Eurobonds

.
Europas politiker försöker förhålla sig till det ekonomiska sammanbrottet som man leder Europa emot. Det innebär inte nödvändigtvis att man ska, eller ens vill eller kan, avstyra den självförvållade krisen. Men det innebär absolut att man försöker finna ett sätt att bli omvalda oavsett hur det ekonomiska sammanbrottet utvecklas.

Ett sätt att försöka lappa ihop Euro-konkursboet har föreslagits, bland annat av EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso, nämligen Eurobonds. Gemensamma obligationer med hjälp av vilka Europas länder ska ikläda sig ett gemensamt och solidariskt ansvar för den ekonomiska brottslighetens härjningar i bland annat PIIGS-länderna.

Går ett sådant förslag igenom blir det skattebetalarna i Europas skötsammare länder som får ta notan. Det är nog politiskt självmord för politikerna i flera av dessa länder att gå med på det. Och om Eurobonds blir verklighet innebär de ändå ingen lösning på de ekonomiska problemen. De är bara låtsasspel som politiker ägnar sig åt för att blanda bort korten.

Om man ändå, mot förmodan, bestämmer sig för att trycka Eurobonds, hoppas jag att man är förutseende nog att trycka dem på toalettpapper. De kan då så småningom komma till någon nyttig användning i slutändan.

Att hantera obligationer i ark och i nummerserier måste kännas hopplöst gammaldags i jämförelse med de modernare toalettpappersrullarna. Och så behändigt att ta med sig de senare på flykten, som man kan tvingas till, i samband med de sociala oroligheter som kan bli följden av ”fredsprojektets” sammanbrott, till följd av oförmågan att tygla den grova ekonomiska brottsligheten. Brottsligheten i de politiska och byråkratiska leden.

Det kommer allt närmare den dag, då det åter blir dags att storma Bastiljen.
Bastiljen ligger numera i Bryssel för den som endast tillfälligtvis gästar verkligheten.

Övertorneå den 16 september 2011
Mikael Styrman
.