.
En slutsats tror jag att man åtminstone bör vara öppen för att dra av de forntida lämningar som nu är mycket på tapeten på Youtube. Jag tänker då på de väl kända - och högt belägna - lämningarna i bland annat Anderna och Turkiet samt Libanon. Vi vet att i tider med kallare klimat, vilket är ganska liktydigt med låg havsnivå, har mänskliga civilisationer blomstrat havsnära. Det vill säga numera övertäckta av haven och mångtusenåriga sediment. Analogt med detta kan slutsatsen av de inledningsvis nämnda lämningarna vara att de tillkommit i tider av mycket varmt klimat, under vilka tider människan sökt svalka och bättre överlevnadsbetingelser på högre höjd.
Allt för långt gående slutsatser ska man kanske vara försiktig med att dra. Vi har högt belägna städer nu också. Vilka slutsatser drar eventuella människor i framtiden av det?
Vad lär sig framtida civilisationer om vår civilisation genom att inte studera Düsseldorf, Wolfsburg, Stuttgart och London utan istället högt belägna Lhasa i Tibet och liknande?
Beträffande exempelvis de underjordiska städerna i Derinkuyu kan deras tillkomst naturligtvis förklaras av att de var lätta att bygga med enkla hjälpmedel på grund av det porösa och mjuka vulkaniska bergets egenskaper. Möjligheterna att rulla fram större stenblock kan också ha flera orsaker. Naturligtvis kan man ha sökt skydd mot vilda djur och farliga människor. Men de kan också ha varit följden av försök att skydda sig under perioder av extrem värme.
Arkeologin har en betydande svårighet att försöka komma runt:
I tätbefolkade delar finns mycket lite kvar att utforska från vår civilisation. Återstår framför allt sådant med ursprung minst en istid tillbaka i tiden, som man av och till stöter på. Men det mesta med ursprung under vår mellanistid har civilisationen utrotat - utan någon sådan intention.
Falun tisdagen den 30 september 2025
Mikael Styrman
.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar