.
Haiti, känt för att, redan före jordbävningen vara en stat i upplösning, återkommande hemsökt av blodiga upplopp, har drabbats av en mycket stor jordbävning. Omvärldens samlade hjälpresurser - sådana finns det mycket gott om - används på ett sätt som tyder på att jordbävningen ännu inte har inträffat. Den ska inträffa, om några månader, när man hunnit bygga upp de improduktiva, oföretagsamma, överadministrerade katastrofparasiternas organisationer.
Miljarderna ligger färdigt insamlade hos bidragsparasiterna. De skulle kunna användas genast men det verkar inte vara så intressant. Däremot är bidragsparasiterna pigga på att åka runt och berömma sig själva och samla in ännu mera pengar. Inte för att användas till nödlidande men väl till inköp av stenhus och eget lyxliv. Den enda nöd som lindras av bidragsparasiterna är samvetsnöden hos välbeställda människor i den industrialiserade världen. Genom att skänka en slant, som egentligen går till andras lyxliv, kan de äta med gott samvete och sova bättre om nätterna. Jag har ju minsann hjälpt till, jag har ju dragit mitt strå till stacken...
Men sådan är inte verkligheten för människorna i Haiti. Den är istället sådan, att människorna i Port-au-Prince behöver hjälp omedelbart. De har inte veckor och månader på sig.
Det som behövs är mat- och dricksvattenbombning över Haitis huvudstad, något som har tillämpats i decennier på annat håll i världen. Haiti behöver fallskärmsjägare som kan luftlandsättas och hålla ordning under tiden som landets egna struktur byggs upp. Parallellt uppföljt med båtleveranser av hjälp i större mängd, istället för att hålla på att stångas kring en flygplats värdig en medelstor flygklubb.
Haitierna kan få hjälp. Det finns närmast ofattbara flyg- och andra resurser i USA och andra länder. Det går utmärkt att använda dessa till att bomba verkliga eller inbillade fiender till medeltiden. Men det verkar vara svårt att använda dem till humanitära insatser.
Kommer vi någonsin att få se riktig, akut, nödhjälp tillämpad i praktiken? Är vi dömda att för all framtid bara tvingas åse den offentliga sektorns sävliga självsmekare, när de är ute och låtsas göra nytta, fast de egentligen bara åker på betald äventyrssemester, samtidigt som människor dör som flugor runt omkring dem medan de förbrukar nödhjälpsmedlen under sitt semestrande?
Övertorneå lördagen den 16 januari 2010
Mikael Styrman
.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Så sant så, hjälporganisationerna skulle kunna pressa ut all hjälp som behövs och det skulle inte ta speciellt lång tid. Men jag antar att vi måste ha förståelse för att de vill ha en bank att plocka pengar ur till egna fickor. Så det är la bättre att man låtsas som att det inte finns några pengareserver och att allt hänger på den aktuella insamlingen.. svinigt minst sagt...
Micke, du är troligen synsk, Läser nu i Aftonblaskan om vad rödakorset pysslar med och var pengarna går... (Baren dom äger tex var riktigt kul)
Iofs valde Akelius att inte lämna stålar dit heller men klart dom skall granskas hårt, vem fan behöver 1 mille om året för ett halvtidsjobb som ordförande? Bengan W förstås... Korven är väl dyrare för honom en för Haitier.
A. Nonym
Skicka en kommentar