tisdag 5 augusti 2025

Okunnigt om Göbekli Tepe

 .

Ändrad 6 aug 2025


I rapportering och diskussioner i media och på nätet om Göbekli Tepe i Turkiet, och andra lämningar efter forntida civilisationer, förekommer uppgiften att forntidens människor täckte över Göbekli Tepe. Den ena mer fantasifulla förklaringen efter den andra har presenterats för att försöka förklara detta till synes märkliga. För den som inte besitter grundläggande kunskaper om geologi och historia erbjuder förstås förklaringen att forntidens människor, av ännu outgrundliga orsaker, täckt över Göbekli Tepe en välkommen och mystifierande gåta, måhända ägnad att höja intresset för ämnet och objektet.


Men, det är inte alls märkligt att Göbekli Tepe återfanns i övertäckt skick. Det hade snarare varit mer märkligt om området inte hade varit övertäckt. Det som möjligen är märkligt är snarare att man deltar så aktivt i en sådan offentlig diskussion utan att ha grundläggande geologiska och historiska kunskaper.


Det är sannolikt en missuppfattning att Göbekli Tepe avsiktligt begravdes av människor.


Mer troligt är att området under en följande istid täcktes med grus och sten så som har varit vanligt i Norden och på många andra håll i världen, vilka återkommande hemsökts av istider.


Det innebär att den nu till synes etablerade historieskrivningen för området sannolikt är felaktig.


Göbekli Tepe har med största sannolikhet inte täckts över av människor, utan istället av inlandsisen, vilkens modus operandi är att mala ned berg till grus och sten och förflytta massor.


Jag känner inte till området i Turkiet annat än från media och skrifter, men jag misstänker att det är ny kunskap för arkeologin i området att istider skapar grusåsar och flyttar massor och att det även drabbat Göbekli Tepe. Förmodligen utgör övertäckningen av Göbekli Tepe ett nästan levande bevis för att minst en istid påverkat även detta förhållandevis sydliga, om än bergiga, område. Om det är så behöver man inte nödvändigtvis finna mer meteoriter och kometer för att förklara civilisationens undergång vid den tidpunkten och platsen. 


En istid som hemsökt området erbjuder även en förklaring till uppkomsten av de underjordiska bostäderna i det inte allt för avlägsna Derinkuyu-området.


Det saknas inte ens i våra dagar glaciärer i Turkiet. Under en istid lär isen även ha hållit Turkiet i ett fast grepp, resulterande i inlandsis eller liknande förhållanden. Istiden innebär nog inte heller ett On-Off-scenario, utan snarare en klimatets kamp under tusentals år. Under denna tid mals berg ned till grus och sten och att fylla eller täcka över ett område som Göbekli Tepe skulle på engelska kunna beskrivas som ”piece of cake”.


Vetenskapen tycks ännu inte ha insett sambandet mellan istider, glaciärer och Göbekli Tepes övertäckning, vilket kanske inte är så förvånande, eftersom man förmodligen sällan har anledning att uppmärksamma problemet i den delen av världen.


Avslutningsvis fick jag för en stund sedan syn på en bild av massorna som täckte över Göbekli Tepe och det ser - åtminstone på bild - ut som en ganska typisk svensk grusås, skapad av inlandsisen. Jag vågar också påstå, med stöd av hittills känd kunskap, att gruset inte vet om det befinner sig i norra Sverige eller i Turkiet varför det ligger i farans riktning att gruset beter sig snarlikt på båda platserna.





Falun tisdagen den 5 augusti 2025
Mikael Styrman


.

Inga kommentarer: