.
Media uppmärksammar att EU-direktiv kommer att hindra brandmän från att arbeta ett-dygnspass. Nuvarande metod är populär - naturligtvis. Eftersom det inte brinner jämt och ständigt blir det mesta av tjänstgöringen jourverksamhet. Systemet ger mycket fritid och är därför populärt.
Ett klassiskt problem drabbar nu brandmännen. Politikens och byråkratins drönare, vilka sällan eller aldrig arbetat, har inte sällan hemska vanföreställningar om hur hemskt det måste vara att arbeta. I bästa välmening och för att hindra brandmännen från att plågas, vill man nu hindra brandmännen från att dra nytta av sitt behagliga arbetstidsschema, för att istället införa ett system som ger fler arbetspass, fler helger med arbete och kortare sammanhängande ledigheter.
Så kan det gå när man inte lyckas tygla den godhjärtade dumheten. Det går dock inte att veta säkert att omsorgen inte är falsk och driven av illvilja. Jag jämför gärna med hur det svenska televerket fungerade när det begav sig.
Televerket hade drivor av personal vilket berodde på att inga krav ställdes. Det behövdes mycket personal när man byggde upp telenäten. Problemet var att när telenäten var uppbyggda behöll man all personal, trots att det inte fanns arbetsuppgifter för dem. Sverige - svensk industri - gick ännu bra, eftersom resten av Europa ännu var under återuppbyggnad efter Andra Världskriget. Därför fanns det inte effektivitetskrav på Televerket.
Det här var naturligtvis Televerkets personal mycket väl medvetna om och missade därför aldrig en chans att beklaga sig över hur mycket de hade att göra, när de drog från ställe till ställe för att fika och prata bort en stund. Jag vet inte om de trodde sig kunna lura oss andra, eller om det bara var ett spel i vilket vi förväntades hålla god min. Den här situationen bjöd ibland på en del av livets dråpligheter.
För cirka 25 år sedan köpte man in ett större antal ”motoriserade spadar” - små grävaggregat som man släpade med som en släpvagn efter bilen. Det var ju inte mycket att gräva med och Televerket grävde ju sällan ned sina trådar särskilt djupt. En man med normal fysik och normalflink med spaden fick ju mer utfört med spaden än televerkarna som övade sig att gräva med sina ganska charmiga leksaker. Men att man över huvud taget köpte in dessa leksaker berodde naturligtvis på att det fanns mängder av skrivbordspiloter på Televerket som aldrig hade arbetat och som därför bar på denna hemska vanföreställning om fysiskt arbete som roten till allt ont här i världen. Förmodligen så var det också några inköpare som smordes under resans gång, fick någon mutresa eller kanske ett nytt kök till sommarstugan osv. Det var i alla fall inte grävningens effektivitet som stod i fokus när affären gjordes.
Falun lördagen den 15 april 2023
Mikael Styrman
.
1 kommentar:
I skolan var det obligatoriskt att man hade praktikplats, i mitt fall på Telegrafverket repavd vi for runt i byarna och besökte alla Telegrafkontor (det var så förr tiden att det ofta var en vxl som ombesörjde vidare koppling till abonnenten) som sagt det var kaffe och flörtande med personalen på varje plats vi besökte, en timme innan arbetsdagens slut så var vi tillbaks på kontoret och reparatören skulle skriva rapport vad som skett under dagen, det var nog den tyngsta uppgiften för dagen att få ihop tiden som man utfört arbeten ute i byarna, men kreativiteten var god och detta pågick en lång tid innan Televerket satte stopp och senaste tiden så är det endast en reparatör på min ort, och han har nog inte fullt upp.
Skicka en kommentar