kunskapskanalen. Det handlade bland annat om rysk utrikespolitik i Främre Orienten, Asien och Afrika. Det verkar som om ryssarna numera gör i stort sett samma saker som Storbritannien, Frankrike, Belgien och USA med flera - inte nödvändigtvis i nämnd ordning - under långa tider gjort i Afrika för att komma i åtnjutande bland annat av afrikanska naturtillgångar. Under senare tid har även Kina anslutit sig till sällskapet.

Vi borde veta att det pågår, utan att känna till varje detalj. Trots allt har det flygplan som transporterade Dag Hammarsköld, svensk Generalsekreterare i FN, och hans följe blivit nedskjutna i Afrika varvid alla ombord dog. Han arbetade för att bygga upp den kongolesiska staten, drabbad av omstörtande verksamhet och inbördeskrig. Kolonialmakterna däremot arbetade för att slita sönder och plundra Kongo. Ungefär som man i helt modern tid gjort i Irak, Syrien och Libyen.

Det gick inte riktigt att få klart vad som var syftet med dokumentären och att den sändes nu. Skulle vi uppröras, roas, imponeras eller kanske skrämmas? Min preliminära analys är att västmakterna är besvärade av den ryska konkurrensen. En kraftigt bidragande orsak till oklarheten är att censuren nu hade tagit översättningen av långa avsnitt i programmet. Det är tråkigt att det har blivit så. Amerikanerna har fått härja så fritt i Sverige att censuren numera på många sätt är lika stark i Sverige som förr i tiden i Sovjetunionen och Östtyskland. De flesta inser nog inte ens hur manipulerade vi blir.

Falun torsdagen den 3 februari 2022

Mikael Styrman

.