.
Vi får ta del av vissa forskningsrön avseende istider i det förflutna. Det går att hitta en del på nätet - förmodligen inofficiella eller halvofficiella uppgifter. Andra uppgifter har inte jag råkat se. Man kan undra om det finns några att ta del av eller om det man ägnar sig åt att mäta och analysera bara är hobbyverksamhet?
Det kan ju också vara så att den forskningen inte ger så mycket, annat än lön och utläggen betalda? Kanske är det bara sättet att presentera resultaten för allmänheten som är värdelöst?
På nätet går det att ta del av namnen på synbart noggrant döpta istider, mellanistider och värmetider - samvetsgrant katalogiserade. Lika noggrant som månghundraårig förstenad spillning ibland katalogiseras med oklart syfte. Men det är svårare att finna information om vad som skiljer de olika istiderna åt. Vilken utsträckning hade de i tiden och vilka karakteristika? Vet man eller vet man inte mer än vad man döpt dem till?
De presenteras med en skenbart noggrant dragen gräns för den aktuella istidens utbredning. Men den gränsen säger nog inte mycket. En kanske månghundraårig eller längre klimatperiod är förstås vansklig att beskriva med bara en gräns på kartan. Det andas att det är ett pedagogiskt problem, som man har svårt att förhålla sig till.
Klimatet är globalt. Det låter sig inte ramas in av en linje som exempelvis begränsar en istid till Norden. Så fungerar varken istider eller vanliga vintrar. Det har säkert under motsvarande perioder varit vintrar och/eller istider i Alperna, Sibirien, Alaska, Kanada, Grönland, Turkiets-, Kaukasus- och Irans bergstrakter samt Himalaya. Kanske också i bergen i Sahara samt runt polerna. Men man kan väl inte få allt? Då kan man naturligtvis fråga sig hur stort värdet är i att få del av fragment men förlora helhetsbilden, när vädret är globalt? Någonting ger det väl, förhoppningsvis - utöver sysselsättning och spännande resor?
När jag tittar på de kartor över istider vilka är tillgängliga på Internet lämnas jag med uppfattningen att det inte är mycket forskningen vet. Inte heller verkar det vara tydligt vad man förväntar sig att få veta av forskningen. Jag hoppas att det är fel, men jag lämnas med intrycket att forskningen inte har särskilt mycket mer mål än att månadsvis placera en summa pengar i lönekuvertet och kanske en eller annan trevlig och spännande resa ut till det som finns kvar av isen.
Jag kanske har orimliga förväntningar, men jag hade faktisk sett fram emot en presentation som visade inte bara ett streck draget med penna - numera förstås med institutionens dator - vilket streck placerar en avgränsning mellan Norden och övriga Europa. På vilket sätt är den linjens sträckning bestämd? Vad är det som avgör om ett område hamnar på inlandsis-sidan eller på sommarsidan? Vad har vi för nytta av det där strecket runt vårt eget revir när vi inte vet någonting om resten av världen?
Jag har mycket svårt att tro att det där enda strecket per några tusen eller några hundratusen år hamnat där det hamnat som resultatet av forskning? Nog ligger det i farans riktning att man skjutit från höften, för att över huvud taget presentera någonting som gör att det ser ut som om man har arbetat. Det kan svårligen vara möjligt att den linjen har hamnat där som ett resultat av forskning? Jag hoppas jag har fel, men det ser mer ut som att det är något överenskommet i glada vänners lag, kanske på en restaurang-servett?
Jag saknar genomgående information om sambandet mellan de synbarligen noggrant bestämda istiderna, deras karakteristika, deras verkan och omfattning, dels utanför Norden - (för det har väl varit istid någon annanstans också?) och i höjdlägen runt om i världen. Det kan inte vara möjligt att istiderna låter sig inringas och avgränsas så enkelt.
Det är säkert ett pedagogiskt problem att lägga fram insamlade data om alla istider på ett sätt som gör att det hos mottagaren inte uppfattas som ”myrornas krig” i TV-apparaten.
Vilket klimat och vilka istjocklekar har respektive istider genererat i Europas bergsområden, i Turkiet, Iran och Kaukasus, i Saharas 3.000-4.000 m höga berg, i Himalaya och Asien norr och öster om Himalaya samt i Nord- och Sydamerikas bergskedjor? Vilket klimat har rått i övriga delar av världen? Av den nuvarande presentationen som når allmänheten, som sannolikt är den som står för fiolerna, går det inte att förstå någonting. Man lämnas närmast med intrycket att det är istid av något slag bakom, strecket och framför är det sommar. Förnuftet bjuder att så kan det inte riktigt förhålla sig. Så varför letar inte förnuftet sig in i forskarkretsarna i åtminstone sådan mån att vi kan få någon sorts hum om hurdant klimatet har varit i olika delar av världen? Forskningen är väl inte bara en till intet förpliktigande hobby? Det ska väl komma ut något ur den till oss som står för fiolerna?
Sedan återstår förstås den numera i klimatsammanhang allt överskuggande frågan:
Vad vågar man säga och vad vågar man dra för slutsatser, utan att få någon hel- eller halvgalen politiker eller fanatiker i endera lägret på sig? De har ju dessutom ofta en flock med sig och då brukar det sluta med att man måste hålla med alla, men mest med de bråkigaste.
Falun onsdagen den 6 augusti 2025
Mikael Styrman
.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar