Jag har många gånger gjort den reflektionen att om man vill se mycket idioter i trafiken ska man söka sig till en sträcka, belägen mellan två större orter, vilka är ganska nära varandra, och därför trafikeras av många pendlare. En stor del av pendlarna - inte alla naturligtvis - kör enligt den gamla devisen: ”det kom inget tåg igår vid den här tiden, då kommer det inget idag heller vid den här tiden.” Lite pendlaranpassat blir det: det hände inget när jag körde så här igår vid den här tiden, följaktligen händer det ingenting i dag heller vid den här tiden.
Sedan spelar trafiken, föret, halkan, ljuset, sikten, dimman, snöfallet, snöröken, underkylt regn - ja, vädret ingen som helst roll. Det tycks vara pendlarens logik.
Det där har jag - och säkert de flesta andra kunnat iaktta på massor av vägsträckor. Här några axplock:
Luleå-Boden
Falun-Borlänge
Stockholm-Södertälje
Men det värsta som jag har upplevt - fast det var länge sedan - var Malmö-Lund.
Naturligtvis finns det massor av exempel. Det går inte att räkna upp alla här på bloggen. Alla trafikpoliser i landet kan naturligtvis räkna upp sina egna exempel. Varningstecken är mycket pendlingstrafik och lagom lång sträcka.
Under senaste decenniet - ungefär - har kategorin åsne- och kameldrivare - som sällan eller aldrig har kört i snö tillkommit. De kör precis så fort som de skulle köra med åsnan eller kamelen om det gick att få upp den i sådan hastighet, men bilen går att få upp i sådan hastighet - jajamän!
De senare kategorierna är ju ofta ödestroende - det märks i trafiken - och det gör inte saken ett dugg bättre.
Om den gamla devisen anpassas till ödestroende blir det nog: ”det kom inget tåg igår vid den här tiden, och kommer det idag vid den här tiden står det i tidningen i morgon vid den här tiden.”
Svårt att veta om just den senare kategorin haft någon betydelse för händelseutvecklingen häromdagen. Det enda som är säkert med det är väl att vi inte kommer att få veta, även om det skulle vara uppenbart. Sådant brukar mörkläggas i Sverige.
Alla de här ovan nämnda kamikaze-piloterna känns bäst igen i dimma, snö och halka, där de kör precis likadant som vanligt. Möjligen kör de ännu fortare än vanligt, eftersom de vill behålla ögonkontakten med framförvarande bils baklyktor. Det är också det enda de ser. Det innebär också att i tider av dålig sikt minskar de avståndet till framförvarande bil och ökar hastigheten för att inte förlora kontakten med sin ”hare”.
Jag vet inte varför de tycks tro att framförvarande förare ser något? Det undandrar sig min bedömning. Kanske har de bara inte tänkt så långt? Det kräver kanske ett för rörligt intellekt?
Följden blir i alla fall som på Enköpingsvägen härom dagen att när någon krockar eller kör in i stängslet så dammar de flesta bakomvarande in i varandra.
Det här kommer säkert att öka i omfattning eftersom sidostängslen som idioterna satt upp med de bästa av avsikter gör att vi inte kan komma undan.
Enda sättet att komma undan är att välja bort vägar med mitt- och sidoräcken för att istället köra på gamla vanliga och mindre mötesvägar dit de här klåparna ännu så länge sällan tar sig. Det vill säga förstörelsen av vägarna får diametralt motsatt effekt mot vad man sagt sig vilja uppnå.
I samband med stora helger när vi ibland kör ”Norrlands Kustrally” då står trafiken ofta still längs E4:an många, många timmar och flera gånger, enligt radion. Det beror ju på att då korkas vägarna igen av människor med så lite körvana att de inte borde få köra alls. När jag lämnat Gävle med kurs norrut har jag redan då hört om olyckor och stillastående köer längs E4:an, vilka alltjämt funnits kvar när jag återvänt till E4:an i Västerbotten efter bra många timmars körning på småvägar. Hur var det Churchill sa?
- Aldrig har så många haft så få att tacka för så lite!
Falun måndagen den 17 februari 2025
Mikael Styrman
.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar