.
Vi vet att den godhjärtade dumhetens apostlar förstör språket, men förmodligen ofta gör det med de bästa av avsikter.
Det resulterar bland mycket annat i att nyheter och väder i TV mm numera ofta läses upp av människor som inte lyckas göra sig förstådda på vårt språk. Det är naturligtvis inte deras fel att godhjärtade (får man förmoda) på grund av missriktat inkluderande utser dem att göra sådant som de inte är kapabla till. Det skulle också kunna vara sabotage. Medarbetare som retar sig på ett ganska vettlöst inkluderande, vilket gör sändningarna obegripliga för alla andra, skulle kunna underblåsa en policy, som resulterar i att sändningarna blir svårbegripliga för allmänheten, i syfte att bereda vägen för en tillnyktring.
När varenda vuxenutbildning snart kallas universitet är en logisk följd att såväl forskningen som språket och debatten förslummas. Vi ska därför inte låta oss förvånas av att karriärsugna individer på olika högskolor använder betald arbetstid till att tänka ut dumheter, vilka genomförda skulle förstöra språket, inte bara för nyanlända analfabeter, oförmögna eller ovilliga att lära sig språket, utan även för majoritetsbefolkningen. Även de senare låter sig i sina mest ambitionslösa delar inte bekymras av att språket blir allt nyansfattigare, oprecisare och odugligare. Det verkar råda något av ”latast och ambitionslösast styr” i den svenska språkfrågan.
Att lära sig majoritetsbefolkningens språk är inget problem för den intellektuellt välutrustade och ambitiöse nyanlände. Men för den som blivit mindre intellektuellt välutrustad i livets lotteri krävs det karaktär för att lära sig majoritetsbefolkningens språk. Om du blir generöst välgödd utan att avkrävas vare sig att kunna eller vilja utföra något nyttigt arbete, lära dig landets språk eller lära dig att läsa eller skriva krävs det ju oanade mängder av ambition för att ändå genomföra det.
Det är naturligtvis inte anländande analfabeters fel att Sverige inte kräver någon som helst prestation av dem för att få ta emot stöldgods förmedlat av det allmänna. Felet finns naturligtvis i en svensk offentlig sektor, i allt högre grad bemannad av människor som inte tillför landet något. Inte minst utgörs problemet av alla mellanchefer och småpåvar i den ofantliga sektorn vilka har till uppgift att dölja att allt fler av de anställda är både outbildade och okunniga - inte bara vad språket beträffar.
Falun tisdagen den 30 september 2025
Mikael Styrman
.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar