.
...sveper över världen. Inte sedan en handfull barfotakrigare beväpnade med nagelfilar och fickknivar ”lånade” fyra jetplan och bland annat flög in dem i World Trade Center mitt på förmiddagen har världens största ”supermakt” och dess toppolitiker och samarbetspartner blivit lika kränkta.
- Vad är det som har hänt då?
- Jo, Wikilieaks har publicerat en kvarts miljon ”hemliga” dokument på webben.
- Viktiga hemligheter som läckt ut?
- Inte då. Fast kanske någon. Men det gör inget. Gårdagens hemligheter slår man in fisk i imorgon. Men det verkligt allvarliga är att handlingarna visar att dessa toppolitiker och toppdiplomater, som tar sig själva på mycket stort allvar, beter sig som ett gubbdagis eller en syjunta. Dock med mycket exklusivare vanor. Den som inte är med på dagens möte omnämns nedvärderande, rentav kränkande, eller riskerar att bli bombad till Hades av de övriga. Och bilden av USA som en mobbare på en skolgård bekräftas.
- Men varför är de så kränkta? Vi har väl aldrig trott något annat, än att de är ett koppel käringar med och utan kjol, som är mer intresserade av vilket kvalitetsvin som ska avnjutas för dagen och vad som står på den skattemedelsfinansierade menyn, än av den femtusenåriga konflikten, som är den officiella förklaringen till att man träffas och leker diplomater och politiker?
- Nej, det är klart. Men deras bild av sig själva är, att vi andra tror, att de är duktiga professionella yrkesmän som använder sin skattefinansierade tid väl och i syfte att lösa svåra problem.
- Hur har de kunnat få en sådan bild av sig själva?
- Förmodligen allt för mycket umgänge i slutna rum. Allt för mycket självsmekeri, inställsam press och allt för lite att göra.
- Ja, tänk så snett man kan hamna. Och nu är de sårade för att den verkliga bilden av hur de beter sig kablas ut över världen. Men det där visste vi ju?
- Javisst, men så länge det inte var publicerat kunde de intala sig själva att vi inte visste det. Och nu upplever de att hela världen skrattar åt dem. Och det gör den ju. Och skattebetalarna vet vad de duger till.
- Det måste svida.
- Absolut. Det var ett sabla tilltag. Amerikanska toppolitiker vill nu stämpla Wikileaks som en terrororganisation.
- Ja, det kan man förstå. Det var verkligen gement.
Övertorneå tisdagen den 30 november 2010
Mikael Styrman
.
tisdag 30 november 2010
måndag 29 november 2010
Förändringen(s) vindar blåser - lugnt och tryggt.
.
Jag ser i DN att Berit Andnor, före detta riksdagsledamot och statsråd blir ordförande i socialdemokraternas valberedning. Det känns ju tryggt och är säkert ett bra val. Skönt att socialdemokraterna sätter Sveriges väl och ve i främsta rummet även när partiet håller på att falla samman.
Tydligen har Ingvar Carlsson, före detta partiledare och Bosse Ringholm, före detta finansminister också förekommit i diskussionerna.
Här måste jag emellertid invända att ingen tycks ha räknat med Tage Erlander, före detta partiledare och Olof Palme före detta partiledare. Är de bara ordentligt mumifierade så kan de säkert sitta med. Ingvar Carlsson som är ungefär jämnårig kan säkert fungera som överstepräst och uttolkare av både Tages och Olofs synpunkter. Religiöst övertygade saknas ju inte sedan tidigare i partiet så en överstepräst har ju behövts länge.
Inte heller bör man glömma bort Bengt Westerberg, före detta partiledare och Olof Johansson, före detta partiledare. De båda sistnämnda har visserligen jobbat på distans, varit utlokaliserade, men har ändå gjort partiorganisationen stora tjänster.
Även Per-Ola Eriksson, före detta ordförande i riksdagens finansutskott - det var före OBOL-tiden - bör ihågkommas. Också det en ärrad socialdemokratisk kämpe med förmåga att bita sig fast vid köttgrytorna.
Det är viktigt att förändrings- och förnyelsearbetet är i trygga händer så att den inslagna kursen kan bibehållas. Man vill ju inte få in några SSU:are eller andra som man inte kan vara säker på att rätt förstår sig på partiorganisationens värderingar och mål.
Övertorneå måndagen den 29 november 2010
Mikael Styrman
.
Jag ser i DN att Berit Andnor, före detta riksdagsledamot och statsråd blir ordförande i socialdemokraternas valberedning. Det känns ju tryggt och är säkert ett bra val. Skönt att socialdemokraterna sätter Sveriges väl och ve i främsta rummet även när partiet håller på att falla samman.
Tydligen har Ingvar Carlsson, före detta partiledare och Bosse Ringholm, före detta finansminister också förekommit i diskussionerna.
Här måste jag emellertid invända att ingen tycks ha räknat med Tage Erlander, före detta partiledare och Olof Palme före detta partiledare. Är de bara ordentligt mumifierade så kan de säkert sitta med. Ingvar Carlsson som är ungefär jämnårig kan säkert fungera som överstepräst och uttolkare av både Tages och Olofs synpunkter. Religiöst övertygade saknas ju inte sedan tidigare i partiet så en överstepräst har ju behövts länge.
Inte heller bör man glömma bort Bengt Westerberg, före detta partiledare och Olof Johansson, före detta partiledare. De båda sistnämnda har visserligen jobbat på distans, varit utlokaliserade, men har ändå gjort partiorganisationen stora tjänster.
Även Per-Ola Eriksson, före detta ordförande i riksdagens finansutskott - det var före OBOL-tiden - bör ihågkommas. Också det en ärrad socialdemokratisk kämpe med förmåga att bita sig fast vid köttgrytorna.
Det är viktigt att förändrings- och förnyelsearbetet är i trygga händer så att den inslagna kursen kan bibehållas. Man vill ju inte få in några SSU:are eller andra som man inte kan vara säker på att rätt förstår sig på partiorganisationens värderingar och mål.
Övertorneå måndagen den 29 november 2010
Mikael Styrman
.
Sveriges väg – till eller från nazismen?
.
(Svar till signaturen Stefans kommentar till min blogg ”Norrbottens-Kurien fortsatt maktens lakej”.)
Rättsväsendet
Den har onekligen ett visst övertag mot sina motståndare som förfogar över rättsväsendet och godtyckligt kan döma sina fiender till brottslingar. Det är ingen säker väg till en slutlig seger, men det ger ett visst övertag. Titta på Gudfadernfilmerna vilken fördel man har med bara några få mutade politiker, poliser, åklagare och domare. Och tänk då på hur det är i Sverige där den organiserade brottsligheten förfogar över nästan HELA rättsväsendet. Där den organiserade brottsligheten ÄR rättsväsendet.
Nazismens svår att få grepp om
Det här med nazismen är svårt. Många har svårt att ta till sig att inte nazismen i Tyskland alltid och hela tiden var ett ödelagt Europa, gaskamrar och miljontals mördade människor. Så såg det ut i slutet, i finalen. Före det växte ett allt hänsynslösare och allt mer korrumperat samhälle fram som drog nytta av att kanalisera allmänhetens, eller om man så vill mobbens, missnöje mot en grupp, som blev judarna just den gången, i Tyskland.
Rättvisa heter partibok
Det började med en demokrati under sammanbrott, den i kölvattnet på hyperinflation m.m. utropade Weimarrepubliken, oförmögen att regera landet. Successivt spårade landet ur allt mer. Några saker har Sverige under slutet av den socialdemokratiska eran gemensamt med Tyskland i början av den nazistiska eran. Till exempel att rättvisa heter partibok. Den som har partibok får alltid rättsväsendets stöd för att plundra någon som inte har partibok.
2000-talets Sverige allt mer likt 1930-talets Tyskland
Vi har många extremt tydliga exempel på det som även jag varit berörd av: eltjuvarna i Siekasjärvi som i 20 år fick göra grova skattebrott utan bli utredda. När vi vägrade dem anslutning utan att de betalade vad de stulit blev vi tvångsförvaltade. Stölden av vår skog i Falun. Bucht-mobbens tjuverier kring vägbelysningen, numera med regeringsstöd, är ett annat exempel, men just nu räcker tyvärr inte tiden till för att utveckla detta.
I Tyskland fick vem som helst plundra judiska butiker. Judarna gjordes rättslösa och fick näringsförbud på 1930-talet. Mycket är precis som i Sverige på 2000-talet.
Tjänstemannapartiet byter partibok
Sosseriet är historia nu. Men nazisterna har vi kvar i verk och departement. De har bytt fot och är väldigt moderata idag. Många av dem vill inte ens komma ihåg att de någonsin varit socialdemokrater. Sedan något år tillbaka sker det strömhopp av nazister och psykopater i statsförvaltningen från socialdemokratin till främst moderaterna. Det kommer att utsätta moderaterna för svåra påfrestningar om man vill kunna stå emot dessa. Särskilt som man ännu inte tagit itu med de många mutkolvar som framför allt är moderater och centerpartister. De som fanns på socialdemokratins lönelistor, var med och delade på mutaffärer och som ännu har framskjutna positioner i partierna.
Gamla förbrytare i ny skepnad
Många tror att när vi ska finna nazister, då ska vi spana efter hakkors och judeförföljelser. Men det är helt fel. Nazismen kommer förmodligen ALDRIG att se likadan ut som den gjorde i Tyskland på 1930- och 1940-talen.
Men några saker kommer den alltid att ha gemensamt med den Tyska nazismen: rättsröta, att partimedlemskap står över rättsväsendet, att rättsväsendet politiseras, att brott utförda av partimedlemmar inte lagförs, att lagstiftningsrätten utnyttjas till att stifta oetiska lagar.
(S) har inte levat som man lärt
Jag tror att Du har missförstått mig. Det finns mycket som socialdemokratin sagt sig stå för som är lätt att instämma i. Problemet var att socialdemokratin inte levde som man lärde. Att det som började som en kamp för rättvisa och mot utsugning och förtryck någonstans längs vägen förvandlades till en förbrytarorganisation, en nazistorganisation.
Återvänd till idealen
Fortsätt gärna att vara socialdemokrat, Peter. Men se till att kasta ut det kriminella slöddret som tagit över partiet och har förvandlat det till en organisation för folkförtryck, en organisation som låter ändamålen helga medlen. Kan socialdemokratin återvända till sina ideal och åter bli en organisation som bekämpar förtryck och orättvisor behöver man inte skämmas för att vara socialdemokrat. Men dit synes vägen idag ganska lång.
Europeisk hyperinflation nästa
Hyperinflationen var på tal nyss. Vi är ju nu inne i en situation som kanske innebär att Europas politiker, i bästa välvilja, efter egen överkonsumtion av skatter och förmåner, snart kommer att utsätta hela den europeiska kontinenten för de vedermödor som senare delen av 1910-talets och 1920-talets hyperinflation utsatte Tyskland för.
Men 1910-talets Tyska politiker hade en svår situation att hantera. Landet var i upplösning, kaos och stora sociala konflikter rådde. Kuppförsök förekom frekvent. Landet var kraftigt skuldsatt och hade i Versaillesfreden 1919 blivit hårt åtgånget:
Tyskland
a) ålades att erlägga ett enormt krigsskadestånd, motsvarande mer än 47.000 ton guld,
b) tvingades avstå alla sina kolonier bland annat Tyska Nya Guinea, Tyska Sydvästafrika, Tyska Östafrika, Togoland och Kamerun,
c) tvingades avstå Elsass-Lothringen till Frankrike,
d) tvingades avstå Nord-Slesvig till Danmark,
e) tvingades avstå Posen och Västpreussen till Polen,
f) tvingades avstå Hlučínskoområdet Hulczyn i Övre Schlesien till Tjeckoslovakien,
g) tvingades avstå östra delen av Övre Schlesien till Polen,
h) tvingades avstå städerna Eupen och Malmedy till Belgien,
i) tvingades avstå Soldau i Ostpreussen till Polen,
j) norra delen av Ostpreussen Memelland ockuperades av Frankrike och överfördes senare till Liatuen,
k) tvingades avstå områdena Warmia och Masurien i Ost- och Västpreussen till Polen,
l) Saarland hamnade under Nationernas Förbund och Frankrike fick rätt till områdets hela kolproduktion,
m) Staden Danzig (nuvarande Gdansk) hamnade under Nationernas Förbund,
n) den tyska koncessionen Shandong i Kina överfördes till Japan.
(Källa: Wikipedia)
Men dagens Europeiska politiker styr en kontinent i vilken det i huvudsak rått fred och välstånd i 65 år. Vad ska de skylla på när dagens hysteriskt dopade pengatryckande övergår i hyperinflation?
– Gåsleverabstinens? - Champagnetörst? - Ryska ubåtar?
Övertorneå måndagen den 29 november 2010
Mikael Styrman
.
(Svar till signaturen Stefans kommentar till min blogg ”Norrbottens-Kurien fortsatt maktens lakej”.)
Rättsväsendet
Den har onekligen ett visst övertag mot sina motståndare som förfogar över rättsväsendet och godtyckligt kan döma sina fiender till brottslingar. Det är ingen säker väg till en slutlig seger, men det ger ett visst övertag. Titta på Gudfadernfilmerna vilken fördel man har med bara några få mutade politiker, poliser, åklagare och domare. Och tänk då på hur det är i Sverige där den organiserade brottsligheten förfogar över nästan HELA rättsväsendet. Där den organiserade brottsligheten ÄR rättsväsendet.
Nazismens svår att få grepp om
Det här med nazismen är svårt. Många har svårt att ta till sig att inte nazismen i Tyskland alltid och hela tiden var ett ödelagt Europa, gaskamrar och miljontals mördade människor. Så såg det ut i slutet, i finalen. Före det växte ett allt hänsynslösare och allt mer korrumperat samhälle fram som drog nytta av att kanalisera allmänhetens, eller om man så vill mobbens, missnöje mot en grupp, som blev judarna just den gången, i Tyskland.
Rättvisa heter partibok
Det började med en demokrati under sammanbrott, den i kölvattnet på hyperinflation m.m. utropade Weimarrepubliken, oförmögen att regera landet. Successivt spårade landet ur allt mer. Några saker har Sverige under slutet av den socialdemokratiska eran gemensamt med Tyskland i början av den nazistiska eran. Till exempel att rättvisa heter partibok. Den som har partibok får alltid rättsväsendets stöd för att plundra någon som inte har partibok.
2000-talets Sverige allt mer likt 1930-talets Tyskland
Vi har många extremt tydliga exempel på det som även jag varit berörd av: eltjuvarna i Siekasjärvi som i 20 år fick göra grova skattebrott utan bli utredda. När vi vägrade dem anslutning utan att de betalade vad de stulit blev vi tvångsförvaltade. Stölden av vår skog i Falun. Bucht-mobbens tjuverier kring vägbelysningen, numera med regeringsstöd, är ett annat exempel, men just nu räcker tyvärr inte tiden till för att utveckla detta.
I Tyskland fick vem som helst plundra judiska butiker. Judarna gjordes rättslösa och fick näringsförbud på 1930-talet. Mycket är precis som i Sverige på 2000-talet.
Tjänstemannapartiet byter partibok
Sosseriet är historia nu. Men nazisterna har vi kvar i verk och departement. De har bytt fot och är väldigt moderata idag. Många av dem vill inte ens komma ihåg att de någonsin varit socialdemokrater. Sedan något år tillbaka sker det strömhopp av nazister och psykopater i statsförvaltningen från socialdemokratin till främst moderaterna. Det kommer att utsätta moderaterna för svåra påfrestningar om man vill kunna stå emot dessa. Särskilt som man ännu inte tagit itu med de många mutkolvar som framför allt är moderater och centerpartister. De som fanns på socialdemokratins lönelistor, var med och delade på mutaffärer och som ännu har framskjutna positioner i partierna.
Gamla förbrytare i ny skepnad
Många tror att när vi ska finna nazister, då ska vi spana efter hakkors och judeförföljelser. Men det är helt fel. Nazismen kommer förmodligen ALDRIG att se likadan ut som den gjorde i Tyskland på 1930- och 1940-talen.
Men några saker kommer den alltid att ha gemensamt med den Tyska nazismen: rättsröta, att partimedlemskap står över rättsväsendet, att rättsväsendet politiseras, att brott utförda av partimedlemmar inte lagförs, att lagstiftningsrätten utnyttjas till att stifta oetiska lagar.
(S) har inte levat som man lärt
Jag tror att Du har missförstått mig. Det finns mycket som socialdemokratin sagt sig stå för som är lätt att instämma i. Problemet var att socialdemokratin inte levde som man lärde. Att det som började som en kamp för rättvisa och mot utsugning och förtryck någonstans längs vägen förvandlades till en förbrytarorganisation, en nazistorganisation.
Återvänd till idealen
Fortsätt gärna att vara socialdemokrat, Peter. Men se till att kasta ut det kriminella slöddret som tagit över partiet och har förvandlat det till en organisation för folkförtryck, en organisation som låter ändamålen helga medlen. Kan socialdemokratin återvända till sina ideal och åter bli en organisation som bekämpar förtryck och orättvisor behöver man inte skämmas för att vara socialdemokrat. Men dit synes vägen idag ganska lång.
Europeisk hyperinflation nästa
Hyperinflationen var på tal nyss. Vi är ju nu inne i en situation som kanske innebär att Europas politiker, i bästa välvilja, efter egen överkonsumtion av skatter och förmåner, snart kommer att utsätta hela den europeiska kontinenten för de vedermödor som senare delen av 1910-talets och 1920-talets hyperinflation utsatte Tyskland för.
Men 1910-talets Tyska politiker hade en svår situation att hantera. Landet var i upplösning, kaos och stora sociala konflikter rådde. Kuppförsök förekom frekvent. Landet var kraftigt skuldsatt och hade i Versaillesfreden 1919 blivit hårt åtgånget:
Tyskland
a) ålades att erlägga ett enormt krigsskadestånd, motsvarande mer än 47.000 ton guld,
b) tvingades avstå alla sina kolonier bland annat Tyska Nya Guinea, Tyska Sydvästafrika, Tyska Östafrika, Togoland och Kamerun,
c) tvingades avstå Elsass-Lothringen till Frankrike,
d) tvingades avstå Nord-Slesvig till Danmark,
e) tvingades avstå Posen och Västpreussen till Polen,
f) tvingades avstå Hlučínskoområdet Hulczyn i Övre Schlesien till Tjeckoslovakien,
g) tvingades avstå östra delen av Övre Schlesien till Polen,
h) tvingades avstå städerna Eupen och Malmedy till Belgien,
i) tvingades avstå Soldau i Ostpreussen till Polen,
j) norra delen av Ostpreussen Memelland ockuperades av Frankrike och överfördes senare till Liatuen,
k) tvingades avstå områdena Warmia och Masurien i Ost- och Västpreussen till Polen,
l) Saarland hamnade under Nationernas Förbund och Frankrike fick rätt till områdets hela kolproduktion,
m) Staden Danzig (nuvarande Gdansk) hamnade under Nationernas Förbund,
n) den tyska koncessionen Shandong i Kina överfördes till Japan.
(Källa: Wikipedia)
Men dagens Europeiska politiker styr en kontinent i vilken det i huvudsak rått fred och välstånd i 65 år. Vad ska de skylla på när dagens hysteriskt dopade pengatryckande övergår i hyperinflation?
– Gåsleverabstinens? - Champagnetörst? - Ryska ubåtar?
Övertorneå måndagen den 29 november 2010
Mikael Styrman
.
onsdag 24 november 2010
Jan Öhlunds sida öppen igen
.
Den som vill ägna sig åt fördjupade studier om hur den grova organiserade brottsligheten i Norrbotten jobbar rekommenderas att studera Jan Öhlunds sida inkl underliggande bilagor, som jag hänvisade till i bloggen "Vulgärpropagandan rasar vidare".
Intressant är även de kopplingar mellan Ekfors tvångsförvaltare och OBOL-männen; Mikael Ranggård, Sven-Erich Bucht, Per-Ola Eriksson, Bo Johansson och Jan Saradlic, som öppnar sig genom Toolanen.
För att gå till Öhlunds sida kan Du även klicka här.
Övertorneå onsdagen den 24 november 2010
Mikael Styrman
.
Den som vill ägna sig åt fördjupade studier om hur den grova organiserade brottsligheten i Norrbotten jobbar rekommenderas att studera Jan Öhlunds sida inkl underliggande bilagor, som jag hänvisade till i bloggen "Vulgärpropagandan rasar vidare".
Intressant är även de kopplingar mellan Ekfors tvångsförvaltare och OBOL-männen; Mikael Ranggård, Sven-Erich Bucht, Per-Ola Eriksson, Bo Johansson och Jan Saradlic, som öppnar sig genom Toolanen.
För att gå till Öhlunds sida kan Du även klicka här.
Övertorneå onsdagen den 24 november 2010
Mikael Styrman
.
måndag 15 november 2010
Tjänstemannapartiet svänger igen
.
Nähä, små- och mellanpåvarna i Socialdemokratiska Tjänstemannapartiet var inte alls imponerade av Mona Sahlins förslag, att de också skulle lämna sina platser vid köttgrytorna, för att förnya politiken.
Så kanske man kan uppleva det, om man sitter överst på sin dynghög och tycker sig tygla gräsrötterna och fotfolket i sitt fögderi, utan att släppa upp någon opposition?
Alla ville sitta kvar. Ingen ville avgå. Vad konstigt.
Då får väl myglet och korruptionen lite respit då och förnyelsen av den svenska politiken får ske genom andra partier.
Och Socialdemokratiska Tjänstemannapartiet går samma väg som Röda Korset och Riksförbundet Hem och Skola:
– Jävligt gott om pengar och jävligt ont om medlemmar blir det. För att inte tala om väljare.
Men det är naturligtvis av ringa betydelse för den som saknar filantropiska intressen och endast är intresserad av köttgrytorna.
Nu återstår nästa steg. Valet av partiordförande. Det enda som behöver ändras i ett i övrigt perfekt parti. Ett parti helt i takt med tiden. Vad kan det bli av den frågan?
Wanja Lundby-Vedin?
Tomas Östros?
Ibrahim Baylan?
Vad sägs en trojka? Det har inget svenskt parti haft tidigare. Det måste ju vara modernt och samtidigt anspelar det på partiets historiska ursprung.
En trojka bestående av de tre ovan nämnda?
- Se till att klara av det då, så att resan mot undergången kan fortsätta.
Övertorneå måndagen den 15 november 2010
Mikael Styrman
.
Nähä, små- och mellanpåvarna i Socialdemokratiska Tjänstemannapartiet var inte alls imponerade av Mona Sahlins förslag, att de också skulle lämna sina platser vid köttgrytorna, för att förnya politiken.
Så kanske man kan uppleva det, om man sitter överst på sin dynghög och tycker sig tygla gräsrötterna och fotfolket i sitt fögderi, utan att släppa upp någon opposition?
Alla ville sitta kvar. Ingen ville avgå. Vad konstigt.
Då får väl myglet och korruptionen lite respit då och förnyelsen av den svenska politiken får ske genom andra partier.
Och Socialdemokratiska Tjänstemannapartiet går samma väg som Röda Korset och Riksförbundet Hem och Skola:
– Jävligt gott om pengar och jävligt ont om medlemmar blir det. För att inte tala om väljare.
Men det är naturligtvis av ringa betydelse för den som saknar filantropiska intressen och endast är intresserad av köttgrytorna.
Nu återstår nästa steg. Valet av partiordförande. Det enda som behöver ändras i ett i övrigt perfekt parti. Ett parti helt i takt med tiden. Vad kan det bli av den frågan?
Wanja Lundby-Vedin?
Tomas Östros?
Ibrahim Baylan?
Vad sägs en trojka? Det har inget svenskt parti haft tidigare. Det måste ju vara modernt och samtidigt anspelar det på partiets historiska ursprung.
En trojka bestående av de tre ovan nämnda?
- Se till att klara av det då, så att resan mot undergången kan fortsätta.
Övertorneå måndagen den 15 november 2010
Mikael Styrman
.
söndag 14 november 2010
Norrbottens-Kuriren fortsatt maktens lakej
.
Som alla kan se själva och som jag också kommenterade på bloggen igår är det darrigt i maktens boningar just nu. Det är många som skott sig och som nu ser avgrunden öppna sig. Och det gör maktens psykopater extra farliga just nu, extra lögnaktiga och extra skoningslösa.
I gårdagens Norrbottens-Kuriren och åtminstone i dag på nätet plockas de stora krigsrubrikerna fram:
Skulder på 137 Miljoner i de två Ekfors-bolagen trummar man fram, vilket gör dem till den största konkursen i Norrbotten.
Om jag - som hittills inte är tillfrågad alls i ärendet - ska kommentera det, så kan jag berätta följande:
- Det är ganska duktigt av två företag som inte har haft varken långivare eller leverantörer att komma upp i skulder på 137 miljoner. Den som har det minsta lilla bakom pannbenet räknar naturligtvis lätt ut att det här inte kan stämma. Och det gör det inte heller.
- Skulder på 137 miljoner skulle motsvara många års omsättning i de två bolagen. Skulle verkligen något bolag kunna samla på sig många års omsättning i skulder utan att många dessförinnan skulle sökt bolagen i konkurs? Naturligtvis inte.
Men på Kuriren klarar man inte av att räkna ut det? Eller så vill man inte, utan publicerar uppsåtligt kraftigt tendensiös och uppenbart felaktig information. Respekten för läsarna är inte större på Kuriren. Uppenbarligen anser man på Kuriren att människor är lättlurade och att tidningen, journalister och redaktörer, har ”rätt” att lura dem.
Jag kan inte säga annat än att det är skamligt hur Norrbottens-Kuriren beter sig i sina strävanden att ta heder och ära av folk som inte viker för den organiserade brottsligheten.
Inte så konstigt då att Kuriren är på väg att försvinna. Och inte gör det något heller, tycker jag. Det är svårt att se att Kuriren tillför någonting till den svenska journalistiken. Möjligen skulle man kunna använda Kuriren inom den svenska journalistutbildningen som exempel på ohederlig journalistik. Först visar man eleverna hur Kuriren skrev och sen visar man hur det verkligen förhöll sig. Men det blir kanske så med tiden i en organisation som blir helt bidragsorienterad och helt beroende av politiska beslut – åtminstone om medarbetarna har en läggning som tillåter dem att arbeta så.
”Av en händelse” har Kuriren inte kunnat nå konkursförvaltaren. Kuriren har inte heller lyckats nå John Pohlman som inte har någonting med saken att göra. Men däremot har det gått bra att nå ”tvångsförvaltare” Johan Gullesjö, som naturligtvis inte heller har någonting med saken att göra. Det torde dock tala om för alla som har något innanför pannbenet att här ligger en gravad hund – som Reefat El-Sayed brukade säga. Gullesjö fikar förstås efter ännu mer av elkundernas pengar. Pengar som inte kommer att gå till vare sig el eller nät – bara ramla ned i den korrumperade nomenklaturans fickor. Man behöver nog inte vara någon större Einstein för att räkna ut hur de här juvelerna arbetar.
Den minnesgode läsaren kommer ihåg hur det gick när Östtysklands vanstyre rasade samman. Stasis informatörer och medarbetare visade sig finnas snart sagt överallt i samhället. I Sverige ser det lite annorlunda ut. I Sverige har massmedia spelat en aktiv roll för att trycka ned sanningen och manipulera människor. Man kan på goda grunder anta, att det finns mycket skit som väntar på att komma fram om Norrbottens-Kurirens roll i vårt korrumperade samhälle. Det gör att de upplever att de har mycket gemensamt, våra korrumperade makthavare och våra korrumperade journalister. Och de är skakade nu. Därför blir också lögnerna och överdrifterna värre än vanligt.
Få se hur länge vi måste läsa detta politiska förtal och dessa politiska överdrifter i våra tidningar innan vi får börja läsa riktiga nyheter från verkligheten? Till exempel om den samhällsmedborgare som drabbades av hjärtflimmer, förgäves väntade i två timmar på ambulans och sedan dog på platsen. Det var inte intressant att skriva om, Göran Lahti?
Övertorneå den 14 november 2010
Mikael Styrman
.
Som alla kan se själva och som jag också kommenterade på bloggen igår är det darrigt i maktens boningar just nu. Det är många som skott sig och som nu ser avgrunden öppna sig. Och det gör maktens psykopater extra farliga just nu, extra lögnaktiga och extra skoningslösa.
I gårdagens Norrbottens-Kuriren och åtminstone i dag på nätet plockas de stora krigsrubrikerna fram:
Skulder på 137 Miljoner i de två Ekfors-bolagen trummar man fram, vilket gör dem till den största konkursen i Norrbotten.
Om jag - som hittills inte är tillfrågad alls i ärendet - ska kommentera det, så kan jag berätta följande:
- Det är ganska duktigt av två företag som inte har haft varken långivare eller leverantörer att komma upp i skulder på 137 miljoner. Den som har det minsta lilla bakom pannbenet räknar naturligtvis lätt ut att det här inte kan stämma. Och det gör det inte heller.
- Skulder på 137 miljoner skulle motsvara många års omsättning i de två bolagen. Skulle verkligen något bolag kunna samla på sig många års omsättning i skulder utan att många dessförinnan skulle sökt bolagen i konkurs? Naturligtvis inte.
Men på Kuriren klarar man inte av att räkna ut det? Eller så vill man inte, utan publicerar uppsåtligt kraftigt tendensiös och uppenbart felaktig information. Respekten för läsarna är inte större på Kuriren. Uppenbarligen anser man på Kuriren att människor är lättlurade och att tidningen, journalister och redaktörer, har ”rätt” att lura dem.
Jag kan inte säga annat än att det är skamligt hur Norrbottens-Kuriren beter sig i sina strävanden att ta heder och ära av folk som inte viker för den organiserade brottsligheten.
Inte så konstigt då att Kuriren är på väg att försvinna. Och inte gör det något heller, tycker jag. Det är svårt att se att Kuriren tillför någonting till den svenska journalistiken. Möjligen skulle man kunna använda Kuriren inom den svenska journalistutbildningen som exempel på ohederlig journalistik. Först visar man eleverna hur Kuriren skrev och sen visar man hur det verkligen förhöll sig. Men det blir kanske så med tiden i en organisation som blir helt bidragsorienterad och helt beroende av politiska beslut – åtminstone om medarbetarna har en läggning som tillåter dem att arbeta så.
”Av en händelse” har Kuriren inte kunnat nå konkursförvaltaren. Kuriren har inte heller lyckats nå John Pohlman som inte har någonting med saken att göra. Men däremot har det gått bra att nå ”tvångsförvaltare” Johan Gullesjö, som naturligtvis inte heller har någonting med saken att göra. Det torde dock tala om för alla som har något innanför pannbenet att här ligger en gravad hund – som Reefat El-Sayed brukade säga. Gullesjö fikar förstås efter ännu mer av elkundernas pengar. Pengar som inte kommer att gå till vare sig el eller nät – bara ramla ned i den korrumperade nomenklaturans fickor. Man behöver nog inte vara någon större Einstein för att räkna ut hur de här juvelerna arbetar.
Den minnesgode läsaren kommer ihåg hur det gick när Östtysklands vanstyre rasade samman. Stasis informatörer och medarbetare visade sig finnas snart sagt överallt i samhället. I Sverige ser det lite annorlunda ut. I Sverige har massmedia spelat en aktiv roll för att trycka ned sanningen och manipulera människor. Man kan på goda grunder anta, att det finns mycket skit som väntar på att komma fram om Norrbottens-Kurirens roll i vårt korrumperade samhälle. Det gör att de upplever att de har mycket gemensamt, våra korrumperade makthavare och våra korrumperade journalister. Och de är skakade nu. Därför blir också lögnerna och överdrifterna värre än vanligt.
Få se hur länge vi måste läsa detta politiska förtal och dessa politiska överdrifter i våra tidningar innan vi får börja läsa riktiga nyheter från verkligheten? Till exempel om den samhällsmedborgare som drabbades av hjärtflimmer, förgäves väntade i två timmar på ambulans och sedan dog på platsen. Det var inte intressant att skriva om, Göran Lahti?
Övertorneå den 14 november 2010
Mikael Styrman
.
Det pågår stora förändringar
.
Det pågår stora förändringar runt om i landet – helt underbart att se.
Fostervattnet har gått
Mycket tyder på att Janne Josefsson och hans kollegor och medarbetare i Uppdrag Granskning-redaktionen med sina pålästa och skickligt genomförda antikorruptionsprogram har fått fostervattnet att gå i den svenska korruptionsdebatten. Nu ska de korrumperade parasiterna ut ur den offentliga förvaltningen. De som gör att vi trots världens i särklass högsta skatter låser in åldringarna ensamma på nätterna och inte skickar någon ambulans när folk ligger och dör med bröstsmärtor.
- Nu jävlar ska här födas! Varsko barnbördscentralerna och distriktssköterskorna – det fåtal som finns kvar!
Naivitet ersatt av medvetenhet
Ännu för bara ett par år sedan rynkade många människor på näsan om man talade om korruption i Sverige. Det var framför allt sådana som tycker sig vara finare än andra människor. Eller som försöker hålla upp ett sken av att de är finare än andra människor.
När man nu ser sig omkring kan man se att korruptionen tycks ha ökat exponentiellt under de senaste åren, vilket man också har kunnat förvänta sig. Samtidigt har insikten om korruptionens utbredning och dess skadliga inverkan på både samhällsekonomin och rättsväsendet spridit sig påtagligt. Liksom insikten om vad ett korrumperat rättsväsende gör med människors liv. Då talade ingen om korruption. Många visste naturligtvis men få vågade tala högt om det. Idag är korruptionen på allas läppar verkar det som.
Även Rödträsk anar att korruption inte är bra
Till och med de korrumperade socialdemokraterna i Tornedalen har påverkats. Eller Rödträsk som de säger nedåt landet. De skulle aldrig förr sagt ett ord om korruption högt. Idag har spärrarna släppt och även de utgjuter osande eder om korruption när de blir bortmyglade av de ännu mer korrumperade fyrkantssossarna runt Luleå.
Sista journalistikprofessorn utan etik?
Verkligheten har kommit ikapp socialdemokratin. Nu när man går in i sin andra period utan makt – eller åtminstone med mycket mindre makt – blir det allt svårare att smörja maskineriet. Det ena efter det andra mutade kräket får titta på en tom handflata efter att ha tryckt den vanligtvis generösa socialdemokratiska näven. Och belöningstjänstetillsättningarna torde vara ransonerade. Kanske har vi sett vår sista Pär-Arne Jigenius bli professor i journalistik? Vi kanske i framtiden kan få opolitiserade professorer i journalistik, med inbyggd etisk kompass?
Slöddret tänkte offra Mona
Partitoppen – yrkesparasiterna – är i dallring, än så länge dock bara i (S). Först har de tvingat Mona Sahlin att köra den gamla häftiga skattelinjen. Den om hur folket ska saliggöras genom att man gör dem fattiga, beskattar dem fattiga. Den linje som ett allt mer upplyst folk inte längre accepterar. Ett folk som har insett att det blir plundrat och inte får något tillbaka för pengarna köper inte längre de gamla socialistiska sagorna. Väl varseblivna om det tänker parasiterna i partitoppen skicka iväg Mona Sahlin och sitta kvar själva – business as usual ska det vara.
Men en slagfärdig och framåt Jytte Guteland begrep vad klockan var slagen. Hon har förstått att åldringsvården inte alls är anpassad till att de egennyttiga utsugarna ska flytta in på ålderdomshemmet och skapa framtidens politik där. De, vilkas enda politiska vision är egen makt och att berika sig själva, oavsett hur det går för alla andra.
Och Mona Sahlin lurade dem. När de skulle sparka henne i vanlig ordning sparkade hon dem istället. Hon satte dem i en situation i vilken det blir mycket svårt att sitta kvar. Om man vill ha någon chans alls att bli omvald på partikongressen vill säga.
Räddas vad som räddas kan
Nu försöker många av yrkesparasiterna att rädda vad som räddas kan. Genom att snabbt som tusan göra en skendemokratisk brandkårsutryckning ska de ställa de socialdemokratiska gräsrötterna och förnyarna inför fullbordat faktum genom att välja om sig själva och försöka skicka Jytte Guteland till ålderdomshemmet istället.
Bitterheten grasserar
Allt det här rör upp hemskt mycket känslor av alla sorter. Landet är fullt av socialdemokrater som låtit lura sig hela livet och är bittra för det. Andra har vetat hela tiden hur det går till. De är bara sura och förbannade för att det går åt helvete.
Själv känner jag av att många förment borgerliga låtsaspolitiker, åklagare, domare, tidningsmän som försörjt sig och levt oförskämt gott hela livet genom att slicka den socialdemokratiska jättepempan är utomordentligt störda över att jag kallat dem mutkolvar. Fast de ser ut som tio små negerpojkar i ansiktet.
Civilkurage korruptionens värsta fiende
Jag känner att det går bra ute i landet. Att vi är på rätt väg. Att korruptionen närmar sig vägs ände. Att det har blivit opportunt att avslöja dem och att stå för det. Det blir korruptionens undergång. Den kan bara finnas kvar och blomstra om folket är fegt och människorna strykrädda. Men vi har ännu låg väg att vandra innan den korruption som sjuttio års socialism har begåvat oss med är utrensad.
Faller (S) faller alla
Om nu Jytte Guttelands initiativ startar det nödvändiga reningsbadet inom (S) så är det mycket bra för svensk demokrati. Det kommer i så fall sannolikt att tvinga igång en motsvarande process även inom övriga partier så att socialdemokratins mutkolvar inom övriga partier också rensas bort. Antingen det eller så kommer övriga partier att bli svårt skadeskjutna om de i framtiden får möta en sanerad och hederligare socialdemokrati. Det blir i så fall senast år 2014 men det kan bli mycket tidigare för efter sjuttio års socialism finns det mycket som kan gå åt helvete. Och att förfölja mig och Ekfors är inte nödvändigtvis den bästa formen av damage control. Det behöver man inte vänta på valresultatet för att inse.
Bäst vore nog om man började dumpa mutkolvar ungefär som ett flygplan dumpar bränsle när det är på väg in för nödlandning eller som en luftballong släpper ballast när den börjar bli för tung.
Den offentliga administrationen blir nog ganska hederlig av sig själv. De största skurkarna är väl kända av våra politiker. Tacka för det – vapenbröder som de är. När de väl förlorar sina vapendragare är det troligt att många av dem drar iväg utan anfordran. Resten försvinner eller blir hederliga efter några få strategiska avskedanden.
Hur ersätta korrumperade domare och åklagare?
En svårare nöt blir hur man bär sig åt för att ställa om ett nästan helt korrumperat rättsväsende till ett hederligt sådant? Kan till exempel en korrumperad domare bli en hederlig domare och åtnjuta folkets respekt? Det är väl inte mycket som talar för det. Kanske är det så att en korrumperad domare måste få den belöning som en korrumperad domare typiskt sett har rätt att förvänta sig? Emellertid måste vi bygga upp ett hederligt rättsväsende och det kan inte gärna byggas upp av någon som varit en del av det korrumperade systemet. Riktigt hur det ska gå till vet jag inte nu. Någon kommer att måsta ägna mycket tankemöda åt det här, så att inte vårt samhälle går under i kölvattnet på allt detta mygel.
Bitterheten ofta välförtjänt
Det är inte att ta miste på, att det är på väg åt rätt håll. Inte minst märks det på bitterheten i de anonyma äcklens skriverier. Det som inte gick att publicera tidigare gör det ännu mindre nu. Det märks att de är medvetna om att deras sötebrödsdagar och deras tid som översittare börjar vara räknade. Men det känns onödigt att de kanaliserar sin ilska och sin bitterhet mot mig när orsaken till deras problem är deras egen girighet, ondskefullhet och hänsynslöshet.
Övertorneå söndagen den 14 november 2010
Mikael Styrman
.
Det pågår stora förändringar runt om i landet – helt underbart att se.
Fostervattnet har gått
Mycket tyder på att Janne Josefsson och hans kollegor och medarbetare i Uppdrag Granskning-redaktionen med sina pålästa och skickligt genomförda antikorruptionsprogram har fått fostervattnet att gå i den svenska korruptionsdebatten. Nu ska de korrumperade parasiterna ut ur den offentliga förvaltningen. De som gör att vi trots världens i särklass högsta skatter låser in åldringarna ensamma på nätterna och inte skickar någon ambulans när folk ligger och dör med bröstsmärtor.
- Nu jävlar ska här födas! Varsko barnbördscentralerna och distriktssköterskorna – det fåtal som finns kvar!
Naivitet ersatt av medvetenhet
Ännu för bara ett par år sedan rynkade många människor på näsan om man talade om korruption i Sverige. Det var framför allt sådana som tycker sig vara finare än andra människor. Eller som försöker hålla upp ett sken av att de är finare än andra människor.
När man nu ser sig omkring kan man se att korruptionen tycks ha ökat exponentiellt under de senaste åren, vilket man också har kunnat förvänta sig. Samtidigt har insikten om korruptionens utbredning och dess skadliga inverkan på både samhällsekonomin och rättsväsendet spridit sig påtagligt. Liksom insikten om vad ett korrumperat rättsväsende gör med människors liv. Då talade ingen om korruption. Många visste naturligtvis men få vågade tala högt om det. Idag är korruptionen på allas läppar verkar det som.
Även Rödträsk anar att korruption inte är bra
Till och med de korrumperade socialdemokraterna i Tornedalen har påverkats. Eller Rödträsk som de säger nedåt landet. De skulle aldrig förr sagt ett ord om korruption högt. Idag har spärrarna släppt och även de utgjuter osande eder om korruption när de blir bortmyglade av de ännu mer korrumperade fyrkantssossarna runt Luleå.
Sista journalistikprofessorn utan etik?
Verkligheten har kommit ikapp socialdemokratin. Nu när man går in i sin andra period utan makt – eller åtminstone med mycket mindre makt – blir det allt svårare att smörja maskineriet. Det ena efter det andra mutade kräket får titta på en tom handflata efter att ha tryckt den vanligtvis generösa socialdemokratiska näven. Och belöningstjänstetillsättningarna torde vara ransonerade. Kanske har vi sett vår sista Pär-Arne Jigenius bli professor i journalistik? Vi kanske i framtiden kan få opolitiserade professorer i journalistik, med inbyggd etisk kompass?
Slöddret tänkte offra Mona
Partitoppen – yrkesparasiterna – är i dallring, än så länge dock bara i (S). Först har de tvingat Mona Sahlin att köra den gamla häftiga skattelinjen. Den om hur folket ska saliggöras genom att man gör dem fattiga, beskattar dem fattiga. Den linje som ett allt mer upplyst folk inte längre accepterar. Ett folk som har insett att det blir plundrat och inte får något tillbaka för pengarna köper inte längre de gamla socialistiska sagorna. Väl varseblivna om det tänker parasiterna i partitoppen skicka iväg Mona Sahlin och sitta kvar själva – business as usual ska det vara.
Men en slagfärdig och framåt Jytte Guteland begrep vad klockan var slagen. Hon har förstått att åldringsvården inte alls är anpassad till att de egennyttiga utsugarna ska flytta in på ålderdomshemmet och skapa framtidens politik där. De, vilkas enda politiska vision är egen makt och att berika sig själva, oavsett hur det går för alla andra.
Och Mona Sahlin lurade dem. När de skulle sparka henne i vanlig ordning sparkade hon dem istället. Hon satte dem i en situation i vilken det blir mycket svårt att sitta kvar. Om man vill ha någon chans alls att bli omvald på partikongressen vill säga.
Räddas vad som räddas kan
Nu försöker många av yrkesparasiterna att rädda vad som räddas kan. Genom att snabbt som tusan göra en skendemokratisk brandkårsutryckning ska de ställa de socialdemokratiska gräsrötterna och förnyarna inför fullbordat faktum genom att välja om sig själva och försöka skicka Jytte Guteland till ålderdomshemmet istället.
Bitterheten grasserar
Allt det här rör upp hemskt mycket känslor av alla sorter. Landet är fullt av socialdemokrater som låtit lura sig hela livet och är bittra för det. Andra har vetat hela tiden hur det går till. De är bara sura och förbannade för att det går åt helvete.
Själv känner jag av att många förment borgerliga låtsaspolitiker, åklagare, domare, tidningsmän som försörjt sig och levt oförskämt gott hela livet genom att slicka den socialdemokratiska jättepempan är utomordentligt störda över att jag kallat dem mutkolvar. Fast de ser ut som tio små negerpojkar i ansiktet.
Civilkurage korruptionens värsta fiende
Jag känner att det går bra ute i landet. Att vi är på rätt väg. Att korruptionen närmar sig vägs ände. Att det har blivit opportunt att avslöja dem och att stå för det. Det blir korruptionens undergång. Den kan bara finnas kvar och blomstra om folket är fegt och människorna strykrädda. Men vi har ännu låg väg att vandra innan den korruption som sjuttio års socialism har begåvat oss med är utrensad.
Faller (S) faller alla
Om nu Jytte Guttelands initiativ startar det nödvändiga reningsbadet inom (S) så är det mycket bra för svensk demokrati. Det kommer i så fall sannolikt att tvinga igång en motsvarande process även inom övriga partier så att socialdemokratins mutkolvar inom övriga partier också rensas bort. Antingen det eller så kommer övriga partier att bli svårt skadeskjutna om de i framtiden får möta en sanerad och hederligare socialdemokrati. Det blir i så fall senast år 2014 men det kan bli mycket tidigare för efter sjuttio års socialism finns det mycket som kan gå åt helvete. Och att förfölja mig och Ekfors är inte nödvändigtvis den bästa formen av damage control. Det behöver man inte vänta på valresultatet för att inse.
Bäst vore nog om man började dumpa mutkolvar ungefär som ett flygplan dumpar bränsle när det är på väg in för nödlandning eller som en luftballong släpper ballast när den börjar bli för tung.
Den offentliga administrationen blir nog ganska hederlig av sig själv. De största skurkarna är väl kända av våra politiker. Tacka för det – vapenbröder som de är. När de väl förlorar sina vapendragare är det troligt att många av dem drar iväg utan anfordran. Resten försvinner eller blir hederliga efter några få strategiska avskedanden.
Hur ersätta korrumperade domare och åklagare?
En svårare nöt blir hur man bär sig åt för att ställa om ett nästan helt korrumperat rättsväsende till ett hederligt sådant? Kan till exempel en korrumperad domare bli en hederlig domare och åtnjuta folkets respekt? Det är väl inte mycket som talar för det. Kanske är det så att en korrumperad domare måste få den belöning som en korrumperad domare typiskt sett har rätt att förvänta sig? Emellertid måste vi bygga upp ett hederligt rättsväsende och det kan inte gärna byggas upp av någon som varit en del av det korrumperade systemet. Riktigt hur det ska gå till vet jag inte nu. Någon kommer att måsta ägna mycket tankemöda åt det här, så att inte vårt samhälle går under i kölvattnet på allt detta mygel.
Bitterheten ofta välförtjänt
Det är inte att ta miste på, att det är på väg åt rätt håll. Inte minst märks det på bitterheten i de anonyma äcklens skriverier. Det som inte gick att publicera tidigare gör det ännu mindre nu. Det märks att de är medvetna om att deras sötebrödsdagar och deras tid som översittare börjar vara räknade. Men det känns onödigt att de kanaliserar sin ilska och sin bitterhet mot mig när orsaken till deras problem är deras egen girighet, ondskefullhet och hänsynslöshet.
Övertorneå söndagen den 14 november 2010
Mikael Styrman
.
onsdag 10 november 2010
Ibland är det snabba ryck
.
Idag på morgonen skäller den förre Vattenfallsrufflaren Bengt Toolanen på mig på Kurirens debattsida. Då är det han, länstidningarna och tvångsförvaltningen som är kompisar. Så har jag också tolkat det. Lika barn leka bäst.
Ikväll har Toolanen börjat blogga för att ”bemöta och värja mig mot oseriösa hotelser och smutskastningar som jag drabbats av”.
Vidare ska Toolanen ”gå igenom livet med hög grad av integritet, en tornedalsk rakframhet och en empati för att försvara medmänniskor som hamnat i nödsituationer av olika slag”.
Vi många,
som har kunnat följa hur Bengt Toolanen gått från klarhet till klarhet,
bokstavligen gått över lik för att ta sig fram,
efterlämnande sig endast ett tydligt spår bestående av brända högar av grus och aska,
är naturligtvis mycket intresserade av hur den där ”integriteten, tornedalska rakframheten och empatin med människor i nödsituationer” tar sig ut i verkligheten.
Det här kommer jag att skriva mer om.
Håll utkik efter bloggar med rubriken ”En rufflares väg”.
Vill Du ljuga ihop någonting först Bengt Toolanen, så kan jag berätta sen hur det verkligen förhåller sig?
Övertorneå den 10 november 2010
Mikael Styrman
.
Idag på morgonen skäller den förre Vattenfallsrufflaren Bengt Toolanen på mig på Kurirens debattsida. Då är det han, länstidningarna och tvångsförvaltningen som är kompisar. Så har jag också tolkat det. Lika barn leka bäst.
Ikväll har Toolanen börjat blogga för att ”bemöta och värja mig mot oseriösa hotelser och smutskastningar som jag drabbats av”.
Vidare ska Toolanen ”gå igenom livet med hög grad av integritet, en tornedalsk rakframhet och en empati för att försvara medmänniskor som hamnat i nödsituationer av olika slag”.
Vi många,
som har kunnat följa hur Bengt Toolanen gått från klarhet till klarhet,
bokstavligen gått över lik för att ta sig fram,
efterlämnande sig endast ett tydligt spår bestående av brända högar av grus och aska,
är naturligtvis mycket intresserade av hur den där ”integriteten, tornedalska rakframheten och empatin med människor i nödsituationer” tar sig ut i verkligheten.
Det här kommer jag att skriva mer om.
Håll utkik efter bloggar med rubriken ”En rufflares väg”.
Vill Du ljuga ihop någonting först Bengt Toolanen, så kan jag berätta sen hur det verkligen förhåller sig?
Övertorneå den 10 november 2010
Mikael Styrman
.
Många äro kallade…
.
…men få äro utvalda, skrev jag nyss.
Det stämmer även in på Johnys Krons insändare i Haparandabladet den 5 november 2010 med rubriken ”Turbulensen kring Ekforsbolagen”.
Notoriskt faktum
tycker Johny att det är, att Mikael Styrman i olika ärenden är lagförd och fälld för ekonomisk brottslighet.
Det framgår inte om det också är ett notoriskt faktum att jag är den enda i landet som suttit i politiskt fängelse för ”för sent ingivna årsredovisningar”. Inte heller går det att utläsa om Johny, som kommunist, är bekväm med att inta positionen att vara den organiserade bankbrottslighetens medhjälpare i dess ärorika värv att plundra dem som motsätter sig den organiserade brottslighetens härjningar.
Felaktig påstående
Johny sällar sig till mängden desinformatörer i det han säger apropå att jag är fälld för ekonomisk brottslighet: ”Som en konsekvens därav är hans verksamhet satt under administration.”
- Jaså, verkligen? Det är inte så att Du är vårdslös med sanningen nu, Johny?
Nackskott
Johny ondgör sig vidare över att ”lagstiftningen är tandlös” och ”myndighetsutövningen på elområdet är handlingsförlamad”. Vad kan jag annat än hålla med? Då var det mycket bättre i det grannland till vårt, i vilket Johnys parti hade makten. Där hämtade staten folk under natten och sköt dem med nackskott. Visserligen var de flesta, kanske alla, oskyldiga men det var inte varken tandlöst eller handlingsförlamat.
Rättshaverist
En förklaring till denna tandlöshet för Johny fram. ”Lagstiftarna har helt enkelt inte haft kreativ fantasi att föreställa sig förekomsten av rättshaverister i monopolställning”. Det kanske Du har rätt i Johny. Det är möjligt att det är så. Själv tycker jag att det är ett större problem att tvångsförvaltningslagen med alla dess demokratiska och etiska brister är ett tydligt belägg för att det numera är rättshaverister som är lagstiftare i det här landet.
Finland
Sedan konstaterar Johny Kron att ”om denna såpopera utspelats ett fåtal kilometer österut, alltså på finska sidan, är jag övertygad om att problemet med Ekfors varit löst, genast det uppstod”.
Även här har Johny delvis rätt. Det är till och med så, att problemet aldrig hade uppstått i Finland. I Finland har nämligen socialismen aldrig genomförts. Många svenskar tror att Finland är ett socialistiskt eller kommunistiskt land på grund av sin närhet till förutvarande Sovjetunionen. Men Finland har hela tiden varit ett kapitalistiskt land. Därför har aldrig korruptionen fått fäste i landet som den har fått i Sverige där man alltid tigit om den och nästan alla har varit delaktiga. Man har hela tiden bekämpat korruption i Finland och få politiker, troligen ingen, kan i Finland vara säker på att kunna begå korruptionsbrott utan att bli lagförd. I Sverige måste man vara extremt klumpig för att bli åtalad och då blir man friad av vårt korrumperade rättsväsende. I Finland skulle aldrig en sådan tvångsförvaltningslag som vår kunna antas, oavsett om man vill kalla den socialistisk, kommunistisk eller nazistisk.
Kommunledning administrerar avveckling
Sen har Johny ett till notoriskt faktum att dela med sig till oss: ”Sedan 1980 har kommunledningen, oavsett politisk färg sett som första uppgift att stillsamt administrera en kommunal avveckling under ordnade former”.
Vad kan man annat än hålla med? Det socialistiska åsiktsförtrycket och den välorganiserade utsugarapparatens förtryck har varit så starkt i Tornedalen att snart sagt alla människor som över huvud taget vill uträtta något flytt från kommunen. Resultatet har blivit en sorts koncentration av utvecklings- och framstegsfientligt folk som väntar på att stat och kommun ska mata dem med sked.
Rannsaka Dig själv
Ekfors kan inte fara härifrån. Därför finns det kvar här. Som ett av få företag med vilja och förmåga att utvecklas har det också varit ständigt motarbetat av en stor del av kommunens politiker. Passar tvångsförvaltningen in i den bild Du målar upp Johny av ”en kommunal avveckling under ordnade former”?
Det är bara att rannsaka sig själv. Du är ju kommunpolitiker, Johny Kron. Vad har Du själv gjort för att främja en positiv utveckling i kommunen – annat än att kräva hårdare tag i tvångsförvaltningen av bygdens snart enda företag som inte ägs och styrs utifrån kommunen?
Övertorneå den 10 november 2010
Mikael Styrman
.
…men få äro utvalda, skrev jag nyss.
Det stämmer även in på Johnys Krons insändare i Haparandabladet den 5 november 2010 med rubriken ”Turbulensen kring Ekforsbolagen”.
Notoriskt faktum
tycker Johny att det är, att Mikael Styrman i olika ärenden är lagförd och fälld för ekonomisk brottslighet.
Det framgår inte om det också är ett notoriskt faktum att jag är den enda i landet som suttit i politiskt fängelse för ”för sent ingivna årsredovisningar”. Inte heller går det att utläsa om Johny, som kommunist, är bekväm med att inta positionen att vara den organiserade bankbrottslighetens medhjälpare i dess ärorika värv att plundra dem som motsätter sig den organiserade brottslighetens härjningar.
Felaktig påstående
Johny sällar sig till mängden desinformatörer i det han säger apropå att jag är fälld för ekonomisk brottslighet: ”Som en konsekvens därav är hans verksamhet satt under administration.”
- Jaså, verkligen? Det är inte så att Du är vårdslös med sanningen nu, Johny?
Nackskott
Johny ondgör sig vidare över att ”lagstiftningen är tandlös” och ”myndighetsutövningen på elområdet är handlingsförlamad”. Vad kan jag annat än hålla med? Då var det mycket bättre i det grannland till vårt, i vilket Johnys parti hade makten. Där hämtade staten folk under natten och sköt dem med nackskott. Visserligen var de flesta, kanske alla, oskyldiga men det var inte varken tandlöst eller handlingsförlamat.
Rättshaverist
En förklaring till denna tandlöshet för Johny fram. ”Lagstiftarna har helt enkelt inte haft kreativ fantasi att föreställa sig förekomsten av rättshaverister i monopolställning”. Det kanske Du har rätt i Johny. Det är möjligt att det är så. Själv tycker jag att det är ett större problem att tvångsförvaltningslagen med alla dess demokratiska och etiska brister är ett tydligt belägg för att det numera är rättshaverister som är lagstiftare i det här landet.
Finland
Sedan konstaterar Johny Kron att ”om denna såpopera utspelats ett fåtal kilometer österut, alltså på finska sidan, är jag övertygad om att problemet med Ekfors varit löst, genast det uppstod”.
Även här har Johny delvis rätt. Det är till och med så, att problemet aldrig hade uppstått i Finland. I Finland har nämligen socialismen aldrig genomförts. Många svenskar tror att Finland är ett socialistiskt eller kommunistiskt land på grund av sin närhet till förutvarande Sovjetunionen. Men Finland har hela tiden varit ett kapitalistiskt land. Därför har aldrig korruptionen fått fäste i landet som den har fått i Sverige där man alltid tigit om den och nästan alla har varit delaktiga. Man har hela tiden bekämpat korruption i Finland och få politiker, troligen ingen, kan i Finland vara säker på att kunna begå korruptionsbrott utan att bli lagförd. I Sverige måste man vara extremt klumpig för att bli åtalad och då blir man friad av vårt korrumperade rättsväsende. I Finland skulle aldrig en sådan tvångsförvaltningslag som vår kunna antas, oavsett om man vill kalla den socialistisk, kommunistisk eller nazistisk.
Kommunledning administrerar avveckling
Sen har Johny ett till notoriskt faktum att dela med sig till oss: ”Sedan 1980 har kommunledningen, oavsett politisk färg sett som första uppgift att stillsamt administrera en kommunal avveckling under ordnade former”.
Vad kan man annat än hålla med? Det socialistiska åsiktsförtrycket och den välorganiserade utsugarapparatens förtryck har varit så starkt i Tornedalen att snart sagt alla människor som över huvud taget vill uträtta något flytt från kommunen. Resultatet har blivit en sorts koncentration av utvecklings- och framstegsfientligt folk som väntar på att stat och kommun ska mata dem med sked.
Rannsaka Dig själv
Ekfors kan inte fara härifrån. Därför finns det kvar här. Som ett av få företag med vilja och förmåga att utvecklas har det också varit ständigt motarbetat av en stor del av kommunens politiker. Passar tvångsförvaltningen in i den bild Du målar upp Johny av ”en kommunal avveckling under ordnade former”?
Det är bara att rannsaka sig själv. Du är ju kommunpolitiker, Johny Kron. Vad har Du själv gjort för att främja en positiv utveckling i kommunen – annat än att kräva hårdare tag i tvångsförvaltningen av bygdens snart enda företag som inte ägs och styrs utifrån kommunen?
Övertorneå den 10 november 2010
Mikael Styrman
.
Den masochistiske tornedalsbolsjeviken
.
Det verkar finnas en viss rädsla bland våra lokala pampar, partifunktionärer och andra som skor sig på ett dysfunktionellt politiskt system för att folk ska gå in och läsa på min blogg. På annat sätt kan man knappast tolka de många anonyma insändare i lokal media som går ut på att man bara kan läsa löjligheter på min blogg. Man tycks inte lita på att människor som går in och läser själva kommer fram till den slutsatsen. Bäst att för säkerhets skull tala om för dem i förväg vad de ska tycka.
Många äro kallade – men få äro utvalda
I dessa dagar går det tretton av dem på dussinet – förståsigpåarna. Eller dom som i anonyma insändare låtsas vara förståsigpåare. De som låtsas vilja informera. Men som egentligen desinformerar, vilseleder och mörklägger. De skriver anonymt, naturligtvis, för om de skrev med eget namn skulle man kunna förstå sammanhanget och deras eget intresse av fortsatt mörkläggning. Få av dem har något i sak att tillföra.
Inte deklarerat?
I vissa ”insändare” slås det fast att Ekfors Elnät tvångsförvaltas för att inte bolaget deklarerat eller betalar skatt. Lätt för människor att förstå och ta till sig. Deklarerar man inte blir man nog tvångsförvaltad. Men helt fel. Ekfors Elnät deklarerar och betalar skatt. Tvångsförvaltningen har inte tillkommit av den anledningen. Man försöker inte ens officiellt påstå det.
Olaglig höjning?
I andra ”insändare” påstås att tvångsförvaltningen har kommit till för att bolaget ”olagligt” har höjt tarifferna 33% och vägrat betala tillbaka. Även det lätt att ta till sig. Är det så? Har jag pengar att få tillbaka? Jamen, då tror jag ju på det förstås. Men tyvärr, bolaget höjde 33% för några år sedan. Då mest för att täcka kostnaderna för dittills två onödiga tvångsförvaltningar. Men det är prövat. Bolaget har betalat tillbaka det som ska betalas tillbaka. Det finns således ingen kund som har något att få tillbaka eller som har rätt att göra avdrag för ”orättfärdiga” prishöjningar. De som har gjort det och inte betalar kommer antingen att stängas när den nuvarande tvångsförvaltaren har dansat färdigt eller, att drivas in genom ansökan om betalningsföreläggande, med betalningsanmärkning som följd.
Falska prisjämförelser
Åter andra producerar prisjämförelser som är rena falsifikat. För att det ska se snyggt ut är en salig samling allmännyttiga eller ”folkrörelseföretag” upptagna som skapare av jämförelserna. Förmodligen var inte ens alla dessa medvetna om att de hade gjort en prisjämförelse innan de såg det i tidningarna. Som vanligt presenteras ingen information om hur jämförelsen har gjorts. Förmodligen för att jämförelsen inte tål dagens ljus. För att den ska kunna bedömas måste man ange hur den är gjord. Olika företag har olika tariffstruktur. Vilken typ av abonnemang, villa eller lägenhet, vilken säkring, vilken förbrukning och så vidare är allt omständigheter som man måste känna till och som man presenterar i seriösa utredningar.
Förbjudet att vara dyrare?
Sedan kritiserar man Ekfors för att ha, som man påstår, landets dyraste nättariffer, och ger på det sättet en förklaring till tvångsförvaltningen. Men inte heller det är rätt. Det är ingen anledning till tvångsförvaltning. Inte ens om det hade varit rätt hade det varit någon rimlig anledning till att tvångsförvalta Ekfors. Det är ju faktiskt så här i världen att alla inte kan vara billigast. För att någon över huvud taget ska kunna vara billigare måste ju någon vara dyrare. Ska vi förbjuda att någon kan vara dyrare än någon annan? Då kommer vi ju också att förbjuda att någon kan vara billigare.
Självskadligt beteende
Ekfors tariffer skulle vara mycket konkurrenskraftiga om inte vår korrumperade byråkrati och politik var besatt av att hela tiden utse någon okunnig stackare att tvångsförvalta nätet till höga och onödiga kostnader för bolagets kunder. Varför ska denna lyx vara förbehållen enbart Ekfors kunder? Så rika är väl inte de i förhållande till resten av landet? I själva verket är de väl ganska fattiga om man jämför. Och nu försöker man framgångsrikt göra sig ännu fattigare genom en tredje tvångsförvaltning. Allt i tron att man skadar målet för sin avundsjuka, och sina pampars hatobjekt, mer än sig själv. Och detta piskas fram och understöds hela tiden av hänsynslösa politiker som gynnar sina egna karriärer genom att driva mobben till självskadligt beteende.
Klokare och hederligare politiker
Vi behöver få klokare och hederligare politiker. Sådana som inte för människor bakom ljuset för att sko sig på dem bakom ryggen. Som inte manipulerar människor och förmår mobben att skada sig själva och andra. Som inte berättar sagor åt folk.
Vi har länge nog levt med den offentliga lögnen i Norrbotten. Att alla ska få det lika bra. Att den som går hem kl 16 utan att ha gjort dess mer under dagen eller den som inte alls gick till jobbet ska kunna ha det lika bra som den som jobbar hårt. Så är inte livet. Det kommer inte att bli så heller. Och om man inte blir rik av att ligga på sofflocket så är det inte orättvist heller. Däremot blir man fattigare av att höja kostnaderna för det lokala elverket. Dags att tala om det, hur mycket det än svider.
Om man gång på gång lurar människor att göra saker som skadar dem själva riskerar man att verkligheten förr eller senare kommer ikapp en. Förr eller senare kommer människor att förstå att de manipulerats att skada sig själva för att egennyttiga politiker skulle kunna rida på den populistiska vågen. Kommer mobben att vara förlåtande då?
Övertorneå den 10 november 2010
Mikael Styrman
.
Det verkar finnas en viss rädsla bland våra lokala pampar, partifunktionärer och andra som skor sig på ett dysfunktionellt politiskt system för att folk ska gå in och läsa på min blogg. På annat sätt kan man knappast tolka de många anonyma insändare i lokal media som går ut på att man bara kan läsa löjligheter på min blogg. Man tycks inte lita på att människor som går in och läser själva kommer fram till den slutsatsen. Bäst att för säkerhets skull tala om för dem i förväg vad de ska tycka.
Många äro kallade – men få äro utvalda
I dessa dagar går det tretton av dem på dussinet – förståsigpåarna. Eller dom som i anonyma insändare låtsas vara förståsigpåare. De som låtsas vilja informera. Men som egentligen desinformerar, vilseleder och mörklägger. De skriver anonymt, naturligtvis, för om de skrev med eget namn skulle man kunna förstå sammanhanget och deras eget intresse av fortsatt mörkläggning. Få av dem har något i sak att tillföra.
Inte deklarerat?
I vissa ”insändare” slås det fast att Ekfors Elnät tvångsförvaltas för att inte bolaget deklarerat eller betalar skatt. Lätt för människor att förstå och ta till sig. Deklarerar man inte blir man nog tvångsförvaltad. Men helt fel. Ekfors Elnät deklarerar och betalar skatt. Tvångsförvaltningen har inte tillkommit av den anledningen. Man försöker inte ens officiellt påstå det.
Olaglig höjning?
I andra ”insändare” påstås att tvångsförvaltningen har kommit till för att bolaget ”olagligt” har höjt tarifferna 33% och vägrat betala tillbaka. Även det lätt att ta till sig. Är det så? Har jag pengar att få tillbaka? Jamen, då tror jag ju på det förstås. Men tyvärr, bolaget höjde 33% för några år sedan. Då mest för att täcka kostnaderna för dittills två onödiga tvångsförvaltningar. Men det är prövat. Bolaget har betalat tillbaka det som ska betalas tillbaka. Det finns således ingen kund som har något att få tillbaka eller som har rätt att göra avdrag för ”orättfärdiga” prishöjningar. De som har gjort det och inte betalar kommer antingen att stängas när den nuvarande tvångsförvaltaren har dansat färdigt eller, att drivas in genom ansökan om betalningsföreläggande, med betalningsanmärkning som följd.
Falska prisjämförelser
Åter andra producerar prisjämförelser som är rena falsifikat. För att det ska se snyggt ut är en salig samling allmännyttiga eller ”folkrörelseföretag” upptagna som skapare av jämförelserna. Förmodligen var inte ens alla dessa medvetna om att de hade gjort en prisjämförelse innan de såg det i tidningarna. Som vanligt presenteras ingen information om hur jämförelsen har gjorts. Förmodligen för att jämförelsen inte tål dagens ljus. För att den ska kunna bedömas måste man ange hur den är gjord. Olika företag har olika tariffstruktur. Vilken typ av abonnemang, villa eller lägenhet, vilken säkring, vilken förbrukning och så vidare är allt omständigheter som man måste känna till och som man presenterar i seriösa utredningar.
Förbjudet att vara dyrare?
Sedan kritiserar man Ekfors för att ha, som man påstår, landets dyraste nättariffer, och ger på det sättet en förklaring till tvångsförvaltningen. Men inte heller det är rätt. Det är ingen anledning till tvångsförvaltning. Inte ens om det hade varit rätt hade det varit någon rimlig anledning till att tvångsförvalta Ekfors. Det är ju faktiskt så här i världen att alla inte kan vara billigast. För att någon över huvud taget ska kunna vara billigare måste ju någon vara dyrare. Ska vi förbjuda att någon kan vara dyrare än någon annan? Då kommer vi ju också att förbjuda att någon kan vara billigare.
Självskadligt beteende
Ekfors tariffer skulle vara mycket konkurrenskraftiga om inte vår korrumperade byråkrati och politik var besatt av att hela tiden utse någon okunnig stackare att tvångsförvalta nätet till höga och onödiga kostnader för bolagets kunder. Varför ska denna lyx vara förbehållen enbart Ekfors kunder? Så rika är väl inte de i förhållande till resten av landet? I själva verket är de väl ganska fattiga om man jämför. Och nu försöker man framgångsrikt göra sig ännu fattigare genom en tredje tvångsförvaltning. Allt i tron att man skadar målet för sin avundsjuka, och sina pampars hatobjekt, mer än sig själv. Och detta piskas fram och understöds hela tiden av hänsynslösa politiker som gynnar sina egna karriärer genom att driva mobben till självskadligt beteende.
Klokare och hederligare politiker
Vi behöver få klokare och hederligare politiker. Sådana som inte för människor bakom ljuset för att sko sig på dem bakom ryggen. Som inte manipulerar människor och förmår mobben att skada sig själva och andra. Som inte berättar sagor åt folk.
Vi har länge nog levt med den offentliga lögnen i Norrbotten. Att alla ska få det lika bra. Att den som går hem kl 16 utan att ha gjort dess mer under dagen eller den som inte alls gick till jobbet ska kunna ha det lika bra som den som jobbar hårt. Så är inte livet. Det kommer inte att bli så heller. Och om man inte blir rik av att ligga på sofflocket så är det inte orättvist heller. Däremot blir man fattigare av att höja kostnaderna för det lokala elverket. Dags att tala om det, hur mycket det än svider.
Om man gång på gång lurar människor att göra saker som skadar dem själva riskerar man att verkligheten förr eller senare kommer ikapp en. Förr eller senare kommer människor att förstå att de manipulerats att skada sig själva för att egennyttiga politiker skulle kunna rida på den populistiska vågen. Kommer mobben att vara förlåtande då?
Övertorneå den 10 november 2010
Mikael Styrman
.
tisdag 9 november 2010
Den kriminella adressändringstjänsten.
.
Mikael Styrman
Bangårdsvägen 34
957 31 Övertorneå
Svensk Adressändring AB
VD Kia Johansson
Drottninggatan 82 1 tr
111 36 STOCKHOLM
Övertorneå den 9 november 2010
Angående Er oförmåga att rätta min adress i Era register.
Tack för Ditt svar genom Leif Andersson den 1 april, se bilaga 1.
Det Ni uppger är delvis rätt men mest fel.
Det stämmer att jag beställde en adressändring enligt den av Leif Andersson bifogade kopian, se bilaga 2. Men sen stämmer det sämre.
Så här gick det nämligen till:
Strax efter att jag godkänt adressändringen enligt bilaga 2 observerade jag att Svensk Adressändring hade fört in fel slutdatum på min särskilda adressändring. Min dotter, som hjälpte mig med detta, kontaktade Er varefter Ni ändrade slutdatum till det önskade – den 13 september 2009.
Varför jag önskade slutdatum den 13 september hängde samman med att jag förväntades komma ut från min politiska fängelsevistelse den 16 september för en tids utökad frigång, på hemorten. Den 13 september bedömdes vara den dag som skulle ge minst problem med post som åkte fram och tillbaka på grund av flyttningen.
Den 11/9 upphörde även min post att komma till det politiska fängelset i Kolmården och började ramla ned i min brevlåda i Övertorneå. Den tidigare begärda särskilda adressändringen hade därmed upphört att gälla. Så långt var allt gott och väl.
Det som sket sig var, att jag inte fick utökad frigång. Varför vet jag inte. Jag tyckte att det var konstigt och det tyckte alla andra också.
Vid den tiden hade jag blivit ganska less på att följa mygel och korruption som ingen gjorde något åt. Den som följer min blogg kan se att jag hade bloggat om en hel del grov brottslighet i statlig tjänst. Det nyttar väl föga att försöka finna en ensam utlösande blogg som kan ha föranlett att jag inte fick utökad frigång även om jag personligen har mina dubier.
När jag fick avslag till utökad frigång var det ju föga meningsfullt att skicka tidningar och post till Övertorneå i två månader. Jag beställde därför tillfällig adressändring för tiden 23/9 – 13/11.
Det spred sig kännedom om att jag inte fått utökad frigång bland de övriga fångarna på Kolmården – ganska många av dem för övrigt politiska fångar. En av grabbarna plockade fram en kammarrättsdom som tydligt visade att man gjort sig skyldig till negativ särbehandling av mig. Jag överklagade därför avslaget till den utökade frigången och beslutet ändrades.
Därmed blev naturligtvis den nyss begärda tillfälliga adressändringen onödig och jag meddelade Svensk Adressändring att jag inte längre önskade den, se bilaga 3.
Men handlingen som bilaga 3 innehåller är intressant av flera skäl. Även den bekräftar nämligen det som jag beskrivit ovan, och som Ni inte låtsas om, att den särskilda adressändringen från den 24 april 2009 hade upphört att gälla – åtminstone någon gång före den 18 september 2009.
Det framgår nämligen av handlingen att min adress vid denna tidpunkt är i Övertorneå. Det framgår vidare att jag hade begärt en tillfällig adressändring för tiden 23/9-13/11 2009, som jag på den skriftliga handlingen meddelar Er att jag inte längre önskar. Så, hur i hela fridens namn lyckas Ni föra in i registren, och försvara, att min adress ännu idag skulle vara till Kolmården enligt en adressändring som Ni själva bringat att upphöra den 13/9 2009?
Om jag meddelar Er att jag inte vill ha den tillfälliga adressändringen – då ska väl min adress gå tillbaka till det den var innan. Inte kan väl min adress med en korrekt handläggning då bli någon helt annan adress?
Jag har ju varit med om en hel del politiskt styrda trakasserier som gör att jag inte är särskilt benägen att tro att detta är ett misstag. Låt mig inte trötta läsaren med att nu räkna upp sådant. Istället bör vi koncentrera oss på framtiden. Det ställer till mycket besvär för mig att Ni vägrar att rätta adressen. Fakturor, påminnelser och krav går till fel adress och orsakar betalningsanmärkningar. Ägarbyten och andra ändringar för fordon kan inte registreras. Bilar får körförbud för att vägskattefakturor och påminnelser inte når mig. Försäkringar upphör att gälla med risk för svåra förmögenhetsskador. För att inte nämna allt merarbete som det föranlett.
Jag har nu några frågor med anledning av detta:
1. Är det vanligt att Ni gör så här?
2. Ert svar, genom Leif Andersson, framstår i en mycket märklig dager, tycker jag. Har Ni genom medvetet val undertryckt fakta i ärendet för att föra allmänheten bakom ljuset och själva framstå i bättre dager?
3. Även enligt den handling som Ni stöder Er på skulle den särskilda adressändringen ha upphört den 24 april 2010. Ändå är det ännu den adressen som gäller. Varför?
4. Hur kan det ta mer än ett år att få ordning på något sådant här om Ni inte har politisk välsignelse för att hålla på så här?
5. Hur kommer Ni att hålla mig skadeslös för Era trakasserier mot mig – organiserade och/eller politiska eller ej?
6. Jag ifrågasätter om inte det här faller under allmänt åtal. Jag måste överväga att först låta åklagare pröva om det ska väckas allmänt åtal, sedan, om det behövs, eventuellt ta ställning till att väcka enskilt åtal och begära att den som genomfört och den som ansvarat för trakasserierna av sina privata medel ska hålla mig skadeslös. Vem eller vilka är i så fall de berörda personerna som talan bör väckas mot inom Svensk Adressändring?
7. Vad kommer Du eventuellt att göra åt saken?
Med vänlig hälsning
Mikael Styrman
Kopia för kännedom och eventuell åtgärd:
Regeringen
Infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd
103 33 STOCKHOLM
.
Mikael Styrman
Bangårdsvägen 34
957 31 Övertorneå
Svensk Adressändring AB
VD Kia Johansson
Drottninggatan 82 1 tr
111 36 STOCKHOLM
Övertorneå den 9 november 2010
Angående Er oförmåga att rätta min adress i Era register.
Tack för Ditt svar genom Leif Andersson den 1 april, se bilaga 1.
Det Ni uppger är delvis rätt men mest fel.
Det stämmer att jag beställde en adressändring enligt den av Leif Andersson bifogade kopian, se bilaga 2. Men sen stämmer det sämre.
Så här gick det nämligen till:
Strax efter att jag godkänt adressändringen enligt bilaga 2 observerade jag att Svensk Adressändring hade fört in fel slutdatum på min särskilda adressändring. Min dotter, som hjälpte mig med detta, kontaktade Er varefter Ni ändrade slutdatum till det önskade – den 13 september 2009.
Varför jag önskade slutdatum den 13 september hängde samman med att jag förväntades komma ut från min politiska fängelsevistelse den 16 september för en tids utökad frigång, på hemorten. Den 13 september bedömdes vara den dag som skulle ge minst problem med post som åkte fram och tillbaka på grund av flyttningen.
Den 11/9 upphörde även min post att komma till det politiska fängelset i Kolmården och började ramla ned i min brevlåda i Övertorneå. Den tidigare begärda särskilda adressändringen hade därmed upphört att gälla. Så långt var allt gott och väl.
Det som sket sig var, att jag inte fick utökad frigång. Varför vet jag inte. Jag tyckte att det var konstigt och det tyckte alla andra också.
Vid den tiden hade jag blivit ganska less på att följa mygel och korruption som ingen gjorde något åt. Den som följer min blogg kan se att jag hade bloggat om en hel del grov brottslighet i statlig tjänst. Det nyttar väl föga att försöka finna en ensam utlösande blogg som kan ha föranlett att jag inte fick utökad frigång även om jag personligen har mina dubier.
När jag fick avslag till utökad frigång var det ju föga meningsfullt att skicka tidningar och post till Övertorneå i två månader. Jag beställde därför tillfällig adressändring för tiden 23/9 – 13/11.
Det spred sig kännedom om att jag inte fått utökad frigång bland de övriga fångarna på Kolmården – ganska många av dem för övrigt politiska fångar. En av grabbarna plockade fram en kammarrättsdom som tydligt visade att man gjort sig skyldig till negativ särbehandling av mig. Jag överklagade därför avslaget till den utökade frigången och beslutet ändrades.
Därmed blev naturligtvis den nyss begärda tillfälliga adressändringen onödig och jag meddelade Svensk Adressändring att jag inte längre önskade den, se bilaga 3.
Men handlingen som bilaga 3 innehåller är intressant av flera skäl. Även den bekräftar nämligen det som jag beskrivit ovan, och som Ni inte låtsas om, att den särskilda adressändringen från den 24 april 2009 hade upphört att gälla – åtminstone någon gång före den 18 september 2009.
Det framgår nämligen av handlingen att min adress vid denna tidpunkt är i Övertorneå. Det framgår vidare att jag hade begärt en tillfällig adressändring för tiden 23/9-13/11 2009, som jag på den skriftliga handlingen meddelar Er att jag inte längre önskar. Så, hur i hela fridens namn lyckas Ni föra in i registren, och försvara, att min adress ännu idag skulle vara till Kolmården enligt en adressändring som Ni själva bringat att upphöra den 13/9 2009?
Om jag meddelar Er att jag inte vill ha den tillfälliga adressändringen – då ska väl min adress gå tillbaka till det den var innan. Inte kan väl min adress med en korrekt handläggning då bli någon helt annan adress?
Jag har ju varit med om en hel del politiskt styrda trakasserier som gör att jag inte är särskilt benägen att tro att detta är ett misstag. Låt mig inte trötta läsaren med att nu räkna upp sådant. Istället bör vi koncentrera oss på framtiden. Det ställer till mycket besvär för mig att Ni vägrar att rätta adressen. Fakturor, påminnelser och krav går till fel adress och orsakar betalningsanmärkningar. Ägarbyten och andra ändringar för fordon kan inte registreras. Bilar får körförbud för att vägskattefakturor och påminnelser inte når mig. Försäkringar upphör att gälla med risk för svåra förmögenhetsskador. För att inte nämna allt merarbete som det föranlett.
Jag har nu några frågor med anledning av detta:
1. Är det vanligt att Ni gör så här?
2. Ert svar, genom Leif Andersson, framstår i en mycket märklig dager, tycker jag. Har Ni genom medvetet val undertryckt fakta i ärendet för att föra allmänheten bakom ljuset och själva framstå i bättre dager?
3. Även enligt den handling som Ni stöder Er på skulle den särskilda adressändringen ha upphört den 24 april 2010. Ändå är det ännu den adressen som gäller. Varför?
4. Hur kan det ta mer än ett år att få ordning på något sådant här om Ni inte har politisk välsignelse för att hålla på så här?
5. Hur kommer Ni att hålla mig skadeslös för Era trakasserier mot mig – organiserade och/eller politiska eller ej?
6. Jag ifrågasätter om inte det här faller under allmänt åtal. Jag måste överväga att först låta åklagare pröva om det ska väckas allmänt åtal, sedan, om det behövs, eventuellt ta ställning till att väcka enskilt åtal och begära att den som genomfört och den som ansvarat för trakasserierna av sina privata medel ska hålla mig skadeslös. Vem eller vilka är i så fall de berörda personerna som talan bör väckas mot inom Svensk Adressändring?
7. Vad kommer Du eventuellt att göra åt saken?
Med vänlig hälsning
Mikael Styrman
Kopia för kännedom och eventuell åtgärd:
Regeringen
Infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd
103 33 STOCKHOLM
.
tisdag 2 november 2010
Om skam och skuld
.
Svar på Håkan Wikströms debattartikel ”Skam och Skuld” i NSD måndagen den 1 november 2010, och nu även på NSD:s hemsida på internet.
Skam och skuld ska vi känna när vi beter oss etiskt och moraliskt förkastligt. Det är inget vapen som vi ska kasta mot dem vi önskar förfölja eller plundra. Därvid lag har Du fel Håkan Wikström.
Det finns alltid människor som är beredda att utifrån bergfast övertygelse uttala sig initierat om ärenden som de i bästa fall har en massmedial vrångbild av. Ofta en populistisk och propagandistisk bild, som är medvetet uppbyggd, i de delar av media som står till förfogande och låter sig utnyttjas för ändamålet. I sämre fall vet de ingenting. Ibland verkar det som om viljan att uttala sig står i omvänt beroende till kunskap inom ärendet som man uttalar sig om.
Många lever, vilseförda och utnyttjade, i en idealiserad verklighetsföreställning. För dessa kan det vara nödvändigt att hålla borta den grymma verkligheten som skulle kunna skapa en livskris för den berörde eller utnyttjade.
Mobben skriver aktivt, med en förenklad problembild, på vilken de har en minst lika förenklad lösning. Det får man nog leva med. Åtminstone om man förstår den mekanism som driver mobben: rädslan för att bli mobbad. Behovet av att mobba för att inte själv riskera att bli mobbad.
Jag menar att mobbning är ett tråkigt inslag i samhällsdebatten. Särskilt i de fall den utövas av ett fåtal proffsmobbare. Funktionärer som på mer eller mindre heltid, under ett flertal pseudonymer, kontrollerar och påverkar massorna. Med den metod som Göran Persson & Co en gång gjorde till en accepterad metod inom SAP. Det som nu fullständigt exploderat i den anonymiserade pseudodebatten på våra dagstidningars hemsidor.
Det finns säkert många som överlämnar sitt eget tänkande och låter sig styras på detta sätt. Men lika säkert är att de flesta som kan tänka själva, åtminstone de med lite mer livserfarenhet, ser igenom dessa manipulationer.
Betydligt allvarligare är då Håkan Wikströms kampanjmetod som ger mobbningen ett intellektuellt kamouflage. Metoden syftar till att lugna även den kloke betraktaren. Den erbjuder en metod att acceptera och rättfärdiga förtryck och förföljelse. Syftet är att möjliggöra att med välmående fortsätta att titta på fötterna eller att titta bort. Försåtligt planteras budskapet att det visst inte är brottslingar som har tagit över, eller är på väg att ta över, samhällsstyret.
Vägen fram till alla diktaturer har kantats av pseudovetenskapliga och samvetslösa medlöpare som ställt sina tjänster till den framväxande diktaturens och rättsrötans förfogande.
Om de når framgång leder det till ett samhälle där folk hämtas under natten i hemmet och skjutes med nackskott. Så gjorde socialdemokratin i Sovjetunionen inte längre bort i tiden än att de äldsta av oss ännu kan ha det i mannaminne.
Många tror sig veta mycket om nazismens framväxt i Tyskland. Men för de flesta är bilden både gravt felaktig och förenklad. Massor av koncentrationsläger och gasade judar m.m. - punkt slut. Riktigt så var det ju inte. I ett tidigare skede förföljdes folkgrupper, först försiktigt, senare allt mer godtyckligt. Misshagliga personer fick plundras och gjordes egendomslösa. Saknade man den politiska maktens beskydd blev man fredslös och hade man till exempel butik fick den plundras av maktens medlöpare utan att rättsstaten gjorde en ansats till att ingripa. Jämför gärna med krafttjuvarnas, tillika skattebrottslingarnas framfart i Siekasjärvi eller med Bengt Toolanens och Haparanda kommuns framfart.
Hela tiden fattades ”lagliga” beslut och stiftades lagar som stödde förfarandet. Skenbart lagligt - precis som nu i Sverige - men helt omoraliskt. Att någonting är lagligt är ju numera ingen garanti för att det också är hederligt. Särskilt inte hederligt i betydelsen moraliskt. Det torde vara uppenbart för var och en som gitter tänka efter att det som regeringen genom Energimarknadsinspektionen och tvångsförvaltaren Gullesjö nu gör mot oss inte är lagligt om man med det menar att lagen också ska vara moralisk. Och vad ska vi med lagar till om de inte också är moraliska?
Vi ser många tecken på ett oönskat och okontrollerat samhälle växa fram. Förföljelsen av mig, min familj och våra företag är bara ett exempel.
Få torde väl med tillförsikt kunna hälsa ett samhälle välkommet där maskerade poliser utan förvarning slår in dörren till människors hem och sedan grovt beväpnade rusar in. Inte brottsliga människors hem utan misstänktas hem. Misstänkta människor är enligt västerländsk rättstradition oskyldiga människor. Samhällets på detta sätt manifesterade övervåld orsakar sår hos människor, både barn och vuxna. Sår som aldrig läker. Än så länge berör det främst ”tillåtna” grupper: invandrare, företrädesvis mörkhyade, ofta muslimer. Men om vi låter det här pågå omfattar det snart alla, möjligen med undantag för makteliten, eller den del av makteliten som ännu inte är i onåd. Därför är det viktigt att vi gör vad vi kan för att stoppa psykopaternas övertagande av statsapparaten och diktaturens framväxt. Vare sig de klär sig i pseudovetenskaplig skrud eller ej.
Bättre att stämma i bäcken än i ån!
Övertorneå tisdagen den 2 november 2010
Mikael Styrman
.
Svar på Håkan Wikströms debattartikel ”Skam och Skuld” i NSD måndagen den 1 november 2010, och nu även på NSD:s hemsida på internet.
Skam och skuld ska vi känna när vi beter oss etiskt och moraliskt förkastligt. Det är inget vapen som vi ska kasta mot dem vi önskar förfölja eller plundra. Därvid lag har Du fel Håkan Wikström.
Det finns alltid människor som är beredda att utifrån bergfast övertygelse uttala sig initierat om ärenden som de i bästa fall har en massmedial vrångbild av. Ofta en populistisk och propagandistisk bild, som är medvetet uppbyggd, i de delar av media som står till förfogande och låter sig utnyttjas för ändamålet. I sämre fall vet de ingenting. Ibland verkar det som om viljan att uttala sig står i omvänt beroende till kunskap inom ärendet som man uttalar sig om.
Många lever, vilseförda och utnyttjade, i en idealiserad verklighetsföreställning. För dessa kan det vara nödvändigt att hålla borta den grymma verkligheten som skulle kunna skapa en livskris för den berörde eller utnyttjade.
Mobben skriver aktivt, med en förenklad problembild, på vilken de har en minst lika förenklad lösning. Det får man nog leva med. Åtminstone om man förstår den mekanism som driver mobben: rädslan för att bli mobbad. Behovet av att mobba för att inte själv riskera att bli mobbad.
Jag menar att mobbning är ett tråkigt inslag i samhällsdebatten. Särskilt i de fall den utövas av ett fåtal proffsmobbare. Funktionärer som på mer eller mindre heltid, under ett flertal pseudonymer, kontrollerar och påverkar massorna. Med den metod som Göran Persson & Co en gång gjorde till en accepterad metod inom SAP. Det som nu fullständigt exploderat i den anonymiserade pseudodebatten på våra dagstidningars hemsidor.
Det finns säkert många som överlämnar sitt eget tänkande och låter sig styras på detta sätt. Men lika säkert är att de flesta som kan tänka själva, åtminstone de med lite mer livserfarenhet, ser igenom dessa manipulationer.
Betydligt allvarligare är då Håkan Wikströms kampanjmetod som ger mobbningen ett intellektuellt kamouflage. Metoden syftar till att lugna även den kloke betraktaren. Den erbjuder en metod att acceptera och rättfärdiga förtryck och förföljelse. Syftet är att möjliggöra att med välmående fortsätta att titta på fötterna eller att titta bort. Försåtligt planteras budskapet att det visst inte är brottslingar som har tagit över, eller är på väg att ta över, samhällsstyret.
Vägen fram till alla diktaturer har kantats av pseudovetenskapliga och samvetslösa medlöpare som ställt sina tjänster till den framväxande diktaturens och rättsrötans förfogande.
Om de når framgång leder det till ett samhälle där folk hämtas under natten i hemmet och skjutes med nackskott. Så gjorde socialdemokratin i Sovjetunionen inte längre bort i tiden än att de äldsta av oss ännu kan ha det i mannaminne.
Många tror sig veta mycket om nazismens framväxt i Tyskland. Men för de flesta är bilden både gravt felaktig och förenklad. Massor av koncentrationsläger och gasade judar m.m. - punkt slut. Riktigt så var det ju inte. I ett tidigare skede förföljdes folkgrupper, först försiktigt, senare allt mer godtyckligt. Misshagliga personer fick plundras och gjordes egendomslösa. Saknade man den politiska maktens beskydd blev man fredslös och hade man till exempel butik fick den plundras av maktens medlöpare utan att rättsstaten gjorde en ansats till att ingripa. Jämför gärna med krafttjuvarnas, tillika skattebrottslingarnas framfart i Siekasjärvi eller med Bengt Toolanens och Haparanda kommuns framfart.
Hela tiden fattades ”lagliga” beslut och stiftades lagar som stödde förfarandet. Skenbart lagligt - precis som nu i Sverige - men helt omoraliskt. Att någonting är lagligt är ju numera ingen garanti för att det också är hederligt. Särskilt inte hederligt i betydelsen moraliskt. Det torde vara uppenbart för var och en som gitter tänka efter att det som regeringen genom Energimarknadsinspektionen och tvångsförvaltaren Gullesjö nu gör mot oss inte är lagligt om man med det menar att lagen också ska vara moralisk. Och vad ska vi med lagar till om de inte också är moraliska?
Vi ser många tecken på ett oönskat och okontrollerat samhälle växa fram. Förföljelsen av mig, min familj och våra företag är bara ett exempel.
Få torde väl med tillförsikt kunna hälsa ett samhälle välkommet där maskerade poliser utan förvarning slår in dörren till människors hem och sedan grovt beväpnade rusar in. Inte brottsliga människors hem utan misstänktas hem. Misstänkta människor är enligt västerländsk rättstradition oskyldiga människor. Samhällets på detta sätt manifesterade övervåld orsakar sår hos människor, både barn och vuxna. Sår som aldrig läker. Än så länge berör det främst ”tillåtna” grupper: invandrare, företrädesvis mörkhyade, ofta muslimer. Men om vi låter det här pågå omfattar det snart alla, möjligen med undantag för makteliten, eller den del av makteliten som ännu inte är i onåd. Därför är det viktigt att vi gör vad vi kan för att stoppa psykopaternas övertagande av statsapparaten och diktaturens framväxt. Vare sig de klär sig i pseudovetenskaplig skrud eller ej.
Bättre att stämma i bäcken än i ån!
Övertorneå tisdagen den 2 november 2010
Mikael Styrman
.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)