måndag 4 augusti 2025

Lite om Ancient Apocalypse

 .

I Graham Hancocks serie ”Ancient Apocalypse”, som publicerades på Netflix för något år sedan, presenterade han ett flertal både revolutionerande och spännande fynd och teorier om människans förhistoria.


Denna historia är inte färdigt skriven och kommer av naturliga skäl heller aldrig att bli det.



The Bimini Road


Bland annat handlade ett inslag om ”The Bimini Road” belägen i havet utanför Bahamas på ca 5m djup. Vetenskapen tvistar om huruvida den är lämningar efter något som människan eller någon annan gjort eller helt sonika en naturlig formation.


Jag tror att människan eller någon livsform som föregått människan har gjort den. Man kan och bör betrakta den som byggd av människor intill dess motsatsen eventuellt är bevisad. Detta på grund av att det är så mycket troligare att människor gjort det än någon annan förklaring. Främsta hindret mot det är att vetenskapen låst fast sig vid felaktiga antaganden i en tid då man ännu saknat bättre vetande. Att den ligger på ca 5m djup är närmast kuriosa. Vi vet ju bland annat att havsdjupet varierat över tid bland annat på grund av klimatförändringar som istider och annat, samt att havets yta varierar över tid mellan ca 120m under havets nuvarande nivå och ca 76m över havets nuvarande nivå. Nuvarande ca 5m under havets yta är därför naturligtvis inget som hindrar att människor kan ha byggt The Bimini Road.


De nyss nämnda orsakerna är inte enda omständigheter under vilka havsdjupet vid Bahamas kan variera. Vi vet exempelvis att havsdjupet i Neapelbukten varierar över tid, beroende på fyllnadsgraden i den magma-kammare med koppling till vulkanen Vesuvius vilken befinner sig under Neapelbukten. Men de nämnda är inte heller de enda tänkbara förklaringarna. Vi vet från andra platser att jordens kontinentalplattor söker sig in under eller över varandra. Inte långt från Bimini Road finns en gränszon mellan den Nordamerikanska och den Karibiska kontinentalplattan. Det kan därför av flera nyss nämnda skäl inte alls anses uteslutet att The Bimini Road kan ha varit belägen över havsytan, till och med så sent som på 1500-talet, som en del äldre kartor gör gällande. 



Den svenska landhöjningen och Bimini Road


Jordens form påverkas av olika belastningar som Jorden utsätts för - utifrån och inifrån. Jorden söker en jämvikt som den aldrig når. Om marken vid Bimini Road är i sjunkande med samma takt som marken i Nordsverige stiger efter senaste inlandsisens avsmältning, dvs med ca 1m per hundra år innebär det att Bimini Road kan ha varit i nivå med havets yta så sent som på 1500-talet, som ett flertal äldre kartor uppges göra gällande.



Egypten


Andra intressanta och närbesläktade frågor finns. Även sådana som Graham Hancock inte tog upp i sin Netflix-serie. Exempelvis teorin om ett övre och ett nedre Egypten, som egentligen borde kompletteras med ett tredje Egypten - numera beläget under havet, eftersom det existerat under tider då stor del av Jordens vatten under istider varit uppbundet i glaciärer. Det är mycket möjligt att det med tiden kan visa sig mer korrekt att tala om ETT Egypten, vars utsträckning varierar över tid och följer havsytan.



Göbekli Tepe och Derinkuyu


Göbekli Tepe i Turkiet var med i serien och ett huvudbry som nämndes var att den hade täckts över av människor och man kliade sig i huvudet för att förstå vad som var poängen med att täcka över Göbekli Tepe. Var det i syfte att skapa en tidskapsel frågar man sig i programmet. Jag tror att orsaken är så mycket enklare. Att lämningarna i Göbekli Tepe är övertäckta är inte gjort av människor. Det har sannolikt skett på naturlig väg på sätt som sker överallt där inlandsisen drar fram. Jag tror således inte att det är människor som har täckt över Göbekli Tepe utan istället att det är naturen och ett allt strängare klimat som gjort det. Fenomenet att glaciärer kan göra sådant är känt åtminstone i Norden och är bland annat orsak till grusåsars uppkomst. Så småningom kommer denna insikt sannolikt att leda till att man får ändra åsikt mycket radikalt i fråga om åldern för såväl Göbekli Tepe som de underjordiska städerna i likaledes turkiska Derinkuyu. De är sannolikt MYCKET äldre än man i sin vildaste fantasi vågat anta. På ingendera platsen har man ännu funnit något som går att åldersbestämma, vilket även det talar för mycket hög ålder. Jag är benägen att tro att de kulturer som gett upphov till de två nämnda turkiska lämningarna ligger inte bara en istid tillbaka i tiden utan kanske troligare flera istider tillbaka.



Felaktiga metoder för åldersbestämning av fornfynd?


Det innebär naturligtvis att uppfattningen om mänsklighetens tid på Jorden med tiden kommer att ritas om fullständigt. Mänsklighetens tid är mycket längre än man vågat anta. Det leder till ett annat resonemang som jag känner intuitivt, men inte har kunskap att belägga. De metoder som vetenskapen använder till att åldersbestämda gamla fynd är sannolikt åtminstone under vissa förhållanden felaktiga och missvisande.


Som alltid hyllas teorier och metoder och presenteras som sanningar i brist på bättre kunskap. När man sedan blir överbevisade om deras felaktighet övergår man till att tro något annat. Om det är som det brukar vara är förhållandet att metoderna ger felaktiga svar redan kända inom professionen, men eftersom det förmodligen fungerar som det brukar fungera med auktoriteter bland oss människor, vågar inte de som har insikt i saken ta strid i frågan, därför att det kan avsluta en annars lovande karriär i förtid…



Felaktiga antaganden om inlandsisars utbredning?


En del som jag skrev tidigare i denna post flaggar även för att teorierna om vissa inlandsisars utbredning eller den europeiska kontinentens, eller åtminstone Mindre Asiens, placering under åtminstone vissa istider tycks vara felaktiga. Det måste de vara eftersom det sannolikt är inlandsisen som täckt över Göbekli Tepe och det åtminstone delvis var ett strängare klimat som tvingade människorna ned under jorden i Derinkuyu.



Egypten och Sahara - ett alternativt samband


Ett annat historiskt skeende som det ännu återstår för vetenskapen att upptäcka är att Egyptiska Luxors placering inte är en följd av det funnits ett övre och ett nedre Egypten, utan att det istället är en följd av hur högt havet nådde när isarna smälte och havsnivån kulminerade. Detta kommer sannolikt också att visa sig ha en koppling till att Sahara blomstrat - åtminstone tidvis. Man hittar ju numera belägg för det men tycks ännu inte ha orsakssammanhanget klart för sig.


Falun måndagen den 4 augusti 2025
Mikael Styrman

.

Inga kommentarer: