Det utomrättsliga rättsväsendet

.

Mycket tyder på det utomrättsliga rättsväsendet skördat ännu en seger ägnad att undergräva det som trots allt återstår av rättstrygghet i landet.

Vår polis, åklagarmyndighet och våra domstolar är experter på att avkunna politiska domar. Men åtminstone vad på polis- och åklagarmyndigheter ankommer är de inte lika skickliga på att genomföra riktiga polisutredningar och leda dem till fällande domar. Polisen är numera bra på att snabbt suga in någon eller några av de vanliga misstänkta, efter hand som somalier och araber skjuter skallen av varandra på våra gator, torg, restauranger och köpcenter, ibland även träffande en och annan oskyldig. Det sker tämligen omgående, när ärendena är färska och media ännu orkar bry sig. Men sedan, när media lugnar ned sig släpper man dem så småningom, mer eller mindre i smyg.

Det är naturligtvis ett problem för alla inblandade, inte minst politiken, att uppklarningsprocenten i fråga om grova brott är så nära noll. Utöver ”politiskt uppklarade” fall blir det ju inte så mycket uppklarat.

Av det som utspelar sig verkar det som att man utvecklat ett sätt att hantera saken utan att tvingas lära sig sitt arbete. Man häktar helt enkelt ett antal personer på obestämd tid. Så småningom kommer de att släppas. Flertalet mord och annat blir som tidigare ouppklarade. En del kommer säkert att sitta där oskyldiga, andra är kanske skyldiga, men ofta blir häktningen det enda straff de får. Problemet är inte att en del skyldiga blir häktade och får sitta där som ett slags ställföreträdande brottslingar, figuranter, för att politiken, polisen och åklagarna ska komma undan ansvar för sin inkompetens. Problemet är istället att oskyldiga blir det och att en grundbult i ett fungerande rättsväsende är att man ska betraktas som oskyldig tills man är dömd. Det framstår numera allt mer som betydelselös floskel.

Nästa steg i rättsväsendets förfall blir att man efter medialt uppmärksammade brott helt sonika skickar ut piketen för att suga in några stycken på måfå - likgiltigt vilka. Så fungerar det nog ofta i korrupta diktaturer. Förmodligen är det likadant i korrupta demokratier. Korruptionen är den gemensamma faktorn. När man får sitt jobb på grund av politisk korruption och dito lojalitet behöver man inte kunna jobbet och lär sig det inte heller.

Ingen av de här ansvariga för att oskyldiga blir långtidshäktade blir någonsin vare sig avskedade, åtalade eller dömda. Det är bra för de korrupta - inte lika bra för rättssäkerheten.

Häktning är ett långtgående ingrepp i individens liv och frihet. Det är inte meningen att häktning ska tillgripas för att med hjälp av häktningen straffa människor som man vill, men inte kan, straffa på annat sätt - skyldiga såväl som oskyldiga.

Falun tisdagen den 30 juli 2019

Mikael Styrman

.

ASAP Rocky och Absurdistans rättsväsende

.

Idag börjar, eller har just börjat, rättegången mellan Absurdistans rättsväsende och den amerikanska rapparen ASAP Rocky och hans livvakter. Men ASAP Rocky-sidan står inte ensamma. President Donald Trump har åtminstone låtsats göra vad han kan och många fans verkar vilja vara med på rättegången, som om de förväntar sig att att han ska uppträda i rättegången i mer traditionell mening. Som om de tror att Svenska rättegångar avgörs av hejaklacken i åskådarbänkarna. Helt fel. Svenska rättegångar avgörs av deras behandling i propagandaorganen, eller massmedia som de verksamma i propagandamaskineriet föredrar att kalla sig själva. Ja, egentligen brukade de kalla sig ”den tredje statsmakten” men det har ju under senare år framstått som ganska löjligt, nu när vi med hjälp av Internet får viss inblick i hur nyhetsflödet censureras och vinklas av propagandaorganen och hur obekväma förhållanden mörkläggs.

Inte heller Absurdistans rättsväsende står ensamma. På sin sida har de en missbrukande multibrottsling som Stefan Löfven och Annie Lööf har lyckats rekrytera till Sverige från Afghanistan. En direkt följd av att Sverige deltog i den Amerikanska militärmaffians anfallskrig mot Afghanistan.

Säkert har Absurdistans rättsväsende - eller rättare sagt avsaknad av rättsväsende - vägt tungt när han bestämt sig för var den afghanska gatubrottslingen ska fördriva sina dagar. Många länder med fungerande rättsväsenden och ansvarsfull politik kan inte komma i fråga när sådana väljer sina nya hemländer. Då blir det Sverige, som ännu inte bytt namn till Absurdistan, men som på allt sätt blir allt mer likt ett Absurdistan.

Men det svenska rättsväsendet vilar inte bara på en Afghansk missbrukande gatubrottsling utan står framför allt stabilt på det svenska rättsväsendets rättsmedvetande och dess alldeles egna tolkning av begreppet ”likhet inför lagen”. Likhet inför lagen innebär bland annat att rättstillämpningen blir sådan att de polisledda narkotikaligornas kunder värnas. Exempelvis genom att personer med många sidor långa belastningsregister, tiotals olovliga körningar, ofta i påverkat tillstånd med trafikfarliga bilar, får ”straffrabatt”. Ju fler brott desto lägre straff. Begreppet tolkas även så att också grova brott som riktar sig mot allmänheten ”straffas” med försumbara påföljder. Det kan röra sig om högst någon månads inlåsning eller gärna några tiotal timmars samhällstjänst. Att det blivit så beror naturligtvis på att just dessa brottslingar, om än på låg nivå, tillsammans är en betydande maktfaktor De må vara små enskilt, men i förening utgör de narkotikaligornas kundstock och generar därför tillsammans mutorna från narkotikaligorna till rättsväsendet.

ASAP Rocky kommer, om han blir fälld att dömas på något snarlikt sätt. En kortare tids villkorlig dom eller kanske samhällstjänst. Det är naturligtvis inte klarlagt, men mycket talar för att han kommer att bli fälld, av det enkla skälet att Absurdistans dysfunktionella rättsväsende vill försöka hålla fasaden uppe. De vill låtsas ha gjort rätt, när man bara utredde ASAP Rocky & Co och inte alls de afghanska gatubrottslingarna. Om inte man har gjort rätt blir det ju ännu jobbigare att man har låst in ASAP Rocky en månad, för att kanske, men bara kanske, döma honom till två veckors samhällstjänst eller kanske i värsta fall någon månads villkorlig dom. Rocky har därför suttit häktad en månad trots att allt talar för en dom som innebär att han inte ska frihetsberövas - skyldig eller oskyldig.

I sammanhanget väcker det föga förvåning att fallet, enligt Leif GW Persson i Expressen, är det mest utredda i svensk rättshistoria - men ändå helt ensidigt utrett. Det där med opartiskhet och likhet inför lagen är helt enkelt inte så lätt, när man aldrig har provat på det.

Hela det här målet har karaktären av en utomrättslig fängelsedom eftersom den innebär att en ännu odömd och åtminstone - den vinklade utredningen till trots - troligen oskyldig person, låsts in på en lägre tid och därigenom orsakats avsevärd ekonomisk skada. Det svenska rättsväsendet, som på löpande band släpper lös notoriska återfallsförbrytare - även grova sådana - innan polisen som grep dem hunnit hem för dagen - landar i slutsatsen att det råder likhet inför lagen när man orsakar någon mångmiljonförluster för ett brott som han troligen är oskyldig till och som aldrig skulle generera ett frihetsberövande om han blev dömd. Med ett sådant rättsväsende behöver vi ingen brottslighet. Polisen, åklagarna och domstolarna är ett självspelande kriminellt piano.

I ett fungerande rättsväsende skulle förstås de som gjort en sådan ensidig utredning och beslutat om ett  sådant absurt frihetsberövande både fått sparken och fått skaka galler en längre tid. Men i Absurdistan med dess dysfunktionella och korrupta rättsväsende finns ingen sådan risk.

Vill man tänka fritt kring detta landar man lätt i att hela grunden till det här målet är en Amerikansk-Svensk kulturkrock. ASAP Rocky kommer från ett land, USA, som är känt för sin höga våldsbrottslighet, men också känt för att det inte är fult att tjäna pengar där, och inte heller fult att använda sina pengar till att skydda sig mot kriminalitet. Det är också ett land där man inte behöver behöver dö i sjukvårdsköer för att politiker och tjänstemän förskingrat skattemedlen - förutsatt att man själv har pengar. Sverige å sin sida är ett land i vilket det ofta är fult att tjäna pengar och också ett land i vilket såväl lagstiftning som rättsväsende ofta står på kriminalitetens sida. Ett land i vilket det är fult och osolidariskt att använda sin rikedom till att undgå att dö i sjukvårdsköer. Det har närmast utvecklats till en plikt. Eftersom fattiga människor väljer odugliga och kriminella politiker som i sin tur utser odugliga och kriminella befattningshavare i den offentliga sektorn är det osolidariskt av de rika att använda sin rikedom till att undgå att drabbas av de fattigas vanstyre. Ett våldsbrott som leder till att offret försöker värja sig själv, sin familj, vänner eller egendom, resulterar vanligen i att brottsoffret döms och inte sällan även i att brottsoffret tvingas erlägga skadestånd till förövaren. Jag tror att det är det enda landet i världen i vilket rättsväsendets utgångspunkt är att det står på brottslingarnas sida - mot brottsoffren. Ge och ta någon diktatur som Ryssland exempelvis. Därför är inte epitetet Absurdistan oförtjänt.  

Det är inte den officiella anledningen till rättegången, inte det som ska prövas i sak, men vi kommer att få en fingervisning om huruvida det fortfarande är tillåtet för brottslingar i den offentliga sektorn, närmare bestämt inom rättsväsendet, att godtyckligt frihetsberöva människor under lång tid, och orsaka dem enorma ekonomiska, samt förmodligen även psykiska skador. Det svenska rättsväsendets tolkning av begreppet likhet inför lagen innebär nämligen att åklagare och domare alltid förväntas driva målen därhän att slutresultatet kan bli en politiskt korrekt dom. Politiskt korrekt innebär naturligtvis i det här fallet att domstolen landar i att polis, åklagare och domstolar gjort allting rätt, trots att slutresultatet blivit absurt.

För att förstå varför det här fallet blivit som det blivit måste man vara medveten om den svenska politikens och den offentliga sektorns inneboende kriminalitet och dess betydelse för rättstillämpningen. Här har vi ett land som uthålligt haft världens högsta eller nästan högsta skatter och som ändå inte klarar av att sörja för sina medborgare. Ett land till vilket politiska psykopater importerar grova våldsbrottslingar för att det gynnar dem själva, för att deras retorik appellerar till psykopaterna i propagandaorganen, så som Hitlers retorik en gång appellerade till tyskarna. Ett land i vilket befolkningen, trots världens högsta skatter dör i sjukvårdsköer samtidigt som miljarderna susar i väg inom vårdadministrationen. Så kommer här en amerikan som inte alls förstår att man i Sverige förväntas bli rånad, misshandlad eller mördad på gatorna för att vissa politiker valt att göra karriär på att importera grova brottslingar. Han har fräckheten att röra sig på gator och torg med egna livvakter som gör att gatubrottsligheten som svenskarna utsätts för har svårt att komma åt honom. Det är för ett dysfunktionellt samhälle ett mycket farligt exempel som kan sätta griller i huvudet på befolkningen. Dessutom har han fräckheten att både vara neger och tjäna pengar som gräs. Det är klart att det blir problem när han kolliderar med det svenska rättsväsendet där man upplever sig både slita hårt för sina mutor från små men ändå grovt kriminella. Komma här och förstöra ens födkrok, vilket jävla sätt…

USA har sina ”ambulansjägare”. Advokater som lever på att slå mynt av ett fel på det amerikanska rättsväsendet - de fantasifulla skadestånden som gör det till en lönsam hobby att hålla på och stämma varandra på skadestånd. Vi har inte det problemet i Sverige. Vi har praktiskt taget inga skadestånd alls. Även om möjligheten till skadestånd ibland finns rent teoretiskt finns den inte i praktiken på grund av vårt kriminella rättsväsendes portalparagraf - den fria bevisprövningen. Den som tillämpas så i Sverige att man alltid kan komma fram till önskvärt domslut - oavsett vad som utspelar sig i rättegången. En röd tråd är att beviskraven ställs så högt för den skadelidande att rätten till skadestånd blir en chimär.

Skulle domstolarna komma fram till en fällande dom i fallet ASAP Rocky är det mycket troligt att en ny kriminell bransch har skapats i landet. Då är det fritt fram för gatubrottslingar att trakassera medborgare och  pressa dem på pengar och annat därför att alternativet annars är att de drabbas av gatubrottslingarnas kumpaner - det svenska ”rättsväsendet”.

Om de här brottslingarna som nu till stor del kontrollerar rättsväsendet får hållas riskerar Sverige att bli internationellt känt som Absurdistan och omnämnas som fordom det numera hädangångna Sovjetunionen brukade bli:

Alla vet var det ligger - men ingen vill dit!

Falun tisdagen den 30 juli 2019

Mikael Styrman

.

Nästa Svenska Afrikansk-Arabiska fluga?

.

Nästa Svenska Afrikansk-Arabiska fluga kunde vi kanske se igår kväll i deckaren Maria Wern i TV4. I den var det någon som gick fram till en bil i vilken någon satt med öppen ruta. Personen som närmade sig bilen kastade in en handgranat i den och bilen, och den som satt i den, sprängdes i luften.

Säkert är det inte första gången något sådant visas. Lika säkert är att det inte omedelbart föranleder någon förändring av den Löfvensk-Lööfska Tredje Världs-brottsligheten på våra gator. Men när de här multikriminella Tredje Världs-importerna i lägre tonåren får snacka ett tag om hur häftigt det vore att göra så, kan vi nog förvänta oss att det kan bilda skola.

Falun tisdagen den 30 juli 2019

Mikael Styrman

.

Löfven och Trump borstar varandra på ryggen

.

Så där ja! Då har även de tunga elefanterna kastat sig in i Absurdistans rättsväsendes pajaserier kring ASAP Rocky.

Donald Trump låtsas utöva påtryckningar på Sverige att släppa ASAP Rocky och Stefan Löfven låtsas att Sveriges politiska ledning inte utövar påtryckningar på domstolarna. Men allt är naturligtvis bara apspel.

Om Trump verkligen hade haft för avsikt att utöva riktiga påtryckningar mot Sverige hade han gjort det och då hade ASAP Rocky varit på fri fot redan den 1 juli. Men han är naturligtvis mycket måttligt intresserad av den saken. Däremot är han intresserad av att tuta i den svarta befolkningen i USA att han engagerar sig i frågan. Men det är nog ändå tur för ASAP Rocky att han blev tagen av den svenska polisen och inte den amerikanska. Det kunde ju lika gärna ha slutat med att han hade blivit skjuten.

Löfven trivs som fisken i vattnet när Trump’s och Löfven’s apspel tutar i lättlurade svenskar att inte politiken lägger sig i domstolarnas arbete. Sanningen är ju att det gör de hela tiden. Men de vill inte bli beslagna med att ha gjort det.

Så här går det till, när två samspelta politiska charlataner för sina respektive befolkningar bakom ljuset och när den "kritiskt granskande" tredje statsmakten jamsar med i vanlig ordning och legitimerar apspelet.

Falun lördagen den 27 juli 2019

Mikael Styrman

.

Vådan av otydliga besked

.

Härom dagen kunde vi läsa en skojig historia i tidningarna. Det var en ung man som blev kuggad under uppkörning för körkort. Han blev så kränkt att han kidnappade både besiktningsmannen och Transportstyrelsens bil och körde omkring med dem. Besiktningsmannen kontaktade polisen och den lättkränkte fick tala med polisen som instruerade honom om att antingen sätta sig i baksätet eller köra tillbaka med bil och besiktningsman till utgångsplatsen. Efter 40 minuter återvände han med bil och besiktningsman.

Det där kan man ju skratta gott åt. Men att något sådant över huvud taget kan hända beror nog i hög grad på att Sverige skickar ut väldigt otydliga besked om hur Sverige och svenskarna förväntar sig att nysvenskarna ska uppträda. Förmodligen kommer hela den här händelsen att avfärdas som ett skämt, en rolig historia, och det är det ju. Men vilket blir budskapet till de många lättkränkta männen som redan tidigare har uppfattat saken så, att de har alla rättigheter, men inga skyldigheter? Vad får nästa besiktningsman vara med om? Blir det vapenhot eller kör nästa lättkränkta helt sonika iväg, med besiktningsmannen, skjuter honom och gräver ned honom? De skjuter ju gärna varandra, de unga lättkränkta männen. Det som tydligast talar emot det är väl att de inte gräver ned sina offer. De skjuter gärna andra lättkränkta män, men de städar ogärna efter sig.

Falun lördagen den 27 juli 2019

Mikael Styrman

.

Inte förtroendeingivande av haverikommissionen

.

Efter Umeå Fallskärmsklubbs dödsolycka härom veckan utmärkte sig haverikommission på två sätt, varav inget ingav förtroende.

Det ena var att ”grounda” eller utfärda flygförbud för flygplanstypen, Gipps Aero GA8 Airvan, utan att det fanns några som helst belägg för att olyckan skulle ha orsakats av vare sig konstruktionsfel eller eftersatt underhåll. Tvärtom talade alla omständigheter då för att olyckan snarare var fallskärms- och hopparrelaterad än flygplansrelaterad. Men det är väl något de har lärt sig av ”de stora pojkarna” att man ska göra. Och det är väl något man gärna tar till om man vill vårda sin plötsliga ”plats i solen”. Flygförbudet har senare och rätteligen undanröjts av den australiska specialmyndigheten. De må ha skakat på sina huvuden när de fått förklarat för sig på vilka grunder flygplansmodellen hade belagts med flygförbud.

Det andra var den ganska uppseendeväckande mörkläggningen av vraket. Inga bilder tilläts nå offentligheten. Varför? Det luktar avsiktlig mörkläggning lång väg. Det är något man kan förvänta sig av en inkompetent haverikommission som vet med sig att den kanske inte kommer att gå iland med uppgiften. Då är det skönt att inte andra människor har tillgång till bevismaterial. Det underlättar om man ska ljuga ihop vad som helst och inte vill ha sin förklaring ifrågasatt, av hänsyn till haverikommissionens prestige eller annat mer personligt skäl.

Om det är på det sättet är det ju inte den första specialmyndigheten i landet som förfallit. Men det är tråkigt att se att även haverikommissionen drabbats av den svenska sjukan.

Falun lördagen den 27 juli 2019

Mikael Styrman

.

Har våldtäkterna inom åldringsvården ökat?

.

Hur står det till med den svenska åldringsvården egentligen?

Det fanns en lycklig tid då vi förfärades över att åldringarna på våra ålderdomshem ”bara” vanvårdades. Att de inte fick mat, att de blev hotade och misshandlade av personalen, att de serverades smaklös mat som åkt över halva kontinenten sedan den såg en spis, att de fick liggsår osv, eller att de som i Piteå kommun lämnades ensamma och inlåsta över natten, på ett sätt som inte ens brottslingar utsätts för. Men det var innan vi visste att man anställer personal inom åldringsvården som roar sig med att våldta åldringarna.

I fredags, den 19 juli 2019, kunde vi läsa i media om två olika fall - samma dag. Ett i Uddevalla och ett utanför Stockholm. I det ena fallet var offret 90 år. I båda fallen var det personal som våldtog åldringarna.

När vi försöker diskutera den ökade kriminaliteten i samhället, våldtäkter, gruppvåldtäkter, misshandel mm i media, brukar alla påståenden om att sådana ökat tillbakavisas av de vänsterdemagoger och flummare som kontrollerar debatten i våra media. Alla påståenden om ökad brottslighet brukar - med den ställföreträdande kriminalpolitruken Jerzy Sarnecki i spetsen - tillbakavisas med argumentet att kriminaliteten inte alls ökat utan att det istället är anmälningsbenägenheten som ökat.

Då frågar vi oss nu om personalen inom åldringsvården har bytts ut mot galningar som våldtar åldringarna eller om personalen alltid våldtagit åldringar? Är det som demagogerna brukar göra gällande? Är det bara anmälningsbenägenheten som ökat? Betyder det i så fall att situationen är bra inom vår åldringsvård om antalet våldtäkter av åldringar i samhällets vård inte ökat och media ändå kan uppmärksamma två fall per dag? Och en annan besläktad fråga: hur stort är mörkertalet? Hur många våldtäkter inom åldringsvården tystas ned i Sverige?

Vad säger socialförsäkringsminister Annika Strandhäll om saken? Är det ens hennes bord? Är det någons ministers bord över huvud taget? Det verkar inte så när sådant över huvud taget förekommer? Och vad säger Annie Lööf som står allt djupare i skiten med sina höga klackar? I den Strandhällska skiten kanske de höga klackarna visar sig passa ännu sämre än de gjorde på den Fälldinska gården som Lööf besökte i panik inför valet, för att tuta i gamla bönder att Centern ännu är deras parti, trots att man fjärmat sig så långt från landsbygdens verklighet att man inte längre begriper att man inte besöker ett lantbruk med stilettklackar på fötterna. 

Falun söndagen den 21 juli 2019

Mikael Styrman

.

Den "Svensk-Sovjetiska" haverikommissionen och sekretessen

.

Haverikomissionen gömmer sig bakom sekretess i fallet med dödsolyckan som tog nio fallskärmshoppares liv i Umeå.

Det finns säkert fall där sekretess kan vara påkallad. Men det här är inte ett sådant. I det här fallet röjer bara sekretessen att man - i avsaknad av så kallade ”svarta lådor” - är rädda för att inte kunna ringa in olycksorsaken. Då kan det - ur egoistisk synvinkel - uppfattas vara bra för haverikommissionen att inte bilder av vraket är spridda bland allmänheten.

Det gör det lättare att fantisera ihop en plausibel förklaring till haveriet och det gör det svårare för kunniga människor att argumentera för andra förklaringar.

Haverikomissionen följer det övriga offentliga Sverige på dess väg mot det slutliga sammanbrottet.

Falun onsdagen den 17 juli 2019

Mikael Styrman

.

En serbisk hjärtpatient och två kor

.

Varför dör svenskarna i väntan på operation?

Åtminstone en del av förklaringen har vi kunnat läsa om i tidningarna den senaste veckan. En kosovoalbansk pojke, Altin Vitia, som inte får stanna i Sverige, har ändå hjärttransplanterats ”akut” i Sverige. Han är beroende av kvalificerad eftervård och det ifrågasätts nu om han kommer att få sådan i sitt hemland.

Alldeles oavsett hur behjärtansvärt hans fall är - för det är det säkert, och många, många andra fall också - känns det konstigt att svenskar dör i sjukvårdsköer i allt större antal samtidigt som betydande resurser finns tillgängliga för att erbjuda kvalificerad vård till människor var som helst ifrån i världen, som inte får stanna eller ens vistas i Sverige.

Beteendet kommer ruskigt nära definitionen för byråkrati på den klassiska planschen ”Du har två kor”:

Du har två kor,

staten tar båda,

skjuter den ena,

mjölkar den andra

och spiller ut mjölken.

Falun onsdagen den 17 juli 2019

Mikael Styrman

.

I Stefan Löfvens och Annie Lööfs Sverige

.

Sverige har blivit ett land i vilket man knivmördas för en mobiltelefon. Jag såg att någon jämför dagens Sverige med Venezuela. Naturligtvis inte en hundraprocentig överensstämmelse - ännu. Men onekligen under rörelse i samma riktning.

I natt knivrånades två unga män på Hjalmar Brantingplatsen i Göteborg av två för dem okända män och en kvinna. Bytet var deras mobiltelefoner, en halskedja och en väska. Den ene av männen blev knivstucken och avled senare på sjukhus.

- Shit happens, som man säger uppe i elfenbenstornet, i Stefan Löfven och Annie Lööfs Sverige.

Kanske man måste höja skatten lite - till vård skola och omsorg, eller vilken bedräglig floskel är mest gångbar nu för stunden?

Falun onsdagen den 17 juli 2019

Mikael Styrman

.

Fallskärmsolyckan(?) i Umeå igår

.

Igår eftermiddag störtade ett flygplan två km söder om flygfältet i Umeå, med nio omkomna fallskärmshoppare som följd. Enligt uppgifter i media var planet en Gipps Aero GA8 Airvan som användes av Umeå Fallskärmshopparklubb. De omkomna var medlemmar i klubben. Det kallas för en flygolycka och det är det naturligtvis, men det kan även kallas för en fallskärmsolycka om mina antaganden nedan visar sig stämma någotsånär med verkligheten.

Planet i fråga är för litet för att behöva ha någon ”svart låda” så man är hänvisade till vrakspillror, radiotrafik och ögonvittnes iakttagelser för att klara ut vad som kan ha hänt. Händelsen är både tragisk och spektakulär och sätter naturligtvis fart på spekulationerna om orsakerna till olyckan. Det verkar finnas ett antal omständigheter som kanske inte ger klarhet, men som kanske åtminstone ger vägledning när man försöker förstå vad som hänt.

Planet hade flugit ca 40 minuter innan det befann sig på 4.000 m höjd och meddelade att det skulle fälla sin last av hoppare. Det förefaller vara en ganska lång tid i sammanhanget. Något har sannolikt utspelat sig tidigare under flygningen vilket förlängt tiden till fällning. Det kan vara moln eller misslyckade anflygningar som gjort att man inte kommit in rätt för att hoppa. Men det finns ännu inget som indikerar att det haft någon betydande inverkan på det fortsatta händelseförloppet.

Strax efter att piloten meddelar att man är klara för att hoppa går planet under spinn rakt ned i backen utan att någon fallskärmshoppare lyckas ta sig ut. När ett flygplan vanligen använt i samband med fallskärmshoppning ska släppa åtta fallskärmshoppare och det resulterar i en omedelbar störtning är inte nödvändigtvis ”groundning” av flygplansmodellen det första man kommer att tänka på.

Det finns vittnesiakttagelser som gör gällande att vittnen uppmärksammat vad som höll på att hända för att motorn rusade. Vidare finns filmer, visserligen med måttlig bildkvalitet, som tycks visa att planet är i spinn, går nästan rakt nedåt och saknar sin stabilisator, eller en vinge. Det finns vittnesuppgifter som talar för att planet haft båda vingarna kvar ända till slutet. Det finns även vittnesuppgifter som talar för att stabilisatorn skiljts från planet på hög höjd och singlat nedåt för att landa betydligt senare och på annan plats än planet.

Fallskärmshoppare har ofta actionkameror, typ Hero GoPro och liknande, vilka filmar både hopp och förberedelser. Det är inte helt osannolikt att åtminstone någon hoppare haft en aktiverad kamera och därmed kan ha dokumenterat hela förloppet. Vraket har enligt uppgift inte fattat eld vilket ökar sannolikheten för att eventuella kamerors minneskort klarat sig.

Det finns också vittnesuppgifter som gör gällande att en avig fallskärm släpat efter planet. Mycket talar för att just detta kan vara en avgörande pusselbit. Denna uppgift, i kombination med den pågående verksamheten - åtta fallskärmshoppares förestående uthopp - och det, såvitt kan bedömas, tidsmässiga sambandet mellan att hoppningen skulle inledas och att kraschen inträffade, pekar på en trolig olycksorsak.

Mycket tyder, menar jag, på att den första hopparens fallskärm har smitit, att den rivits ut och fastnat i och slitit loss stabilisatorn. Hittills har inte framkommit några uppgifter om att någon av hopparna befunnit sig utanför planet. Åtminstone så här långt tyder mycket på att fallskärmen dragits ut men hopparen befunnit sig inne i planet.

Det går åtminstone inte med nu känd information att med säkerhet fastställa vad som då hänt. Men utifrån allmän flygerfarenhet är det inte osannolikt att fallskärmen kommit att fungera just som en bromsfallskärm vilken bromsat planet så mycket och så snabbt att propellern överstegrats varigenom motorn rusat. Det är också möjligt att det vittnen upplevt som att motorn rusar är en följd av att piloten försökt öka gaspådraget. Redan fallskärmens bromsande verkan var troligen tillräcklig för att planet förlorade sin flygförmåga. Men övriga redan kända pusselbitar talar starkt för att den stora störningen i planets attityd som den hastigt utvecklade fallskärmen åstadkom även fick fallskärmen att fastna i stabilisatorn, varvid fartvinden slet loss stabilisatorn resulterande i att planet gick mer eller mindre rakt nedåt.

Enligt vittnesuppgifter har planet fortsatt nedåt med fullt motorpådrag samtidigt som motorn rusat. Det är en något anmärkningsvärd men samtidigt helt logisk konsekvens av omständigheterna. Även om motorn rusar kan situationen vara så påfrestande att det inte är säkert att piloten uppfattar det. Ganska säkert är också piloten i huvudsak ovetande om vad som egentligen inträffat och hur och varför planets flygförmåga påverkas. Inför hoppning med fallskärm, som en förberedelse inför att önskad höjd och position uppnås, kopplar hopparna lös sig. Själva uthoppet sker ofta under en mycket kort tidsperiod. Om en fallskärm oavsiktligt slits ut och börjar utvecklas i fartvinden kommer planet med största sannolikhet att bromsas häftigt och alla hopparna att kastas framåt och samlas i en klump framme hos piloten, vilket omöjliggör för piloten att minska gaspådraget vare sig han kan, vill eller ej.

Det finns också delvis alternativa scenarion som exempelvis att en fallskärm som utvecklas och är fast i planet och på det nyss beskrivna sättet får hopparna att kastas framåt, varigenom de bromsas upp av rodren och piloten, resulterande i ett onormalt styrutslag som i sin tur medverkar till att stabilisatorn slits loss. 

Plan som används för fallskärmshoppning brukar strippas på sin inredning för att både öka den möjliga nyttolasten och ge hopparna utrymme att flytta på sig i uthoppningsögonblicket. Den fortsatta utredningen kommer förmodligen att ge en del svar. Somliga uppgifter är säkert redan kända, exempelvis frågan om planet hade dubbelkommando installerat? Jag vet inte om det är brukligt i plan som används för fallskärmshoppning? Men om det finns dubbelkommando installerat ger det sig självt vad som händer med styrutslaget om en fallskärm oönskat utvecklas, planet bromsas, och åtta hoppare kommer farande. Även om det inte finns dubbelkommando innebär åtta hoppare som kommer farande sannolikt en sådan påfrestning att piloten förlorar förmågan att kontrollera roderutslagen. Om dubbelkommandot sitter kvar är det en klen tröst om även andrepilotens stol är kvar eftersom den knappast klarar att hålla emot om åtta hoppare kommer farande med kraft.

Så till frågan varför åtta hoppare med fallskärm, förberedda på att hoppa fallskärm, samtliga omkommer utan att lyckas ta sig ut från planet? Som nämnts ovan, om mitt antagande om en oönskat utvecklad fallskärm visar sig riktigt, kommer hopparna att kastas framåt med kraft och samlas i en klump i främre änden av kabinen. Planets tyngdpunktsläge kommer att förskjutas kraftigt och med största sannolikhet att hamna inom otillåtet läge. Av naturliga skäl är det oklart vad det åstadkommer men säkert är att det inte gör det lättare att ta planet ur spin om man mot förmodan ännu har stabilisatorn kvar. Flygplanet utsätts troligen för så stora krafter och attitydförändringar att det blir mycket svårt att åstadkomma någonting över huvud taket. Ett flertal av hopparna är sannolikt underst i högen och oförmögna att göra något alls. Kanske utgör den hoppare vars fallskärm smitit och linorna från den också en försvårande omständighet?

Om flygplanet hade fortsatt att flyga rakt under någotsånär ordnade förhållanden skulle man kunna tänka sig att de övriga hopparna sysselsatt sig med att rädda hopparen i fråga, men mer sannolikt är att förhållandena i planet varit sådana att det varit svårt att uträtta någonting konstruktivt över huvud taget.

Falun måndagen den 15 juli 2019

Mikael Styrman

.

Vart ska urinvånarna ta vägen?

.

Ganska snabbt uppstår nu olika etniska enklaver runt om i Sverige. På en del platser är redan exempelvis araber och möjligen turkar och somalier redan i majoritet, som i Södertälje exempelvis, där den politiska eliten länge åkt Jorden runt och slagit sig för bröstet för att framhäva hur godhjärtade och duktiga man är.

De flesta nysvenskar är naturligtvis hederliga och dugande människor. In Södertälje i hög grad sådana som flytt undan muslimskt etniskt förtryck. Men konsekvenserna har vi ändå alla kunnat se en längre tid i form  av ökad grov brottslighet. Det som inte är lika uppenbart för människor på andra orter är den omvända rasism som Södertäljes Quislingar skapat i de lilla staden. Den yttrar sig i form av att araberna tar över tidigare svenska rörelser. Där bemöter de sina ”landsmän” hjärtligt och välkomnande. Så välkomnande faktiskt att man inte ”ser” de svenska kunderna. När en svensk kund kommer in fortsätter de glatt att livligt tala med sina landsmän på arabiska eller syrianska. Naturligtvis är det inte så överallt. Det finns även intelligenta, välutbildade och professionella butiks- och etablissemangsinnehavare som ser till att också deras personal beter sig professionellt. Men det är en allmänt förekommande företeelse och när man beskriver sådana här samhällsfenomen kan man inte mäta med petimeterstock och redovisa på detaljnivå. Det blir med nödvändighet så att man målar med de stora penseldragen.

En annan sak som våra självgoda i huvudsak socialdemokratiska quislingar lyckats åstadkomma är att efter hand som araberna blir i majoritet blir den arabiska kulturen också dominerande på arbetsplatsen och svenskarna och andra etniska minoriteter mobbas ut. Den här utvecklingen har pågått en längre tid och konsekvenserna blir allt tydligare. Kulturen på många arbetsplatser är numera ofta mer arabisk än svensk. Landet är Sverige, men personal och ledning är arabisk vilket föga förvånande resulterar i arabisk kultur i jobbet. Det är förstås politiskt inkorrekt att forska i saken men det börjar vara stor skillnad även på verksamheten beroende på om det är ett svenskt eller ickesvenskt område. Svensk lag och svenska myndigheter - ja - men arabisk tillämpning. Det blir i längden ett intressant juridiskt och moraliskt problem av detta när man inte kan hålla ihop verksamheten i alla delar av Sverige. Vilken lag ska egentligen styra verksamheten? Olika, eller samma?

Människor som bott i Södertälje i generationer har sett detta och söker sig bort från Södertälje mot helsvenska enklaver, bland annat på mindre orter runt Södertälje. De är rädda för den kriminalitet som Godner och kompani implementerat och ser inte fram emot att åldras i Södertälje och vårdas av araber som inte ens ser dem när de är i sin krafts dagar. Hur ska det inte bli när de blir äldre och vårdbehövande och inte själva kan bevaka sina intressen? Men vart ska urinvånarna ta vägen, de som drabbas av konsekvenserna av att Godner och kompani vill framhäva sin egen förträfflighet på deras bekostnad?

Falun måndagen den 1 juli 2019

Mikael Styrman

.

Politikerna, miljön och verkligheten

.

Jag lyssnade lite på vad Miljöpartiets nya språkrör, Per Bolund, sa i ”Sodom & Gomorra”, det vill säga i Almedalen i Visby där politiker, deras låtsasgranskare och wannabes i största allmänhet årligen samlas för att äta, dricka, kopulera och sola sig på skattebetalarnas och arbetsgivarnas bekostnad, men inte nödvändigtvis i nämnd ordning.

Bolund förefaller vara en klok och förnuftig person, i ledningen för ett koppel virrpannor, den åsikten har jag landat i redan tidigare. Men det verkar onekligen som om förnuftet tillåtits tagga ned för att paketeringen av budskapet ska tilltala den manipulerade mobben.

När Bolund säger att det är lönsamt för oss och bra för miljön att vi ska ta täten i omställningen mot ett klimatmässigt uthålligt samhälle så saknar han antingen grundläggande ekonomiska insikter och verklighetserfarenhet eller så talar han mot bättre vetande. Alla erfarenheter talar för att man ska vara tidigt ute med modern teknik - men inte först. Den som tar täten får bära alla kostnader för utveckling av den nya tekniken, dock utan att komma i åtnjutande av fördelarna som den medger. Att vara först i det här sammanhanget är förmodligen lika lönsamt som invandringen som politikerna också hävdat att är lönsam och som nu står i begrepp att låta vårt land slitas sönder av grova våldsdåd på våra gator och torg samt i våra hem.

Miljöflummarna, understödda av industrins lobbyister, vill att vi ska gå över till elbilar, snabbt och massivt, trots att miljöbelastningen ökar mer om vi kasserar fullt fungerande bilar. Det är bara miljövänligt om man blundar för miljöbelastningen som tillverkningen av bilen orsakar och som det tar lång tid att arbeta igen. Det vi ska göra istället - om vi vill värna miljön - är att behålla våra bilar, inte köpa några nya och istället sluta köra bil i onödan. Samhället måste, om man värnar miljön, ändras så att vi inte bor i en stad och jobbar i en annan, eller bor på ena sidan av stan och jobbar på den andra sidan. Men det ögat vill politikerna inte se med. De värnar nämligen inte miljön. De värnar istället konsumtionssamhället samtidigt som de låtsas värna miljön.

Den bistra verkligheten är att det inte spelar någon roll för miljön vad ett litet puttefnaskland som Sverige gör i miljöfrågan. Det har bara betydelse för att säkra politikernas platser vid köttgrytorna med hjälp av en lagom ansvarsfull miljöprofil som förväntas tilltala väljare som är oroliga för miljön.

Om man verkligen vill göra något åt miljön måste man göra något åt den globala befolkningsökningen. Det innebär inte nödvändigtvis att ta hit människor från redan överbefolkade delar av världen och använda Sveriges skattebetalares medel till att försörja deras barn. Det är nämligen helt betydelselöst för miljön vad puttefnasklandet Sverige gör åt miljön så länge som afrikaner, indier och kineser vardera ökar med 500 miljoner de närmaste åren. Sverige är i sammanhanget knappt en piss i Mississippi. Utrotningen av djurarter och kollapsande av ekosystem är direkt beroende av att människan förökar sig så mycket att människan tränger ut alla andra livsformer. På lite sikt leder det till att människan utrotar sig själv. Det är förmodligen den enda kontroll av mängden människor vi kommer att få se, den som följer av att även mänskligheten helt eller delvis dör ut när när ekosystemen vi är beroende av skadas.

Att som politiker låtsas göra något åt miljön utan att adressera det riktiga problemet är djupt ohederligt. Inte bara är det verkningslöst, det lurar dessutom människor som skulle vilja att något gjordes och får dem att tro att någonting verkligen görs. Men det enda som görs är att mindre nogräknade personer exploaterar människors oro och ”köper” sig en plats vid köttgrytorna med hjälp av den. Inte bara är dessa falska miljöprofeters åtgärder meningslösa, de hindrar även att de verkliga problemen hanteras.

Problemet är att vi är nio miljarder människor på en jord som när den är i gott skick kanske uthålligt kan föda 2,5 miljarder. Allt annat är underordnat och i hög grad konsekvenser av överbefolkningen. Men jag är mycket pessimistisk i fråga om något kan göras åt den saken. Den enda verkningsfulla decimeringen av populationer - i toppen av näringskedjorna - är den som naturen själv gör, när som i detta fall människan har bäddat för sin egen undergång genom rovdrift på naturen.

Falun måndagen den 1 juli 2019

Mikael Styrman

.